Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården"

Transkript

1 Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården En jämförelse mellan vårdcentraler i Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Charlotte Axelsson, biomedicinsk analytiker Skara vårdcentral

2 Rapport 2009:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Det är stor skillnad i användandet av olika laboratorieanalyser inom sjukhusvården och primärvården både utomlands och i Sverige. Olikheterna tycks bero på utbildning och erfarenhet, men också på traditioner och regionala skillnader. Detta kan tyda på att laboratorieanalyser inte utnyttjas optimalt. Primärvårdslaboratorierna i Skaraborg ingår i en gemensam organisation, som underlättar studier av variationer i analysbeställningar från olika vårdcentraler. Syfte Syftet med studien var att ta reda på skillnader i analysbeställningar mellan vårdcentraler vid kontroll av diabetes. Metod Kontroll vid diabetes valdes då det finns riktlinjer för vad den skall innehålla, bland annat vilka laboratorieanalyser som är rekommenderade. Telefonintervjuer om lokala rutiner genomfördes med diabetessköterskor och laboratoriepersonal från de sju vårdcentralerna. En insamling av provtagningsunderlag innehållande HbA1c analys från femtio patienter per vårdcentral insamlades under april Resultat Undersökningen visade att det är stor skillnad mellan hur många och vilka prover som tas på de olika vårdcentralerna. De flesta vårdcentralerna tar inte alla de prover som ska tas enligt vårdprogrammet, och flera tar prover som inte är relevanta. Resultatet visar också att HbA1c inte bara förekommer som ett kontrollprov hos diabetiker utan tas även i andra utredningar, där det kanske hade varit mer korrekt att ta plasmaglukos. Konklusion Man borde kunna optimera provtagningarna mer, det skulle kunna leda till besparingar och bättre omhändertagande av patienterna.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 PROVTAGNING VID DIABETES... 2 SYFTE... 2 MATERIAL OCH METOD... 3 RESULTAT... 4 RESULTAT AV INTERVJUER... 4 RESULTAT AV PROVTAGNINGSUNDERLAG... 8 DISKUSSION REFERENSLISTA... 12

6 BAKGRUND Allmänläkares utnyttjande av laboratorieundersökningar i patientarbetet varierar mellan olika länder. I Holland beställdes laboratorieundersökningar vid 4 procent, i Belgien vid 7 procent och i USA vid 28 procent av läkarkonsultationerna [1]. En studie i Nederländerna där enkäter med fiktiva fall skickades ut, visar dessutom att variationer i laboratorieanalyser som beställs beror på individuella läkares utbildning och i vilket sammanhang de arbetar [2]. Det är också stor skillnad mellan användandet av olika laboratorieanalyser mellan läkare vid olika sjukhus i Sverige. Dessa olikheter tycks bero på traditioner och andra regionala skillnader. Dessutom beställer mindre erfarna läkare fler laboratorieanalyser än de med längre erfarenhet, och beställningsmönstret kan förändras med utbildning. Det har också iakttagits att en minskning av förtryckta gruppanalyser på beställningsformuläret förändrade beställningsmönstret så att antalet tester som beställdes minskade med 15 procent. När det gamla beställningsformuläret åter infördes gick läkarna tillbaka till sina gamla vanor [3]. Det är viktigt att det görs ändamålsenliga analyser både av medicinska och ekonomiska skäl. De direkta laboratoriekostnaderna står för uppskattningsvis 3-5 procent av den totala sjukvårdskostnaden. Patologiska analysresultat som erhållits efter beställning av prov utan klar frågeställning är inte alltid associerat till sjukdom, men medför i regel extra provtagning och återbesök, vilket genererar ytterligare onödiga kostnader [1]. För att ändamålsenliga utredningar inklusive laboratorieanalyser och behandling skall komma till stånd utarbetas riktlinjer och vårdprogram för olika sjukdomstillstånd. Dessvärre har kunskap i form av vårdprogram och riktlinjer svårt att slå igenom. Enbart skriftlig information har visat sig ha en liten effekt. För att ny kunskap ska få kvarvarande effekt krävs en kombination av åtgärder såsom fortbildning och personlig påverkan via trovärdiga kollegor [4]. Samtidigt är det viktigt att de totala sjukvårdskostnaderna inte glöms bort. Om en besparing på laboratorieanalyser medför att övriga vårdkostnader ökar måste det alternativ väljas som ger bästa kvaliteten i förhållande till totala kostanden. Det är därför nödvändigt med kontinuerlig fortbildning för att effektivisera användningen av kliniskt kemiska undersökningar. Det behövs också då det ständigt kommer nya analyser med nya eller utvidgade möjligheter inom diagnostiken [5]. Användningen av datoriserade beställningar kan påverka analysmönstret i ej önskvärd riktning. Om man använder sig av gruppbeställningar i datasystemet genererar det ytterligare analyser som man kanske inte alltid är medveten om eller har önskat [1]. Laboratorierna i primärvården i Skaraborg ingår i en gemensam organisation som är ackrediterad av styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) [6]. Under 2003 beslutades att primärvården i större utsträckning skulle analysera sina egna prover och laboratorierna på vårdcentralerna i Mariestad, på Billingen/Norrmalm och i Skara utrustades för att kunna utföra analyser beställda av läkare och sjuksköterskor vid vårdcentralerna i respektive område. De vanligaste kemi- och hormonanalyserna utförs vid dessa laboratorier. I Skara började man ta emot prover under hösten 2004, från de vårdcentraler som ingår i Skaras upptagningsområde, totalt sju stycken. 1

7 Det visade sig vara stor variation av vilka analyser som beställdes och det tycktes bero på från vilken vårdcentral beställningen kom, men också på vilken läkare som gjort beställningen. Vissa tog oftast ett helt s.k. elektrolytstatus (natrium, kalium, kalcium, albumin och kreatinin) medan andra hade uteslutit någon eller några av dessa analyser, eller nästan aldrig tog alla dessa analyser samtidigt. När det gäller leverstatus, som ibland finns som en analysgrupp, (bilirubin, ALP (alkaliska fosfataser), ASAT (aspartataminotransferas) och ALAT (alaninaminotransferas)) var det också mycket varierande vilka av dess analyser som togs eller uteslöts beroende på vilken vårdcentral provet kom ifrån. Det är därför av intresse att studera variationen i gruppbeställningar mellan vårdcentralerna och provtagning vid kontroll av diabetes, eftersom denna provtagning är ganska standardiserad enligt ett lokalt vårdprogram. Provtagning vid diabetes Socialstyrelsens riktlinjer för vård av diabetes som publicerades 1999 är föråldrade, och i behov av uppdatering. Arbetet med framtagning av nya nationella riktlinjer är under bearbetning. Under tiden rekommenderar Socialstyrelsen att man följer regionala och lokala vårdprogram samt beprövad erfarenhet [8]. Enligt Skaraborgs vårdprogram är de laboratorieprover som analyseras vid årlig kontroll av diabetes, HbA1c, kreatinin, utsöndring av albumin i urinen, blodfetter eller lipidstatus (fastande totalkolesterol, triglycerider, low density lipoprotein (LDL) och high density lipoprotein (HDL)) samt ev. blodstatus (Hb) [7]. Bestämning av HbA1c, som speglar medelblodglukosnivån under de senaste 6-8 veckorna är mycket värdefull för uppföljning av diabetespatienter [4]. Mikroalbumin är till nytta för att upptäcka ökad risk för kärl- och njurkomplikationer [4]. Kreatinin i serum används som ett mått på njurfunktion [9]. Diabetes är associerat med förändringar i blodfetterna, och det är av stor vikt att behandla dessa rubbningar vid diabetes [9]. SYFTE Syftet med studien var att studera skillnader i analysbeställning mellan vårdcentraler vid kontroll av diabetiker i primärvården i Skaraborg. Specifika frågeställningar var: Skiljer sig vårdcentralernas rutiner vid provtagning inför diabeteskontroll, och i så fall på vilket sätt? Hur följs provtagningsrutinerna? 2

8 MATERIAL OCH METOD En strukturerad telefonintervju genomfördes med diabetessköterskor och laboratoriepersonal på vårdcentralerna i Götene, Vara, Nossebro, Kvänum, Skara samt på två vårdcentraler i Lidköping under tiden maj till augusti Se faktaruta. De frågor som ställdes vid intervjun var: Vilka analyser tas och hur ofta tas de? Vem beställer laboratorieanalyserna? Vem signerar provsvaren, (läkare eller diabetessköterska)? Ligger analyserna i någon gruppanalys i datajournalen? Hur många diabetiker går på diabetesmottagningen? Skickas proverna någon annanstans än till Skara, förutom de som analyseras på egna laboratoriet? Tas HbA1c på andra patienter än diabetiker? Finns det någon analys som alltid tas på diabetiker, t ex HbA1c (marköranalys)? Svaren analyserades deskriptivt. En vårdcentral svarade att vissa analyser togs ibland, den vårdcentralen presenteras i resultatet som om analyserna inte görs. Femtio stycken provtagningsunderlag per vårdcentral där analysen HbA1c fanns representerad samlades in. Det blev ett bortfall i provtagningsunderlag pga. att HbA1c vid mellankontroll hos diabetessköterska i vissa fall analyserades lokalt vid vårdcentralen. Data och analysfrekvens från denna insamling jämfördes med de uppgivna analyser man beställde vid respektive vårdcentral. Befolkningsmängden varierar från ca till ca i de olika upptagningsområdena. Insamlandet av provtagningsunderlagen pågick under april månad Det tog ungefär två veckor från de större vårdcentralerna och ca en månad för de mindre. Provtagningsunderlagen innehöll analyser som t ex Hemoglobin, glukos, HbA1c, U-glukos och U-protein, mikroalbuminuri och lipidstatus. 3

9 RESULTAT Resultat av intervjuer Det var stor skillnad på hur många och vilka prover som togs vid de olika vårdcentralerna. Av telefonintervjuerna framkom att rutinerna varierar på vårdcentralerna, på några kommer patienterna till läkare en gång per år (årskontroll) och går hos diabetessköterska där emellan, i regel en gång per kvartal (mellankontroll). På en annan vårdcentral träffar diabetespatienterna endast diabetessköterskor som vid behov konsulterar läkare. Några vårdcentraler tar lipidstatus på patienter som är under 70 år och på andra vårdcentraler tar man lipidstatus efter behov, t ex om patienten äter lipidsänkande medicin. VåC 1 VåC 2 <70år VåC 2 >70år VåC 3 VåC 4 VåC 5 med lipid VåC 5 utan lipid VåC 6 VåC 7 <70år VåC 7 >70 år Antal prov Figur 1. Antal analyser som rutinmässigt tas på vårdcentralerna på diabetespatienter vid årskontroll. 4

10 VåC 1 VåC 2 VåC 3 VåC 4 VåC 5 VåC 6 VåC Antal prov Figur 2. Antal analyser som rutinmässigt tas på vårdcentralerna på diabetespatienter vid mellankontroll. Kombinationen HbA1c, mikroalbumin, kreatinin och lipider, som rekommenderas av Skaraborgs vårdprogram för diabetiker, kallas här för grundprover, tas av alla vårdcentraler förutom en, se metod. VåC 1 VåC 2 <70 år VåC 2 >70 år VåC 3 VåC 4 VåC 5 med lipid VåC 5 utan lipid VåC 6 VåC 7 <70 år VåC 7 >70 år Antal prov Grundprov Övriga prov Figur 3. Figuren visar antal grundprover (se text ovan) och antal övriga prover som tas på diabetespatienter vid årskontroll. Strecket vid 4 på x-axeln visar att antalet grundprover var fyra stycken, (HbA1c, mikroalbumin, kreatinin och lipider). 5

11 Vid mellankontroll tas HbA1c på alla vårdcentralerna, någon vårdcentral tar endast HbA1c medan man på andra ställen tar betydligt fler prover. VåC 1 VåC 2 VåC 3 VåC 4 VåC 5 VåC 6 VåC Grundprov Antal prov Övriga prov Figur 4. Figuren visar grundprov (HbA1c) och övriga prover per diabetespatient som tas vid mellankontroll. VåC 1 Åk SSK VåC 2 Åk <70år Åk >70år SSK VåC 3 Åk SSK VåC 4 Åk SSK VåC 5 Åk med lipider Åk utan lipider SSK VåC 6 Åk SSK VåC 7 Åk <70år Åk >70år SSK Grundprov Antal prov Övriga prov Figur 5. Figuren visar antal prov per diabetespatient och vårdcentral, där de olika besöken är skilda åt. Åk = årskontroll och SSK = mellankontroll hos diabetessköterska. Strecket vid 4 på x-axeln visar att antalet grundprover var fyra stycken, (HbA1c, mikroalbumin, kreatinin och lipider). 6

12 Tabellen nedan visar hur stor kostnaden är för de olika besöken. Längst ner i tabellen visas kostnaden för den provtagning som rekommenderas i vårdprogrammet. Tabell 1. Kostnad i kronor för provtagning för laboratorieanalyser vid kontroll av diabetes. Årskontroll kronor Mellankontroll kronor Total kostnad kronor VåC VåC 2 <70 år >70 år VåC VåC VåC 5 med lipider utan lipider VåC VåC 7 <70 år >70 år Rek. prover Lipider = Totalkolesterol, triglycerider, low density lipoprotein och high density lipoprotein. Totalkostnad = Summan av årskontrollen och mellankontrollen. 7

13 Resultat av provtagningsunderlag Analys av provtagningsunderlagen visar att de flesta vårdcentralerna är bra på att ta kreatinin, förutom HbA1c som ju var kriteriet för att provtagningsunderlaget skulle studeras. Analysfrekvens av mikroalbumin och lipidstatus är varierande, och det är bara en vårdcentral som tar alla grundproverna. Vårdcentral 6 svarade att de tog mikroalbumin och lipidstatus ibland, undersökningen visar att de ligger bland de vårdcentraler som procentuellt tar de proverna minst frekvent Tabell 2. Andel av grundanalyser vid diabetesårskontroller vid olika vårdcentraler. Analys Våc 1 (n=24)% Våc 2 (n=47)% Våc 3 (n=36)% Våc 4 (n=26)% Våc 5 (n=34)% Våc 6 (n=50)% Våc 7 (n=50)% HbA1c Kreatinin Mikroalbumin Lipidstatus HbA1c = glykerat hemoglobin, medelglukosnivån under de senaste 6-8 veckorna. Provtagningsunderlagen visade också hur stor variationen av övriga analyser var. Urinsyra i plasma är en analys som på några vårdcentraler tas ofta, men på andra nästan inte alls. Likadant var det med analyser av leverfunktionen där de flesta aldrig tar analyserna vid diabeteskontroll, men några få vårdcentraler analyserar dessa på cirka hälften av patienterna Tabell 3. Andel av övriga analyser vid diabetesårskontroll vid olika vårdcentraler. Våc 1 % Våc 2 % Våc 3 % Våc 4 % Våc 5 % Våc 6 % Våc 7 % fp-glukos P-Glukos Urinsticka U-Acetoacetat B-status Hb Natrium Calcium Kalium Albunim Urat Kolesterol Bilirubin ASAT ALAT ALP SR C-Peptid TSH T

14 P = plasma, B = blod, f = fastande, U = urin, Hb = Hemoglobin, ASAT = aspartataminotransferas, ALAT = alaninaminotransferas, ALP = alkaliska fosfataser, SR = sänkningsreaktion, TSH = tyreiodea stimulerande hormon, T4 = tyroxin. Tabell 4 jämför svaret vid intervjuerna på frågan vilka analyser som togs vid diabeteskontroll och sammanställningen av analyser beställda på provtagningsunderlagen. Första kolumnen visar resultatet från intervjun och andra kolumnen är en uträkning med provtagningsunderlagen som grund i vilken frekvens (%) proven tas. Tabell 4. Jämförelse mellan analyser uppgivna vid telefonintervjuerna och analyser beställda på provtagningsunderlagen, i procent. Våc 1 Våc 2 Våc 3 Våc 4 Våc 5 Våc 6 Våc 7 tel prov tel prov tel prov tel prov tel prov tel prov tel prov HbA1c Ja 100 Ja 100 Ja 100 Ja 100 Ja 100 Ja 100 Ja 100 Kreatinin Ja 100 Ja 83 Ja 89 Ja 77 Ja 59 Ja 90 Ja 92 Mikroalb. Ja 88 Ja 32 Ja 56 Ja 69 Ja 26 Nej 16 Ja 44 Lipidstatus Ja 96 Ja 32 Ja 53 Ja 69 Ja 29 Nej 24 Ja 62 Glukos Ja 100 Ja 91 Ja 95 Ja 96 Nej 15 Nej 14 Ja 92 Blodstatus Ja 100 Nej 9 Nej 19 Ja 73 Ja 53 Ja 92 Ja 82 Hb Nej 0 Ja 70 Ja 72 Nej 0 Nej 0 Nej 2 Nej 6 Urinsticka Ja 100 Ja 74 Ja 89 Ja 85 Ja 53 Ja 90 Ja 76 Ketoner Ja 96 Ja 66 Nej 0 Nej 81 Nej 0 Nej 0 Ja 68 Natrium Ja 96 Nej 6 Nej 0 Ja 77 Nej 6 Nej 0 Nej 16 Kalium Ja 100 Ja 83 Ja 92 Ja 77 Ja 62 Ja 88 Nej 28 Calcium Ja 96 Nej 6 Nej 11 Nej 4 Nej 0 Nej 0 Nej 16 Alumin Ja 96 Nej 9 Nej 8 Nej 4 Nej 0 Nej 0 Nej 6 Urat Ja 83 Nej 0 Nej 3 Nej 8 Ja 53 Ja 82 Nej 2 tel = telefonintervju, prov = provtagningsunderlag, HbA1c = glykerat hemoglobin. 9

15 DISKUSSION Denna studie visar att antalet analyser som togs på diabetespatienter vid årskontroll respektive mellankontroll vid de olika vårdcentralerna varierar både enligt intervjufrågorna och enligt data från provtagningsunderlagen. Den vårdcentral som tog minst antal analyser på årskontrollen tog flest på mellankontrollen. Totalantalet analyser varierade ändå mellan tio och sexton stycken. Enligt provtagningsunderlagen analyserades grundproverna i varierande omfattning vid årskontroll, en vårdcentral låg nära 100 procent på alla grundprover medan en annan vårdcentral gjorde vissa analyser vid cirka 20 procent av årskontrollerna. Eftersom både antalet analyser och vilka analyser som togs varierar mellan vårdcentralerna var kostnaden för analyserna varierande. Totalkostnad för årskontroll och mellankontroll varierade mellan 129 till 286 kronor, alltså mer än dubbelt så mycket vid den vårdcentral som tog flest analyser. Vid jämförelse mellan telefonintervjuerna och provtagningsunderlagen noterades att verkligheten stämmer överens med teorin, har man svarat att man tar en viss analys så gjorde man det i de flesta fall. Undantagsvis t ex vårdcentral 2 där man enligt intervjun tar mikroalbumin och lipidstatus, men enligt provtagningsunderlagen endast gjorde det i 32 procent av kontrollerna. HbA1c är en analys som förmodades vara specifik för kontroll och uppföljning av diabetespatienter. Men det visade sig att analysen förekom även i andra utredningar, där det kanske hade varit mer korrekt att ta plasmaglukos. Ett normalt HbA1c utesluter inte diabetes och är inte en analys som används för att diagnostisera diabetes. Mikroalbumin analyseras på morgonurin. En trolig anledning till att provet inte var så frekvent som det borde är att patienten inte har med sig något morgonurinprov vid provtagning, och glömmer att lämna in provet i efterhand. En del av förklaringen till att det togs så mycket övriga prover kan vara att patienten passar på att ta upp andra besvär när man ändå var hos läkaren. Patienten kan också ha andra kroniska sjukdomar som behöver följas upp samtidigt. Att grundproverna ser så olika ut kan också bero på att man alltid brukar ta vissa prover på diabetikerna på den vårdcentralen, och att man inte omvärderat vad som är befogat att ta. En svaghet med studien som gjorde det svårt med en rättvis redovisning var att det arbetades på olika sätt på vårdcentralerna. Flera av vårdcentralerna skickade inte sina HbA1c till Skara vid kontroll hos diabetessköterskan utan det egna laboratoriet gjorde analysen. Det gör att det blev ett bortfall av data från provtagningsunderlagen. Därför har det inte gått att göra någon jämförelse mellan diabetessköterskebesöken med provtagningsunderlagen som grund. Även urinprov för analys av mikroalbuminuri som lämnades vid mellankontroll saknas eftersom alla vårdcentraler analyserade mikroalbuminer lokalt. 10

16 Trots dessa tillkortakommanden i studien kunde en stor variation ses. Om vårdprogrammen följdes bättre borde beställandet av analyser vid diabeteskontroll bli mer enhetligt. Detta kan förmodas gälla fler kroniska sjukdomar än diabetes. Man borde kunna optimera provtagningarna så att man tar mer av de proverna som är relevanta och mindre av de prover som inte är nödvändiga. Studien tyder på att det finns behov av information om och utbildning i laboratorieanalyser vid diagnostik och behandling av vanligt förekommande kroniska sjukdomar i primärvården. 11

17 REFERENSLISTA 1. Blom S, Larsson A, Wernroth M-L, Hultén G, Tryding N. Laboratorieanalyser i primärvården: Fortbildning ökade kvaliteten och minskade kostnaderna. Läkartidningen. 1999; 4: Verstappen WH, ter Riet G, Dubois WI et al. Variation in test ordering behaviour of GP:s professional or context-related factors? Fam Pract Aug; 21(4): Larsson A, Palmér M, Hultén G, Tryding N. Large differences in Laboratory Utilisation between Hospitals in Sweden. Clin Chem Med. 2000; 38(5): Att påverka praxis klinisk kemi i primärvården Spri rapport ISSNO Larsson A, Palmér M, Hultén G, Tryding N. Stora variationer I sjukhusens användning av laboratorieanalyser. Läkartidningen. 2000; 97: Swedac, styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. 7. Vårdprogram Diabetes Primärvården Skaraborg, Skaraborgs sjukhus och kommunförbundet Skaraborg. 8. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård av diabetes Hämtad från WWW Eriksson-Ehle P (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, åttonde upplagan Studentlitteratur, Lund. 12

18 FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare

Läs mer

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Preanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin

Läs mer

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet

Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Barnreferensintervall i allmänhet och Falu-projektet i synnerhet Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset, Uppsala Fredag 16 nov 2012 Vad finns idag av barnreferensintervall Inte

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Carl-Erik Flodmark Överläkare, ordförande SFO 2015-10-12 ECOG/Svensk Förening för Obesitasforskning/Boris 9 8 Ökning av barnfetma i

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform med sig när man går Beräknad tidsåtgång: ca 20 min

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida

Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida 2008-07-07 Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida Referensintervall är viktiga när vi skall bedöma analysresultat. Vi saknar idag referensintervall för normal graviditet.

Läs mer

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija

Revision nationella kvalitetsmål glukos. Elisabet Eriksson Boija Revision nationella kvalitetsmål glukos Elisabet Eriksson Boija Användarmöte allmän klinisk kemi 10-11 november 2014 Nationella kvalitetsmål P-Glukos Nuvarande Guld: Jämförelsemetod, 95 % av glukosresultaten

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål Sida1av 5 EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Södersjukhuset

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Södersjukhuset 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Södersjukhuset

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Södersjukhuset 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Prislista hälsoundersökningar 2017

Prislista hälsoundersökningar 2017 Prislista hälsoundersökningar 2017 Hälsochecken Detta är en lite mindre hälsokoll men det viktigaste ingår: Längd Vikt Midjemått BMI (Body Mass Index) Blodtryck Puls Provtagning - blodsocker, kolesterol

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Karolinska Huddinge

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Karolinska Huddinge 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Decentraliserad lab.medicin utvecklar vården och vårdlogistiken!

Decentraliserad lab.medicin utvecklar vården och vårdlogistiken! Decentraliserad lab.medicin utvecklar vården och vårdlogistiken! Föreläsare: Ann Skarfelt Anna Tengwall Laboratoriemedicin Värmland Slutenvård Primärvård Färre sjukv.platser Snabbare omsättning Fler patienter

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Karolinska Solna

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Karolinska Solna 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Peritonealdialys Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Laboratoriebroschyr Analys av PDC mätning På ert sjukhus finns det peritonealdialyspatienter kopplade till den njurmedicinska

Läs mer

Equalis kvalitetsmål

Equalis kvalitetsmål Sida1av 6 Equalis kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten

Läs mer

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Aleris Medilab, Klinisk kemi, Täby 1374

Ackrediteringens omfattning Aleris Medilab, Klinisk kemi, Täby 1374 LPK Blod Optisk cytometri Sysmex XN 9000 10 9 /L EPK Blod Optisk cytometri Sysmex XN 9000 10 12 /L Hemoglobin Blod Kemisk reaktion, fotometri Sysmex XN 9000 g/l EVF Blod Beräknat värde Sysmex XN 9000 MCV

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi och Patientnära analysverksamhet (PNA)

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi och Patientnära analysverksamhet (PNA) Komponent/Undersökning System/ Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/ort Provmaterial Aceton S-, U- Gaskromatografi Trace GC mmol/l Aceton S-, U- Gaskromatografi Focus GC mmol/l ALAT P- Spektrofotometri

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk Kemi

Ackrediteringens omfattning Klinisk Kemi Landstinget ästmanland, Laboratoriemedicin, Centrallasarettet - 1440 Komponent/ / Metod/ Utrustning Enhet Lab/Ort Undersökning provmaterial Mätprincip ALAT, Alaninaminotransferas Serum Fotometri AU 680

Läs mer

Prislista 2016 SJUKHUS

Prislista 2016 SJUKHUS Labortoriet för klinisk kemi Gäller från 2016 01 01 Prislista 2016 SJUKHUS System P/S- ALAT 12,97 Dialysvätska-, P/S- Albumin 18,43 U- Albumin/Kreatinin-kvot 66,86 S- Alfa-1-Antitrypsin 40,93 Lkc- Alkalisk

Läs mer

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Dagligen kl Övrig tid, transport till Solna. Kund betalar extra transport.

Dagligen kl Övrig tid, transport till Solna. Kund betalar extra transport. 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Fortbildning ökade kvaliteten och minskade kostnaderna

Fortbildning ökade kvaliteten och minskade kostnaderna Laboratorieanalyser i primärvården: Fortbildning ökade kvaliteten och minskade kostnaderna Fortbildning i klinisk kemi kan åstadkomma kraftiga förändringar i beställningsmönstret, förbättra utnyttjandet

Läs mer

Anders Larsson KKF, Uppsala

Anders Larsson KKF, Uppsala Referensvärden för 70 åriga män och kvinnor baserat på värden från PIVUS studien i Uppsala Anders Larsson KKF, Uppsala Material och Metod Värdena är baserade på PIVUS (Prospective Investigation of the

Läs mer

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Danderyds sjukhus

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Danderyds sjukhus 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Minirintest, subkutan

Minirintest, subkutan 2015 11 11 05 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Minirintest, subkutan BAKGRUND, INDIKATION OCH TOLKNING Minirin (Ferring) innehåller desmopressin (desaminocys-d-arg 8 -vasopressin), som är ett syntetiskt

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Akutgruppering och BAS-test ABO-bestämning RhD-bestämning BAS-test Albumin i urin, låg nivå U Albumin U Albumin/Kreatinin kvot Alkoholer P Aceton P Etanol P Isopropanol P Metanol Allmän klinisk kemi P

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

provtagningscykel" Begärd undersökning Provtagning

provtagningscykel Begärd undersökning Provtagning provtagningscykel" läkare Begär undersökning Provet tas patient Resultat förs in i patient journal resultat till avdelning transport förberedelse analys kontroll Begärd undersökning klinisk information

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg

Nummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning ALAT Spektrofotometri AU 5800 µkat/l Borås IFCC Albumin Spektrofotometri AU 5800 g/l Borås Brom Cresol Purpur Albumin, elfores Immunonefelometri Immage 800 g/l Borås Albumin Urin Immunonefelometri Immage

Läs mer

Medicin och Rehabkliniken Visby Lasarett

Medicin och Rehabkliniken Visby Lasarett Medicin och Rehabkliniken Visby Lasarett Det Medicinska stamträdet Patienterna Prioriteringsgrupp 1 - Livshotande akuta sjukdomar Prioriteringsgrupp 2 - Svåra kroniska sjukdomar Gombertianska Sjukdomarna

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson

Läs mer

Process för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus

Process för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Process för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus Berörda enheter Medicin/Rehab-kliniken, Primärvården. Syfte

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Mail och enkät exempel SwePaD

Mail och enkät exempel SwePaD Mail och enkät exempel SwePaD Nedan följer några exempel på mail och tillhörande enkät i SwePaD. Mailexempel: Svensk studie om Paleolitisk kost vid typ 2 diabetes (SwePaD) Hej och välkommen till SwePaD!

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Solna

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från Akutsortiment, Karolinska Solna 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet HbA1c eller glykerat hemoglobin är en hemoglobinvariant som bildas då glukos i blodet långsamt binds till Hb och som återspeglar medelkoncentrationen

Läs mer

Metoder för förbättrad venprovtagning

Metoder för förbättrad venprovtagning Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning ACTH Plasma Immunometri AFP Immunometri µ ALAT Spektrofotometri Albumin Plasma Spektrofotometri BCP. alfa-1-antitrypsin Serum Immunturbidimetri Alkoholer, Aceton Gasvätske-kromatografi Auto XL (Perkin

Läs mer

Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen

Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen PM 2016-04-20 Sida 1 (6) PM vid enteral nutrition Bakgrund Dietister och läkare, som arbetar med nutrition och habilitering har gjort en genomgång

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Norrtälje sjukhus

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2016-04-20. Akutsortiment, Norrtälje sjukhus 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Bättre bas för klinisk bedömning och samarbete

Bättre bas för klinisk bedömning och samarbete Per Simonsson, docent, verksamhetschef, klinisk kemi, Universitetssjukhuset MAS, Malmö; ordförande i Svensk förening för klinisk kemi och i Nordisk förening för klinisk kemi (per.simonsson@klkemi.mas.lu.se)

Läs mer

Bra Mottagning team:

Bra Mottagning team: Bra Mottagning team: Inger Körner, sjuksköterska Eivor Eriksdotter, undersköterska Lena Tengvall, distriktsläkare Ann Danielsson, verksamhetschef Jessica Mellstål, läkarsekreterare 1 (22) Innehållsförteckning

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Diagnostiken runt på ½ timma

Diagnostiken runt på ½ timma Diagnostiken runt på ½ timma av Charlotte Hoffmann-Timmol Nordic Manager, Leg.vet Preanalytiska faktorar När kan det gå galet? Förbered patient (fasta, stress, motion) Blodprovstagning (korrekt reagensglas,

Läs mer

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2. Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus

Läs mer

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra

Läs mer

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi -1-Antitrypsin P- Immunokemisk, Turbidimetri Advia 1800 g/l Falun AFP S- Elektro chemiluminescens Cobas e411 µg/l Falun ALAT P- Absorbans Advia 1800 µkat/l Avesta, Falun, Mora Albumin P- Absorbans Advia

Läs mer

Förteckning över analyser, Närlaboratorier

Förteckning över analyser, Närlaboratorier Komponent/ undersökning System/ provmaterial Metod/ mätprincip Utrustning Enhet Lab/ort Ackrediterad Glukos Plasma Fotometri HemoCue Glukos mmol/l Samtliga Närlab utom Hemoglobin Fotometri HemoCue g/l

Läs mer

PRISLISTA KLINISK KEMI 2015

PRISLISTA KLINISK KEMI 2015 1(6) Medicinsk diagnostik Halland PRISLISTA KLINISK KEMI 2015 Csv- Absorptionskurva 300 S Aceton 108 P- ACTH 86 S- AFP 52 P- ALAT 10 Csv- Albumin 11 P- Albumin 11 tu- Albumin 11 U- Albumin/Krea index (Ingående

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Diabetes under graviditet och förlossning

Diabetes under graviditet och förlossning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Diabetes under graviditet och förlossning 1(9) Diabetes under graviditet och förlossning Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt under 2:a och

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger. 1(5) S/U-Proteinprofil Bakgrund, indikation och tolkning S-Proteinprofil ger främst en uppfattning om akutfasreaktionen och immunglobulinmönstret hos patienten. Indikationerna är utredning av förhöjd SR,

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Page 1 Page 2 Ta med sig hem budskap Limited data indicate that point-of-care testing, when combined with

Läs mer

KEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef

KEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef , www.kliniskkemi.se KEMI-NYTT Nummer 3, Bästa läsare, KemiNytt har under många år varit en viktig informationskanal för laboratoriet gentemot våra beställare och kliniska kollegor. Under 2010 har vi ändrat

Läs mer

Erfarenheter av olika kontrollmaterial

Erfarenheter av olika kontrollmaterial Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Erfarenheter av olika kontrollmaterial Arne Mårtensson 2010-10-19 EQUALIS Användarmöte

Läs mer

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna

Läs mer

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet SFAM-Q Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet 2010-11-11 Vårdcentralen Wisby söder Gotland Barbara Koch, ST-läkare Presentationens innehåll Bakgrund Syfte Mål och mått Resultat Slutsatser

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer