Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?"

Transkript

1 Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare Björn Landström, distriktsläkare Vårdcentralen Tidan

2

3 Sammanfattning För att bedöma och behandla patienter med diabetes och hypertoni använder man sig av bestämning av hur mycket albumin det finns i urinen. Låggradig hyperalbuminuri benämns mikroalbuminuri. Mätning av mikroalbumin används som rutinmetod för att tidigt påvisa njurpåverkan. Patienterna uppmanas ha med sig morgonurin till laboratoriet. Många gånger inträffar det att patienterna inte har med sig morgonurin. Vi funderade om det gick att underlätta provtagningen för patienterna, så att dom inte behöver ha med sig morgonurin och samtidigt ha en tillfredsställande säkerhet i provtagningsresultatet? Är det är någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov (stickprov)? 62 urinprov samlades in under perioden maj-september Resultatet visade att 80% överensstämmer morgonurinprov/stickprov. Falskt positiva 20%, endast ett prov falskt negativ. Sammantaget skulle en övergång till stickprov för mikroalbumin underlätta för patienter och minska arbetet för biomedicinsk analytiker, men ge ett litet antal ökade provtagningar.

4

5 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Frågeställning... 2 Syfte... 2 Material och Metod... 2 Inklusionskriterier... 2 Provtagning... 2 Analys... 2 Resultat... 3 Diskussion... 4 Referenslista... 5 Bilaga Mätvärden

6 Inledning För att bedöma och behandla patienter med diabetes och hypertoni använder man sig av bestämning av hur mycket albumin finns i urinen. Patienterna har med sig morgonurin till laboratoriet. Många gånger inträffar det att patienterna inte har med sig morgonurin på grund av att den som beställt provet glömt att informera patienten att de skall ha med sig prov. Patienterna får då komma tillbaka för att lämna in ett prov. Det ökar kostnaderna för patienterna eftersom de måste ta sig till laboratoriet ytterligare en gång. Denna undersökning görs för att se om det går att underlätta provtagningen för patienterna, så att dom inte behöver ha med sig morgonurin. Bakgrund Albumin utsöndras med urinen vid glomerulusskada i njuren (1). Låggradig hyperalbuminuri benämns mikroalbuminuri. Mätning av mikroalbumin används som rutinmetod för att tidigt påvisa njurpåverkan. Låggradig hyperalbuminuri förekommer även vid feber, urinvägsinfektioner och vid kraftig inflammation. Även kraftig fysisk aktivitet dagen före provtagning kan visa samma fenomen, med ökad förekomst av U- albumin. Många olika enheter används för att kvantifiera låggradig hyperalbuminuri t.ex. mg per dygnsmängd, mg per mmol kreatinin och kvoten mellan albumin- och kreatininclearance. Mätning av mg albumin per dygnsmängd anses vara det mått som bäst vägleder kliniskt handlande (urin samlad under 24 timmar), men är besvärligt för patienterna (2). Ett alternativ är att patienten lämnar ett färskt urinprov (stickprov) i samband med provtagningen. Att enbart mäta urinens albuminkoncentration är ett osäkert mått på albuminutsöndringen. Urinens koncentration varierar kraftigt beroende på hur mycket vätska vi intar i förhållande till hur mycket som lämnar kroppen. Kreatinin är ett ämne vars utsöndring via urinen håller sig konstant. Det innebär att kreatininkoncentrationen är ett mått på urinens koncentration. Genom att mäta U-Kreatinin samtidigt med U- albumin, samt att beräkna albumin/kreatininkvoten kompenserar man för urinens varierande koncentration och får därmed ett säkrare mått på albuminutsöndringen (3). En ökad efterfrågan har skett på kreatininrelaterad urinalbumi (4). En australiensisk översiktsstudie (2) där man jämför albuminutsöndringen över 24 timmar och albumin/kreatinin kvoten, visar att om man undersöker 100 diabetespatienters albumin/kreatinin kvot så skulle man missa 2 av 20 patienter som skulle ha mikroalbumin och 13 patienter skulle visa sig ha falskt positiva resultat. 1

7 Syfte Är det är någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov (stickprov) på patienter med diabetes och hypertoni? Frågeställning Går det att underlätta provtagningen för patienterna, så att dom eventuellt inte behöver ha med sig morgonurin och samtidigt ha en tillfredsställande säkerhet i provtagningsresultatet? Material och Metod Inklusionskriterier 1. Patienter som kommer till laboratoriet för provtagning. 2. Det skall finnas en beställning på mikroalbumin. 3. Patienten skall ha med sig morgonurin. 4. Patienten skall gå med på att lämna ett nytt urinprov i samband med provtagningen. 5. Endast ta med de patientprov där patienten lämnar morgonurin och färskt urinprov (stickprov) samma dag. I samband med provtagningen antecknas klockslaget för att se om det är någon skillnad om när stickprovet lämnas under dagen (Bilaga 1). Provtagning Patienterna har med sig den första morgonurinen som tas direkt efter uppstigande (3). Det färska urinprovet (stickprovet) får patienten lämna i samband med provtagningen. Analys Som analysinstrument används DCA 2000 från Bayer. Analys enligt kvalitetsmanual (5) och metodbeskrivning (3). Inom primärvården Skaraborg använder man svarsrutin U-Albumin (mikro):svar lämnas i heltal och U-Albumin (index):svar lämnas med en decimal. Referensintervall för U-Albumin (mikro) <25 mg/l och för U-Albumin (index) <3,0 mg/mmol. 2

8 Resultat Under perioden maj-september 2005 samlades 62 patientprover in. Det har inte varit svårt att få patienter att ställa upp på att lämna ett nytt urinprov vid provtagningen. Alla prov har blivit avidentifierade Vid provtagningen noterades tiden då det färska urinprovet togs (Bilaga 1). Samtliga prov utom fyra togs under förmiddagen (före klockan 12.00). Eftersom det ofta ingår fasteprover i provtagningen kommer patienterna under förmiddagen. Ett av proven som togs efter klockan 12 visar stor differens mot morgonprovet. Det färska urinprovet togs klockan Morgonprovet visade 10 mg/l mot >300 mg/l microalbumin på det färska urinprovet. Motsvarande siffror på microalbumin (index) visar 2,8 mmol/l mot >30,3 mmol/l. Tabell 1. Albumin (mikro) Morgonprov Normalt Patologiskt Totalt Stickprov Normalt Patologiskt Totalt Sensitivitet: 10/11 = 91% Specificitet: 38/51 = 75% Positivt prediktivt värde: 10/23 = 43% Tabell 2. Albumin (index) Morgonprov Normalt Patologiskt Totalt Stickprov Normalt Patologiskt Totalt

9 Diskussion Denna undersöknings resultat visar en tendens som liknar den australiensiska översiktsstudiens resultat. Detta talar för att morgonurinprovet ska kunna ersättas med ett stickprov. Dock finns vissa förbehåll eftersom fysisk aktivitet kan ha betydelse för resultatet, man kan tänka sig att patienten varit aktiv under stor del av dagen och därför visar det på så stor skillnad i värden. Om man skulle tillämpa färskt urinprov inom primärvården Skaraborg, så skulle man rekommendera provtagning under förmiddagen för att undvika allt för mycket fysisk aktivitet. Stickprovsundersökningen kommer att innebära att ett antal patienter, ca 20%, får återkomma för ett morgonurinprov, för att sortera ut falskt positiva prov. Större vikt läggs på svarsmottagaren att den noterar provsvaret. Är det ett patologiskt svar bör man be patienten komma och lämna in ett morgonurinprov, för det kan vara ett falskt positiv svar, innan man gör justeringar i behandlingen. Falskt negativa kommer inte att upptäckas med denna metod. I detta undersökningsmaterial utgjorde det endast av en patient. Sammantaget skulle en övergång till stickprov för mikroalbumin underlätta för patienter och minska arbetet för biomedicinsk analytiker, men ge ett litet antal ökade provtagningar. 4

10 Referenslista 1. Peter Nilsson-Ehle (red.) Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, åttonde upplagan 2003 Studentlitteratur, Lund. 2. Aust Fam Physician Jul; 33(7): 565-7, 571. Review. PMID: [PubMed - indexed for MEDLINE]. 3. Metodbeskrivning U-Albumin/U-Kreatinin index U-Albumin (mikro) Primärvårdslaboratorierna Skaraborg Utgåva nr 3 datum utgivare Gunilla Öhlander. 4. Svenska nationella referensintervall för kreatininrelaterade urinproteiner. Rekommendationer från Equalis expertgrupp för proteinanalyser ( ). 5. Kvalitetsmanual för primärvårdslaboratorierna Skaraborg utgåva nr

11 Mätvärden BILAGA 1 Referensintervall Mätområde U-Albumin(mikro) <25 mg/l U-Albumin(index) <3,0 mg/mmol Albumin: mg/l Kreatinin: 1,3-44,2 mmol/l Morgonprov Färskt urinprov Klockan Morgonprov Färskt urinprov prov nr Albumin(mikro) Albumin(mikro) Albumin(index) Albumin(index) ,20 9,8 28, ,00 0,8 0, ,20 0,7 1, ,35 3,8 10, ,55 1 0, ,30 2,5 1, >300 13,30 2,8 >30,3 8 6 <5,0 9,45 1,2 <0, ,00 0,8 4, ,30 6,7 13, ,30 0,4 0,6 12 >300 >300 11,00 >20,3 >15, ,00 0,7 0, ,40 1,2 3, >300 8,45 38,3 >32, ,00 1,8 9, ,15 0,5 0, ,40 0,4 0, ,20 8, <5,0 8 0,00 <1,2 1,1 21 <5,0 11 0,00 <1,1 1, ,00 0, >300 0,00 10,6 >30, ,00 1,3 3, ,00 5,7 >12, ,00 1 1, ,00 1,7 2, ,00 0,8 1, ,00 0,6 0, ,00 1 1,4 31 <5,0 9 9,30 1 1, ,00 0,7 3, ,00 1,2 9, ,30 0,5 0, ,45 0,6 0,6 36 <5,0 <5,0 9,00 <1,0 <0, ,00 0,8 1,4 38 <5,0 13 9,00 <0,9 0, ,15 6,7 1, ,45 1 2,3 41 <5,0 15 8,15 <2,2 1, ,00 1 1, ,00 0,7 0, ,30 0,7 1,6 45 <5,0 41 8,00 <1,6 2,6 46 <5,0 16 0,00 <0, <5,0 24 0,00 <0, ,00 4,3 7, ,15 0,7 1, ,00 8 7, ,30 0,8 3, , ,3 53 <5,0 10 8,15 <0,9 0, ,30 3,7 10, ,00 0,7 1, ,00 0,5 0, ,30 1, ,45 0,7 0,7 59 <5,0 20 8,30 <0, ,45 2 4, ,55 1,6 2, ,20 0,7 1 Klockslag där det står 0 = det färska provet är taget någongång mellan klockan 8,00-12,00 normala morgonprov och patologiska färskt urinprov, mikro och index normala morgonprov och patologiska färskt urinprov, mikro normala morgonprov och patologiska på färskt urinprov. Index normala på på albumin(mikro) men patologiskt på albumin(index) patologist på morgonprov och normalt på färskt urinprov. mikro och index

12 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:

Metodbeskrivning U-alb/u-krea kvot, DCA Vantage

Metodbeskrivning U-alb/u-krea kvot, DCA Vantage Metodbeskrivning U-alb/u-krea kvot, DCA Vantage Indikation Diabetesmonitorering. Bedömning av glomerulusskada. Mikroalbumin låga koncentrationer av albumin för att tidigt upptäcka njurskador. Medicinsk

Läs mer

Beställning och bedömning av U-Proteiner. Aleksandra M. Havelka

Beställning och bedömning av U-Proteiner. Aleksandra M. Havelka Beställning och bedömning av U-Proteiner Aleksandra M. Havelka Önskemål från deltagare i användarmöten Riktlinjer från expertgruppen på hur vi ska hantera urinproteiner. Vilka analyser som bör vara med?

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 4 november 2010 Stockholm Analysomgångar 2010-06 A-E 2010-23 A-E 2010-41 A-E Prov A-C: Etanol, metanol,

Läs mer

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 U-Proteinprofil är, liksom den hittills använda

Läs mer

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

LAKTOSBELASTNING, PERORAL LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas

Läs mer

PNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg

PNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg Upptäck njurskadan..innan det är försent!! PNA-dagar 13-14 mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg Answers for life. Mer än enbart diabetes. Hjärta/Kärl, Blodtryck & BMI Nefropati Högt blodtryck

Läs mer

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(5) Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet HbA1c eller glykerat hemoglobin är en hemoglobinvariant som bildas då glukos i blodet långsamt binds till Hb och som återspeglar medelkoncentrationen

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Peritonealdialys Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr Laboratoriebroschyr Analys av PDC mätning På ert sjukhus finns det peritonealdialyspatienter kopplade till den njurmedicinska

Läs mer

Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården

Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården En jämförelse mellan vårdcentraler i Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Charlotte Axelsson, biomedicinsk

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

HemoCue Albumin Patientnära

HemoCue Albumin Patientnära Upprättat datum: 2016-01-19 1(6) Division Diagnostik Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2018-02-01 Laboratoriemedicin Upprättare: Charlotte L Gruveström Instrumentansvarig: Instr ans HemoCue Albumin Patientnära

Läs mer

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av

Läs mer

Minirintest, subkutan

Minirintest, subkutan 2015 11 11 05 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Minirintest, subkutan BAKGRUND, INDIKATION OCH TOLKNING Minirin (Ferring) innehåller desmopressin (desaminocys-d-arg 8 -vasopressin), som är ett syntetiskt

Läs mer

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100 Klinisk kemi Sid 1(6) Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100 U-pH (SKA01549) U-Glukos (NPU04207) U-Ketoner (NPU10504) U-Leukocyter (NPU03987) U-Nitrit (NPU10506) U-Protein (NPU17997)

Läs mer

Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland

Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland Datum 2014-01-24 Meddelande 1/2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland Unilabs AB förvärvande av Laboratoriet Carlanderska sjukhuset 2014-01-01 Övergången till Unilabs har, för de flesta av

Läs mer

Gunnar Nordin Marie Lundberg

Gunnar Nordin Marie Lundberg Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Nytt från EQUALIS en sammanfattning av erfarenheterna från kvalitetsssäkringsprogrammen

Läs mer

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende. Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin

Läs mer

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

U-Albumin. Equalis användarmöte Gunnar Nordin Marie Lundberg

U-Albumin. Equalis användarmöte Gunnar Nordin Marie Lundberg U-Albumin Equalis användarmöte 20140407--08 Gunnar Nordin Marie Lundberg 3 4 För U-Kreatinin inget definierat kvalitetsmål. +/- 10 % OK? U-Albumin, avvikelse från totalmedelvärdet, % Kvalitetsmål? 100

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter

Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter Vem har rätt att kontrollera och hur ska det gå till? Frågorna är berättigade. Till din hjälp har vi gjort denna folder för att du ska känna till dina rättigheter

Läs mer

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Metodbeskrivning hcg kassett och hcg Strip, urin, Analyz

Metodbeskrivning hcg kassett och hcg Strip, urin, Analyz Metodbeskrivning hcg kassett och hcg Strip, urin, Analyz Indikation Graviditet Medicinskbakgrund Humant koriongonadotropin (hcg) är ett glykoproteinhormon som utsöndras av moderkakan när den utvecklas

Läs mer

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige

Läs mer

Promenad och studiegrupp

Promenad och studiegrupp Promenad och studiegrupp Beskrivning av ett förändringsprojekt inom diabetesvården Ett av sjukvårdens problem, som samtidigt är den största tillgången, är att människor tänker och känner själva. B. Sandén

Läs mer

U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet 1(6) U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet Vid användning av avläsaren Clinitek Status + kan testremsa Multistix 7, Multistix 5 och

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger. 1(5) S/U-Proteinprofil Bakgrund, indikation och tolkning S-Proteinprofil ger främst en uppfattning om akutfasreaktionen och immunglobulinmönstret hos patienten. Indikationerna är utredning av förhöjd SR,

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013 Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

HbA1c och Hb-varianter - erfarenheter och praktiska råd

HbA1c och Hb-varianter - erfarenheter och praktiska råd HbA1c och Hb-varianter - erfarenheter och praktiska råd Britta Landin Överläkare, docent Undantag 1: HbF ingen Hb-variant HbF är per definition inte någon Hb-variant, men väl en Hb-fraktion. HbF saknar

Läs mer

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016 Ekonomirapport från SKOP om, 4 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Trendbrott i ränteförväntningarna - Hushållen tror att eventuella räntehöjningar skjuts framåt i tiden - Efter en längre tids stigande

Läs mer

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott.

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott. Kosttillskott studien dag för dag Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott. Kosttillskottet består av en kostfiber kallad beta-glukan

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

LABNytt 2015-05-11. Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi

LABNytt 2015-05-11. Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi LABNytt 03/2015 LABNytt 2015-05-11 Innehåll Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi https://intranet.ltblekinge.org/vard/laboratorier/labnytt/sidor/default.aspx Klinisk kemi Karlskrona S-Digoxin Terapeutisk

Läs mer

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Laboratorienytt. Innehåll:

Laboratorienytt. Innehåll: LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, januari 2011 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1-2 Remisser till Laboratoriemedicin VL 2-5 Klinisk Kemi Automation B-PEth. Fosfatidyletanol i blod Patientnära bestämning

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309) Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor,

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Klinisk kemi Sid 1(6) Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100 U-pH (NPU02415) U-Glukos (NPU04207) U-Ketoner (NPU10504) U-Leukocyter (NPU03987) U-Nitrit (NPU10506) U-Protein (NPU17997)

Läs mer

Anders Larsson Redovisning av av pro pr teinelektrofor oteinelektro esutskick foresutskick

Anders Larsson Redovisning av av pro pr teinelektrofor oteinelektro esutskick foresutskick Anders Larsson Redovisning av proteinelektroforesutskick 2009-38 Prov 1. Serumprov. Kvinna 55 år. Sjukpensionerad p.g.a. mångårig värk. Sista året tröttare och smärtan mer lokaliserad i ryggen. Hb 108.

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

UTSÖNDRING AV STEN- BILDANDE SUBSTANSER I URIN KAN STICKPROV ERSÄTTA DYGNSMÄNG- DER?

UTSÖNDRING AV STEN- BILDANDE SUBSTANSER I URIN KAN STICKPROV ERSÄTTA DYGNSMÄNG- DER? UTSÖNDRING AV STEN- BILDANDE SUBSTANSER I URIN KAN STICKPROV ERSÄTTA DYGNSMÄNG- DER? ZORAN MAJSTOROVIĆ HANDLEDARE: STEN-ERIK BÄCK Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng Malmö

Läs mer

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18.

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18. Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2016-01- 18. Skriv varje svar på ny sida! Skriv uppgiftens nummer och ditt kodnummer på varje sida! Om du skriver för hand: skriv inte på baksidan utan

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

^fskl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

^fskl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) ^fskl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) ' # ^ ^ y C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 17-2009 2009-07-21 Beslut 2009-08-31 Självrättelse enligt 26 förvaltningslagen KLAGANDE

Läs mer

Graviditetstest, U- (Instalert hcg)

Graviditetstest, U- (Instalert hcg) sida 1 (5) Koder Rapportnamn U-hCG(Instalert) Synonym Gravtest, U-hCG Beställningskod HCG-U NPU-kod / EDI-kod EDI-kod XHCGU:LO Provmaterial Patientförberedelser - Typ av provmaterial Morgonurin är att

Läs mer

Calcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning

Calcium på Cobas c 501 Innehållsförteckning Upprättat datum: 2015-12-22 1(10) Division diagnostik Revisionsnr: 8 Giltigt t.o.m.: 2016-12-28 Laboratoriemedicin Metodansvarig: Emma C Göransson Medicinskt ansvarig: Lars Olof Artur L Hansson Upprättare:

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Ny analyskatalog 14 oktober 2015

Ny analyskatalog 14 oktober 2015 1 (9) 2015-10-07 Till TakeCare-användare CSTC katalog 14 oktober 2015 Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 14 oktober i analyskatalog för elektroniska beställningar

Läs mer

Vilka förändringar ska testas baserad på vår analys? Hur kommer de att genomföras?

Vilka förändringar ska testas baserad på vår analys? Hur kommer de att genomföras? Förbättringsområde: Erbjuda ett hälso och motivationsprogram Lättare Liv till samtliga patienter med ett ohälsosamt midja stuss mått Ansvarig: Anna Edqvist och Elisabeth Rörström Datum: 160113 Bakgrund

Läs mer

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service

S-Aldosteron, Malmö. Bakgrund, indikation och tolkning. Införd i rutin Medicinsk service 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Införd i rutin 98-02-01. Aldosteron är ett steroidhormon som bildas i binjurebarkens zona glomerulosa. Dess huvudeffekt är att öka återresorptionen av Na + och utsöndringen

Läs mer

06334601 001 400 cobas u 601

06334601 001 400 cobas u 601 2 _ 30 C 07137940001V1.0 REF CONTENT SYSTEM 06334601 001 400 cobas u 601 Svenska Försiktighet Öppna inte innerpåsen i förväg. Sätt omedelbart in kassetten i analysinstrumentet! Användningsområde är en

Läs mer

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R Föreläsning Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen För att göra ett påstående av en öppen utsaga med flera variabler behövs flera kvantifierare.

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi

Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi Framtidens markörer för prediktion och diagnos av preeklampsi Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala universitet Vad vill vi ha markörer för? Förutsäga vilka som kommer att få

Läs mer

LARO-utredning Capio Maria

LARO-utredning Capio Maria LARO-utredning Capio Maria Väntan för patienten kan bli lång under ett utredningsskede. Capio Maria önskar förkorta tiden det tar att genomföra en LARO-utredning så långt det är möjligt. En utredning består

Läs mer

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län

Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län Diabetes Checklista för Primärvården, Landstinget i Kalmar län För att få god kvalitet i diabetesvården krävs bl a struktur och systematik i arbetet. Detta är något som flera hälsocentraler i länet arbetat

Läs mer

KEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef

KEMI-NYTT. Nummer 3, 2010-10-01. Bästa läsare, Anders Lindahl, Verksamhetschef , www.kliniskkemi.se KEMI-NYTT Nummer 3, Bästa läsare, KemiNytt har under många år varit en viktig informationskanal för laboratoriet gentemot våra beställare och kliniska kollegor. Under 2010 har vi ändrat

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10) 1(10) Roland Esitance, 36 år, kommer till öronmottagningen för bedömning av en ordentligt besvärlig vänstersidig nästäppa. Hans kompis Mats Oideus från KTH Mätteknik har redan mätt upp nedanstående diagram

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

Resultat från Proteinelektrofores utskick Omgång 2016:01

Resultat från Proteinelektrofores utskick Omgång 2016:01 Resultat från Proteinelektrofores utskick Omgång 2016:01 Aleksandra Mandic Havelka Lars-Olof Hansson 2016-03-14 Prov A Anamnes/Frågeställning: Man född 1948 med känd M-komp, MGUS i > 10 år, positiv sticka

Läs mer

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Sammanställning av jämförelse mellan elfores och immunkemi 1 april 1 juni, 331 prover varav 84 med monoklonalt fynd Bakgrund

Läs mer

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination

Läs mer

Fortsatt om paracetamolprojektet

Fortsatt om paracetamolprojektet Fortsatt om paracetamolprojektet Del 3: 2016-03-08 Anders Elmgren Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi Laboratoriet för klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1 Försäljning av

Läs mer

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010 CSV proteiner Niklas Mattsson, Mölndal Equalis 25:e mars 2010 Innehåll 1. Resultat från provutskick 2009 48 och 2010 07 2. Diagnostik av subarachnoidalblödning (SAB) Kvinna född 1948. Myelopati. Provutskick

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,

Läs mer