1 Supponera finans och kalkyl. Finansiella och ekonomiska kommentarer juli 2015
|
|
- Per Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 2 Räntor... 2 Varför är räntor viktiga?... 2 Räntekommentarer juli Valutor... 5 Varför är valutor viktiga?... 5 Valutakommentarer juli Aktier... 7 Varför är aktiepriser viktiga?... 7 Aktiekommentarer juli Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Varför är konsumentpriser viktiga? Konsumentpriskommentarer juli Ekonomisk tillväxt Varför är ekonomisk tillväxt viktigt? Tillväxtkommentarer juli Tillgångar och skulder Varför är olika sektorers tillgångar och skulder viktiga? Hushållens tillgångar och skulder Statsskulden Kommuners skulder Socialförsäkringssystemet Skatter och avgifter Noterbara händelser under månaden
2 AB Finansiella kommentarer Räntor Varför är räntor viktiga? Räntor, särskilt marknadsräntor, är viktiga för hushåll eftersom de bestämmer priset för att konsumera idag jämfört med i framtiden. För företag fyller räntor en liknande funktion, men istället för att konsumera investerar företag. Räntor bestämmer om en investering idag är lönsam eller ej. Därmed indikerar marknadsräntor även värdet av att spara. Marknadsräntor är marginalpris och fastställs på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att marknadsräntor på olika löptider fastställs efter att ett stort antal kapitalägare förhandlat med ett stort antal låntagare. Det pris som bildats efter förhandlingen är ett marknadspris. Ingen kapitalägare kan få ett högre pris än marknadspriset. Ingen låntagare kan få ett lägre pris än marknadspriset. Alla får/tvingas betala marknadspriset. Räntekommentarer juli 2015 Riksbanken sänkte reporäntan till -0,1 procent i februari 2015 och sänkte den ytterligare en gång i mars 2015 till - 0,25 procent. Vid julimötet den 2 juli 2015 sänkte Riksbanken reporäntan ytterligare med -0,1 procent. Vid slutet av juli 2015 ligger den administrativt satta reporäntan på 0,35 procent. I samband med räntebeslutet sänkte Riksbanken även räntebanan för reporäntan. Först kvartal (två år från nu) tror Riksbanken att reporäntan kommer att vara positiv. Riksbankens negativa reporänta sätter fortsatt press på de korta marknadsräntorna. När reporäntan är negativ får banker betala för att placera likviditet hos Riksbanken. För kostnadsminimerande banker blir alla instrument som ger en högre ränta än reporäntan attraktiva placeringsalternativ. Följaktligen är ett instrument som ger -0,34 procent ett bättre placeringsalternativ än ett som ger -0,35 procent. Riksbankens negativa reporänta pressar alla räntor längs med hela räntekurvan. De räntor som pressas mest är räntorna på instrument med kort löptid. Ju längre löptid på det räntebärande instrumentet, desto lägre grad av påverkan får Riksbankens reporänta. Det är inte bara räntorna på existerande räntebärande instrument som påverkas av reporäntan. Allteftersom certifikat och obligationer förfaller till betalning brukar låntagare normalt betala genom att emittera nya räntebärande instrument. Räntorna på nya instrument påverkas av Riksbankens reporänta. Givet Riksbanken håller reporäntan låg tillräckligt länge kommer alla existerande räntebärande instrument att ha refinansierats. Vi får samma volym av lån som förr men den genomsnittliga räntan på den nya stocken av lån sänks. I diagram 1 visas månadsslutsräntan för olika instrument per juli månads slut (). Av diagrammet framgår att Riksbankens negativa reporänta pressat ned interbankräntorna, men också räntorna som svenska staten får betala när den emitterar obligationer med kortare löptid än två år. Den tvååriga statsobligationsräntan är t.ex. 0,389. Det är inget attraktivt placeringsalternativ för räntefondsparare som dessutom måste betala förvaltningsavgifter. En strukturell fråga är om de globala räntorna permanent sjunkit till en lägre nivå med anledning av intensivare globalisering, digitalisering, frihandel? Detta är en kronorsfråga. I diagram 1 visas den 10-åriga statsobligationsräntan för flera viktiga OECD-länder. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan ger 0,748 procent i ränta. Det kan jämföras med den amerikanska motsvarigheten som ger 2,187, den norska 1,569 och den danska 0,826. 2
3 AB Hur ska vi se på de låga marknadsräntorna? Uppenbarligen tror både köpare och säljare av ränteinstrument att räntorna kommer att vara låga under en lång tid framöver. Att långräntorna ligger under Riksbankens mål om två procents inflation indikerar att varken köpare eller säljare av räntebärande värdepapper tror på hög inflation under en överskådlig tid. Om inflationen är 0 procent under den kommande tioårsperioden får en investerare i en svensk statsobligation ¾-delar av 1 procent i real ränta. Det låga ränteläget påverkar hushåll olika beroende på vilken fas i livet hushållet är i. Oavsett ränteläge är det alltid rätt att tillgångs- och skuldförvalta för att öka det egna kapitalet. Det är rätt för den enskilde eftersom alternativet utebliven tillgångs- och skuldförvaltning innebär att kapitalökningen då tillfaller någon annan. Hushåll bör diversifiera sina tillgångar och minska andelen investerade i räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper ger i dagsläget låg avkastning och de faller i värde den dagen då marknadsräntorna stiger. Aktieindexfonder med låga förvaltningsavgifter är sannolikt bättre tillgångsalternativ för den långsiktige. Det låga ränteläget ger hushåll en möjlighet att även skuldförvalta. Genom att amortera skulder med höga räntor med lån med låga räntor skuldförvaltar hushåll effektivt. Av diagram 1 framgår att hushåll bör finansiera sina lån med kort upplåning. Även för icke-finansiella bolag är det läge att skuldförvalta. I motsats till investeringsbeslut kräver skuldförvaltning inga aktiva beslut om nya lån. Skuldförvaltning sänker det icke-finansiella företagets räntekostnader, vilket leder till höjt eget kapital. Skuldförvaltning ger alltid omedelbar effekt på det egna kapitalet. Effekten syns inte som kontanter i plånboken. Istället ökar konsumtions- eller sparutrymmet. De låga räntorna pressar bankernas räntenetton eftersom värdet av löptidstransformering (låna kort till låg ränta och placera långt till hög ränta) minskar. Detta ökar incitamenten för banker och kreditmarknadsbolag att öka marginalerna på hushålls- och företagslån där räntemarginalerna är högre (samtidigt kan kreditrisk vara högre). 2,5 Räntor (källa Riksbanken) 2, ,5 1,534 1, ,748 0,915 0,649 0,826 0,5 0,394 0,127 0,165 0,05 0-0,5 Reporänta -0,35 STIBOR 3M -0,229 STIBOR 6M -0,185 SSVX 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 5Y SE GVB 7Y SE GVB 10Y -0,465-0,474-0,389 BoObl 2Y BoObl 5Y US 5Y EU 5Y US 10Y EU 10Y NO 10Y DK 10Y -1 3
4 AB Diagram 1: Räntor vid månadsslut olika instrument och löptider. Låt oss växla fokus från räntenivåer till förändringen av räntenivåer. I diagram 2 visas förändringen av räntan i antal räntepunkter för olika instrument den senaste månaden. Jämfört med månadsslutsräntorna i juni 2015 har räntorna fallit dramatiskt. Av diagram 2 framgår att den tioåriga statsobligationsräntan fallit med 24 räntepunkter under juli. Den femåriga bostadsobligationsräntan har fallit med 28 räntepunkter. Av diagrammet framgår också att det främst är de långa marknadsräntorna som fallit. De fallande marknadsräntorna beror sannolikt på prisstatistiken från SCB som visar på deflation om -0,4 procent. Statistiken tvingar Riksbanken att sänka reporäntan. 0,05 Förändring antal räntepunkter svenska månadsslutsräntor juli/juni 2015 (källa Riksbanken) 0,01 - Reporänta STIBOR 1M STIBOR 3M SSVX 6M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 2Y BoObl 5Y -0,01-0,05-0,10-0,10-0,12-0,12-0,15-0,20-0,18-0,25-0,24-0,30-0,28 Diagram 2: Förändring av räntor mellan juni juli 2015 olika instrument och löptider. En månads förändring är en kort tidshorisont och därför ska vi se hur marknadsräntorna förändrats under en längre tidsperiod. Detta visas i diagram 3 där förändringen av räntan på fyra utvalda räntebärande instrument visas. Av diagram 3 framgår att trenden sedan mitten av år 2007 är nedåtgående. Sedan början på år 2011 ( den blå puckeln ) har räntorna fallit på alla löptider och instrument. Särskilt mycket har de korta räntorna fallit (här representerade av STIBOR 3M och den tvååriga statsobligationsräntan). 4
5 AB 500% Årlig förändring av marknadsräntan på utvalda finansiella instrument (källa Riksbanken och egna beräkningar) 400% 300% 200% 100% 0% -100% -200% -300% STIBOR 3M SE GVB 2Y SE GVB 10Y BoObl 5Y Diagram 3: Årlig förändring av räntor olika instrument och löptider. Valutor Varför är valutor viktiga? Kronans växelkurs gentemot andra valutor påverkar import- och exportpriser. En starkare krona gentemot andra valutor ger lägre priser för import och högre priser för export. En svagare krona ger högre priser för import och lägre priser för export. Därmed påverkar kronans växelkurs dels inflationstakten i Sverige, dels exportföretagens förutsättningar. För ett litet och exportorienterat land som Sverige är växelkurser viktiga. Kronans växelkurs påverkar även hushållens tillgångar som är placerade utomlands. Blir kronan starkare faller det reala köpvärdet av utländska tillgångar. Blir kronan svagare stiger det reala köpvärdet av utländska tillgångar. Riksbanken vill gärna se en deprecierande krona så att högre importpriser genererar högre konsumentpriser. Med en centralbank som aktivt verkar för en deprecierad krona är det relativt säkert att placera kapital i utländska tillgångar. Valutakommentarer juli 2015 I diagram 4 visas utvecklingen av kronans växelkurs över tiden gentemot ett urval av valutor: danska kronor, euro, brittiska pund, japanska yen, norska kronor, amerikanska dollar, den handelsvägda korgvalutan TCW och den ännu bredare handelsvägda korgvalutan KIX. Under juli månad har svenska kronan försvagats mot de flesta valutor. Kronan har t.ex. försvagats mot den amerikanska dollarn med 4,7 procent. Det är en kraftig försvagning och en väldig boost för svenska företag med försäljning i USA. Mot euron har kronan försvagats med 2,3 procent och mot ett vägt genomsnitt av valutor (KIXindexet) har kronan försvagats med 2,4 procent. Allt annat lika bör importerade varor och tjänster stiga i pris. 5
6 AB 5,0% Månatlig förändring av valutakurs i SEK (källa Riksbanken och egna beräkningar) 4,7% 4,5% 4,0% 3,7% 3,5% 3,0% 2,9% 2,8% 2,5% 2,3% 2,3% 2,4% 2,0% 1,5% 1,0% 1,0% 0,5% 0,0% 100 DKK 1 EUR 1 GBP 100 JPY 100 NOK 1 USD 1 TCW 1 KIX Diagram 4: Förändring av kronans växelkurs gentemot valda valutor under juni juli. I diagram 5 visas den årliga förändringen av kronans växelkurs gentemot dollarn, euron och det handelsvägda valutaindexet KIX. Av diagram 5 framgår att svenska kronan har försvagats generellt sett sedan år 2009 gentemot omvärlden mätt med KIX-indexet. Gentemot dollarn har kronan försvagats kraftigt under senare delen av 2014 och 2015, medan kronkursen mot euron varit relativt konstant för att på sista tiden stärkas. Tillgångar och inkomster i utländsk valuta har stigit realt i värde. Omvänt har skulder och utgifter i utländsk valuta fallit realt i värde. 6
7 AB 40% Årlig förändringa av svenska kronans växelkurs gentemot KIX-index (källa Riksbanken och egna beräkningar) 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% 1 KIX 1 USD 1 EUR Linjär (1 KIX) Diagram 5: Årlig förändring av kronans växelkurs gentemot ett urval av valutor. Aktier Varför är aktiepriser viktiga? Aktier handlas på väl fungerande marknader. En akties pris representerar en fordran på ett företags förväntade vinster. Om ett aktiebolags vinster förväntas stiga blir aktiesäljarna färre och aktieköparna fler. Det omvända sker när förlusterna förväntas öka. Sett till börsen som helhet representerar en förändring av aktieindex ett allmänt sentiment hos aktiesparare. Stiger aktieindexet är det en ledande indikator om goda tider för företagen, för dess anställda och för samhällsekonomin i stort. Faller aktieindexet är det en indikator om sämre tider. Aktiekommentarer juli 2015 I diagram 6 visas aktieindex i USA respektive Stockholm. Av diagrammet framgår att aktiekurserna stigit sedan Lehmankraschen Det tog 4,5 år för S&P 500 indexet att återhämta sig fullständigt sedan toppen. För svenska OMXS30 tog det 5,5 år. Under denna tid har det varit en god affär för den långsiktige att investera i aktier. 7
8 AB 250,000 Aktiebörsers utveckling juni juli 2015 (källa olika marknadsplatser, lokala valutor) 200, , ,000 50,000 0,000 S&P 500 Nikkei 225 OMXS30 Diagram 6: Aktieindexnivåer på valda index till juli Grafer på aktieindexnivåer ger en överblick, men säger inget om vad man kan förvänta sig i avkastning om man investerar i fonder som följer indexen. I diagram 7 visas månatlig avkastning på utvalda index sedan mitten av Av diagram 7 framgår att månadsavkastningen varierar från månad till månad, men att den i genomsnitt är positiv för de flesta aktieindex. För USA-indexet S&P 500 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,5 procent, vilket ger en årsavkastning om 6,6 procent. För Sverigeindexet OMXS30 är den genomsnittliga historiska månadsavkastningen 0,7 procent, vilket motsvarar en årsavkastning om 8,8 procent. Samtidigt är volatiliteten, d.v.s. risken mätt som standardavvikelse, högre för Stockholmsbörsen (4,8 procent) jämfört med USA (3,8 procent). I juli 2015 steg S&P 500 med 2,0 procent, Nikkei 225 med 1,7 procent och Stockholmsbörsens OMXS30 med 4,8 procent. Juli var alltså en månad med bättre avkastning än en genomsnittlig månad. 8
9 AB 20,0% Månatlig avkastning olika börser till (källa olika marknadsplatser) 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% S&P 500 OMXS30 Diagram 7: Genomsnittlig månadsavkastning olika aktieindex. Avslutningsvis kan vi titta på diagram 8 där världens aktiemarknaders andelar jämförs med varandra. Av diagrammet framgår att USA:s aktiemarknad väger 43 procent, medan Stockholmsbörsen väger lite över 1,3 procent. En svensk aktiesparare bör sträva efter att ha fonder som sprider sparande över de flesta stora marknader och där de underliggande värdepappren till antalet är minst stycken. 9
10 AB Sverige; 1,3% Sydafrika; 1,4% Nederländerna; 1,5% Spanien; 2,3% Italien; 1,1% Mexiko; 1,2% Norge; 0,6% Danmark; 0,5% Turkiet; Belgien; Polen; 0,4% Finland; 0,4% 0,7% 0,7% Schweiz; 2,5% Brasilien; 2,8% Australien; 3,0% Tyskland; 3,4% USA; 42,8% Frankrike; 4,2% Kanada; 4,6% Storbritannien; 6,9% Japan; 8,4% Kina; 8,5% Diagram 8: Aktiemarknaders vikt. Ekonomiska kommentarer Konsumentpriser Varför är konsumentpriser viktiga? Konsumentpriser är de priser som hushållen måste betala när de konsumerar. Ett generellt och allmängiltigt antagande är att hushåll hellre vill betala lägre priser än högre. Denna strävan resulterar i en kontinuerlig prisjakt efter produkter med lägre priser. Hushåll söker ständigt billigare och bättre substitut till existerande produkter. Detta pressar företag att hela tiden försöka producera mer och till bättre kvalitet. Men trots hushållens prisjakt kan de inte konsumera till lägre priser än konsumentpriserna. Konsumentpriser är marginalpriser och alla hushåll, oavsett ekonomiska förutsättningar, måste betala marginalpriserna. Konsumentpriskommentarer juli 2015 Konsumentprisutvecklingen för olika konsumtionsändamål visas i diagram 9. Konsumentpriserna föll med -0,4 procent juni 2015 jämfört med juni I hushållens konsumtionskorg väger livsmedel, boende och transport tungt, vilket gör att prisutvecklingen för dessa grupper är mest intressant. Livsmedels- och alkoholpriserna steg med + 2,0 procent på årsbasis, medan boendekostnaderna föll med -3,3 procent. Transporter steg med 0,3 procent. Punktskatterna på alkohol höjs av riksdagen varje kalenderår, vilket kan bidra till höjda alkoholpriser. En annan förklaring bakom alkoholprisökningen är sannolikt svenska kronan som försvagats och som därmed gjort importen av öl, vin och andra alkoholprodukter från utlandet dyrare i kronor. Boendekostnaderna föll med - 3,3 procent. Den främsta orsaken till detta är fallande bolåneräntor. Men även elpriserna har fallit p.g.a. den stora nederbörd som fyllt elbolagens vattenmagasin till bristningsgränsen. För att 10
11 AB minska på trycket släpper elbolagen på vattnet, vilket ger el till låga priser på Nordpool den nordiska energibörsen. Den tvååriga säkerställda obligationsräntan har fallit under det senast året. Bankerna har visserligen vidgat sina bolånemarginaler, men konkurrensen om bolåntagarna har ändå tvingat bankerna att sänka sina boräntor. Prisgruppen boendekostnader innehåller flera underliggande kostnadsindex, varav vissa väger tyngre än andra. Där finns elpriser och hyror bl.a. Hyrorna stiger kontinuerligt, vilket påverkar hyresgästernas boendekostnader. Indirekt är höjda hyror ett stöd för höga bopriser på villor och bostadsrätter. Att hyrorna stiger beror sannolikt på de stora renoveringar som görs av privata och allmännyttiga fastighetsbolag. Renoveringsbehovet i allmännyttans bostadsbestånd beräknas kosta mellan miljarder kronor. Transportpriserna har stigit med 0,3 procent. Att priserna på transporttjänster inte ökar nämnvärt beror främst på fallande oljepriser under de senaste månaderna. Upptäckten av amerikansk skiffergas- och olja pressar transportpriserna. Även avtalet med Iran om att häva export- och importsanktionerna mot landet bidrar till en förväntad export av olja från Iran. Iran tillhör bland de tio största oljeproducerande länderna i världen. När sanktionerna lyfts i början av år 2016 kommer Irans export av olja att pressa priserna på olja och därmed transporttjänster än mer. Inflationstakten i juni 2015 jämfört med juni 2015 var - 0,4 procent. Stagnerande konsumentpriser generellt sett utgör ett trovärdighetsproblem för Riksbanken som har som mål att konsumentpriserna ska stiga med 2 procent årligen. Målet innebär att konsumentpriserna varaktigt och permanent ska stiga med 2 procent årligen. Temporära uppgångar som är övergående höjer prisnivån till en ny nivå, men sen blir inflationen noll igen. Eftersom pressen på priser är nedåt med anledning av globalisering och digitalisering måste Riksbanken hålla styrräntan nere under en avsevärd lång tid för att inflationstakten återigen ska uppgå till 2 procent. 6,0% Konsumentprisutveckling juni juni 2015 (källa SCB) 4,3% 4,0% 2,7% 2,0% 2,0% 1,3% 0,0% 0,2% 0,3% 0,2% -0,4% -1,0% -2,0% -1,7% -4,0% -3,3% -6,0% -7,0% -8,0% Diagram 9: Årlig prisutveckling olika konsumtionsändamål juni
12 AB I diagram 10 visas att senast den faktiska inflationen var över 2 procent var i december Sedan dessa har inflationstakten fallit. I december 2012 noterades deflation om 0,1 procent för första gången. Sedan dess inflationen legat kring 0 procent. I juli 2015 noteras deflation. Avtalsrörelsen för cirka 3,5 miljoner svenska löntagare startar under hösten En stor stötesten är om lönerna ska öka så mycket att företagens arbetskraftskostnader leder till tvingande prisökningar och inflation eller om löneökningstakten ska anpassas till faktisk inflation? Om löneökningstakten anpassas till faktisk inflation ökar pressen på Riksbanken att hålla nere reporäntan och bedriva en valutapolitik som pressar ned den svenska kronan. 2,5% Inflationstakten mätt med KPI (källa SCB och egna beräkningar) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% Diagram 10: Inflationstakten mätt med KPI sedan slutet av Ekonomisk tillväxt Varför är ekonomisk tillväxt viktigt? Bruttonationalprodukten (BNP) kan mätas från tre sidor: produktions-, inkomst- och användningssidan. BNP mäts först i löpande priser, därefter fastprisberäknas BNP med olika prisindex för att få BNP i fasta priser. BNP i fasta priser är ett realt mått på produktion, inkomster eller användning. Genom att relaterar en periods reala BNP med föregående periods reala BNP får man ett mått på ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt är viktigt eftersom det endast är genom att vi blir mer produktiva, mer effektiva som vårt välstånd ökar. Hög ekonomisk tillväxt innebär att utlandet värdesätter svenska företags exportvaror, att hushållen är optimistiska om framtiden och konsumerar, att svenska företag investerar. Utan ekonomisk tillväxt växer inte statens eller kommunernas skatteinkomster. Istället stagnerar inkomsterna. I värsta fall leder det till budgetunderskott som måste finansieras med lån. Även små förändringar i ekonomisk tillväxt får stora effekter. 12
13 AB Tillväxtkommentarer juli 2015 I diagram 11 visas den ekonomiska tillväxten i Sverige sedan år Av diagrammet framgår att Sverige har ekonomisk tillväxt de flesta år. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten sedan 1951 har varit 2,7 procent, men takten i den ekonomiska tillväxten har avtagit eftersom den var hög under 50- och 60-talet, varpå den avtagit. Att den ekonomiska tillväxten avtagit kan man även se om man beräknar rullande medelvärden av tillväxttakten. I diagram 12 visas rullande medelvärden för den ekonomiska tillväxten. Den långsiktiga trenden för den ekonomiska tillväxten är nedåtgående. Även om historiska tillväxttal inte kan vara prognoser för framtiden är det osannolikt att prognoser om ekonomisk tillväxt avviker markant från historien. 8,00 Årlig ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 6,00 4,00 2,00 0, ,00-4,00-6,00 Diagram 11: Faktisk ekonomisk tillväxt 1951 till
14 AB 6,00 Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt (källa Konjunkturinstitutet och SCB) 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Rullande medelvärde (3 år) Rullande medelvärde (5 år) Rullande medelvärde (7 år) Linjär (Rullande medelvärde (7 år) ) Diagram 12: Rullande medelvärden av ekonomisk tillväxt. Diagram 13 visar Sveriges BNP i löpande och fasta priser. Av diagrammet framgår att Sveriges BNP är knappt miljarder kronor BNP i löpande och fasta (2014) priser (källa: SCB) BNP summa LP BNP summa FP (2014) 14
15 AB Diagram 13: Nivå på BNP i löpande och fasta priser (2014) SCB publicerade preliminära tillväxtsiffror för kvartal två 2015 i juli. Den ekonomiska tillväxten kvartal två 2015 var 3,5 procent, vilket är en relativt hög tillväxt. Av diagram 14 framgår att jämfört med andra års kvartal två kan 3,5 procent vara ett tecken på att svensk ekonomi förbättras. 8,0% Ekonomisk tillväxt kvartal (källa: SCB) 6,0% 4,0% 3,5% 2,0% 0,0% ,0% -4,0% -6,0% -8,0% Diagram 14: Förändring av BNP i fasta priser senaste kvartalet Tillgångar och skulder Varför är olika sektorers tillgångar och skulder viktiga? Planerar information om detta i augusti månadskommentar. Hushållens tillgångar och skulder Planerar information om detta i augusti månadskommentar. Statsskulden Statsskulden uppgår till miljarder kronor i slutet av juni Som andel av BNP i löpande priser är statsskulden 34 procent. Svenska statens skuld måste framtida generationer amortera. Om BNP stiger blir återbetalningsbördan lättare att bära. Statsskulden är problematisk eftersom ingen enskild person eller företag är ansvarig för skulden. Istället är det skiftande politiska majoriteter i riksdagen som ansvarar som kollektiv. I diagram 15 visas statsskulden som andel av BNP. När andelen faller kan en större andel av hushållens sparande gå till investerande företag eller låntagande hushåll. Vi får mindre crowding out. 15
16 AB Statskuld som andel av BNP (källa: SCB och Riksgälden) 60% 50% 49% 47% 46% 45% 45% 41% 40% 35% 33% 36% 34% 31% 31% 34% 36% 34% 30% 20% 10% 0% Diagram 15: Statsskulden som andel av BNP i löpande priser. Kommuners skulder Planerar information om detta i augusti månadskommentarer. Socialförsäkringssystemet Planerar information om detta i augusti månadskommentarer. Skatter och avgifter Planerar information om detta i augusti månadskommentar. Noterbara händelser under månaden Riksbanken sänkte styrräntan till 0,35 i juli. Vattenfall skrev ned värdet av sina tillgångar med 36,4 mdr i sin halvårsrapport Alla de fyra storbankerna redovisade fortsatt hög lönsamhet i sina halvårsrapporter. Räntenetton vidgas och kreditförlusterna är låga. 16
Finansiella kommentarer
AB Innehåll... 1 Finansiella kommentarer... 1 Räntor... 1 Valutor... 6 Aktier... 9 Ekonomiska kommentarer... 12 Konsumentpriser... 12 Ekonomisk tillväxt... 14 Tillgångar och skulder... 16 Hushållens tillgångar
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merBNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)
Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865
Läs merVECKOBREV v.18 apr-15
0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,
Läs merVECKOBREV v.47 nov-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 633 mnkr. Totalt är det är en ökning med 53 mnkr sedan förra månaden,
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merIndex, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge. Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden
Allmänt om hemsidan Upplägg Index, kort om index samt uppdatering om aktuellt läge Genomsnittlig recession Kriser Räntor Uppdragsanalys och Börsanalys med hjälp av Analysguiden 1 Kort om index Marknadsviktade
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag
AB Svensk Exportkredit Urstarka finanser hos svenska exportföretag 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni 2018 SEK:s elfte Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar att: Exportföretagens
Läs merGlobala arbetskraftskostnader
Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Läs merVECKOBREV v.33 aug-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten
Läs merVECKOBREV v.38 sep-11
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport April 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport April 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för april 2015 Krona senaste månaden 0,04% Jämförelseindex senaste månaden -0,02% Krona senaste
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merVECKOBREV v.2 jan-12
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs mer1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.
1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Vatten AB november 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten AB november 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 425 mnkr och stadens borgensåtagande var 14 mnkr för bolaget. Den totala skulden ökade
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport Mars 2015. Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport Mars 2015 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för mars 2015 Krona senaste månaden 0,05% Jämförelseindex senaste månaden 0,01% Krona senaste
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merVECKOBREV v.3 jan-15
0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs mer19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merVECKOBREV v.45 nov-14
0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av
Läs merVECKOBREV v.37 sep-15
0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merMånadskommentar juli 2016
Månadskommentar juli 2016 Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merHalvårsredogörelse för Carlsson Norén Macro Fund
Halvårsredogörelse för 2012 Carlsson Norén Macro Fund Förvaltarkommentar Beskrivning av fonden: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning på rörelserna i räntemarknaden. Målsättningen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2012 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 5 339 mnkr. Det är en ökning med 124 mnkr sedan förra månaden, och 79% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder december 2012 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 445 mnkr. Det är en minskning med 1 193 mnkr sedan förra månaden, och 54% av ramen
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 897 mnkr och stadens borgensåtagande var 8 mnkr för bolaget.
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merAktieindexobligationer hög avkastning till låg risk
Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merValutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!
Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra
Läs merSKAGEN Krona. Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel
SKAGEN Krona Statusrapport Juni 2014 Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel SKAGEN Krona Data för juni 2014 Krona senaste månaden 0,13% Jämförelseindex senaste månaden 0,05% Krona senaste
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Det är en ökning med 82 mnkr sedan förra månaden, och 88% av ramen är utnyttjad.
Läs merVart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019
Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019 Virkesmarknaden fortsätter att försvagas Marknadskommentar Virkesprisindikatorn: Oron för en annalkande lågkonjunktur växer
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt Exportkreditbarometern juni 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni I denna nionde Exportkreditbarometer presenteras resultat från
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018
Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet
Läs mer