Hemoglobinkoncentrationens variation under dagen
|
|
- Ingvar Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hemoglobinkoncentrationens variation under dagen Författare Monika Hedberg-Lidén, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2007:1 Handledare Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg
2 SAMMANFATTNING Det är välkänt att hemoglobinkoncentrationen (Hb-värdet) varierar med sjukdom, ålder, vätskebalans, kroppsläge, vistelse på hög höjd och hård träning. Vid kliniska undersökningar noteras dock Hb-värden tagna vid olika tider på dygnet i journaler, oftast utan att tiden anges. Denna undersökning är en studie av de variationer av Hb-värden utan kända orsaker som sker under dagen. Om möjligt är målet att rekommendera åtgärder som säkerställer jämförbarhet. Deltagarna i studien, totalt 71 personer fördelades på fyra grupper, äldre och yngre, män och kvinnor. Gränsen mellan äldre och yngre sattes vid 50 år. Prov togs vid två tillfällen under samma dag, på morgonen och på eftermiddagen. Hemoglobinanalyserna utfördes med analysinstrumentet Sysmex KX 21. Den genomsnittliga minskningen i Hb-värdet mellan förmiddag och eftermiddag var 2.5 g/l ( g/l), p< För kvinnor var minskningen 3.0 g/l ( g/l), p<0.001 och för män 1.2 g/l ( g/l) vilket inte var statistiskt signifikant. Det fanns inte några statistiska skillnader i Hb-värdet vid de olika tidpunkterna mellan yngre och äldre av respektive kön. Slutsatsen är att Hb-värdet varierar avsevärt under dagen. För kvinnor observeras en statistiskt signifikant minskning på eftermiddagen jämfört med på morgonen. När man avser att jämföra Hb-värden, till exempel vid uppföljning av patienter bör därför provtagningen ske vid samma tid under dagen.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND METOD... 2 FÖRSÖKSPERSONER... 2 PROVTAGNING OCH ANALYS... 2 DATAANALYS RESULTAT DISKUSSION ACKNOWLEDGEMENT REFERENSER... 6
4 1. BAKGRUND Hemoglobinet tar upp syre i lungorna, transporterar detta till kroppens celler, byter där till sig koldioxid som transporteras till lungorna, där koldioxiden diffunderar ut till utandningsluften, medan hemoglobinet byter till sej nytt syre. Hemoglobinet spelar även en viktig roll för upprätthållandet av blodets surhetsgrad. Hemoglobinmolekylen är 2000 gånger större än syremolekylen, den består av en järnförening (hemdelen) och ett protein (globin). Järnföreningen binder syret, den ger också blodet dess röda färg (Nylander 1997). Blodets innehåll av hemoglobin mäts i gram per liter (g/l), och är det vi vanligtvis benämner Hb-värdet (hemoglobinkoncentrationen). De röda blodkropparna lever normalt i 120 dagar. Då dessa bryts ner, vilket sker i mjälte, lever och benmärg frigörs hemoglobinet, vilket återanvänds. Detta fenomen benämns hemolys (Nilsson-Ehle, Laurells kliniska kemi 2003). Att hemoglobinkoncentrationen varierar med sjukdom, ålder, vätskebalans, kroppsläge, vistelse på hög höjd och hård träning är känt (Thoren 1986, Bonner 1975, Frangipane 1994, Girard 1987, Hasibeder 1987, Kameneva 1997, Mairburi 1983, Nanbu 1997). Olika sjukdomar som orsakar blödningar och inflammation ger låga hemoglobinkoncentrationer på grund av järnbrist och nedsatt produktion av röda blodkroppar. Med åldern försämras också förmågan att bilda röda blodkroppar. Vid lägesförändringar till exempel när man reser sig från liggande till stående lämnar kroppsvätska blodbanan, detta ger en 10-15% högre hemoglobinkoncentration cirka en ½ timme efter lägesförändringen. Vid vistelse på hög höjd, då syrgastrycket faller ökar njurarnas produktion av hormonet erytropoeitin, vid 2000 m höjd över havet fördubblas hormonproduktionen och hemoglobinkoncentrationen ökar. I patientens journal noteras hemoglobinkoncentrationen oftast utan att tiden anges trots att provet är taget vid olika tider på dygnet. På grund av att eventuell variation i hemoglobinkoncentrationen kan ha stor betydelse för bedömning av patienten vid uppföljning av sjukdomsförlopp eller behandling är det viktigt att undersöka hur koncentrationen varierar under dygnet. Denna undersökning syftar till att studera systematiska variationer av hemoglobinkoncentrationen under dagen, när inga andra kända orsaker till denna variation föreligger. 1
5 2. METOD Försökspersoner Friska försökspersoner, både män och kvinnor tillfrågades om medverkan i studien under hösten De delades in efter ålder <50 och 50 år. Personer med färsk blödning eller rikliga menstruationer och ödem exkluderades. Alla fick lämna en hälsodeklaration inkluderande läkemedelsbruk tillsammans med skriftligt samtycke att delta i studien. Studien är godkänd av Medicinska fakultetens forskningsetiska kommitté vid Göteborgs Universitet (diarienummer ). Provtagning och Analys Efter 2 timmars fasta och vila sittande i 15 min tappades 3 ml venblod i EDTA-rör dels klockan 8-9 på förmiddagen och klockan på eftermiddagen. Provtagning och analys och utfördes enligt gängse rutiner (Kvalitetsmanual, Swedac, Borås, ISO/IEC 17025). Blodstatus inkluderande hemoglobinkoncentrationen analyserades på Sysmex KX 21, där hemoglobinkoncentrationen bestämdes enligt cyanmet-hemoglobinmetoden vilket innebär att erytrocyterna hemolyseras och hemoglobin oxideras till methemoglobin. Övriga erytrocytparametrar ingående i blodstatus registrerades i protokollet. Dessa användes endast för bedömning av oklara eller tveksamma hemoglobinkoncentrationer och ingick inte i själva studien. Validitet och precision Analysens validitet bestämdes genom jämförelse med referenslaboratorium under studietiden enligt gängse rutiner (Kvalitetsmanual, Swedac Borås, ISO/IEC 17025) och visade hög samstämmighet. Kontrollerna kördes parallellt vid varje mättillfälle. Avvikelserna låg alla inom tillåtet avvikelseintervall. Precisionen i analysen mättes som standarddeviationer (SD) vid upprepade hemoglobinkoncentrations bestämningar i dubbelprov. Hos den använda Sysmex-apparaten KX21 är precisionen för hemoglobinkoncentrationsbestämningar mätt som SD ± 2,0 g/l vid rutinanalyser. Precisionen i analysen var god. 2
6 Dataanalys Differensen mellan mätningarna på förmiddagen och eftermiddagen analyserades med parat t-test (Polit D, Hungler B 1995). Ett p-värde < 0.05 betraktades som signifikant. 3. RESULTAT Det fanns en skillnad i hemoglobinkoncentration mellan förmiddag och eftermiddag (Tabell 1). För kvinnor både äldre och yngre var skillnaden signifikant. Hemoglobinkoncentrationen hos både äldre och yngre män minskade också något under eftermiddagen, men betydligt mindre än för kvinnor och skillnaden var inte statistiskt signifikant. Det förelåg inte heller några statistiskt signifikanta skillnader i hemoglobinkoncentration mellan yngre och äldre av respektive kön. Alla erytrocytberoende parametrar följde hemoglobinvariationen under dagen (data visas ej). Tabell 1. Hemoglobinkoncentration (g/l) vid olika tidpunkter på dagen hos friska individer Förmiddag Klockan 8-9 M ± SD Eftermiddag Klockan M ± SD p Alla (n=71) 137,0 ± 10,8 134,7 ± 11,2 Kvinnor (n=51) 133,9 ± 8,8 130,7 ± 8,7 < Kvinnor <50 år 133,3 ± 9,4 129,8 ± 9,2 < Kvinnor 50 år 134,5 ± 7,4 132,5 ± 7,1 < Män (n=20) 146,2 ± 9,8 144,7 ± 10,6 ns Män <50 år 146,1 ± 7,4 145,5 ± 9,4 ns Män 50 år 147,5 ± 12,9 Data är medelvärden och standarddeviationer ns, icke-signifikant 145,1 ± 12,6 ns Fördelningen av differenserna var i stort symmetrisk (normalfördelad) med minimum - 11 och maximum +8 g/l. Den genomsnittliga spridningen var i stort densamma för mätningarna under förmiddag och eftermiddag. 3
7 4. DISKUSSION Huvudresultatet av denna studie var att hos kvinnor ses en sjunkande hemoglobinkoncentration under dagen, mest uttalad hos yngre kvinnor. Däremot sågs ingen statistisk signifikant skillnad i männens hemoglobinkoncentration under dygnet även om det var en tendens till sjunkande värden om eftermiddagen. Tidigare studier på män har visat en variation på 1,7 % beroende på provtagningstidpunkt under dagen med en sänkning av hemoglobinkoncentrationen på eftermiddagen (Pocock 1989). Det finns dock inte några sådana publicerade data på kvinnor. Andra tidigare studier har visat att hemoglobinkoncentrationen varierar med vistelse på hög höjd, hård träning och vätskeintag, men även med ålder och kön (Bloom 1983, Fisher Weiss 1996, Humpelere 1989, Jonsson 1998). Det är välkänt att hemoglobinkoncentrationen ökar vid lägesförändring av kroppen för båda könen. Redan efter en kort tid i stående ökar hemoglobinkoncentrationen (Nilsson-Ehle 2003) därför kunde man vänta sig att hemoglobinkoncentrationen i stället skulle öka under dagen. Orsaken till skillnaden i hemoglobinvariationen under dygnet mellan kvinnor och män är okänd. Kvinnor har en mindre vätskevolym och mera fettvävnad än män vilket skulle kunna leda till att vätskan i kroppen fördelar sig på annat sätt än hos män och en mindre förändring i fördelningen ger då större ändring av hemoglobinkoncentrationen under dagen. Ett vätskeintag under dagen kan också tänkas påverka kvinnors hemoglobinkoncentration i större utsträckning än hos män. Hormonella skillnader mellan könen och kvinnors högre känslighet för vissa hormoner och deras dygnsvariation skulle också kunna spela roll. En felkälla i denna studie är att det är få deltagande män vilket ökar risken för typ 2 fel. Det ses en tendens till en sänkning av hemoglobinkoncentrationen under eftermiddagen även hos männen och om fler hade deltagit i studien skulle denna skillnad kunnat blivit signifikant. En tidigare studie av ett stort antal män (Pocock 1989) talar dock mot detta. I denna påvisades en icke signifikant sänkning av hemoglobinkoncentrationen om eftermiddagen i samma storleksordning som i denna studie. Det finns inte några tidigare studier av hemoglobinkoncentrationens variation hos både män och kvinnor under dygnet, trots att denna analys är en av de vanligast förekommande i sjukvården. Hemoglobinkoncentrationen följs i många fall under diagnostiska processer och under behandling av anemier eller vid behandling med läkemedel som påverkar blodbildningen. Det är därför av största vikt att få jämförbara värden vid analyserna. Konklusionen av denna studie är att tidpunkten för provtagning är viktig vid analys av hemoglobinkoncentration eftersom den kan variera kraftigt över dagen, framförallt hos kvinnor och kanske också hos män. För att kunna jämföra hemoglobinkoncentrationen under behandling eller vid uppföljning av patienter skall man ta provet vid samma tid under dagen. 4
8 5. ACKNOWLEDGEMENT Ett tack till Bertil Tengström, docent i klinisk kemi i Skövde som handledde mig under planeringen och insamlingen av data. Bertil Tengström avled Jag är också tack skyldig Professor Bo Eriksson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg för hjälp med planering inför datainsamlingen och statistiska beräkningar. Slutligen ett stort tack till Birgitta Lindberg FoU sekreterare, FoU-centrum, Skövde för värdefull hjälp med projektrapporten och vid presentationerna av projektet. 5
9 6. REFERENSER Bloom GD, Stigbrand T. Cellbiologi. Almqvist Wiksell Bonner HW, Tate CA, Buffington CK. ChaBnges in Erytrocyte 2,3 diphosphoglycerate in women following short term maximal exercise. Eur J Appl Physiol Dec 5;34(4): Nilsson-Ehle, P, Ganrot PO, Laurell CB. Laurells kliniska kemi i praktisk medicin. Studentlitteratur 2003 Lund, åttonde upplagan. Fisher Weiss T. Cellulär Biophysics Volume 1. Transports Frangipane ME, Morton DJ, Wooten JA, Pozsgay JM, Stull TL. Binding of human hemoglobin by Haemophilus influenzae. FEMS Microbiol Lett May 15;118(3): Girard F, Kister J, Bohn B, Poyart C. Functional properties of hemoglobin in human red cells. I. Oxygen equilibrium Curves and DPG binding. Respir Physiol May;68(2): Hasibeder W, Schobersberger W, Mairbauri H. Red cell oxygen transport before and after short-term maximal swimming in dependence on training status. Int J Sports Med Apr;8(2): Humpeler, Vogel S, Schobersberger W, Mairbaurl H. Red cell oxygen tranport in man in relation to gender and age. Mech Ageing Dev Mar;47(3): Jonsson B, Westling H, White T, Wollmer P. Klinisk fysiologi. LIBER Kameneva MV, Antaki JF, Yeleswarapu KK, Watach MJ, Griffith BP, Borovetz HS. Plasma protective effect on red blood cells exposed to mechanical stress. ASAIO J Sep;43(5):M571-M575. Primärvårdslaboratorierna i Skaraborg Kvalitetsmanual nr 17 med bilagor. 6
10 Mairburi H, Humpeier E, Schwaberger G, Pessenhofer H. Training-dependent changes of red cell density and erytrocytic oxygen transport. J Appl Physiol Nov;55(5): Nanbu R, Nagamine Y. Mode of transfection influences the stability of ectopically expressed mrna. Biochim Biophys Acta Feb 7,1350(2): Nylander O. Biokemi med organisk kemi. Studentlitteratur Polit D, Hungler B. Nursing research; Principles and Methods. Philadelphia J.B. Lippincott Company Pocock SJ, Ashby D, Shaper AG, Walker M, Broughton PMG. Diurnal variations in serum biochemical and haematological measurements. J Clin Pathol 1989; 42: Thoren L. Vätskebalans. Almqvist & Wiksell
11 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:
Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?
Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare
Läs merBlodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning
Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,
Läs merPATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI
kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är
Läs merJanssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER
Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.
Läs merPatientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom
Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merLILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet
LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merEn introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning
En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning Sänkningsreaktion (SR). Avser hastigheten med vilken erytrocyterna sjunker i ett provrör med tillsatt ämne för att förhindra koagulation, t ex citrat.
Läs merMall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merBLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin
BLODSTATUS??? varför Yvonne Sköldin 2017-10-20 24-Oct-17 2 Celler 24-Oct-17 3 Analysprincip 3-parts Impedansmätning Cellen leds genom en liten kapillär, utanför kapillären är det en konstant spänning och
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merB-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)
Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merHematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna
Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs merTill Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer. Cyklokapron. tranexamsyra
Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer Cyklokapron tranexamsyra Var går gränsen mellan normal och riklig menstruation? Gränsen mellan normal och riklig menstruation (som på läkarspråk
Läs merBlödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska
Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2014:02 2015:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick Översikt 2010-09 2012-50 Pilotomgångar 2014:01 2014:02 2015:01
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merEporatio (epoetin theta)
Eporatio (epoetin theta) Till dig som ordinerats Eporatio Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att
Läs merHållbar utveckling vt 10
Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:
Läs merBlödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska
Blödningsdiagnostik i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2015:02 2016:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick Översikt 2010-09 2012-50 Pilotomgångar 2014:01 2014:02 2015:01
Läs merHypertyreos. Hög ämnesomsättning
Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merStatistiskt säkerställande av skillnader
Rapport Statistiskt säkerställande av skillnader Datum: Uppdragsgivare: 2012-10-16 Mindball Status: DokumentID: Slutlig Mindball 2012:2, rev 2 Sammanfattning Totalt 29 personer har tränat med koncentrationshjälpmedlet
Läs merProvtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1
Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merKolmonoxid i blod vid metallhärdning på en verktygsindustri effekter av en arbetsdag
Kolmonoxid i blod vid metallhärdning på en verktygsindustri effekter av en arbetsdag Johan Grenhoff, företagsläkare, Solivro AB, Flen Handledare: Anders Seldén, överläkare, Arbets- och miljömedicinska
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merArbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology
Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp
Läs merBehandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)
EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs mer3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén
3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin
Läs merPatologi Robbins Basic Pathology
Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merVad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merKEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef
, www.kliniskkemi.se KEMI-NYTT Nummer 3, Bästa läsare, KemiNytt har under många år varit en viktig informationskanal för laboratoriet gentemot våra beställare och kliniska kollegor. Under 2010 har vi ändrat
Läs merAnemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13
Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merLaboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården
Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården En jämförelse mellan vårdcentraler i Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Charlotte Axelsson, biomedicinsk
Läs merHuntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa
Läs merInformation till forskningsperson
Information till forskningsperson En dosundersökande studie i två delar utförd på friska forskningspersoner med syfte att utvärdera säkerhet, tolerabilitet och effekter med LMW-DS infusionslösning efter
Läs merhemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde
hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde Korrekta värden när och var du vill Snabba analyssystem och korrekta värden gör det möjligt att direkt fatta väl underbyggda beslut om vidare åtgärder.
Läs merStatistisk styrka Dimensioneringsberäkningar
Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:
Läs merInformation till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject
DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merAnnat än glukos som kan påverka HbA1c-resultatet. Britta Landin
Annat än glukos som kan påverka HbA1c-resultatet Britta Landin När kan HbA1c bli vilseledande vid variation i kalibrering (IFCC, MonoS%, NGSP% etc) även om mätningen är helt korrekt, men förutsättningarna
Läs merLAKTOSBELASTNING, PERORAL
LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas
Läs mergraviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merTentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap
Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Lärare Anja Solterbeck, Tomas Seidal, Ingalill Gumaelius Namn 1 Hematologi 31 / 3 2011 Tentamen
Läs merS-IGF1, isys, IDS Malmö
1(7) S-IGF1, isys, IDS Malmö Bakgrund, indikation och tolkning IGF-1 är en proinsulinliknande molekyl som består av en peptidkedja om 70 aminosyror med 3 disulfidbryggor. Molekylvikten är 7 649 Da. IGF-1
Läs merProteinanalyser i cerebrospinalvätska
Proteinanalyser i cerebrospinalvätska Resultat från senaste utskick 2016:02 2016:03 2016:04 2017:01 Ronald Lautner Expertgrupp för proteinanalyser Utskick 2016:02 Utskick 2016:03 Utskick 2017:01 Överlag
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merMedicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor
Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson
Läs mereller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merÅret som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller
Läs merEporatio (epoetin theta)
Eporatio (epoetin theta) Scandinavia Patientinformation om behandling med Eporatio för att öka mängden röda blodkroppar 1 Din läkare har ordinerat Eporatio För att hjälpa kroppen att producera fler röda
Läs merSköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merRadiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning
Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,
Läs merDiagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion
Läs merDiabetes. Britt Lundahl 2014-09-24
Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.
Läs merIGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)
2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46
Läs merVätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra
Läs merDin behandling med Nexavar (sorafenib)
Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merStatistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX
Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merPreanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Läs merTransfusionsmedicin. Anna Willman
Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)
Läs merAnemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
Läs merFörsökspersonsinformation och Samtycke
Försökspersonsinformation och Samtycke Titel BUP1502: En öppen studie som har för avsikt att bekräfta att farmakokinetiken av plåster innehållandes buprenorfin är liknande hos äldre och yngre personer.
Läs merKAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN
KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien
Läs merAntalet personer som skriver högskoleprovet minskar
STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merAnemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16
Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg Anemi Enligt WHO: Man: Hb
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merStor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser
Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd
Läs merAvdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller
Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller används en kammare som innehåller en viss volym. Kammaren
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merEQUALIS kvalitetsmål
EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin
Läs merGraves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt
Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merCMV/EBV Molekylär diagnostik. Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus
CMV/EBV Molekylär diagnostik Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus De flesta CMV infektioner hos immunkompetenta individer är asymtomatiska eller ger bara en mkt mild
Läs merFörpackningsmetod och lagringstid
Svensk populärvetenskaplig sammanställning av ACTA UNIVERSITATIS AGRICULTURAE SUECIAE 2011:27 Förpackningsmetod och lagringstid Hur påverkas nötköttets kvalitet? Åsa Lagerstedt Norström Institutionen för
Läs merDialysen/ Njurpolikliniken /
PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24
Läs mer