Finansiella kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiella kommentarer"

Transkript

1 AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 1 Räntor... 1 Valutor... 6 Aktier... 9 Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Ekonomisk tillväxt Tillgångar och skulder Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Noterbara händelser under månaden Finansiella kommentarer Räntor Riksbanken sänkte reporäntan till -0,1 procent i februari 2015 och sänkte den ytterligare en gång i mars 2015 till - 0,25 procent. Vid slutet av juni 2015 ligger den administrativt satta reporäntan kvar på 0,25 procent. Bakgrunden till Riksbankens negativa styrränta är att den faktiska inflationen varit under tvåprocentsmålet sedan december Riksbankens trovärdighet är därför på spel. Riksbankens negativa reporänta sätter fortsatt press på de korta marknadsräntorna. När reporäntan är negativ får banker betala för att placera likviditet hos Riksbanken. För kostnadsminimerande banker blir alla instrument som ger positiv ränta attraktiva placeringsalternativ. Följaktligen pressar Riksbankens reporänta alla räntor längs med hela räntekurvan. De räntor som pressas mest är räntorna på instrument med kort löptid. Ju längre löptid på det räntebärande instrumentet, desto lägre grad av påverkan får Riksbankens reporänta. Långa räntor kan Riksbanken enbart påverka genom att trovärdigt lova för marknaden att den korta reporäntan ska vara låg under en lång tid. Det är inte bara räntorna på existerande räntebärande instrument som påverkas av Riksbankens reporänta. Allteftersom certifikat och obligationer förfaller till betalning brukar låntagare normalt betala genom att emittera nya räntebärande instrument. Räntorna på nya instrument påverkas av Riksbankens reporänta. Givet Riksbanken 1

2 AB håller reporäntan låg tillräckligt länge kommer alla existerande räntebärande instrument att ha refinansierats. Vi får samma volym av lån som förr men den genomsnittliga räntan på den nya stocken av lån sänks. I diagram 1 visas månadsslutsräntan för olika instrument per juni månads slut (). Notera att diagrammet är en ögonblicksbild. Av diagrammet framgår att Riksbankens negativa reporänta pressat ned interbankräntorna, men också räntorna som svenska staten får betala när den emitterar obligationer med kortare löptid än två år. Den tvååriga statsobligationsräntan är t.ex. 0,265. Att statsräntorna för kortare löptider är negativa avspeglar dels synen på svenska staten som säker låntagare, dels den marknadsoro som finns på de globala kapitalmarknaderna. Globala kapitalförvaltare som utvärderar suveräna staters räntepapper anser att svenska staten, jämfört med andra stater, är kreditvärdiga. Vid global marknadsoro accentueras detta och svenska statsräntor pressas ned. Under juni har Greklands statsskuldsproblematik nått en ny dramatisk nivå efter att folkomröstning om Grekland ska eller inte ska återbetala lånen som förfaller till IMF, ECB och EU. In indirekt effekt av fallande statsräntor är att de räntor som finansierar svensk företags- och hushållslån också faller. De hushåll och företag som har möjlighet att förhandla om räntan bör förhandla om räntan. En strukturell fråga är om de globala räntorna permanent sjunkit till en lägre nivå med anledning av intensivare globalisering, digitalisering, frihandel? Detta är en kronorsfråga. I diagram 1 visas den 10-åriga statsobligationsräntan för flera viktiga OECD-länder. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan ger 0,985 procent i ränta. Det kan jämföras med den amerikanska motsvarigheten som ger 2,357, den norska 1,857 och den danska 1,003. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas av ny bankreglering. Så t.ex. ska svenska storbanker ha tillräckligt med värdebeständiga värdepapper för att täcka 30 dagars förväntat utflöde i ett stressat finansiellt läge (likviditetstäckningsgrad, LCR). Alla banker har inte detta krav, vilket påverkar konkurrensförutsättningarna till mindre bankers fördel. Även annan bankreglering påverkar stora banker i högre grad än små. Kunder företag och hushåll bör utvärdera om små bankers produktutbud är mer konkurrenskraftiga än stora bankers erbjudande av de finansiella produkterna betala, spara, låna och försäkra. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas också av sak- och livförsäkringsbolag. Sakförsäkringsbolag har ett behov av att placera försäkringspremier i värdebeständiga och korta värdepapper så att medlen kan användas för att täcka förväntade skadeersättningar. Sakförsäkringsbolag räknar med ränteinkomster vid prissättning av försäkringar. I takt med fallande räntor blir sakförsäkringsbolagens ränteinkomster lägre, vilket tvingar sakförsäkringsbolagen att höja sina premier. Livbolag är stora investerare i värdebeständiga ränteinstrument. Fallande räntor påverkar livbolagen från två håll. Dels stiger nuvärdet av deras åtaganden vid fallande räntor, dels är livbolag tvingade av regler att placera försäkringstagarnas sparande i långsiktigt säkra instrument. Livbolagens solvens blir därmed sämre. Den låga räntan gör att livförsäkringstagare bör utvärdera om det finns alternativ till livsparande. Vad är signifikansen av marknadsräntor? Marknadsräntor är marginalpris. Ett marginalpris innebär att långivare visserligen vill ha högre ränta, men tvingas nöja sig med marknadsräntan. Det innebär också att låntagare visserligen vill ha lägre ränta, men tvingas acceptera marknadsräntan. Av denna anledning är marknadsräntorna i diagram 1 viktiga för alla aktörer i samhällsekonomin. Vi är ju alla sparare eller låntagare. Hur ska vi se på de låga marknadsräntorna? Uppenbarligen tror både köpare och säljare av ränteinstrument att räntorna kommer att vara låga under en lång tid framöver. Att långräntorna ligger avsevärt under Riksbankens 2

3 AB mål om två procents inflation indikerar att varken köpare eller säljare av räntebärande värdepapper tror på hög inflation under en överskådlig tid. Om inflationen är 0 procent under den kommande tioårsperioden får en investerare i en svensk statsobligation knappt 1 procent i real ränta. Bestående låga marknadsräntor får konsekvenser för olika aktörer. Här ska nämnas några konsekvenser. De låga räntorna pressar bankernas räntenetton eftersom värdet av löptidstransformering (låna kort till låg ränta och placera långt till hög ränta) minskar. Detta ökar incitamenten för banker och kreditmarknadsbolag att öka marginalerna på hushålls- och företagslån där räntemarginalerna är högre (samtidigt är kreditrisken högre). Allt annat lika är det lättare att öka marginalerna på långa lån jämfört med korta eftersom korta lån ofta avbetalas efter några månader. Vidgade lånemarginaler ökar incitamenten för hushålls- företagslåntagare att successivt byta långivare eller växla säkerhet för att få del av lägre räntor. Att ta värdepapperslån för att amortera bolån är ett sätt att växla säkerhet för hushåll. För företag kan emittering av egna räntebärande obligationer vara ett alternativ till banklån. Det låga ränteläget påverkar hushåll olika beroende på vilken fas i livet hushållet är i. Oavsett ränteläge är det alltid rätt att tillgångs- och skuldförvalta för att öka det egna kapitalet. Det är rätt för den enskilde eftersom alternativet, utebliven tillgångs- och skuldförvaltning, innebär att kapitalökningen då går till någon annan. Hushåll bör diversifiera sina tillgångar och kanske minska andelen investerade i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper ger i dagsläget låg avkastning och de faller i värde den dagen då marknadsräntorna stiger. Aktieindexfonder med låga förvaltningsavgifter är sannolikt bättre tillgångsalternativ för den långsiktige. Det låga ränteläget ger hushåll en möjlighet att även skuldförvalta. Genom att amortera skulder med höga räntor med lån med låga räntor skuldförvaltar hushåll effektivt. Av diagram 1 framgår att hushåll bör finansiera sina lån med kort upplåning. Vilka långivare som inlånar kort (t.ex. hushållsinlåning) för att låna ut kort är en viktig fråga. Även för icke-finansiella bolag är det läge att skuldförvalta. I motsats till investeringsbeslut kräver skuldförvaltning inga aktiva beslut om nya lån. Skuldförvaltning sänker det icke-finansiella företagets räntekostnader, vilket i sin tur leder till höjt eget kapital. Skuldförvaltning ger alltid omedelbar effekt på det egna kapitalet. 3

4 AB Räntor (källa Riksbanken) 2,5 2, ,857 1,5 1,19 1 0,985 1,003 0,985 0,644 0,753 0,753 0,5 0,366 0,345 0, ,5 Reporänta -0,25 STIBOR 3M -0,215 SSVX 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y -0,383-0,35-0,265 BoObl 2Y BoObl 5Y US 10Y JP 10Y DE 10Y EU 10Y NO 10Y DK 10Y FI 10Y -1 Diagram 1: Räntor vid månadsslut olika instrument och löptider. Låt oss nu växla fokus från räntenivåer till förändringen av räntenivåer. Jämfört med månadsslutsräntorna i maj 2015 har räntorna stigit dramatiskt. Av diagram 2 kan vi se att den tioåriga statsobligationsräntan stigit med 44 procent under juni. Av diagrammet framgår att det främst är de långa marknadsräntorna som stigit, medan de korta svenska marknadsräntorna knappt stigit alls. Det beror delvis på Riksbankens styrränta, men också på bankernas låga kreditförluster som i sin tur beror på bankernas effektiva kreditrisksystem för att sålla bort eller prissätta potentiellt dåliga låntagare. De stigande marknadsräntorna ligger sannolikt bakom juni månads börsfall. Stigande marknadsräntor påverkar nuvärdet av förväntade diskonterade aktieutdelningar negativt. Det gör att värderingar, som med låga marknadsräntor verkat rimliga, omprövats. I diagram 2 visas den procentuella förändringen den senaste månaden. Av diagrammet framgår att vissa räntor stigit kraftigt procentuellt sett mellan maj och juni. Ändå är den generella tendensen fallande räntor. 4

5 AB 50,0% Procentuell förändring svenska månadsslutsräntor juni/maj 2015 (källa Riksbanken och egna beräkningar) 44,9% 40,0% 30,0% 26,4% 20,0% 19,4% 14,2% 10,0% 10,6% 3,0% 0,0% 0,0% Reporänta STIBOR 1M STIBOR 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 2Y BoObl 5Y -2,2% -10,0% Diagram 2: Förändring av räntor mellan maj juni 2015 olika instrument och löptider. En månads förändring är en kort tidshorisont och därför ska vi lyfta blicken och titta på hur marknadsräntorna förändrats under en längre tidsperiod. Detta visas i diagram 3 där vi ser förändringen av räntan på fyra utvalda räntebärande instrument. Av diagram 3 framgår att trenden sedan mitten av år 2007 är nedåtgående. Sedan början på år 2011 ( den blå puckeln ) har räntorna fallit på alla löptider och instrument. Särskilt mycket har de korta räntorna fallit (här representerade av STIBOR 3M och den tvååriga statsobligationsräntan). Även de långa räntorna har fallit, men inte lika mycket. På sista tiden har de långa räntorna börjat stiga. 5

6 AB 500% Årlig förändring av marknadsräntan på utvalda finansiella instrument (källa Riksbanken och egna beräkningar) 400% 300% 200% 100% 0% -100% -200% STIBOR 3M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 5Y Diagram 3: Årlig förändring av räntor olika instrument och löptider. Valutor I diagram 4 visas kronans växelkurs gentemot utvalda valutor: danska kronor, euro, brittiska pund, japanska yen, norska kronor, amerikanska dollar, den handelsvägda korgvalutan TCW och den ännu bredare handelsvägda korgvalutan KIX. Växelkurser är relativpris mellan Sveriges och andra länders betalningsmedel. Ögonblicksbilder som i diagram 4 är intressanta, men av större intresse är utvecklingen av växelkurser över tiden. Det visas i diagram 5. 6

7 AB 140 Pris olika valutor i SEK (källa Riksbanken) 123, , , ,9527 9,2173 6,745 8,2389 2, BRL 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 KIX Diagram 4: Kronans växelkurs gentemot utvalda valutor vid månadsslutet Under juni månad har svenska kronan förstärkts mot de flesta valutor. En starkare krona gör svensk export dyrare för utländska köpare, medan importen blir billigare för svenska företag och hushåll. En enskild valuta är oförutsägbara. Därför bör man se till kronans förändring mot ett vägt genomsnitt av valutor, KIX-indexet. Av diagrammet framgår att svenska kronan stärkts mot KIX-indexet den senaste månaden. Hur ser transmissionsmekanismen ut för kronans kurs och svensk ekonomi? Ungefär så här: 1. Starkare (svagare) krona påverkar exportföretagen positivt (negativt), medan importföretagen påverkas negativt (positivt). 2. Effekten är inte omedelbar i export- och importföretags resultaträkningar eftersom många transaktioner är valutasäkrade. Därför slår förändringar i kronkursen inte igenom omedelbart i företagens resultaträkningar. 3. På längre sikt måste kronans växelkurs slå igenom i företagens räkenskaper. a. En starkare krona gör att exportföretags vinster faller, vilket tvingar dem att rationalisera och minska sina personal- och övriga kostnader. b. En starkare krona gör att importföretags vinster stiger, vilket skapar ett utrymme för att anställa. Valutor är svåra att förstå, men självklart spelar det roll om ett köp av 1 dollar den 31 maj stiger i värde med 2,8 procent till och med den 30 juni. 7

8 AB 0,0% Månatlig förändring av valutakurs i SEK (källa Riksbanken och egna beräkningar) 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 TCW 1 KIX -0,1% -0,5% -0,7% -0,7% -1,0% -1,5% -1,5% -1,6% -1,7% -2,0% -2,5% -3,0% -2,8% -3,5% -3,7% -4,0% Diagram 5: Förändring av kronans växelkurs gentemot valda valutor under maj juni. I diagram 6 visas den årliga förändringen av kronans växelkurs gentemot dollarn, euron och det handelsvägda valutaindexet KIX. Av diagrammet framgår att svenska kronan har försvagats generellt sett sedan år 2009 gentemot omvärlden mätt med KIX-indexet. Försvagningen är inte dramatisk, men synbar. Gentemot dollarn har kronan försvagats kraftigt under senare delen av 2014 och 2015, medan kronkursen mot euron varit relativt konstant för att på sista tiden stärkas. 8

9 AB 40% Årlig förändringa av svenska kronans växelkurs gentemot KIX-index (källa Riksbanken och egna beräkningar) 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 1 KIX 1 USD 1 EUR Linjär (1 KIX) Diagram 6: Årlig förändring av kronans växelkurs gentemot KIX. Aktier I diagram 7 visas aktieindex i USA respektive Stockholm. Av diagrammet framgår att aktiekurserna stigit sedan Lehmankraschen Det tog 4,5 år för S&P 500 indexet att återhämta sig fullständigt sedan toppen. För svenska OMXS30 tog det 5,5 år. Under denna tid har det varit en god affär för den långsiktige att köpa aktier. 9

10 AB 250,000 Aktiebörsers utveckling juni juni 2015 (källa olika marknadsplatser, lokala valutor) 200, , ,000 50,000 0,000 S&P 500 Nikkei 225 OMXS30 Diagram 7: Aktieindexnivåer på valda index till juni Grafer på aktieindexnivåer ger en överblick, men säger inget om vad man kan förvänta sig i avkastning om man investerar i fonder som följer indexen. Mer intressant än indexens nivåer är de månatliga avkastningarna. I diagram 8 visas månatlig avkastning på utvalda index sedan mitten av Av diagram 8 framgår att månadsavkastningen varierat från månad till månad, men att den i genomsnitt är positiv för de flesta aktieindex. För USA-indexet S&P 500 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,5 procent, vilket ger en årsavkastning om 6,6 procent. För Sverigeindexet OMXS30 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,7 procent, vilket motsvarar en årsavkastning om 8,8 procent. Samtidigt är volatiliteten, d.v.s. risken mätt som standardavvikelse, högre för Stockholmsbörsen (4,8 procent) jämfört med USA (3,8 procent) 10

11 AB 20,0% Månatlig avkastning olika börser till (källa olika marknadsplatser) 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% S&P 500 OMXS30 Diagram 8: Genomsnittlig månadsavkastning olika aktieindex. Avslutningsvis kan vi titta på diagram 9 där världens aktiemarknadernas andel jämförs med varandra. Av diagrammet framgår att USA:s aktiemarknad väger 43 procent, medan Stockholmsbörsen väger lite över 1,3 procent. Svenska aktiesparare bör studera diagrammet eftersom en väl diversifierad Sverigeindexfond ändå är odiversifierad i ett globalt perspektiv. En svensk aktiesparare bör sträva efter att ha fonder som sprider sparande över de flesta stora marknader och där de underliggande värdepappren till antalet är minst stycken. 11

12 AB Sverige; 1,3% Sydafrika; 1,4% Nederländerna; 1,5% Spanien; 2,3% Italien; 1,1% Mexiko; 1,2% Norge; 0,6% Danmark; 0,5% Turkiet; Belgien; Polen; 0,4% Finland; 0,4% 0,7% 0,7% Schweiz; 2,5% Brasilien; 2,8% Australien; 3,0% Tyskland; 3,4% USA; 42,8% Frankrike; 4,2% Kanada; 4,6% Storbritannien; 6,9% Japan; 8,4% Kina; 8,5% Diagram 9: Aktiemarknaders vikt. Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Konsumentprisutvecklingen för olika konsumtionsändamål visas i diagram 10. Konsumentpriserna steg med 0,1 procent maj 2015 jämfört med maj I hushållens konsumtionskorg väger livsmedel, boende och transport tungt, vilket gör att prisutvecklingen för dessa grupper är mest intressant. Livsmedels- och alkoholpriserna steg med + 2,9 procent på årsbasis, medan boendekostnaderna föll med -2,8 procent. Transporter steg med 1 procent. Att livsmedels- och alkoholpriserna stiger är förvånande med tanke på flera anledningar. Rysslands självpåtagna importstopp av livsmedel från EU har skapat ett stort utbud av livsmedelsvaror i EU:s medlemsstater. Exportföretag i olika EU-länder ser sig om efter alternativa marknader som kan vara attraktiva. Till dessa marknader hör Sverige som har en stabil ekonomi. Ökad import av billiga utländska livsmedel borde sänka priserna i Sverige. Men lägre importpriser för utländska livsmedel har tydligen inte resulterat i sänkta priser i konsumentled. Istället har ICA, Axfoods och Bergendahls detaljistbutiker vidgat sina marginaler. Punktskatterna på alkohol höjs kontinuerligt, vilket kan bidra till höjda alkoholpriser. Boendekostnaderna föll med - 2,8 procent. Den främsta orsaken till detta är fallande bolåneräntor. Men även elpriserna har fallit p.g.a. den stora nederbörd som fyllt vattenmagasinen. Den tvååriga säkerställda obligationsräntan har fallit med 81 procent under det senast året. Bankerna har visserligen vidgat sina bolånemarginaler, men konkurrensen om bolåntagarna har ändå tvingat bankerna att sänka sina boräntor. 12

13 AB Prisgruppen boendekostnader innehåller flera underliggande kostnadsindex, varav vissa väger tyngre än andra. Där finns elpriser och hyror bl.a. Hyrorna stiger kontinuerligt, vilket påverkar hyresgästernas boendekostnader. Indirekt är höjda hyror ett stöd för höga bopriser på villor och bostadsrätter. Att hyrorna stiger beror sannolikt på det stora renoveringsbehovet som finns i Allmännyttans bostadsbestånd. Transportpriserna har stigit med 1 procent. Det beror främst på stigande oljepriser under de senaste månaderna, samt höjda CO2-skatter på olika slag av bränslen. Annars verkar upptäckten av amerikansk skiffergas- och olja nedåt på transportpriser. Upptäckten har gjort USA oberoende av import av olja från mellanöstern, vilket i sin tur tvingat OPEC-länderna att sänka sina oljepriser för att mota hotet från minskat export till Europa och bl.a. Sverige. Inflationstakten i maj 2015 jämfört med maj 2015 var + 0,1. Stagnerande konsumentpriser generellt sett utgör ett trovärdighetsproblem för Riksbanken som har som mål att konsumentpriserna ska stiga med 2 procent årligen. Det innebär att konsumentpriserna varaktigt och permanent ska stiga med 2 procent årligen. Temporära uppgångar som är övergående höjer prisnivån till en ny nivå, men sen blir inflationen noll igen. Eftersom pressen på priser är nedåt med anledning av globalisering och digitalisering måste Riksbanken hålla styrräntan nere under en avsevärd lång tid för att inflationstakten återigen ska uppgå till 2 procent. 5,0% Konsumentprisutveckling maj maj 2015 (källa SCB) 4,0% 3,9% 3,0% 2,9% 2,0% 2,1% 1,0% 0,6% 1,0% 1,3% 0,0% -1,0% -0,5% 0,2% -0,1% 0,1% -2,0% -3,0% -2,8% -4,0% -3,7% -5,0% Diagram 10: Årlig prisutveckling olika konsumtionsändamål maj Inflationstakten var 0,1 procent i slutet av maj Riksbankens mål är 2 procents inflation. I diagram 11 visas att senast den faktiska inflationen var över 2 procent var i december Sedan dessa har inflationstakten fallit. I december 2012 noterades deflation om 0,1 procent för första gången. Sedan dess inflationen legat kring 0 procent. 13

14 AB 2,5% Inflationstakten mätt med KPI (källa SCB och egna beräkningar) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Diagram 11: Inflationstakten mätt med KPI sedan slutet av Ekonomisk tillväxt I diagram 12 visas den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år Av diagrammet framgår att Sverige har ekonomisk tillväxt de flesta år. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten sedan 1951 har varit 2,7 procent, men takten i den ekonomiska tillväxten har avtagit eftersom den var hög under 50- och 60-talet, varpå den avtagit. Att den ekonomiska tillväxten avtagit kan man även se om man beräknar rullande medelvärden av tillväxttakten. I diagram 13 visas rullande medelvärden för den ekonomiska tillväxten. Den långsiktiga trenden för den ekonomiska tillväxten är nedåtgående. Även om historiska tillväxttal inte kan vara prognoser för framtiden är det osannolikt att prognoser om ekonomisk tillväxt avviker markant från historien. 14

15 AB 8,00 Årlig ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 6,00 4,00 2,00 0, ,00-4,00-6,00 Diagram 12: Faktisk ekonomisk tillväxt 1951 till

16 AB 6,00 Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Rullande medelvärde (3 år) Rullande medelvärde (5 år) Rullande medelvärde (7 år) Linjär (Rullande medelvärde (7 år) ) Diagram 13: Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt. Tillgångar och skulder Planerar information om detta i juli månadskommentar. Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Planerar information om detta i juli månadskommentar. Noterbara händelser under månaden Regeringens vårproposition röstades igenom riksdagen sedan Allianspartierna lagt ned sina röster. Grekland utlyste folkomröstning om de skulle acceptera långivarnas krav på skatte- och utgiftsreformer. Idén om att slå ihop AP-fonder till färre och inrätta en AP Nämnd lanserades av regeringen. Kan påverka inkomstpensionen och indirekt det privata sparandet. I ett tal ville statminister Stefan Löfvén (S) att AP-fonderna skulle investera i Allmännyttans bostadsobligationer. Detta kan dra ned inkomstpensionen än mer. 16

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Januari

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Underlag för ett anförande på ett seminarium arrangerat av FIM Kapitalförvaltning 12 maj, 2004

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Nu på onsdag, den 29 april, har Riksbanken direktionsmöte. Utfallet är osedvanligt osäkert. Riksbanken bedriver ju, som väl alla vet, en mycket aggressiv penningpolitik. Syftet med politiken är i första

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2005

Svenskt portföljinnehav 2005 Avdelningen för penningpolitik Svenskt portföljinnehav 2005 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Oktober 2006 INFORMATION om denna publikation lämnas av Camilla Hagman Falkler, tel 08-787 02 56

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för juni 2014 Krona senaste månaden 0,13% Jämförelseindex senaste månaden 0,05% Krona senaste

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2014 Krona senaste månaden 0,06% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Maj 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för maj 2015 Krona senaste månaden 0,00% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Vi fortsätter även denna månad att titta på räntemarknaderna och effekten av centralbankernas, i många fall helt extrema, penningpolitik. Som väl alla vet sänkte Riksbanken, för första gången någonsin,

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Augusti 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Augusti 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för augusti 2015 Krona senaste månaden 0,02% Jämförelseindex senaste månaden -0,04% Krona

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Som väl alla vet vid det här laget valde den amerikanska centralbanken, FED, att låta sin styrränta vara oförändrad vid mötet i september. Marknadsprissättningen före mötet var cirka 30 procents sannolikhet

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-05-29 statliga stabilitetsåtgärderna Femte rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria.

CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria. PRISLISTA 1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria. Depåavgift Standardkonto

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Quesada Ränta Halvårsredogörelse 2015

Quesada Ränta Halvårsredogörelse 2015 Halvårsredogörelse 2015 Placerinsinriktning Quesada Ränta är en aktivt förvaltad räntefond, med en genomsnittlig löptid som varierar mellan tre månader och tio år. Målsättningen är att med förhållandevis

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Juni 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Juni 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Juni 2011

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. April 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. April 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona April 2011

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer