Svenskt portföljinnehav 2002

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Undersökning Svenskt portföljinnehav 2002 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Johanna Nahkuri Högfeldt NOVEMBER 2003 S V E R I G E S R I K S B A N K

2 Svenskt portföljinnehav i utländska värdepapper 2002 Som en del i en internationell undersökning under Internationella Valutafondens (IMF) ledning har Riksbanken, för andra året i rad, genomfört en undersökning för att mäta svenska portföljinnehav av utländska aktier och räntebärande värdepapper. Den internationella undersökningen har sammanlagt genomförts tre gånger och den första undersökningen gjordes redan Sverige har deltagit i denna internationella undersökning vid varje tillfälle och målet numera är att undersökningen genomförs varje år. Undersökningen ger förutom en komplett landfördelning, även en fördelning på svenska innehavarkategorier per instrument av det svenska innehavet i utländska värdepapper. Tillgångarna är värderade till marknadsvärden och växelkurs gällande 31 december Tillgångarna minskade med 250 miljarder kronor Vid utgången av år 2002 ägde svenska placerare utländska portföljtillgångar till ett marknadsvärde motsvarande miljarder kronor. Detta kan jämföras med utgången av år 2001 då tillgångsvärdet uppgick till miljarder kronor. Värdet av de svenska investeringarna i utländska aktier och fondandelar uppgick vid årsskiftet till 815 miljarder kronor, vilket innebar en minskning med 27 procent från året innan. Innehavet av svenska investeringar i utländska räntebärande värdepapper var däremot 10 procent högre jämfört med samma period föregående år och uppgick vid slutet av år 2002 till 474 miljarder kronor. Diagram 1. Svenska portföljinvesteringar i utlandet per 31 december, 2002 Miljoner kronor Aktier Räntebärande 0 USA Storbritannien Luxemburg Tyskland Frankrike Japan Finland Nederländerna Schweiz Italien Övriga 1

3 Portföljtillgångarnas geografiska spridning En del i undersökningen är att visa de utländska portföljtillgångarnas geografiska spridning. Jämfört med utgången av år 2001 skiljde sig den geografiska spridningen vid slutet av år 2002 endast marginellt. Investeringarna i USA dominerade och närmare en tredjedel av svenskarnas totala utländska portfölj var investerad på den amerikanska marknaden vid utgången av år Den relativa andelen i USA minskade något under året och ökade samtidigt i några EU- länder, se diagram 2. Framför allt ökade andelarna i Tyskland, Luxemburg 1 och Frankrike under år Diagram 2. Portföljtillgångarnas länderfördelning 2001 och % 35% 30% År 2001 År % 20% 15% 10% 5% 0% USA Storbritannien Tyskland Luxemburg Frankrike Japan Finland Schweiz Italien Nederländerna Övriga Sektorfördelning Utöver en komplett landfördelning visar undersökningen även en fördelning bland svenska innehavarkategorier d v s vilka svenska sektorer som ägde de utländska värdepapperna. Beträffande innehavarsektorernas relativa andelar i den totala tillgångsportföljen har inga betydande förändringar skett jämfört med samma period föregående år. Den absolut största innehavarkategorin av utländska värdepapper vid utgången av år 2002 var återigen sektorn övriga finansinstitut som stod för cirka 56 procent av de totala placeringarna, se diagram 3. Detta var en minskning från föregående år då denna sektor stod för cirka 65 procent av de totala placeringarna. Denna kategori består framförallt av försäkringsbolag och svenskregistrerade fonder. Den näst största innehavarkategorin var socialförsäkringssektorn som ägde cirka 22 procent av de totala portföljtillgångarna vid slutet av år 2002 jämfört med drygt 19 procent året innan. Denna kategori omfattar AP-fondernas tillgångar i utlandet. De så kallade monetära finansinstituten (MFI) ägde cirka 10 procent av det totala innehavet 1 Placeringar i Luxemburg återspeglar främst andelar i värdepappersfonder 2

4 av utländska värdepapper, vilket var ungefär i linje med föregående års andel. I MFIsektorn ingår framförallt banker och bostadsinstitut. Hushållssektorns andel i den totala tillgångsportföljen ökade under året. Sektorn ägde 9 procent av de totala utländska tillgångarna vid slutet av år 2002 jämfört med 5 procent året innan. Hushållens innehav är dock i verkligheten större än 9 procent eftersom många hushåll placerar i svenskregistrerade fonder. Dessa innehav tillfaller emellertid i denna undersökning fondbolagen och hamnar därmed under sektorn övriga finansinstitut. Diagram 3. Innehavarkategorier 2001 och 2002 Sektorfördelning 2001 Sektorfördelning 2002 Hushåll 4,6% Icke-finansiella ftg 1,4% Staten 0,5% Hushåll 9,3% Icke-finansiella ftg 2,3% Staten 0,4% MFI 9,0% MFI 10,3% Socialförsäkring 19,3% Övriga finansinstitut 65,1% Socialförsäkring 21,6% Övriga finansinstitut 56,1% I tabell 1 framgår att sektorn övriga finansinstitut var absolut den största innehavarkategorin för både utländska aktier och obligationer och innehade över hälften av vardera. Den största andelen av tillgångarna i utländska penningmarknadsinstrument ägdes däremot av icke-finansiella företag vars andel uppgick till cirka 40 procent. Poängteras kan också att hushållens innehav av utländska värdepapper nästintill enbart innefattade utländska aktier och fondandelar. De monetära finansinstitutens innehav bestod till stor del av utländska obligationer, vilket kan jämföras med sektorn socialförsäkring som framför allt placerade i utländska aktier. Tabell 1: Innehavarkategorier per instrument 2002, mkr. Sektor Aktier Obligationer PMI TOTALT mkr Andel mkr Andel mkr Andel mkr Andel Övriga finansinstitut % % % % Socialförsäkring % % % % MFI % % % % Hushåll % 894 0% 5 0% % Icke-finansiella ftg % % % % Staten % 184 0% 7 0% % Kommuner 116 0% 187 0% 0 0% 303 0% Totalt % % % % 3

5 Värdet av utländska portföljaktier minskade från till 815 miljarder kronor Svenska innehav i utländska aktier och fondandelar uppgick till cirka 815 miljarder kronor vid slutet av år Detta betydde en minskning med 27 procent jämfört med samma period föregående år. Denna minskning berodde först och främst på de kraftigt fallande börskurserna runt om i hela världen. Ett indexvärde vägt i förhållande till mottagarländernas relativa andelar indikerade en genomsnittlig värdeminskning för mottagarländernas börsutveckling år 2002 på cirka 24 procent. Samtidigt förstärktes den svenska kronan under perioden och medförde därmed ytterligare en värdeminskning i den utländska aktieportföljen mätt i svenska kronor. Enligt den årliga utvecklingen i det handelsvägda TCW-indexet 2 förstärktes kronan med cirka 4 procent under år Den historiska utvecklingen av det svenska innehavet av utländska portföljaktier visar att värdet på den utländska aktieportföljen över tiden har följt kursutvecklingen på mottagarländernas börser, se diagram 4. Till den kraftiga tillgångsökningen under mitten av 90-talet har också bidragit stora svenska nettoköp av utländska aktier. På grund av omfattande svenska nettoköp av utländska aktier under år 2001 ökade värdet på den utländska aktieportföljen trots en kraftig börsnedgång. En kronförsvagning kan också kompensera för en värdeminskningen orsakad av en svag börsutveckling. Detta var fallet för år 2000 och 2001 då kronan försvagades cirka 4 respektive 6 procent enligt TCW-termer. Diagram 4. Historisk utveckling i det svenska innehavet av utländska portföljaktier Vägt Index TCW Totalt innehav Nettoköp Svenska kronan Börsutveckling 2 TCW (Total Competitiveness Weights) är ett sätt att mäta kronans värde mot en korg av andra valutor. Ett högt värde på index indikerar att kronan har försvagats d v s vår korg av valutor har blivit dyrare att köpa med svenska kronor. 4

6 Intresset var störst för de amerikanska portföljaktierna USA fanns återigen på den första platsen bland mottagarländerna för de svenska investeringarna i portföljaktier. 3 Vid utgången av år 2002 var totalt cirka 270 miljarder kronor placerade i de amerikanska aktierna och fondandelarna, se tabell 2. Innehavet av amerikanska portföljaktier utgjorde 33 procent av de totala aktieinvesteringarna, vilket i sin tur innebar en minskning med cirka 5 procentenheter från föregående års andel 4. EU-området är den viktigaste mottagarregionen för de svenska investeringarna i portföljaktier med en procentuell andel på drygt 50 procent av det totala aktieinnehavet. De största enskilda mottagarländerna inom EU-området var återigen Storbritannien och Luxemburg och investeringarna i dessa länder ökade något från slutet av Att investeringarna i Luxemburg utgör en så betydande andel av de totala aktieinvesteringarna beror till stor del på det sätt som fondandelar hanteras i undersökningen 5. Tabell 2: Svenska placeringar i utländska portföljaktier per 31 december, 2002, mkr. Belopp Andel Belopp Andel Land Land Nordamerika ,6% 38,3% Övriga Europa ,9% 5,8% USA ,0% 37,8% Schweiz ,9% 4,9% Kanada ,6% 0,5% Norge ,9% 0,8% EU ,5% 47,4% Central- & Östeuropa ,8% 1,1% Luxemburg ,8% 11,3% Ryssland ,9% 0,5% Finland ,5% 4,7% Polen ,2% 0,1% Storbritannien ,9% 14,8% Ungern 694 0,1% 0,1% Irland ,9% 0,8% Baltiska länder ,6% 0,4% Tyskland ,5% 4,2% Övriga Östeuropa 475 0,1% 0,0% Nederländerna ,4% 2,4% Frankrike ,8% 5,4% Asien ,5% 6,3% Italien ,4% 1,3% Japan ,7% 4,8% Spanien ,9% 0,9% Sydostasien ,9% 1,5% Danmark ,9% 1,0% Övriga Asien ,2% 0,0% Belgien ,2% 0,2% Australien ,7% 0,5% Österrike ,1% 0,1% Grekland 450 0,1% 0,0% Latinamerika ,2% 0,1% Portugal 419 0,1% 0,1% Övriga länder ,5% 0,5% Totalt % 100% 3 Riksbanken har sedan 1989 genomfört en årlig undersökning om svenska placerares innehav av utländska portföljaktier och fondandelar. För andra året i rad ersätter nu denna IMF - ledda undersökning den tidigare årliga aktieundersökningen. 4 Se bilaga 2 5 Fondandelar i utlandsregistrerade fonder tillförs det land där fonden är registrerad i och rapporteras som aktier oavsett i vilka värdepapper fonden placerar. Luxemburgs stora andel i aktieinnehavet är en följd av att allt flera fondbolag väljer att registrera sina fonder i Luxemburg på grund av bl a förmånligare beskattningsregler. 5

7 Den historiska geografiska spridningen av portföljaktier Den geografiska spridningen av investeringar i utländska portföljaktier har förändrats något under det senaste årtiondet, se diagram 5. I början av 90-talet stod investeringarna i EU-området för drygt två tredjedelar av de totala utländska aktieinvesteringarna och de amerikanska enbart för ca en sjättedel. Investeringarna i USA har sedan tenderat att öka fram till 1997 och under denna period samtidigt avtagit i EU-området och där framför allt i Tyskland. Från 1997 har utvecklingen återigen vänt och fram till år 2002 har investeringarna i utländska portföljaktier minskat i USA till förmån för EU-området. Inom EU-området har investeringarna särskilt ökat i Storbritannien och Luxemburg 6. 7 Diagram 5. Historisk länderfördelning % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% USA EU Övriga länder 6 Före 1998 års undersökning redovisades andelar i utlandsregistrerade fonder på det land fonden placerade i. F r o m 1998 redovisas innehavet på det land fonden är registrerad i. Med andra ord har en metodförändring medfört att Luxemburgs andel har ökat. 7 Se bilaga 1 6

8 Tillväxtmarknader Av de totala aktieinvesteringarna riktades cirka 4 procent till tillväxtmarknader. Värdet på investeringarna i tillväxtmarknader uppgick till cirka 33 miljarder kronor, se tabell 3. Detta innebar en ökning på knappt 1 procentenhet från slutet av år Investeringar har framför allt ökat i Central- och Östeuropa medan Sydostasien står för den enda minskningen. Tabell 3: Tillväxtmarknader, mkr. Andel av totala aktieplaceringar Andel av tillväxtmarkander Tillväxtmarknader, mkr Sydostasien % 2% 47% 53% Central- och Östeuropa % 1% 45% 40% Latinamerika % 0% 6% 5% Sydafrika % 0% 3% 2% Totalt tillväxtmarknader % 3% 100% 100% Sydostasien har under en längre period varit det mest lockande placeringsområdet av tillväxtmarknader men investeringarna i Central- och Östeuropa har successivt ökat och nästintill kommit i kapp investeringarna i Sydostasien, se diagram 6. Över hälften av investeringarna i Central- och Östeuropa gällde ryska aktier. De Baltiska länderna drog till sig en tredjedel av de totala investeringarna i Central- och Östeuropa. 8 Diagram 6. Tillväxtmarknader Miljoner kronor Sydostasien Central- och Östeuropa Latinamerika Sydafrika 8 Se bilaga 2 7

9 Utländska räntebärande värdepapper Vid årsskiftet 2002 ägde svenska placerare utländska räntebärande värdepapper till ett marknadsvärde motsvarande 474 miljarder kronor. Jämfört med samma period föregående år ökade det svenska innehavet i utländska räntebärande värdepapper med cirka 10 procent. Investeringar i obligationer utgjorde en klart övervägande del i innehavet och motsvarade 93 procent av det totala innehavet av utländska räntebärande värdepapper jämfört med 96 procent året innan. Svenska placerare mer än fördubblade sitt innehav i utländska penningmarknadsinstrument och ägde vid slutet av år 2002 utländska penningmarknadsinstrument till ett marknadsvärde på ca 35 miljarder kronor. 9 Tabell 4: Svenska placeringar i utländska räntebärande värdepapper per 31 december, 2002, mkr. Belopp Andel Belopp Andel Land Land Nordamerika % 30% Övriga Europa % 5% USA % 29% Schweiz % 1% Kanada % 1% Norge % 4% EU % 59% Central- & Östeuropa % 0% Luxemburg % 1% Ryssland 38 0% 0% Finland % 4% Polen 83 0% 0% Storbritannien % 8% Baltiska länder % 0% Irland % 0% Övriga Östeuropa 9 0% 0% Tyskland % 17% Nederländerna % 3% Asien % 4% Frankrike % 6% Japan % 4% Italien % 8% Sydostasien 396 0% 0% Spanien % 3% Australien % 1% Danmark % 6% Belgien % 2% Latinamerika 164 0% 0% Österrike % 1% Internationella organisationer % 1% Grekland % 0% Övriga länder % 1% Portugal % 0% Totalt % 100% Den geografiska spridningen Huvudparten av investeringarna i utländska räntebärande värdepapper riktades till EU-området medan USA var det viktigaste enskilda mottagarlandet, se tabell 4. De relativa landandelarna var i stort sett i linje med föregående år. Tyskland var återigen det största mottagarlandet inom EU-området. Investeringarna ökade under året framför allt i Nederländerna och Frankrike och minskade samtidigt i Italien och Danmark. 9 Se bilaga 2 8

10 Länderfördelningen bland mottagarländerna skiljde sig något i fråga om obligationer och penningmarknadsinstrument, se diagram 7. Investeringarna i obligationer placerades först och främst i USA och Tyskland, vilket utgjorde över hälften av de totala svenska investeringarna i utländska obligationer. Placeringarna i penningmarknadsinstrument var däremot inte lika koncentrerade. Storbritannien stod för ungefär lika stor andel som USA. Utöver USA och Storbritannien riktades investeringarna i utländska penningmarknadsinstrument bl a till Tyskland, Japan, Frankrike, Nederländerna och Danmark. Diagram 7. Landfördelning obligationer och penningmarknadsinstrument % 30% 25% 20% 15% 10% 5% Obligationer PMI 0% USA Tyskland Frankrike Storbritannien Italien Nederländerna Danmark Japan Finland Spanien Norge Övriga 9

11 Bakgrund I en rapport av IMF (Godeaux Report) år 1992 presenterades stora avvikelser i den internationella portföljstatistiken. Rapporten visade på att värdet av världens samlade skulder översteg värdet på de samlade tillgångarna. Mot bakgrund av det inledde IMF en internationell undersökning om utländska portföljtillgångar, The Coordinated Portfolio Investment Survey (CPIS), år Denna studie är en del i IMF: s omfattande internationella undersökning och mäter det svenska innehavet av utländska portföljtillgångar beträffande både utländska aktier och räntebärande värdepapper. 10 I den internationella undersökningen deltar ett stort antal länder och i undersökningen år 2001 ingick det 67 länder. Syftet med undersökningen är först och främst att förbättra statistik. Med hjälp av undersökningen får varje deltagarland en rimlig uppskattning av de utländska portföljtillgångarna värderade till ett marknadsvärde. Eftersom samtliga länders portföljtillgångar i utlandet länderfördelas erhålls med detta också en spegelbild av ländernas motsvarande skuldsida. Detta leder till en mer heltäckande bild av det internationella mönstret av portföljinvesteringar, vilket också gynnar kvaliteten på statistiken. Metoder Den svenska undersökningen har gjorts i form av en totalundersökning. Riksbanken har vänt sig till tre typer av aktörer i undersökningen; depåinstitut, fondförvaltare samt slutplacerare. Omkring 600 potentiella svenska placerare har ombetts rapportera sina innehav i utländska portföljtillgångar. För att undvika dubbelräkning har depåinstitut instruerats att urskilja hushållssektorn från övriga sektorers depåinnehav i rapporteringen. Fondförvaltarna har rapporterat sina svenskregistrerade fonders innehav i utländska värdepapper samt värdet av svenska placerares andelar i deras utlandsregistrerade fonder. I den senare kategorin är fondandelarna fördelade på de länder i vilka fonderna är registrerade. Undersökningen presenterar både sektors- och landfördelning av samtliga svenska innehav av utländska värdepapper, uppdelad också per instrument. Alla värden är redovisade till ett marknadsvärde och växelkurs gällande den 31 december Definitioner Enligt Internationella valutafondens anvisningar anses portföljaktier att omfatta såväl innehav av utländska aktier som innehav av utländska fondandelar. Med portföljaktier avses innehav av aktier i utländska bolag med en ägarandel som understiger 10 procent av rösterna eller kapitalet. Begreppet innefattar svenska depåbevis (SDB), andelar i utländska värdepappersfonder registrerade i Sverige samt andelar i värdepappersfonder registrerade i utlandet. 10 Innehav av direkta investeringar ingår således inte i undersökningen. 10

12 Med obligationer avses räntebärande värdepapper med en löptid längre än ett år. Med penningmarknadsinstrument avses räntebärande värdepapper med en löptid kortare än ett år. Fondandelar i utlandsregistrerade fonder tillförs det land där fonden är registrerad och rapporteras som aktier oberoende av vilka värdepapper fonden placerar i. Med landtillhörighet avses emittentens hemland, d v s det land där emittenten har sin adress, oavsett i vilken valuta värdepappren är denominerade eller i vilket land de är noterade och förvarade. 11

13 Bilaga 1. Svenskt innehav i utländska portföljaktier miljarder kronor Land Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Belopp Andel% Finland 37,0 4,5 52,1 4,7 81,3 8,7 97,6 10,4 60,7 10,6 17,6 4,4 5,9 2,2 3,9 2,0 3,2 2,3 3,0 2,4 0,4 0,5 0,5 0,6 1,3 2,2 Norge 7,6 0,9 9,2 0,8 15,2 1,6 10,4 1,1 6,0 1,0 6,6 1,6 5,0 1,9 2,5 1,6 2,9 2,1 2,9 2,4 2,4 3,0 6,7 8,2 4,1 7,0 Danmark 7,0 0,9 11,6 1,0 7,0 0,7 6,8 0,7 7,2 1,3 6 1,5 1,9 0,7 2,3 1,2 1,3 0,9 1,4 1,1 0,8 1,0 2,0 2,4 1,0 1,7 Sverige 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 5,4 1,3 5,7 2,2 6,8 3,4 5,5 4,0 0,4 0,3 3,8 4, Tyskland 36,5 4,5 47,0 4,2 37,1 4,0 52,9 5,7 34,3 6,0 27,6 6,8 22,5 8,4 17,2 8,8 16,8 12,3 15,7 12,6 11,3 14,3 15,4 18,8 18,2 30,9 Nederländerna 20,0 2,4 26,8 2,4 34,7 3,7 26,3 2,8 22,2 3,9 15,8 3,9 10,3 3,9 7,8 4,0 6,8 5,0 6,9 5,5 4,3 5,4 4,8 5,9 4,3 7,3 Belgien 1,8 0,2 1,8 0,2 0,7 0,1 4,8 0,5 2,3 0,4 1 0,2 0,7 0,3 0,6 0,3 0,5 0,3 0,4 0,3 1,0 1, Frankrike 39,3 4,8 59,7 5,4 49,5 5,3 41 4,4 19,8 3,5 14,2 3,5 12,8 4,8 9,5 4,9 9,2 6,7 11,2 9, ,1 11,1 6,7 11,4 Luxemburg 2 120,3 14,8 125,2 11,3 86,9 9,3 85,1 9,1 69,6 12,1 0,5 0,1 0,8 0,3 0,8 0,4 2,5 1,8 1,2 1,0 3,4 4,3 2,6 3,2 1,0 1,7 Storbritannien 130,0 15,9 164,0 14,8 129,3 13,8 102,3 10,9 45,0 7,8 34 8,4 24,6 9,2 16,9 8,6 12,7 9,3 11,9 9,5 7,8 9,8 7,6 9,3 4,2 7,1 Irland 7,7 0,9 9,2 0,8 7,9 0,8 2,8 0,3 1,9 0, Italien 11,7 1,4 14,5 1,3 10,6 1,1 12,1 1,3 12,1 2,1 5 1,2 2,5 0,9 1,7 0,9 1,9 1,4 1,6 1,3 0,7 0,9 1,7 2,1 1,1 1,9 Spanien 7,1 0,9 10,5 0,9 10,0 1,1 8,8 0,9 7,4 1,3 3,6 0,9 2,2 0,8 1,3 0,7 1,1 0,8 1,3 1,0 1,0 1,2 1,2 1,5 0,8 1,4 Österrike 1,2 0,1 1,4 0,1 0,9 0,1 0,9 0,1 0,6 0,1 0,5 0,1 0,4 0,1 0,4 0,2 3,3 2,4 0,3 0,2 0,2 0, Grekland 0,5 0,1 0,3 0,0 0,3 0,0 0,7 0,1 0,4 0, Portugal 0,4 0,1 1,1 0,1 0,9 0,1 0,4 0,0 0,3 0, Övriga EU-länder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 0,1 1,0 0,4 0,2 0,1 1,7 1,3 0,3 0,2 6,5 8, Schweiz 32,1 3,9 54,5 4,9 53,1 5,7 44,4 4,7 28,4 4,9 24,5 6,1 14,7 5,5 13,5 6,9 9,4 6,9 17,6 14,1 11,0 13,9 7,4 9,1 5,6 9,5 (Övrig) Central- & Östeuropa 7,3 0,9 7,0 0,6 7,0 0,7 3,6 0,4 3,1 0,5 5,1 1,3 1,3 0, Ryssland from 97 7,2 0,9 5,7 0,5 2,4 0,3 1,4 0,1 0,3 0,1 3,1 0, USA 268,9 33,0 419,5 37,8 327,5 34,9 336,4 36,0 215,4 37,5 182,4 45,2 108,6 40,8 78,0 39,8 30,7 22,5 27,3 21,9 19,1 24,1 14,8 18,1 8,7 14,8 Kanada 5,0 0,6 5,1 0,5 3,1 0,3 7,4 0,8 1,2 0,2 3,3 0,8 2,8 1,1 0,7 0,3 1,3 0,9 0,4 0,3 0,3 0,4.. 0,0.. 0,0 Japan 38,4 4,7 53,1 4,8 47,1 5,0 65,1 7,0 24,2 4,2 23,8 5,9 22,1 8,3 16,4 8,3 10,9 8,0 4,9 4,0 1,5 1,9 1,5 1,8 0,3 0,5 Sydostasien fr.o.m ,2 1,9 16,9 1,5 16,3 1,7 16,3 1,7 7,6 1,3 14 3,5 Övriga Asien 1,7 0,2 0,3 0,0 1,7 0,2 0,0 0,2 0,0 2,1 0,5 18,0 6,7 12,5 6,3 10,5 7,7 9,8 7, ,0.. 0,0 Australien 5,5 0,7 5,9 0,5 2,3 0,2 3,1 0,3 1,5 0, Övriga länder 6,2 0,8 6,8 0,6 3,6 0,4 3,4 0,4 2,2 0,4 7,2 1,8 2,8 1,0 2,4 1,2 4,2 3,1 6,4 5,1 4,0 5,1 6,4 7,8 1,6 2,7 Totalt 815,2 100, ,3 100,0 938,9 100,0 935,4 100,0 573,9 100,0 403,9 100,0 266,5 100,0 195,5 100,0 136,4 100,0 124,8 100,0 79,3 100,0 81,7 100,0 58,9 100,0 varav Norden 51,6 6,3 72,9 6,6 103,5 11,0 114,6 12,3 73,9 12,9 35,6 8,8 18,5 6,9 15,5 7,9 12,8 9,4 7,7 6,2 7,4 9,3 9,2 11,3 6,4 10,9 OECD 785,7 96, ,2 97,4 910,7 97,0 915,2 97,8 563,6 98, EU 420,2 51,5 525,3 47,4 457,1 48,7 442,2 47,3 283,8 49,5 131,8 32,6 91,2 34,2 69,4 35,5 66,4 48,7 55,5 44,5 41,0 51,7 44,9 55,0 38,6 65,5 Nordamerika 273,9 33,6 424,6 38,3 330,6 35,2 343,9 36,8 216,6 37,7 185,7 46,0 111,4 41,8 78,7 40,3 32,0 23,5 27,7 22,2 19,4 24,5 14,8 18,1 8,7 14,8 Asien 55,3 6,8 70,2 6,3 65,1 6,9 81,9 8,8 32,0 5,6 39,9 9,9 40,1 15,0 28,9 14,8 21,4 15,7 14,7 11, Östeuropa inkl Ryssland 14,5 1,8 12,7 1,1 9,4 1,0 5,0 0,5 3,4 0,6 8,2 2, Not 1: Före 1998 års undersökning redovisades andelar i utlandsregistrerade fonder på det land fonden placerade i. F r o m 1998 redovivas innehavet på det land fonden är registrerad i. Not 2: I tidigare undersökningar redovisades aktiernas landtillhörighet i utlandsregisterade fonder och svenska aktier inkluderades. F r o m 1998 undersökning krävs ingen landfördelning. Not 3: Det totala värdet av portföljtillgångar enligt CPIS undersökningen från år 2001 är reviderat från miljarder kronor till miljarder kronor. Denna förändring hänförs till innehavet i portföljaktier som reviderats från miljarder kronor till miljarder kronor.

14 Bilaga 2. Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Aktier Obligationer PMI TOTALT Land Europa EU Luxemburg Storbritannien Tyskland Finland Frankrike Danmark Nederländerna Italien Spanien Irland Belgien Österrike Grekland Portugal Central- & Östeuropa Ryssland Polen Ungern Baltiska länderna Övriga Östeuropa Övriga Europa Schweiz Norge Övriga Europa Nordamerika USA Kanada Australien & Nya Zeeland Australien Nya Zeeland

15 Bilaga 2 forts. Landfördelning av svenska placerares innehav av utländska värdepapper per 31 december, miljoner kronor. Aktier Obligationer PMI TOTALT Land Asien Japan Sydostasien Hongkong Singapore Malaysia Indonesien Thailand Taiwan Filippinerna Sydkorea Kina Övriga Asien Latinamerika Mexico Brasilien Argentina Venezuela Chile Peru Colombia Panama Costa Rica Ecuador Central-Amerika Afrika Sydafrika Övriga Afrika Internationella organisationer Övriga världen TOTALT Not 1: Det totala värdet av portföljtillgångar enligt CPIS undersökningen från år 2001 är reviderat från miljarder kronor till miljarder kronor. Denna förändring hänförs till innehavet i portföljaktier som reviderats från miljarder kronor till miljarder kronor.

16 Avdelningen för penningpolitik Sveriges riksbank, 2003 RIKSBANKENS TRYCKCENTER, 2003