Hemoglobinkoncentrationens variation under dagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemoglobinkoncentrationens variation under dagen"

Transkript

1 Hemoglobinkoncentrationens variation under dagen Författare Monika Hedberg-Lidén, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2007:1 Handledare Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2 SAMMANFATTNING Det är välkänt att hemoglobinkoncentrationen (Hb-värdet) varierar med sjukdom, ålder, vätskebalans, kroppsläge, vistelse på hög höjd och hård träning. Vid kliniska undersökningar noteras dock Hb-värden tagna vid olika tider på dygnet i journaler, oftast utan att tiden anges. Denna undersökning är en studie av de variationer av Hb-värden utan kända orsaker som sker under dagen. Om möjligt är målet att rekommendera åtgärder som säkerställer jämförbarhet. Deltagarna i studien, totalt 71 personer fördelades på fyra grupper, äldre och yngre, män och kvinnor. Gränsen mellan äldre och yngre sattes vid 50 år. Prov togs vid två tillfällen under samma dag, på morgonen och på eftermiddagen. Hemoglobinanalyserna utfördes med analysinstrumentet Sysmex KX 21. Den genomsnittliga minskningen i Hb-värdet mellan förmiddag och eftermiddag var 2.5 g/l ( g/l), p< För kvinnor var minskningen 3.0 g/l ( g/l), p<0.001 och för män 1.2 g/l ( g/l) vilket inte var statistiskt signifikant. Det fanns inte några statistiska skillnader i Hb-värdet vid de olika tidpunkterna mellan yngre och äldre av respektive kön. Slutsatsen är att Hb-värdet varierar avsevärt under dagen. För kvinnor observeras en statistiskt signifikant minskning på eftermiddagen jämfört med på morgonen. När man avser att jämföra Hb-värden, till exempel vid uppföljning av patienter bör därför provtagningen ske vid samma tid under dagen.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND METOD... 2 FÖRSÖKSPERSONER... 2 PROVTAGNING OCH ANALYS... 2 DATAANALYS RESULTAT DISKUSSION ACKNOWLEDGEMENT REFERENSER... 6

4 1. BAKGRUND Hemoglobinet tar upp syre i lungorna, transporterar detta till kroppens celler, byter där till sig koldioxid som transporteras till lungorna, där koldioxiden diffunderar ut till utandningsluften, medan hemoglobinet byter till sej nytt syre. Hemoglobinet spelar även en viktig roll för upprätthållandet av blodets surhetsgrad. Hemoglobinmolekylen är 2000 gånger större än syremolekylen, den består av en järnförening (hemdelen) och ett protein (globin). Järnföreningen binder syret, den ger också blodet dess röda färg (Nylander 1997). Blodets innehåll av hemoglobin mäts i gram per liter (g/l), och är det vi vanligtvis benämner Hb-värdet (hemoglobinkoncentrationen). De röda blodkropparna lever normalt i 120 dagar. Då dessa bryts ner, vilket sker i mjälte, lever och benmärg frigörs hemoglobinet, vilket återanvänds. Detta fenomen benämns hemolys (Nilsson-Ehle, Laurells kliniska kemi 2003). Att hemoglobinkoncentrationen varierar med sjukdom, ålder, vätskebalans, kroppsläge, vistelse på hög höjd och hård träning är känt (Thoren 1986, Bonner 1975, Frangipane 1994, Girard 1987, Hasibeder 1987, Kameneva 1997, Mairburi 1983, Nanbu 1997). Olika sjukdomar som orsakar blödningar och inflammation ger låga hemoglobinkoncentrationer på grund av järnbrist och nedsatt produktion av röda blodkroppar. Med åldern försämras också förmågan att bilda röda blodkroppar. Vid lägesförändringar till exempel när man reser sig från liggande till stående lämnar kroppsvätska blodbanan, detta ger en 10-15% högre hemoglobinkoncentration cirka en ½ timme efter lägesförändringen. Vid vistelse på hög höjd, då syrgastrycket faller ökar njurarnas produktion av hormonet erytropoeitin, vid 2000 m höjd över havet fördubblas hormonproduktionen och hemoglobinkoncentrationen ökar. I patientens journal noteras hemoglobinkoncentrationen oftast utan att tiden anges trots att provet är taget vid olika tider på dygnet. På grund av att eventuell variation i hemoglobinkoncentrationen kan ha stor betydelse för bedömning av patienten vid uppföljning av sjukdomsförlopp eller behandling är det viktigt att undersöka hur koncentrationen varierar under dygnet. Denna undersökning syftar till att studera systematiska variationer av hemoglobinkoncentrationen under dagen, när inga andra kända orsaker till denna variation föreligger. 1

5 2. METOD Försökspersoner Friska försökspersoner, både män och kvinnor tillfrågades om medverkan i studien under hösten De delades in efter ålder <50 och 50 år. Personer med färsk blödning eller rikliga menstruationer och ödem exkluderades. Alla fick lämna en hälsodeklaration inkluderande läkemedelsbruk tillsammans med skriftligt samtycke att delta i studien. Studien är godkänd av Medicinska fakultetens forskningsetiska kommitté vid Göteborgs Universitet (diarienummer ). Provtagning och Analys Efter 2 timmars fasta och vila sittande i 15 min tappades 3 ml venblod i EDTA-rör dels klockan 8-9 på förmiddagen och klockan på eftermiddagen. Provtagning och analys och utfördes enligt gängse rutiner (Kvalitetsmanual, Swedac, Borås, ISO/IEC 17025). Blodstatus inkluderande hemoglobinkoncentrationen analyserades på Sysmex KX 21, där hemoglobinkoncentrationen bestämdes enligt cyanmet-hemoglobinmetoden vilket innebär att erytrocyterna hemolyseras och hemoglobin oxideras till methemoglobin. Övriga erytrocytparametrar ingående i blodstatus registrerades i protokollet. Dessa användes endast för bedömning av oklara eller tveksamma hemoglobinkoncentrationer och ingick inte i själva studien. Validitet och precision Analysens validitet bestämdes genom jämförelse med referenslaboratorium under studietiden enligt gängse rutiner (Kvalitetsmanual, Swedac Borås, ISO/IEC 17025) och visade hög samstämmighet. Kontrollerna kördes parallellt vid varje mättillfälle. Avvikelserna låg alla inom tillåtet avvikelseintervall. Precisionen i analysen mättes som standarddeviationer (SD) vid upprepade hemoglobinkoncentrations bestämningar i dubbelprov. Hos den använda Sysmex-apparaten KX21 är precisionen för hemoglobinkoncentrationsbestämningar mätt som SD ± 2,0 g/l vid rutinanalyser. Precisionen i analysen var god. 2

6 Dataanalys Differensen mellan mätningarna på förmiddagen och eftermiddagen analyserades med parat t-test (Polit D, Hungler B 1995). Ett p-värde < 0.05 betraktades som signifikant. 3. RESULTAT Det fanns en skillnad i hemoglobinkoncentration mellan förmiddag och eftermiddag (Tabell 1). För kvinnor både äldre och yngre var skillnaden signifikant. Hemoglobinkoncentrationen hos både äldre och yngre män minskade också något under eftermiddagen, men betydligt mindre än för kvinnor och skillnaden var inte statistiskt signifikant. Det förelåg inte heller några statistiskt signifikanta skillnader i hemoglobinkoncentration mellan yngre och äldre av respektive kön. Alla erytrocytberoende parametrar följde hemoglobinvariationen under dagen (data visas ej). Tabell 1. Hemoglobinkoncentration (g/l) vid olika tidpunkter på dagen hos friska individer Förmiddag Klockan 8-9 M ± SD Eftermiddag Klockan M ± SD p Alla (n=71) 137,0 ± 10,8 134,7 ± 11,2 Kvinnor (n=51) 133,9 ± 8,8 130,7 ± 8,7 < Kvinnor <50 år 133,3 ± 9,4 129,8 ± 9,2 < Kvinnor 50 år 134,5 ± 7,4 132,5 ± 7,1 < Män (n=20) 146,2 ± 9,8 144,7 ± 10,6 ns Män <50 år 146,1 ± 7,4 145,5 ± 9,4 ns Män 50 år 147,5 ± 12,9 Data är medelvärden och standarddeviationer ns, icke-signifikant 145,1 ± 12,6 ns Fördelningen av differenserna var i stort symmetrisk (normalfördelad) med minimum - 11 och maximum +8 g/l. Den genomsnittliga spridningen var i stort densamma för mätningarna under förmiddag och eftermiddag. 3

7 4. DISKUSSION Huvudresultatet av denna studie var att hos kvinnor ses en sjunkande hemoglobinkoncentration under dagen, mest uttalad hos yngre kvinnor. Däremot sågs ingen statistisk signifikant skillnad i männens hemoglobinkoncentration under dygnet även om det var en tendens till sjunkande värden om eftermiddagen. Tidigare studier på män har visat en variation på 1,7 % beroende på provtagningstidpunkt under dagen med en sänkning av hemoglobinkoncentrationen på eftermiddagen (Pocock 1989). Det finns dock inte några sådana publicerade data på kvinnor. Andra tidigare studier har visat att hemoglobinkoncentrationen varierar med vistelse på hög höjd, hård träning och vätskeintag, men även med ålder och kön (Bloom 1983, Fisher Weiss 1996, Humpelere 1989, Jonsson 1998). Det är välkänt att hemoglobinkoncentrationen ökar vid lägesförändring av kroppen för båda könen. Redan efter en kort tid i stående ökar hemoglobinkoncentrationen (Nilsson-Ehle 2003) därför kunde man vänta sig att hemoglobinkoncentrationen i stället skulle öka under dagen. Orsaken till skillnaden i hemoglobinvariationen under dygnet mellan kvinnor och män är okänd. Kvinnor har en mindre vätskevolym och mera fettvävnad än män vilket skulle kunna leda till att vätskan i kroppen fördelar sig på annat sätt än hos män och en mindre förändring i fördelningen ger då större ändring av hemoglobinkoncentrationen under dagen. Ett vätskeintag under dagen kan också tänkas påverka kvinnors hemoglobinkoncentration i större utsträckning än hos män. Hormonella skillnader mellan könen och kvinnors högre känslighet för vissa hormoner och deras dygnsvariation skulle också kunna spela roll. En felkälla i denna studie är att det är få deltagande män vilket ökar risken för typ 2 fel. Det ses en tendens till en sänkning av hemoglobinkoncentrationen under eftermiddagen även hos männen och om fler hade deltagit i studien skulle denna skillnad kunnat blivit signifikant. En tidigare studie av ett stort antal män (Pocock 1989) talar dock mot detta. I denna påvisades en icke signifikant sänkning av hemoglobinkoncentrationen om eftermiddagen i samma storleksordning som i denna studie. Det finns inte några tidigare studier av hemoglobinkoncentrationens variation hos både män och kvinnor under dygnet, trots att denna analys är en av de vanligast förekommande i sjukvården. Hemoglobinkoncentrationen följs i många fall under diagnostiska processer och under behandling av anemier eller vid behandling med läkemedel som påverkar blodbildningen. Det är därför av största vikt att få jämförbara värden vid analyserna. Konklusionen av denna studie är att tidpunkten för provtagning är viktig vid analys av hemoglobinkoncentration eftersom den kan variera kraftigt över dagen, framförallt hos kvinnor och kanske också hos män. För att kunna jämföra hemoglobinkoncentrationen under behandling eller vid uppföljning av patienter skall man ta provet vid samma tid under dagen. 4

8 5. ACKNOWLEDGEMENT Ett tack till Bertil Tengström, docent i klinisk kemi i Skövde som handledde mig under planeringen och insamlingen av data. Bertil Tengström avled Jag är också tack skyldig Professor Bo Eriksson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg för hjälp med planering inför datainsamlingen och statistiska beräkningar. Slutligen ett stort tack till Birgitta Lindberg FoU sekreterare, FoU-centrum, Skövde för värdefull hjälp med projektrapporten och vid presentationerna av projektet. 5

9 6. REFERENSER Bloom GD, Stigbrand T. Cellbiologi. Almqvist Wiksell Bonner HW, Tate CA, Buffington CK. ChaBnges in Erytrocyte 2,3 diphosphoglycerate in women following short term maximal exercise. Eur J Appl Physiol Dec 5;34(4): Nilsson-Ehle, P, Ganrot PO, Laurell CB. Laurells kliniska kemi i praktisk medicin. Studentlitteratur 2003 Lund, åttonde upplagan. Fisher Weiss T. Cellulär Biophysics Volume 1. Transports Frangipane ME, Morton DJ, Wooten JA, Pozsgay JM, Stull TL. Binding of human hemoglobin by Haemophilus influenzae. FEMS Microbiol Lett May 15;118(3): Girard F, Kister J, Bohn B, Poyart C. Functional properties of hemoglobin in human red cells. I. Oxygen equilibrium Curves and DPG binding. Respir Physiol May;68(2): Hasibeder W, Schobersberger W, Mairbauri H. Red cell oxygen transport before and after short-term maximal swimming in dependence on training status. Int J Sports Med Apr;8(2): Humpeler, Vogel S, Schobersberger W, Mairbaurl H. Red cell oxygen tranport in man in relation to gender and age. Mech Ageing Dev Mar;47(3): Jonsson B, Westling H, White T, Wollmer P. Klinisk fysiologi. LIBER Kameneva MV, Antaki JF, Yeleswarapu KK, Watach MJ, Griffith BP, Borovetz HS. Plasma protective effect on red blood cells exposed to mechanical stress. ASAIO J Sep;43(5):M571-M575. Primärvårdslaboratorierna i Skaraborg Kvalitetsmanual nr 17 med bilagor. 6

10 Mairburi H, Humpeier E, Schwaberger G, Pessenhofer H. Training-dependent changes of red cell density and erytrocytic oxygen transport. J Appl Physiol Nov;55(5): Nanbu R, Nagamine Y. Mode of transfection influences the stability of ectopically expressed mrna. Biochim Biophys Acta Feb 7,1350(2): Nylander O. Biokemi med organisk kemi. Studentlitteratur Polit D, Hungler B. Nursing research; Principles and Methods. Philadelphia J.B. Lippincott Company Pocock SJ, Ashby D, Shaper AG, Walker M, Broughton PMG. Diurnal variations in serum biochemical and haematological measurements. J Clin Pathol 1989; 42: Thoren L. Vätskebalans. Almqvist & Wiksell

11 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning

En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning Sänkningsreaktion (SR). Avser hastigheten med vilken erytrocyterna sjunker i ett provrör med tillsatt ämne för att förhindra koagulation, t ex citrat.

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309) Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2014:02 2015:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick Översikt 2010-09 2012-50 Pilotomgångar 2014:01 2014:02 2015:01

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer. Cyklokapron. tranexamsyra

Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer. Cyklokapron. tranexamsyra Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer Cyklokapron tranexamsyra Var går gränsen mellan normal och riklig menstruation? Gränsen mellan normal och riklig menstruation (som på läkarspråk

Läs mer

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska

Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2015:02 2016:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick Översikt 2010-09 2012-50 Pilotomgångar 2014:01 2014:02 2015:01

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Eporatio (epoetin theta)

Eporatio (epoetin theta) Eporatio (epoetin theta) Till dig som ordinerats Eporatio Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården

Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården En jämförelse mellan vårdcentraler i Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Charlotte Axelsson, biomedicinsk

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

Vad är Klinisk forskning

Vad är Klinisk forskning Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

Kolmonoxid i blod vid metallhärdning på en verktygsindustri effekter av en arbetsdag

Kolmonoxid i blod vid metallhärdning på en verktygsindustri effekter av en arbetsdag Kolmonoxid i blod vid metallhärdning på en verktygsindustri effekter av en arbetsdag Johan Grenhoff, företagsläkare, Solivro AB, Flen Handledare: Anders Seldén, överläkare, Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Eporatio (epoetin theta)

Eporatio (epoetin theta) Eporatio (epoetin theta) Scandinavia Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar 1 Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att producera fler röda

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

KEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef

KEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef , www.kliniskkemi.se KEMI-NYTT Nummer 3, Bästa läsare, KemiNytt har under många år varit en viktig informationskanal för laboratoriet gentemot våra beställare och kliniska kollegor. Under 2010 har vi ändrat

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

S-IGF1, isys, IDS Malmö

S-IGF1, isys, IDS Malmö 1(7) S-IGF1, isys, IDS Malmö Bakgrund, indikation och tolkning IGF-1 är en proinsulinliknande molekyl som består av en peptidkedja om 70 aminosyror med 3 disulfidbryggor. Molekylvikten är 7 649 Da. IGF-1

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde

hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde Korrekta värden när och var du vill Snabba analyssystem och korrekta värden gör det möjligt att direkt fatta väl underbyggda beslut om vidare åtgärder.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp

Läs mer

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Lärare Anja Solterbeck, Tomas Seidal, Ingalill Gumaelius Namn 1 Hematologi 31 / 3 2011 Tentamen

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén 3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Statistiskt säkerställande av skillnader

Statistiskt säkerställande av skillnader Rapport Statistiskt säkerställande av skillnader Datum: Uppdragsgivare: 2012-10-16 Mindball Status: DokumentID: Slutlig Mindball 2012:2, rev 2 Sammanfattning Totalt 29 personer har tränat med koncentrationshjälpmedlet

Läs mer

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/ Referensintervall för leukocyter i blod Gunnar Nordin/20150306 Var kommer referensintervallen för vuxna ifrån idag? Enkät i februari 2015 svar från 20 organisationer Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin,

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller används en kammare som innehåller en viss volym. Kammaren

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Information till forskningsperson

Information till forskningsperson Information till forskningsperson En dosundersökande studie i två delar utförd på friska forskningspersoner med syfte att utvärdera säkerhet, tolerabilitet och effekter med LMW-DS infusionslösning efter

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

C Hur beräknar man principiellt biotillgängligheten av substansen? (2p)

C Hur beräknar man principiellt biotillgängligheten av substansen? (2p) Hälsouniversitetet i Linköping KOD: 1 Fråga 1 (4p) Läkemedelsbolaget Newpharma håller på med ett utvecklingsprojekt för att hitta ett nytt läkemedel mot övervikt. Man har nu tagit fram en kandidatsubstans

Läs mer

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig

Läs mer

Quantiferon-TB Gold Plus

Quantiferon-TB Gold Plus Quantiferon-TB Gold Plus Verifiering av metoden, svarsrutiner, problem och fallgropar Torbjörn Kjerstadius 2017-03-14 Vad är Quantiferon-TB Gold Plus? Quantiferon TB-Gold Plus (QFT) är en Interferon Gamma

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning Läromedelsförteckning Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA432 Dnr 10/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Kursens benämning Medicinsk vetenskap medicinska och kirurgiska sjukdomar

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Införd i rutin 98-02-01. Aldosteron är ett steroidhormon som bildas i binjurebarkens zona glomerulosa. Dess huvudeffekt är att öka återresorptionen av Na + och utsöndringen

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Förpackningsmetod och lagringstid

Förpackningsmetod och lagringstid Svensk populärvetenskaplig sammanställning av ACTA UNIVERSITATIS AGRICULTURAE SUECIAE 2011:27 Förpackningsmetod och lagringstid Hur påverkas nötköttets kvalitet? Åsa Lagerstedt Norström Institutionen för

Läs mer

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cancer Giltig fr.o.m: 2010-06-15 Faktaägare: Agata Swinarska-Kluska, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2015-09-25 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer