Finansiella kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiella kommentarer"

Transkript

1 AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 1 Räntor... 1 Valutor... 6 Aktier... 9 Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Ekonomisk tillväxt Tillgångar och skulder Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Noterbara händelser under månaden Finansiella kommentarer Räntor Riksbanken sänkte reporäntan till -0,1 procent i februari 2015 och sänkte den ytterligare en gång i mars 2015 till - 0,25 procent. Vid slutet av juni 2015 ligger den administrativt satta reporäntan kvar på 0,25 procent. Bakgrunden till Riksbankens negativa styrränta är att den faktiska inflationen varit under tvåprocentsmålet sedan december Riksbankens trovärdighet är därför på spel. Riksbankens negativa reporänta sätter fortsatt press på de korta marknadsräntorna. När reporäntan är negativ får banker betala för att placera likviditet hos Riksbanken. För kostnadsminimerande banker blir alla instrument som ger positiv ränta attraktiva placeringsalternativ. Följaktligen pressar Riksbankens reporänta alla räntor längs med hela räntekurvan. De räntor som pressas mest är räntorna på instrument med kort löptid. Ju längre löptid på det räntebärande instrumentet, desto lägre grad av påverkan får Riksbankens reporänta. Långa räntor kan Riksbanken enbart påverka genom att trovärdigt lova för marknaden att den korta reporäntan ska vara låg under en lång tid. Det är inte bara räntorna på existerande räntebärande instrument som påverkas av Riksbankens reporänta. Allteftersom certifikat och obligationer förfaller till betalning brukar låntagare normalt betala genom att emittera nya räntebärande instrument. Räntorna på nya instrument påverkas av Riksbankens reporänta. Givet Riksbanken 1

2 AB håller reporäntan låg tillräckligt länge kommer alla existerande räntebärande instrument att ha refinansierats. Vi får samma volym av lån som förr men den genomsnittliga räntan på den nya stocken av lån sänks. I diagram 1 visas månadsslutsräntan för olika instrument per juni månads slut (). Notera att diagrammet är en ögonblicksbild. Av diagrammet framgår att Riksbankens negativa reporänta pressat ned interbankräntorna, men också räntorna som svenska staten får betala när den emitterar obligationer med kortare löptid än två år. Den tvååriga statsobligationsräntan är t.ex. 0,265. Att statsräntorna för kortare löptider är negativa avspeglar dels synen på svenska staten som säker låntagare, dels den marknadsoro som finns på de globala kapitalmarknaderna. Globala kapitalförvaltare som utvärderar suveräna staters räntepapper anser att svenska staten, jämfört med andra stater, är kreditvärdiga. Vid global marknadsoro accentueras detta och svenska statsräntor pressas ned. Under juni har Greklands statsskuldsproblematik nått en ny dramatisk nivå efter att folkomröstning om Grekland ska eller inte ska återbetala lånen som förfaller till IMF, ECB och EU. In indirekt effekt av fallande statsräntor är att de räntor som finansierar svensk företags- och hushållslån också faller. De hushåll och företag som har möjlighet att förhandla om räntan bör förhandla om räntan. En strukturell fråga är om de globala räntorna permanent sjunkit till en lägre nivå med anledning av intensivare globalisering, digitalisering, frihandel? Detta är en kronorsfråga. I diagram 1 visas den 10-åriga statsobligationsräntan för flera viktiga OECD-länder. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan ger 0,985 procent i ränta. Det kan jämföras med den amerikanska motsvarigheten som ger 2,357, den norska 1,857 och den danska 1,003. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas av ny bankreglering. Så t.ex. ska svenska storbanker ha tillräckligt med värdebeständiga värdepapper för att täcka 30 dagars förväntat utflöde i ett stressat finansiellt läge (likviditetstäckningsgrad, LCR). Alla banker har inte detta krav, vilket påverkar konkurrensförutsättningarna till mindre bankers fördel. Även annan bankreglering påverkar stora banker i högre grad än små. Kunder företag och hushåll bör utvärdera om små bankers produktutbud är mer konkurrenskraftiga än stora bankers erbjudande av de finansiella produkterna betala, spara, låna och försäkra. Efterfrågan på värdebeständiga ränteinstrument påverkas också av sak- och livförsäkringsbolag. Sakförsäkringsbolag har ett behov av att placera försäkringspremier i värdebeständiga och korta värdepapper så att medlen kan användas för att täcka förväntade skadeersättningar. Sakförsäkringsbolag räknar med ränteinkomster vid prissättning av försäkringar. I takt med fallande räntor blir sakförsäkringsbolagens ränteinkomster lägre, vilket tvingar sakförsäkringsbolagen att höja sina premier. Livbolag är stora investerare i värdebeständiga ränteinstrument. Fallande räntor påverkar livbolagen från två håll. Dels stiger nuvärdet av deras åtaganden vid fallande räntor, dels är livbolag tvingade av regler att placera försäkringstagarnas sparande i långsiktigt säkra instrument. Livbolagens solvens blir därmed sämre. Den låga räntan gör att livförsäkringstagare bör utvärdera om det finns alternativ till livsparande. Vad är signifikansen av marknadsräntor? Marknadsräntor är marginalpris. Ett marginalpris innebär att långivare visserligen vill ha högre ränta, men tvingas nöja sig med marknadsräntan. Det innebär också att låntagare visserligen vill ha lägre ränta, men tvingas acceptera marknadsräntan. Av denna anledning är marknadsräntorna i diagram 1 viktiga för alla aktörer i samhällsekonomin. Vi är ju alla sparare eller låntagare. Hur ska vi se på de låga marknadsräntorna? Uppenbarligen tror både köpare och säljare av ränteinstrument att räntorna kommer att vara låga under en lång tid framöver. Att långräntorna ligger avsevärt under Riksbankens 2

3 AB mål om två procents inflation indikerar att varken köpare eller säljare av räntebärande värdepapper tror på hög inflation under en överskådlig tid. Om inflationen är 0 procent under den kommande tioårsperioden får en investerare i en svensk statsobligation knappt 1 procent i real ränta. Bestående låga marknadsräntor får konsekvenser för olika aktörer. Här ska nämnas några konsekvenser. De låga räntorna pressar bankernas räntenetton eftersom värdet av löptidstransformering (låna kort till låg ränta och placera långt till hög ränta) minskar. Detta ökar incitamenten för banker och kreditmarknadsbolag att öka marginalerna på hushålls- och företagslån där räntemarginalerna är högre (samtidigt är kreditrisken högre). Allt annat lika är det lättare att öka marginalerna på långa lån jämfört med korta eftersom korta lån ofta avbetalas efter några månader. Vidgade lånemarginaler ökar incitamenten för hushålls- företagslåntagare att successivt byta långivare eller växla säkerhet för att få del av lägre räntor. Att ta värdepapperslån för att amortera bolån är ett sätt att växla säkerhet för hushåll. För företag kan emittering av egna räntebärande obligationer vara ett alternativ till banklån. Det låga ränteläget påverkar hushåll olika beroende på vilken fas i livet hushållet är i. Oavsett ränteläge är det alltid rätt att tillgångs- och skuldförvalta för att öka det egna kapitalet. Det är rätt för den enskilde eftersom alternativet, utebliven tillgångs- och skuldförvaltning, innebär att kapitalökningen då går till någon annan. Hushåll bör diversifiera sina tillgångar och kanske minska andelen investerade i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper ger i dagsläget låg avkastning och de faller i värde den dagen då marknadsräntorna stiger. Aktieindexfonder med låga förvaltningsavgifter är sannolikt bättre tillgångsalternativ för den långsiktige. Det låga ränteläget ger hushåll en möjlighet att även skuldförvalta. Genom att amortera skulder med höga räntor med lån med låga räntor skuldförvaltar hushåll effektivt. Av diagram 1 framgår att hushåll bör finansiera sina lån med kort upplåning. Vilka långivare som inlånar kort (t.ex. hushållsinlåning) för att låna ut kort är en viktig fråga. Även för icke-finansiella bolag är det läge att skuldförvalta. I motsats till investeringsbeslut kräver skuldförvaltning inga aktiva beslut om nya lån. Skuldförvaltning sänker det icke-finansiella företagets räntekostnader, vilket i sin tur leder till höjt eget kapital. Skuldförvaltning ger alltid omedelbar effekt på det egna kapitalet. 3

4 AB Räntor (källa Riksbanken) 2,5 2, ,857 1,5 1,19 1 0,985 1,003 0,985 0,644 0,753 0,753 0,5 0,366 0,345 0, ,5 Reporänta -0,25 STIBOR 3M -0,215 SSVX 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y -0,383-0,35-0,265 BoObl 2Y BoObl 5Y US 10Y JP 10Y DE 10Y EU 10Y NO 10Y DK 10Y FI 10Y -1 Diagram 1: Räntor vid månadsslut olika instrument och löptider. Låt oss nu växla fokus från räntenivåer till förändringen av räntenivåer. Jämfört med månadsslutsräntorna i maj 2015 har räntorna stigit dramatiskt. Av diagram 2 kan vi se att den tioåriga statsobligationsräntan stigit med 44 procent under juni. Av diagrammet framgår att det främst är de långa marknadsräntorna som stigit, medan de korta svenska marknadsräntorna knappt stigit alls. Det beror delvis på Riksbankens styrränta, men också på bankernas låga kreditförluster som i sin tur beror på bankernas effektiva kreditrisksystem för att sålla bort eller prissätta potentiellt dåliga låntagare. De stigande marknadsräntorna ligger sannolikt bakom juni månads börsfall. Stigande marknadsräntor påverkar nuvärdet av förväntade diskonterade aktieutdelningar negativt. Det gör att värderingar, som med låga marknadsräntor verkat rimliga, omprövats. I diagram 2 visas den procentuella förändringen den senaste månaden. Av diagrammet framgår att vissa räntor stigit kraftigt procentuellt sett mellan maj och juni. Ändå är den generella tendensen fallande räntor. 4

5 AB 50,0% Procentuell förändring svenska månadsslutsräntor juni/maj 2015 (källa Riksbanken och egna beräkningar) 44,9% 40,0% 30,0% 26,4% 20,0% 19,4% 14,2% 10,0% 10,6% 3,0% 0,0% 0,0% Reporänta STIBOR 1M STIBOR 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 2Y BoObl 5Y -2,2% -10,0% Diagram 2: Förändring av räntor mellan maj juni 2015 olika instrument och löptider. En månads förändring är en kort tidshorisont och därför ska vi lyfta blicken och titta på hur marknadsräntorna förändrats under en längre tidsperiod. Detta visas i diagram 3 där vi ser förändringen av räntan på fyra utvalda räntebärande instrument. Av diagram 3 framgår att trenden sedan mitten av år 2007 är nedåtgående. Sedan början på år 2011 ( den blå puckeln ) har räntorna fallit på alla löptider och instrument. Särskilt mycket har de korta räntorna fallit (här representerade av STIBOR 3M och den tvååriga statsobligationsräntan). Även de långa räntorna har fallit, men inte lika mycket. På sista tiden har de långa räntorna börjat stiga. 5

6 AB 500% Årlig förändring av marknadsräntan på utvalda finansiella instrument (källa Riksbanken och egna beräkningar) 400% 300% 200% 100% 0% -100% -200% STIBOR 3M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 5Y Diagram 3: Årlig förändring av räntor olika instrument och löptider. Valutor I diagram 4 visas kronans växelkurs gentemot utvalda valutor: danska kronor, euro, brittiska pund, japanska yen, norska kronor, amerikanska dollar, den handelsvägda korgvalutan TCW och den ännu bredare handelsvägda korgvalutan KIX. Växelkurser är relativpris mellan Sveriges och andra länders betalningsmedel. Ögonblicksbilder som i diagram 4 är intressanta, men av större intresse är utvecklingen av växelkurser över tiden. Det visas i diagram 5. 6

7 AB 140 Pris olika valutor i SEK (källa Riksbanken) 123, , , ,9527 9,2173 6,745 8,2389 2, BRL 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 KIX Diagram 4: Kronans växelkurs gentemot utvalda valutor vid månadsslutet Under juni månad har svenska kronan förstärkts mot de flesta valutor. En starkare krona gör svensk export dyrare för utländska köpare, medan importen blir billigare för svenska företag och hushåll. En enskild valuta är oförutsägbara. Därför bör man se till kronans förändring mot ett vägt genomsnitt av valutor, KIX-indexet. Av diagrammet framgår att svenska kronan stärkts mot KIX-indexet den senaste månaden. Hur ser transmissionsmekanismen ut för kronans kurs och svensk ekonomi? Ungefär så här: 1. Starkare (svagare) krona påverkar exportföretagen positivt (negativt), medan importföretagen påverkas negativt (positivt). 2. Effekten är inte omedelbar i export- och importföretags resultaträkningar eftersom många transaktioner är valutasäkrade. Därför slår förändringar i kronkursen inte igenom omedelbart i företagens resultaträkningar. 3. På längre sikt måste kronans växelkurs slå igenom i företagens räkenskaper. a. En starkare krona gör att exportföretags vinster faller, vilket tvingar dem att rationalisera och minska sina personal- och övriga kostnader. b. En starkare krona gör att importföretags vinster stiger, vilket skapar ett utrymme för att anställa. Valutor är svåra att förstå, men självklart spelar det roll om ett köp av 1 dollar den 31 maj stiger i värde med 2,8 procent till och med den 30 juni. 7

8 AB 0,0% Månatlig förändring av valutakurs i SEK (källa Riksbanken och egna beräkningar) 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 TCW 1 KIX -0,1% -0,5% -0,7% -0,7% -1,0% -1,5% -1,5% -1,6% -1,7% -2,0% -2,5% -3,0% -2,8% -3,5% -3,7% -4,0% Diagram 5: Förändring av kronans växelkurs gentemot valda valutor under maj juni. I diagram 6 visas den årliga förändringen av kronans växelkurs gentemot dollarn, euron och det handelsvägda valutaindexet KIX. Av diagrammet framgår att svenska kronan har försvagats generellt sett sedan år 2009 gentemot omvärlden mätt med KIX-indexet. Försvagningen är inte dramatisk, men synbar. Gentemot dollarn har kronan försvagats kraftigt under senare delen av 2014 och 2015, medan kronkursen mot euron varit relativt konstant för att på sista tiden stärkas. 8

9 AB 40% Årlig förändringa av svenska kronans växelkurs gentemot KIX-index (källa Riksbanken och egna beräkningar) 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 1 KIX 1 USD 1 EUR Linjär (1 KIX) Diagram 6: Årlig förändring av kronans växelkurs gentemot KIX. Aktier I diagram 7 visas aktieindex i USA respektive Stockholm. Av diagrammet framgår att aktiekurserna stigit sedan Lehmankraschen Det tog 4,5 år för S&P 500 indexet att återhämta sig fullständigt sedan toppen. För svenska OMXS30 tog det 5,5 år. Under denna tid har det varit en god affär för den långsiktige att köpa aktier. 9

10 AB 250,000 Aktiebörsers utveckling juni juni 2015 (källa olika marknadsplatser, lokala valutor) 200, , ,000 50,000 0,000 S&P 500 Nikkei 225 OMXS30 Diagram 7: Aktieindexnivåer på valda index till juni Grafer på aktieindexnivåer ger en överblick, men säger inget om vad man kan förvänta sig i avkastning om man investerar i fonder som följer indexen. Mer intressant än indexens nivåer är de månatliga avkastningarna. I diagram 8 visas månatlig avkastning på utvalda index sedan mitten av Av diagram 8 framgår att månadsavkastningen varierat från månad till månad, men att den i genomsnitt är positiv för de flesta aktieindex. För USA-indexet S&P 500 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,5 procent, vilket ger en årsavkastning om 6,6 procent. För Sverigeindexet OMXS30 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,7 procent, vilket motsvarar en årsavkastning om 8,8 procent. Samtidigt är volatiliteten, d.v.s. risken mätt som standardavvikelse, högre för Stockholmsbörsen (4,8 procent) jämfört med USA (3,8 procent) 10

11 AB 20,0% Månatlig avkastning olika börser till (källa olika marknadsplatser) 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% S&P 500 OMXS30 Diagram 8: Genomsnittlig månadsavkastning olika aktieindex. Avslutningsvis kan vi titta på diagram 9 där världens aktiemarknadernas andel jämförs med varandra. Av diagrammet framgår att USA:s aktiemarknad väger 43 procent, medan Stockholmsbörsen väger lite över 1,3 procent. Svenska aktiesparare bör studera diagrammet eftersom en väl diversifierad Sverigeindexfond ändå är odiversifierad i ett globalt perspektiv. En svensk aktiesparare bör sträva efter att ha fonder som sprider sparande över de flesta stora marknader och där de underliggande värdepappren till antalet är minst stycken. 11

12 AB Sverige; 1,3% Sydafrika; 1,4% Nederländerna; 1,5% Spanien; 2,3% Italien; 1,1% Mexiko; 1,2% Norge; 0,6% Danmark; 0,5% Turkiet; Belgien; Polen; 0,4% Finland; 0,4% 0,7% 0,7% Schweiz; 2,5% Brasilien; 2,8% Australien; 3,0% Tyskland; 3,4% USA; 42,8% Frankrike; 4,2% Kanada; 4,6% Storbritannien; 6,9% Japan; 8,4% Kina; 8,5% Diagram 9: Aktiemarknaders vikt. Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Konsumentprisutvecklingen för olika konsumtionsändamål visas i diagram 10. Konsumentpriserna steg med 0,1 procent maj 2015 jämfört med maj I hushållens konsumtionskorg väger livsmedel, boende och transport tungt, vilket gör att prisutvecklingen för dessa grupper är mest intressant. Livsmedels- och alkoholpriserna steg med + 2,9 procent på årsbasis, medan boendekostnaderna föll med -2,8 procent. Transporter steg med 1 procent. Att livsmedels- och alkoholpriserna stiger är förvånande med tanke på flera anledningar. Rysslands självpåtagna importstopp av livsmedel från EU har skapat ett stort utbud av livsmedelsvaror i EU:s medlemsstater. Exportföretag i olika EU-länder ser sig om efter alternativa marknader som kan vara attraktiva. Till dessa marknader hör Sverige som har en stabil ekonomi. Ökad import av billiga utländska livsmedel borde sänka priserna i Sverige. Men lägre importpriser för utländska livsmedel har tydligen inte resulterat i sänkta priser i konsumentled. Istället har ICA, Axfoods och Bergendahls detaljistbutiker vidgat sina marginaler. Punktskatterna på alkohol höjs kontinuerligt, vilket kan bidra till höjda alkoholpriser. Boendekostnaderna föll med - 2,8 procent. Den främsta orsaken till detta är fallande bolåneräntor. Men även elpriserna har fallit p.g.a. den stora nederbörd som fyllt vattenmagasinen. Den tvååriga säkerställda obligationsräntan har fallit med 81 procent under det senast året. Bankerna har visserligen vidgat sina bolånemarginaler, men konkurrensen om bolåntagarna har ändå tvingat bankerna att sänka sina boräntor. 12

13 AB Prisgruppen boendekostnader innehåller flera underliggande kostnadsindex, varav vissa väger tyngre än andra. Där finns elpriser och hyror bl.a. Hyrorna stiger kontinuerligt, vilket påverkar hyresgästernas boendekostnader. Indirekt är höjda hyror ett stöd för höga bopriser på villor och bostadsrätter. Att hyrorna stiger beror sannolikt på det stora renoveringsbehovet som finns i Allmännyttans bostadsbestånd. Transportpriserna har stigit med 1 procent. Det beror främst på stigande oljepriser under de senaste månaderna, samt höjda CO2-skatter på olika slag av bränslen. Annars verkar upptäckten av amerikansk skiffergas- och olja nedåt på transportpriser. Upptäckten har gjort USA oberoende av import av olja från mellanöstern, vilket i sin tur tvingat OPEC-länderna att sänka sina oljepriser för att mota hotet från minskat export till Europa och bl.a. Sverige. Inflationstakten i maj 2015 jämfört med maj 2015 var + 0,1. Stagnerande konsumentpriser generellt sett utgör ett trovärdighetsproblem för Riksbanken som har som mål att konsumentpriserna ska stiga med 2 procent årligen. Det innebär att konsumentpriserna varaktigt och permanent ska stiga med 2 procent årligen. Temporära uppgångar som är övergående höjer prisnivån till en ny nivå, men sen blir inflationen noll igen. Eftersom pressen på priser är nedåt med anledning av globalisering och digitalisering måste Riksbanken hålla styrräntan nere under en avsevärd lång tid för att inflationstakten återigen ska uppgå till 2 procent. 5,0% Konsumentprisutveckling maj maj 2015 (källa SCB) 4,0% 3,9% 3,0% 2,9% 2,0% 2,1% 1,0% 0,6% 1,0% 1,3% 0,0% -1,0% -0,5% 0,2% -0,1% 0,1% -2,0% -3,0% -2,8% -4,0% -3,7% -5,0% Diagram 10: Årlig prisutveckling olika konsumtionsändamål maj Inflationstakten var 0,1 procent i slutet av maj Riksbankens mål är 2 procents inflation. I diagram 11 visas att senast den faktiska inflationen var över 2 procent var i december Sedan dessa har inflationstakten fallit. I december 2012 noterades deflation om 0,1 procent för första gången. Sedan dess inflationen legat kring 0 procent. 13

14 AB 2,5% Inflationstakten mätt med KPI (källa SCB och egna beräkningar) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Diagram 11: Inflationstakten mätt med KPI sedan slutet av Ekonomisk tillväxt I diagram 12 visas den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år Av diagrammet framgår att Sverige har ekonomisk tillväxt de flesta år. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten sedan 1951 har varit 2,7 procent, men takten i den ekonomiska tillväxten har avtagit eftersom den var hög under 50- och 60-talet, varpå den avtagit. Att den ekonomiska tillväxten avtagit kan man även se om man beräknar rullande medelvärden av tillväxttakten. I diagram 13 visas rullande medelvärden för den ekonomiska tillväxten. Den långsiktiga trenden för den ekonomiska tillväxten är nedåtgående. Även om historiska tillväxttal inte kan vara prognoser för framtiden är det osannolikt att prognoser om ekonomisk tillväxt avviker markant från historien. 14

15 AB 8,00 Årlig ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 6,00 4,00 2,00 0, ,00-4,00-6,00 Diagram 12: Faktisk ekonomisk tillväxt 1951 till

16 AB 6,00 Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Rullande medelvärde (3 år) Rullande medelvärde (5 år) Rullande medelvärde (7 år) Linjär (Rullande medelvärde (7 år) ) Diagram 13: Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt. Tillgångar och skulder Planerar information om detta i juli månadskommentar. Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Planerar information om detta i juli månadskommentar. Noterbara händelser under månaden Regeringens vårproposition röstades igenom riksdagen sedan Allianspartierna lagt ned sina röster. Grekland utlyste folkomröstning om de skulle acceptera långivarnas krav på skatte- och utgiftsreformer. Idén om att slå ihop AP-fonder till färre och inrätta en AP Nämnd lanserades av regeringen. Kan påverka inkomstpensionen och indirekt det privata sparandet. I ett tal ville statminister Stefan Löfvén (S) att AP-fonderna skulle investera i Allmännyttans bostadsobligationer. Detta kan dra ned inkomstpensionen än mer. 16

1 Supponera finans och kalkyl. Finansiella och ekonomiska kommentarer juli 2015

1 Supponera finans och kalkyl. Finansiella och ekonomiska kommentarer juli 2015 AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 2 Räntor... 2 Varför är räntor viktiga?... 2 Räntekommentarer juli 2015... 2 Valutor... 5 Varför är valutor viktiga?... 5 Valutakommentarer juli 2015... 5 Aktier...

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Månadskommentar juli 2016

Månadskommentar juli 2016 Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Halvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund

Halvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund Halvårsredogörelse för 2012 Carlsson Norén Macro Fund Förvaltarkommentar Beskrivning av fonden: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning på rörelserna i räntemarknaden. Målsättningen

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December 2015 kommer gå till historien som det år då Riksbanken för första gången någonsin sänkte styrräntan under noll. De flesta levde nog tidigare i tron att räntan inte kunde bli lägre än noll. Varken USA,

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport April 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport April 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport April 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för april 2015 Krona senaste månaden 0,04% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2002

Svenskt portföljinnehav 2002 AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Undersökning Svenskt portföljinnehav 2002 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Johanna Nahkuri Högfeldt NOVEMBER 2003 S V E R I G E S R I K S B A N K Svenskt portföljinnehav

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Makrokommentar. Juni 2016

Makrokommentar. Juni 2016 Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

SKAGEN Krona. Statusrapport Mars 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

SKAGEN Krona. Statusrapport Mars 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Statusrapport Mars 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för mars 2015 Krona senaste månaden 0,05% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona senaste

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Krona. Starka tillsammans. Januari 2011 Portföljförvaltare Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel. Konsten att använda sunt förnuft Fiskere träkker vod på Skagen Nordstrand. Sildig eftermiddag. 1883. Beskuren. Av P. S. Kröyer, en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Konsten att använda sunt förnuft SKAGEN Krona Januari

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer