Finansiella kommentarer
|
|
- Martin Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 1 Räntor... 1 Valutor... 6 Aktier... 9 Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Ekonomisk tillväxt Tillgångar och skulder Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Noterbara händelser under månaden Finansiella kommentarer Räntor Riksbanken sänkte reporäntan till -0,1 procent i februari 2015 och sänkte den ytterligare en gång i mars 2015 till - 0,25 procent. Vid slutet av juni 2015 ligger den administrativt satta reporäntan kvar på 0,25 procent. Bakgrunden till Riksbankens negativa styrränta är att den faktiska inflationen varit under tvåprocentsmålet sedan december Riksbankens trovärdighet är därför på spel. Riksbankens negativa reporänta sätter fortsatt press på de korta marknadsräntorna. När reporäntan är negativ får banker betala för att placera likviditet hos Riksbanken. För kostnadsminimerande banker blir alla instrument som ger positiv ränta attraktiva placeringsalternativ. Följaktligen pressar Riksbankens reporänta alla räntor längs med hela räntekurvan. De räntor som pressas mest är räntorna på instrument med kort löptid. Ju längre löptid på det räntebärande instrumentet, desto lägre grad av påverkan får Riksbankens reporänta. Långa räntor kan Riksbanken enbart påverka genom att trovärdigt lova för marknaden att den korta reporäntan ska vara låg under en lång tid. Det är inte bara räntorna på existerande räntebärande instrument som påverkas av Riksbankens reporänta. Allteftersom certifikat och obligationer förfaller till betalning brukar låntagare normalt betala genom att emittera nya räntebärande instrument. Räntorna på nya instrument påverkas av Riksbankens reporänta. Givet Riksbanken 1
2 AB håller reporäntan låg tillräckligt länge kommer alla existerande räntebärande instrument att ha refinansierats. Vi får samma volym av lån som förr men den genomsnittliga räntan på den nya stocken av lån sänks. I diagram 1 visas månadsslutsräntan för olika instrument per juni månads slut (). Notera att diagrammet är en ögonblicksbild. Av diagrammet framgår att Riksbankens negativa reporänta pressat ned interbankräntorna, men också räntorna som svenska staten får betala när den emitterar obligationer med kortare löptid än två år. Den tvååriga statsobligationsräntan är t.ex. 0,265. Att statsräntorna för kortare löptider är negativa avspeglar dels synen på svenska staten som säker låntagare, dels den marknadsoro som finns på de globala kapitalmarknaderna. Globala kapitalförvaltare som utvärderar suveräna staters räntepapper anser att svenska staten, jämfört med andra stater, är kreditvärdiga. Vid global marknadsoro accentueras detta och svenska statsräntor pressas ned. Under juni har Greklands statsskuldsproblematik nått en ny dramatisk nivå efter att folkomröstning om Grekland ska eller inte ska återbetala lånen som förfaller till IMF, ECB och EU. In indirekt effekt av fallande statsräntor är att de räntor som finansierar svensk företags- och hushållslån också faller. De hushåll och företag som har möjlighet att förhandla om räntan bör förhandla om räntan. En strukturell fråga är om de globala räntorna permanent sjunkit till en lägre nivå med anledning av intensivare globalisering, digitalisering, frihandel? Detta är en kronorsfråga. I diagram 1 visas den 10-åriga statsobligationsräntan för flera viktiga OECD-länder. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan ger 0,985 procent i ränta. Det kan jämföras med den amerikanska motsvarigheten som ger 2,357, den norska 1,857 och den danska 1,003. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas av ny bankreglering. Så t.ex. ska svenska storbanker ha tillräckligt med värdebeständiga värdepapper för att täcka 30 dagars förväntat utflöde i ett stressat finansiellt läge (likviditetstäckningsgrad, LCR). Alla banker har inte detta krav, vilket påverkar konkurrensförutsättningarna till mindre bankers fördel. Även annan bankreglering påverkar stora banker i högre grad än små. Kunder företag och hushåll bör utvärdera om små bankers produktutbud är mer konkurrenskraftiga än stora bankers erbjudande av de finansiella produkterna betala, spara, låna och försäkra. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas också av sak- och livförsäkringsbolag. Sakförsäkringsbolag har ett behov av att placera försäkringspremier i värdebeständiga och korta värdepapper så att medlen kan användas för att täcka förväntade skadeersättningar. Sakförsäkringsbolag räknar med ränteinkomster vid prissättning av försäkringar. I takt med fallande räntor blir sakförsäkringsbolagens ränteinkomster lägre, vilket tvingar sakförsäkringsbolagen att höja sina premier. Livbolag är stora investerare i värdebeständiga ränteinstrument. Fallande räntor påverkar livbolagen från två håll. Dels stiger nuvärdet av deras åtaganden vid fallande räntor, dels är livbolag tvingade av regler att placera försäkringstagarnas sparande i långsiktigt säkra instrument. Livbolagens solvens blir därmed sämre. Den låga räntan gör att livförsäkringstagare bör utvärdera om det finns alternativ till livsparande. Vad är signifikansen av marknadsräntor? Marknadsräntor är marginalpris. Ett marginalpris innebär att långivare visserligen vill ha högre ränta, men tvingas nöja sig med marknadsräntan. Det innebär också att låntagare visserligen vill ha lägre ränta, men tvingas acceptera marknadsräntan. Av denna anledning är marknadsräntorna i diagram 1 viktiga för alla aktörer i samhällsekonomin. Vi är ju alla sparare eller låntagare. Hur ska vi se på de låga marknadsräntorna? Uppenbarligen tror både köpare och säljare av ränteinstrument att räntorna kommer att vara låga under en lång tid framöver. Att långräntorna ligger avsevärt under Riksbankens 2
3 AB mål om två procents inflation indikerar att varken köpare eller säljare av räntebärande värdepapper tror på hög inflation under en överskådlig tid. Om inflationen är 0 procent under den kommande tioårsperioden får en investerare i en svensk statsobligation knappt 1 procent i real ränta. Bestående låga marknadsräntor får konsekvenser för olika aktörer. Här ska nämnas några konsekvenser. De låga räntorna pressar bankernas räntenetton eftersom värdet av löptidstransformering (låna kort till låg ränta och placera långt till hög ränta) minskar. Detta ökar incitamenten för banker och kreditmarknadsbolag att öka marginalerna på hushålls- och företagslån där räntemarginalerna är högre (samtidigt är kreditrisken högre). Allt annat lika är det lättare att öka marginalerna på långa lån jämfört med korta eftersom korta lån ofta avbetalas efter några månader. Vidgade lånemarginaler ökar incitamenten för hushålls- företagslåntagare att successivt byta långivare eller växla säkerhet för att få del av lägre räntor. Att ta värdepapperslån för att amortera bolån är ett sätt att växla säkerhet för hushåll. För företag kan emittering av egna räntebärande obligationer vara ett alternativ till banklån. Det låga ränteläget påverkar hushåll olika beroende på vilken fas i livet hushållet är i. Oavsett ränteläge är det alltid rätt att tillgångs- och skuldförvalta för att öka det egna kapitalet. Det är rätt för den enskilde eftersom alternativet, utebliven tillgångs- och skuldförvaltning, innebär att kapitalökningen då går till någon annan. Hushåll bör diversifiera sina tillgångar och kanske minska andelen investerade i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper ger i dagsläget låg avkastning och de faller i värde den dagen då marknadsräntorna stiger. Aktieindexfonder med låga förvaltningsavgifter är sannolikt bättre tillgångsalternativ för den långsiktige. Det låga ränteläget ger hushåll en möjlighet att även skuldförvalta. Genom att amortera skulder med höga räntor med lån med låga räntor skuldförvaltar hushåll effektivt. Av diagram 1 framgår att hushåll bör finansiera sina lån med kort upplåning. Vilka långivare som inlånar kort (t.ex. hushållsinlåning) för att låna ut kort är en viktig fråga. Även för icke-finansiella bolag är det läge att skuldförvalta. I motsats till investeringsbeslut kräver skuldförvaltning inga aktiva beslut om nya lån. Skuldförvaltning sänker det icke-finansiella företagets räntekostnader, vilket i sin tur leder till höjt eget kapital. Skuldförvaltning ger alltid omedelbar effekt på det egna kapitalet. 3
4 AB Räntor (källa Riksbanken) 2,5 2, ,857 1,5 1,19 1 0,985 1,003 0,985 0,644 0,753 0,753 0,5 0,366 0,345 0, ,5 Reporänta -0,25 STIBOR 3M -0,215 SSVX 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y -0,383-0,35-0,265 BoObl 2Y BoObl 5Y US 10Y JP 10Y DE 10Y EU 10Y NO 10Y DK 10Y FI 10Y -1 Diagram 1: Räntor vid månadsslut olika instrument och löptider. Låt oss nu växla fokus från räntenivåer till förändringen av räntenivåer. Jämfört med månadsslutsräntorna i maj 2015 har räntorna stigit dramatiskt. Av diagram 2 kan vi se att den tioåriga statsobligationsräntan stigit med 44 procent under juni. Av diagrammet framgår att det främst är de långa marknadsräntorna som stigit, medan de korta svenska marknadsräntorna knappt stigit alls. Det beror delvis på Riksbankens styrränta, men också på bankernas låga kreditförluster som i sin tur beror på bankernas effektiva kreditrisksystem för att sålla bort eller prissätta potentiellt dåliga låntagare. De stigande marknadsräntorna ligger sannolikt bakom juni månads börsfall. Stigande marknadsräntor påverkar nuvärdet av förväntade diskonterade aktieutdelningar negativt. Det gör att värderingar, som med låga marknadsräntor verkat rimliga, omprövats. I diagram 2 visas den procentuella förändringen den senaste månaden. Av diagrammet framgår att vissa räntor stigit kraftigt procentuellt sett mellan maj och juni. Ändå är den generella tendensen fallande räntor. 4
5 AB 50,0% Procentuell förändring svenska månadsslutsräntor juni/maj 2015 (källa Riksbanken och egna beräkningar) 44,9% 40,0% 30,0% 26,4% 20,0% 19,4% 14,2% 10,0% 10,6% 3,0% 0,0% 0,0% Reporänta STIBOR 1M STIBOR 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 2Y BoObl 5Y -2,2% -10,0% Diagram 2: Förändring av räntor mellan maj juni 2015 olika instrument och löptider. En månads förändring är en kort tidshorisont och därför ska vi lyfta blicken och titta på hur marknadsräntorna förändrats under en längre tidsperiod. Detta visas i diagram 3 där vi ser förändringen av räntan på fyra utvalda räntebärande instrument. Av diagram 3 framgår att trenden sedan mitten av år 2007 är nedåtgående. Sedan början på år 2011 ( den blå puckeln ) har räntorna fallit på alla löptider och instrument. Särskilt mycket har de korta räntorna fallit (här representerade av STIBOR 3M och den tvååriga statsobligationsräntan). Även de långa räntorna har fallit, men inte lika mycket. På sista tiden har de långa räntorna börjat stiga. 5
6 AB 500% Årlig förändring av marknadsräntan på utvalda finansiella instrument (källa Riksbanken och egna beräkningar) 400% 300% 200% 100% 0% -100% -200% STIBOR 3M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 5Y Diagram 3: Årlig förändring av räntor olika instrument och löptider. Valutor I diagram 4 visas kronans växelkurs gentemot utvalda valutor: danska kronor, euro, brittiska pund, japanska yen, norska kronor, amerikanska dollar, den handelsvägda korgvalutan TCW och den ännu bredare handelsvägda korgvalutan KIX. Växelkurser är relativpris mellan Sveriges och andra länders betalningsmedel. Ögonblicksbilder som i diagram 4 är intressanta, men av större intresse är utvecklingen av växelkurser över tiden. Det visas i diagram 5. 6
7 AB 140 Pris olika valutor i SEK (källa Riksbanken) 123, , , ,9527 9,2173 6,745 8,2389 2, BRL 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 KIX Diagram 4: Kronans växelkurs gentemot utvalda valutor vid månadsslutet Under juni månad har svenska kronan förstärkts mot de flesta valutor. En starkare krona gör svensk export dyrare för utländska köpare, medan importen blir billigare för svenska företag och hushåll. En enskild valuta är oförutsägbara. Därför bör man se till kronans förändring mot ett vägt genomsnitt av valutor, KIX-indexet. Av diagrammet framgår att svenska kronan stärkts mot KIX-indexet den senaste månaden. Hur ser transmissionsmekanismen ut för kronans kurs och svensk ekonomi? Ungefär så här: 1. Starkare (svagare) krona påverkar exportföretagen positivt (negativt), medan importföretagen påverkas negativt (positivt). 2. Effekten är inte omedelbar i export- och importföretags resultaträkningar eftersom många transaktioner är valutasäkrade. Därför slår förändringar i kronkursen inte igenom omedelbart i företagens resultaträkningar. 3. På längre sikt måste kronans växelkurs slå igenom i företagens räkenskaper. a. En starkare krona gör att exportföretags vinster faller, vilket tvingar dem att rationalisera och minska sina personal- och övriga kostnader. b. En starkare krona gör att importföretags vinster stiger, vilket skapar ett utrymme för att anställa. Valutor är svåra att förstå, men självklart spelar det roll om ett köp av 1 dollar den 31 maj stiger i värde med 2,8 procent till och med den 30 juni. 7
8 AB 0,0% Månatlig förändring av valutakurs i SEK (källa Riksbanken och egna beräkningar) 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 TCW 1 KIX -0,1% -0,5% -0,7% -0,7% -1,0% -1,5% -1,5% -1,6% -1,7% -2,0% -2,5% -3,0% -2,8% -3,5% -3,7% -4,0% Diagram 5: Förändring av kronans växelkurs gentemot valda valutor under maj juni. I diagram 6 visas den årliga förändringen av kronans växelkurs gentemot dollarn, euron och det handelsvägda valutaindexet KIX. Av diagrammet framgår att svenska kronan har försvagats generellt sett sedan år 2009 gentemot omvärlden mätt med KIX-indexet. Försvagningen är inte dramatisk, men synbar. Gentemot dollarn har kronan försvagats kraftigt under senare delen av 2014 och 2015, medan kronkursen mot euron varit relativt konstant för att på sista tiden stärkas. 8
9 AB 40% Årlig förändringa av svenska kronans växelkurs gentemot KIX-index (källa Riksbanken och egna beräkningar) 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 1 KIX 1 USD 1 EUR Linjär (1 KIX) Diagram 6: Årlig förändring av kronans växelkurs gentemot KIX. Aktier I diagram 7 visas aktieindex i USA respektive Stockholm. Av diagrammet framgår att aktiekurserna stigit sedan Lehmankraschen Det tog 4,5 år för S&P 500 indexet att återhämta sig fullständigt sedan toppen. För svenska OMXS30 tog det 5,5 år. Under denna tid har det varit en god affär för den långsiktige att köpa aktier. 9
10 AB 250,000 Aktiebörsers utveckling juni juni 2015 (källa olika marknadsplatser, lokala valutor) 200, , ,000 50,000 0,000 S&P 500 Nikkei 225 OMXS30 Diagram 7: Aktieindexnivåer på valda index till juni Grafer på aktieindexnivåer ger en överblick, men säger inget om vad man kan förvänta sig i avkastning om man investerar i fonder som följer indexen. Mer intressant än indexens nivåer är de månatliga avkastningarna. I diagram 8 visas månatlig avkastning på utvalda index sedan mitten av Av diagram 8 framgår att månadsavkastningen varierat från månad till månad, men att den i genomsnitt är positiv för de flesta aktieindex. För USA-indexet S&P 500 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,5 procent, vilket ger en årsavkastning om 6,6 procent. För Sverigeindexet OMXS30 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,7 procent, vilket motsvarar en årsavkastning om 8,8 procent. Samtidigt är volatiliteten, d.v.s. risken mätt som standardavvikelse, högre för Stockholmsbörsen (4,8 procent) jämfört med USA (3,8 procent) 10
11 AB 20,0% Månatlig avkastning olika börser till (källa olika marknadsplatser) 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% S&P 500 OMXS30 Diagram 8: Genomsnittlig månadsavkastning olika aktieindex. Avslutningsvis kan vi titta på diagram 9 där världens aktiemarknadernas andel jämförs med varandra. Av diagrammet framgår att USA:s aktiemarknad väger 43 procent, medan Stockholmsbörsen väger lite över 1,3 procent. Svenska aktiesparare bör studera diagrammet eftersom en väl diversifierad Sverigeindexfond ändå är odiversifierad i ett globalt perspektiv. En svensk aktiesparare bör sträva efter att ha fonder som sprider sparande över de flesta stora marknader och där de underliggande värdepappren till antalet är minst stycken. 11
12 AB Sverige; 1,3% Sydafrika; 1,4% Nederländerna; 1,5% Spanien; 2,3% Italien; 1,1% Mexiko; 1,2% Norge; 0,6% Danmark; 0,5% Turkiet; Belgien; Polen; 0,4% Finland; 0,4% 0,7% 0,7% Schweiz; 2,5% Brasilien; 2,8% Australien; 3,0% Tyskland; 3,4% USA; 42,8% Frankrike; 4,2% Kanada; 4,6% Storbritannien; 6,9% Japan; 8,4% Kina; 8,5% Diagram 9: Aktiemarknaders vikt. Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Konsumentprisutvecklingen för olika konsumtionsändamål visas i diagram 10. Konsumentpriserna steg med 0,1 procent maj 2015 jämfört med maj I hushållens konsumtionskorg väger livsmedel, boende och transport tungt, vilket gör att prisutvecklingen för dessa grupper är mest intressant. Livsmedels- och alkoholpriserna steg med + 2,9 procent på årsbasis, medan boendekostnaderna föll med -2,8 procent. Transporter steg med 1 procent. Att livsmedels- och alkoholpriserna stiger är förvånande med tanke på flera anledningar. Rysslands självpåtagna importstopp av livsmedel från EU har skapat ett stort utbud av livsmedelsvaror i EU:s medlemsstater. Exportföretag i olika EU-länder ser sig om efter alternativa marknader som kan vara attraktiva. Till dessa marknader hör Sverige som har en stabil ekonomi. Ökad import av billiga utländska livsmedel borde sänka priserna i Sverige. Men lägre importpriser för utländska livsmedel har tydligen inte resulterat i sänkta priser i konsumentled. Istället har ICA, Axfoods och Bergendahls detaljistbutiker vidgat sina marginaler. Punktskatterna på alkohol höjs kontinuerligt, vilket kan bidra till höjda alkoholpriser. Boendekostnaderna föll med - 2,8 procent. Den främsta orsaken till detta är fallande bolåneräntor. Men även elpriserna har fallit p.g.a. den stora nederbörd som fyllt vattenmagasinen. Den tvååriga säkerställda obligationsräntan har fallit med 81 procent under det senast året. Bankerna har visserligen vidgat sina bolånemarginaler, men konkurrensen om bolåntagarna har ändå tvingat bankerna att sänka sina boräntor. 12
13 AB Prisgruppen boendekostnader innehåller flera underliggande kostnadsindex, varav vissa väger tyngre än andra. Där finns elpriser och hyror bl.a. Hyrorna stiger kontinuerligt, vilket påverkar hyresgästernas boendekostnader. Indirekt är höjda hyror ett stöd för höga bopriser på villor och bostadsrätter. Att hyrorna stiger beror sannolikt på det stora renoveringsbehovet som finns i Allmännyttans bostadsbestånd. Transportpriserna har stigit med 1 procent. Det beror främst på stigande oljepriser under de senaste månaderna, samt höjda CO2-skatter på olika slag av bränslen. Annars verkar upptäckten av amerikansk skiffergas- och olja nedåt på transportpriser. Upptäckten har gjort USA oberoende av import av olja från mellanöstern, vilket i sin tur tvingat OPEC-länderna att sänka sina oljepriser för att mota hotet från minskat export till Europa och bl.a. Sverige. Inflationstakten i maj 2015 jämfört med maj 2015 var + 0,1. Stagnerande konsumentpriser generellt sett utgör ett trovärdighetsproblem för Riksbanken som har som mål att konsumentpriserna ska stiga med 2 procent årligen. Det innebär att konsumentpriserna varaktigt och permanent ska stiga med 2 procent årligen. Temporära uppgångar som är övergående höjer prisnivån till en ny nivå, men sen blir inflationen noll igen. Eftersom pressen på priser är nedåt med anledning av globalisering och digitalisering måste Riksbanken hålla styrräntan nere under en avsevärd lång tid för att inflationstakten återigen ska uppgå till 2 procent. 5,0% Konsumentprisutveckling maj maj 2015 (källa SCB) 4,0% 3,9% 3,0% 2,9% 2,0% 2,1% 1,0% 0,6% 1,0% 1,3% 0,0% -1,0% -0,5% 0,2% -0,1% 0,1% -2,0% -3,0% -2,8% -4,0% -3,7% -5,0% Diagram 10: Årlig prisutveckling olika konsumtionsändamål maj Inflationstakten var 0,1 procent i slutet av maj Riksbankens mål är 2 procents inflation. I diagram 11 visas att senast den faktiska inflationen var över 2 procent var i december Sedan dessa har inflationstakten fallit. I december 2012 noterades deflation om 0,1 procent för första gången. Sedan dess inflationen legat kring 0 procent. 13
14 AB 2,5% Inflationstakten mätt med KPI (källa SCB och egna beräkningar) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Diagram 11: Inflationstakten mätt med KPI sedan slutet av Ekonomisk tillväxt I diagram 12 visas den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år Av diagrammet framgår att Sverige har ekonomisk tillväxt de flesta år. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten sedan 1951 har varit 2,7 procent, men takten i den ekonomiska tillväxten har avtagit eftersom den var hög under 50- och 60-talet, varpå den avtagit. Att den ekonomiska tillväxten avtagit kan man även se om man beräknar rullande medelvärden av tillväxttakten. I diagram 13 visas rullande medelvärden för den ekonomiska tillväxten. Den långsiktiga trenden för den ekonomiska tillväxten är nedåtgående. Även om historiska tillväxttal inte kan vara prognoser för framtiden är det osannolikt att prognoser om ekonomisk tillväxt avviker markant från historien. 14
15 AB 8,00 Årlig ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 6,00 4,00 2,00 0, ,00-4,00-6,00 Diagram 12: Faktisk ekonomisk tillväxt 1951 till
16 AB 6,00 Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Rullande medelvärde (3 år) Rullande medelvärde (5 år) Rullande medelvärde (7 år) Linjär (Rullande medelvärde (7 år) ) Diagram 13: Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt. Tillgångar och skulder Planerar information om detta i juli månadskommentar. Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Planerar information om detta i juli månadskommentar. Noterbara händelser under månaden Regeringens vårproposition röstades igenom riksdagen sedan Allianspartierna lagt ned sina röster. Grekland utlyste folkomröstning om de skulle acceptera långivarnas krav på skatte- och utgiftsreformer. Idén om att slå ihop AP-fonder till färre och inrätta en AP Nämnd lanserades av regeringen. Kan påverka inkomstpensionen och indirekt det privata sparandet. I ett tal ville statminister Stefan Löfvén (S) att AP-fonderna skulle investera i Allmännyttans bostadsobligationer. Detta kan dra ned inkomstpensionen än mer. 16
1 Supponera finans och kalkyl. Finansiella och ekonomiska kommentarer juli 2015
AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 2 Räntor... 2 Varför är räntor viktiga?... 2 Räntekommentarer juli 2015... 2 Valutor... 5 Varför är valutor viktiga?... 5 Valutakommentarer juli 2015... 5 Aktier...
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 633 mnkr. Totalt är det är en ökning med 53 mnkr sedan förra månaden,
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs mer52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag
FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merBNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)
Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag
AB Svensk Exportkredit Urstarka finanser hos svenska exportföretag 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni 2018 SEK:s elfte Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar att: Exportföretagens
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFINANSRAPPORT. Region Jämtland Härjedalen
FINANSRAPPORT Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Översikt Upplåning Lån (kr) Derivat ränteswappar (kr) Genomsnittsränta Genomsnittsränta (inkl ränteswappar) Lånemarginal mot Stibor 3m Genomsnittlig
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merMånadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014
Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av
Läs merräntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande
räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merInternationella portföljinvesteringar
Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs mer1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.
1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merRubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018
Rubicon Vår syn på marknaderna September 2018 Rubicon är en absolutavkastande strategi som investerar globalt i likvida tillgångar inom aktier, obligationer och valutor. Den förvaltas av ett mycket erfaret
Läs merAktieindexobligationer hög avkastning till låg risk
Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merFINANSRAPPORT. Alingsås Kommunkoncern
FINANSRAPPORT Alingsås Kommunkoncern 218731 Sammanfattning Översikt Upplåning Lån (kr) Derivat ränteswappar (kr) Genomsnittsränta Genomsnittsränta (inkl ränteswappar) Lånemarginal mot Stibor 3m Genomsnittlig
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
Läs merValutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!
Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merGlobala arbetskraftskostnader
Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Läs merHalvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund
Halvårsredogörelse för 2012 Carlsson Norén Macro Fund Förvaltarkommentar Beskrivning av fonden: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning på rörelserna i räntemarknaden. Målsättningen
Läs merMarknadskommentar December
De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är
Läs merDen finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson
Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merMånadskommentar juli 2016
Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merVECKOBREV v.47 nov-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport April 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport April 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för april 2015 Krona senaste månaden 0,04% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste
Läs merFINANSRAPPORT. Alingsås Kommunkoncern
FINANSRAPPORT Alingsås Kommunkoncern Sammanfattning Översikt Upplåning Lån (kr) Derivat ränteswappar (kr) Genomsnittsränta Genomsnittsränta (inkl ränteswappar) Lånemarginal mot Stibor 3m Genomsnittlig
Läs merMarknadskommentar December
2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merMAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa
MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merSvenskt portföljinnehav 2002
AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Undersökning Svenskt portföljinnehav 2002 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Johanna Nahkuri Högfeldt NOVEMBER 2003 S V E R I G E S R I K S B A N K Svenskt portföljinnehav
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.
Läs merVECKOBREV v.2 jan-12
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merMakrokommentar. December 2016
Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även
Läs merVECKOBREV v.38 sep-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport Mars 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport Mars 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för mars 2015 Krona senaste månaden 0,05% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona senaste
Läs merHalvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385)
Halvårsredogörelse för 2015 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning
Läs merStilanalys februari 2019
Stilanalys februari 2019 Rapporten i korthet Under 2018 minskade försäljningen enligt Stilindex med 2,8 procent för kläder och 3,4 procent för skor i löpande priser. Försäljningsvolymerna minskade med
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merPenningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
Läs mer