En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning"

Transkript

1 En introduktion till SR-, Hb- samt StrepA-provtagning

2 Sänkningsreaktion (SR). Avser hastigheten med vilken erytrocyterna sjunker i ett provrör med tillsatt ämne för att förhindra koagulation, t ex citrat. Det uppstår då en nivå med plasma. Nivån mäts i millimeter efter ett tidsintervall och detta utgör själva sänkningsvärdet. Olika parametrar kan påverka SR. Primärt påverkas SR av de röda blodkropparnas förmåga till sk myntrullebildning. En ökning av proteinkoncentrationen i blodet t.ex vid inflammation ökar myntrullebildningsförmågan och ger därmed en ökad SR. Även de röda blodkropparnas konformation påverkar SR. Vid ökad blodbildning kan man se röda blodkroppar av varierande storlek och därmed varierande sedimentationshastighet. Det kan då uppstå en diffus avgränsning mellan blodkroppar och plasma, detta brukar benämnas slöjsänka. Provet tas venöst och med den analysmetod vi använder tar analysen ca 30 minuter. Hb (Hemoglobin) Hemoglobin är ett järninnehållande protein som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobinet binder syrgas (O2) i lungorna där koldioxidhalten (C02) är låg (högt ph) och transporterar detta ut till vävnaderna där halten koldioxid är hög (lågt Ph). En rad parametrar kan påverka Hb-värdet. Nedan följer ett axplock av dessa: Lågt Hb Den vanligaste orsaken till blodbrist, anemi, beror på att järnnivåerna i kroppen är för låga, s.k. järnbristanemi. För kvinnor är rikliga menstruationer den absolut vanligaste orsaken till detta. Gravida kvinnor kan också ofta få järnbrist. Sjukdomar i mag-tarmkanalen t.ex. magsår, glutenintolerans samt även tumörer är andra orsaker till järnbristanemi. Stora blödningar sänker också mängden Hb, dels genom själva blödningen men också genom osmos som leder till att kvarvarande blodvolym späds med vatten. Vissa sjukdomar kan orsaka att blodkropparna spricker s.k. hemolys vilket också kan orsaka ett lågt Hb-värde. Hemolys kan också orsakas av läkemedel och infektioner. Vitamin B12- och folsyrabrist är två andra relativt vanlig orsak till lågt Hb. Benmärgen i kroppen kan också vara påverkad av sjukdom eller läkemedel så att blodbildningen minskar. Detta leder till ett lägre blodvärde eftersom den initialt oförändrade eliminationen av röda blodkroppar överstiger produktionen. 1

3 Höga Hb-värden kan också ses vid ett antal olika tillstånd t.ex. vid vätskebrist/uttorkning pga dåligt vätskeintag, kräkningar samt efter långvarig diarré. Vid sänkta O2-nivåer kan man få en kompensatoriskt ökad hemoglobin-bildning, t.ex. hos rökare, vid vissa lungsjukdomar samt vid vistelse på hög höjd. Det finns även sjukdomstillstånd i benmärgens celler som leder till ökad bildning av röda blodkroppar t.ex. Polycytemia vera. Analys av Hb kan ske med hjälp av kapillärt eller venöst blodprov. Mätprincip Natriumdeoxycholat hemolyserar erytrocyterna och hemoglobin frigörs Natriumnitrit överför hemoglobin till methemoglobin, som med natriumazid ger azidmethemoglobin. Absorbansen mäts vid två våglängder, 570 och 880 nm. Referensintervall Barn <1 d g/l 1-6 d g/l 6-14 d g/l 2-4 v g/l 1-3 mån g/l 3-12 mån g/l 1-6 år g/l 6-10 år g/l år g/l Vuxna K år g/l K > 60 år g/l M år g/l M > 60 år g/l 2

4 Strep-A Beta - hemolytiska Streptokocker Grupp A är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektioner som tonsillit, faryngit och scharlakansfeber. Streptokocker förekommer även hos asymptomatiska bärare och dessa behöver vanligtvis ej behandlas. Vid upprepade infektioner hos en individ kan man behöva undersöka flera individer i omedelbara närmiljön för att hitta en ev. smittkälla. Streptokocker är mycket vanligt i vissa miljöer t.ex. hos dagisbarn och man kan ibland finna upp till 30% asymptomatiska bärare. Då bakterierna orsakar sjukdomssymptom hos en individ t ex. hög feber och halsont bör man behandla denna, då en viss risk för följdsjukdomar föreligger som t ex njurkomplikationer samt reumatisk feber. Behandling kan normalt ske med vanligt penicillin eller hos penicillinallergiker t ex erytromycin. Olika metoder för diagnostik finns tillgängliga. Vid en vanlig odling krävs timmars inkubering. I den metod vi använder här idag diagnosticeras Streptokock GruppA antigen direkt ifrån ett halsprov. Observandum Det är viktigt att beakta att det är bara GruppA streptokocker som testen diagnosticerar och att det vid misstanke om bakteriell orsak till infektion alltid bör tas en halsodling om Strep-A testen är negativ. Vid en tidigare behandlad infektion kan det finnas kvar döda bakterier vilka kan falskt positiv test upp till 10 dagar efter behandling. Vid kontroll av asymptomatiska bärare bör man använda sig av svalgodling istället då detta är en känsligare analysmetod. PRINCIPEN FÖR TESTEN Strep A (II) är en tvåskiktsimmunologisk teknik för diagnostik av Streptokocker Grupp A antigen. Testet består av en dipsticka innehållande en membranremsa som är förpreparerad med kanin anti - strep A antikroppar på remsan för patientprovet och get anti - kanin antikroppar på platsen för den inbyggda kontrollen. Ett färgat polyklonal kanin anti - Strep A antikropp med geleliknande guldkonjukatpartiklar är placerade i slutet på membranet. Vid utförande av testen blir Strep A - antigenet upplöst från svalgprovtagningspinnen genom tabletten i röret och det medföljande reagenset. Stickan ställs sedan ner i lösningen i röret. Strep A antigenet reagerar med de färgade antikropparna och det geleliknande konjugatet för att bilda ett Strep A - antikroppskomplex. Lösningen rör sig sedan kromografiskt över membranet, till de bundna kanin anti Strep A antikropparnas område på testremsan. Om Strep A antigen finns närvarande i provet uppträder en färgad bindning av Strep A antigen och guldkonjugat på testremsan vid Testfältet. Avsaknad av det färgade bandet på testremsan vid Testfältet visar ett negativt resultat av provet. Oavsett närvaro av Strep A antigen i lösningen fortsätter färgen att vandra över membranet till det bundna get - anti - kanin antikropparnas placering på testremsan, ett färgat band vid Kontrollfältet uppträder alltid. 3

5 Blodburen smitta Förebygga blodburen smitta, hygienföreskrifter, handskar Allmän hygienrutin blodburen smitta Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor, sperma, vaginalsekret och/eller blodprodukter överförs från en individ till en annan. Det går aldrig att helt utesluta risk för blodsmitta. Detta innebär att samma grundläggande skydddsrutin skall användas vid allt arbete där det finns risk för kontakt med blod. Handskar Handskar skall alltid användas vid risk för blodkontrakt. Detta är särskilt viktigt om egen hudskada såsom eksem, sprickor, sår eller liknande föreligger. Visir eller munskydd + skyddsglasögon Visir eller munskydd + skyddsglasögon används som stänkskydd om det föreligger risk för sprut/stänk av blod mot ansikte. Skyddsrock eller plastförkläde för engångsbruk Skyddsrock eller plastförkläde för engångsbruk används när det finns risk för stänk av blod eller blodtillblandade kroppsvätskor. De viktigaste blodburna smittämnena Till de viktigaste blodburna smittämnena hör hepatit B-, hepatit C- och HIV-virus. Risk för överföring i vårdarbete finns vid: Inokulation, d v s stick- eller skärskada på blodigt föremål såsom kanyl, suturnål, skalpell. Blod på slemhinna, skadad hud eller i öga. Kontakt med blod på instrument och tagytor om man samtidigt har skadad hud. Av ovanstående föreligger den största smittorisken vid inokulation = stickskador. Förebygga smitta För att förebygga smitta vid ett eventuellt tillbud finns ett vaccin mot hepatit B som ges till vissa personalgrupper inom sjuk- och tandvård som anses särskilt utsatta för hepatit B smitta. Däremot saknas vaccin mot såväl hepatit C som HIV, varför man oberoende av om man är vaccinerad mot hepatit B eller ej alltid måste följa de skyddsföreskrifter som finns för att förhindra att blodsmitta kan överföras. Ytterligare information om hygienföreskrifter i vården finns i Vårdhandboken som finns fritt tillgänglig på internet: 4

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder

Läs mer

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten 2013-02-27 Vilka smittor talar vi om? De tre viktigaste Hepatit B HIV

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska Blod och blodsmitta Malin Järv Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS Handläggning av stick- och skärskador Rutiner i Umeå, NUS Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Risk för överföring av blodsmitta uppstår

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Blodsmitta stick- och skärskador

Blodsmitta stick- och skärskador Blodsmitta stick- och skärskador Blodsmitta Hiv Hepatit B Hepatit C Hiv 30-35 miljoner människor lever med hiv idag 7 000 i Sverige 400-500 nya fall per år majoriteten smittade utomlands Hiv i världen

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Hepatiter och blodsmitta

Hepatiter och blodsmitta Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta

Läs mer

hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde

hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde hemocue veterinär Vi ger djuren deras rätta värde Korrekta värden när och var du vill Snabba analyssystem och korrekta värden gör det möjligt att direkt fatta väl underbyggda beslut om vidare åtgärder.

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst? Vårdhandboken översikt Vid venös provtagning ska stickskyddade produkter användas (AFS 2012:7 ändringsföreskrift

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Nyfiken fråga? Hur gick det?

Nyfiken fråga? Hur gick det? Nyfiken fråga? Hur gick det? HYGIENTRÄFF HT-2013 B L O D S M I T T A, H U R S E R D E T U T I S Ö R M L A N D? N Y A A F S, T I L L B U D, S T I C K S K Y D D A D E P R O D U K T E R BLODSMITTA HIV Hepatit

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Metodbeskrivning Hemoglobin, Hb - QuikRead go

Metodbeskrivning Hemoglobin, Hb - QuikRead go Metodbeskrivning Hemoglobin, Hb - QuikRead go Indikation Rutinprov vid utredning av de flesta sjukdomar, även vid ospecifik symtombild. Följa förloppet vid behandling. Medicinsk bakgrund Hemoglobin (Hb)

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?

HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar SFS-nr:

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Blodburen smitta i ett labperspektiv 1 Blodburen smitta i ett labperspektiv Equalis användarmöte 2014-03-06 Anders Samuelsson, hygienläkare, 2 Idag kommer jag att ta upp Blodburen/vävnadsburen smitta De vanligaste smittämnena Smittvägar Överföring

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén 3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Analysutförande 1. Märk upp extraktionsröret med patientidentitet och placera röret i provrörsstället.

Analysutförande 1. Märk upp extraktionsröret med patientidentitet och placera röret i provrörsstället. sida 1 (6) Provmaterial Typ av provmaterial Skrap från tonsiller, bakre svalg och ev. vita fläckar i tonsillområdet. Typ av provrör och tillsatser Steril provtagningspinne som medföljer kitet. Provberedning

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Dokumenttitel : Stick - och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta - Lokal anvisning till Vårdhandboken Ämnesområde: Vårdkedja (diagnos och behandling) Nivå : Instruktion Författare :

Läs mer

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling!

HEPATIT. Behöver du testa dig? Det finns behandling! C HEPATIT Behöver du testa dig? Det finns behandling! Denna broschyr är framtagen av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting 2017 Tryckt på tryckeriet Landstingsstyrelsens förvaltning C HEPATIT

Läs mer

Smitta och desinfektion. Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014

Smitta och desinfektion. Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014 Smitta och desinfektion Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014 Blodsmitta Hepatit B Hepatit C Hepatit D HIV Test av blod och blodprodukter till patienter i Sverige Hepatit B 1979-80 HIV under 1985 Hepatit

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Hepatit grundkurs nov 2017

Hepatit grundkurs nov 2017 Hepatit grundkurs nov 2017 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit: Provta flera, vaccinera, remittera! A: vaccinera barn inför resa till föräldrars ursprungsländer A+B: vaccinera MSM

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

BLODSMITTA. 1. hiv 2. hepatit B 3. hepatit C. Arne Runehagen

BLODSMITTA. 1. hiv 2. hepatit B 3. hepatit C. Arne Runehagen BLODSMITTA 1. hiv 2. hepatit B 3. hepatit C Arne Runehagen Historik 1981: AIDS beskrevs första gången i USA, året efter även i Sverige. Rubriker från 80-talet Rubriker från 80-talet Rubriker från 80-talet

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Hjärtat och blodomloppet

Hjärtat och blodomloppet Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Vår kropp behöver Syre Vatten Näring Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi.

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

Klassifikation av anemi och koagulation

Klassifikation av anemi och koagulation Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika

Läs mer

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Jonas Melke VT-07 Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer