AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT

Transkript

1 ISSN X HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING (HSS) - UTVIDGAT MATERIAL, 2005 Erik Borg, Bob McAllister, Arne Risberg, Anna Wiking-Johnsson AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr 2 C 2005

2 ISSN X Januari 2006 Tryckning 3 HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING (HSS) UTVIDGAT MATERIAL, 2005 Erik Borg, Bob McAllister, Arne Risberg, Anna Wiking-Johnsson AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr 2 C 2005

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID I. SAMMANFATTNING...1 II. INLEDNING...2 III. MATERIAL...3 IV. METODER...6 A. TESTER OCH UTFÖRANDE...6 B. TESTARENKÄT...6 V. RESULTAT...7 A. RESULTAT FÖR ENSKILDA DELTESTER...7 B. MATERIALET PRESENTERAT I RELATION TILL DET ENSKILDA BARNET...13 C. TESTRESULTAT PRESENTERADE ENLIGT UACE-MODELLEN...18 D. TOTALRESULTAT...21 E. JÄMFÖRELSE MELLAN DET GAMLA OCH DET NYA MATERIALET...23 F. STATISTISKT SAMBAND MELLAN OLIKA DELTESTER...25 G. TESTAREFFEKT...26 H. REFERENSMATERIAL...27 I. ÅLDERSRELATERADE KVOTER (INDEX)...28 J. TESTARENKÄT...31 VI. ALLMÄN DISKUSSION...33 A. MATERIALETS KVALITÉ...33 B. ANVÄNDNING OCH NYTTA AV MATERIALET...33 C. FORTSATT UTVECKLING...33 VII. TACK...35 BILAGOR Bilaga 1: Testarenkät i

4 Hörselskadade barns språkutveckling (HSS) Utvidgat material, 2005 I. SAMMANFATTNING Det tidigare presenterade testmaterialet, HSS grundtest (screeningtest), består av åtta deltester och en upprepad bedömning av grad av säkerhet och medverkan. Deltesterna utgörs av deltest 1: mental utveckling; deltest 2: tal i brus; deltest 3: eftersägning; deltest 4: fonemmobilisering; deltest 5: fonemdiskrimination; deltest 6: språkligt korttidsminne; deltest 7:emotionell prosodi; deltest 8: fonologi, morfologi och syntax; deltest 9: säkerhet och medverkan. HSS grundtest har använts i tio län/landsting och det totala materialet är nu 403 barn, varav 87 normalhörande. Barnen är i åldern 4, 5 och 6 år och har hörselnedsättning ner till 80 db HL (tonmedelvärde 500, och Hz) på bästa örat. Resultatet är en serie referensvärden för de vanligaste hörselskadegrupperna, grupper med minst 15 individer. Detta material kan fungera som referens för ca 75 % av de aktuella barnen. De olika deltesterna korrelerar relativt högt med varandra men vissa deltester har högre inbördes korrelation, vilket stöder den indelning som gjorts i den underliggande språkmodellen. Denna innehåller förutom allmän utveckling (U) en inåtledande perceptorisk afferent komponent (A), en språkbearbetande central komponent (C) och en talproducerande efferent komponent (E). Genom att kompensera för åldersberoendet och effekten av hörselnedsättningen kunde ett totalt språkutvecklingsindex beräknas med medianvärde 1,05, en nedre gräns (25-percentil) 0,88 och en övre gräns (75-percentil) 1,18. Barn vars testresultat faller under 25-percentilen kan behöva extra stödåtgärder. En undersökning bland testarna visar att majoriteten hade stor eller ganska stor nytta av testerna i sitt arbete och att de flesta uppfattade att de behärskade materialet väl efter genomgången utbildning. Förhoppningen är att såväl utbildning som användning kan fortsätta. Därvid kommer även resultaten från upprepade årliga tester att kunna utvärderas. 1

5 II. INLEDNING Inom hörselvården har samlats stor kunskap om hörselskadade barns språkutveckling genom det praktiska arbetet. Denna informella kunskap behöver kompletteras med en formell kunskap och kvantifierbar dokumentation. Det testbatteri som utvecklats med stöd av Socialstyrelsen har haft ambitionen att ge hörselvården ett nytt verktyg för kvantitativ beskrivning av ett barns språkutveckling. Det främsta syftet har varit att skapa bättre möjligheter att följa det enskilda barnets utveckling och att identifiera problem som behöver extra insatser. Dessutom kan verktyget användas för att utvärdera och utveckla nya diagnos-, behandlings- och habiliteringsmetoder. Slutligen kan språkutvecklingstester användas för att beskriva verksamheten, vårdbelastning, resultat och prestationer. Efter färdigställande och presentation av testmaterialet och tillhörande referenvärden 1999 (AFI-rapport 2 A och B) har vi genomfört ett flertal kurser. Kurserna bestod av tre dagar. Dag 1 gav en kunskapsmässig genomgång av hörselskadade barns språkutveckling och vårt metodval. Sammanlagt ca 200 personer har deltagit i denna utbildningsdag, som varit en fristående, men nödvändig förutsättning för att genomgå de praktiska utbildningarna under dag 2 och 3. Dag 2 innehöll en genomgång och övning med testmaterialet. Därefter fick deltagarna material med sig hem och utrustning lånades till dem som inte hade tillgång till CD-spelare och högtalare. Efter 2-3 månader återsamlades de praktiska kursgrupperna för genomgång och diskussion av detaljer i genomförande, tolkning och användning av materialet. Totalt har 35 personer genomgått 3 dagars utbildningen och 18 har sänt in resultat från testade hörselskadade barn. Under de senaste åren har avidentifierat material skickats in till Ahlséns forskningsinstitut och nu har användbara mätvärden för 103 ytterligare barn registrerats och analyserats. Tabell I visar de hörselvårdsområden som skickat in testmaterial Tabell I. Regioner varifrån testmaterial erhållits Blekinge Dalarna Kalmar Kronoberg Norrbotten Värmland Västmanland Västerbotten Västra Götaland Örebro län Från övriga områden har vi varierande uppgifter om hur metoderna har använts. På flera platser har det inte gjorts några mätningar, bl a på grund av personalbyte. På andra ställen har delar av testmaterialet använts på selekterade patienter. De barn som tagits med i denna analys har inte selekterats vare sig på grund av det varit barn med stora problem eller att det varit 2

6 lättestade barn. I de områden där tester har genomförts har i princip alla barn som fyllt kriterierna testats, och föräldrarna varit positiva till testning. III. MATERIAL Materialet har utgjorts av hörselskadade barn, 4, 5 och 6 år gamla med högst 80 db hörselnedsättning (tonmedelvärde 0,5, 1 och 2 khz på bästa örat). De ska vidare ha haft svenska som sitt starkaste språk och inte haft diagnos på annan allvarlig funktionsnedsättning. Det totala materialet utgörs nu av 403 barn varav 87 normalhörande. Tabell II visar köns-, ålders- och hörselfördelningen hos det gamla, det nya och det totala materialet och antalet i olika hörselskadekategorier. Fig 1 visar en detaljerad bild av åldersfördelningen hos de 316 barnen med hörselnedsättning. Tabell II. Köns-, ålders- och hörselfördelning hos det gamla, nya och totala materialet, L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. A. Gamla materialet (bara hörselskadade barn), B. Nya materialet (bara hörselskadade barn), C. Totala materialet (normalhörande och hörselskadade barn) A. Gamla materialet Kön Frekvens Procent Pojke ,8 Flicka ,2 Totalt ,0 Ålder i år Ålder i år Totalt Alla hörselsk kategorier Ensid L Ensid S db L db S db L db S db L db S db L dbs Totalt

7 B. Nya materialet Kön Frekvens Procent Pojke 53 51,5 Flicka 50 48,5 Totalt ,0 Ålder i år Ålder i år Totalt Alla hörselsk kategogier Ensid L Ensid S db S db L db S db L db S db S Totalt C. Totala materialet Kön Frekvens Procent Pojke ,4 Flicka ,6 Totalt ,0 Ålder i år Ålder i år Totalt Alla hörselsk kategorier Normal Ensid L Ensid S db L db S db L db S db L db S db L dbs Totalt

8 Uträkning av ålder vid testtillfället, decimaltal Frequency ,90 6,80 6,75 6,70 6,60 6,50 6,40 6,30 6,25 6,20 6,10 6,00 5,90 5,80 5,75 5,70 5,60 5,50 5,40 5,30 5,25 5,20 5,10 5,00 4,90 4,80 4,75 4,70 4,60 4,50 4,40 4,30 4,25 4,20 4,10 4,00 Uträkning av ålder vid testtillfället, decimaltal Fig 1. Detaljerad åldersfördelning hos de 316 testade barnen med hörselnedsättning; antal barn vid olika ålder 5

9 IV. METODER A. TESTER OCH UTFÖRANDE Testmetoderna har varit identiska med dem som använts tidigare och presenterats i AFIrapport 2 A och B. De olika testerna visas i Tabell III. Testerna var utvalda för att belysa fyra olika aspekter om barnets språkliga funktioner: allmän utveckling (U), afferenta funktioner (A), centrala funktioner (C) och efferenta funktioner (E). Tabell III. Testbatteriet i HSS screeningtest. De olika testerna hänför sig till delprocesserna allmän utveckling (U), afferenta funktioner (A), centrala funktioner (C) och efferenta funktioner (E). Deltest 9 är en sammanvägning av säkerhet och medverkan i de övriga åtta testerna Deltest 1 Mental utveckling, U Uppgifter ur Nelli Deltest 2 Tal i brus, A Nyutvecklat Deltest 3 Eftersägning, E Uppgifter ur Nelli Deltest 4 Fonemmobilisering, E Uppgifter ur Nelli Deltest 5 Fonemdiskrimination, A Uppgifter ur Nelli Deltest 6 Språkligt korttidsminne, C Nyutvecklat Deltest 7 Emotionell prosodi, C Uppgifter ur Nelli Deltest 8 Fonologi, morfologi och syntax, C Uppgifter ur nya Lundamaterialet Deltest 9 Säkerhet och medverkan, U Nyutvecklat Avidentifierade data har lagts i databas och bearbetas i SPSS version 11 och 12. Det gamla och nya materialet har jämförts för att identifiera eventuellt systematiska skillnader samt testareffekter. Vidare har vi i det sammanslagna materialet gjort sambandsanalyser som varit mer omfattande än den som tidigare presenterats för det gamla materialet. B. TESTARENKÄT För att utröna testarnas egen uppfattning om användning av materialet skickades en enkät (bilaga 1) till samtliga 18 som skickat in testresultat. Enkäten innehöll frågor om eventuell selektion av vissa barn för testning, hur väl man tyckte att man behärskade testningen och bedömningarna samt den upplevda nyttan i arbetet med barnens habilitering. 6

10 V. RESULTAT Resultaten presenteras först för hela materialet, både uppdelat på de olika deltesterna och på de olika barnkategorierna (hörselskadekategorierna). Alla värdena är beräknade som procentvärden, där 100 % är alla rätt för alla deltest utom deltest 2 (tal i brus). För deltest 2 är procentberäkningen gjord på intervallet mellan ett normalmaterials medianvärde (-6 db signal störförhållande) och sämsta uppnådda värde (+24 db signal störförhållande). 100 % är 6 db, 0 % är +24 db. Bara grupper med minst 5 barn presenteras här. A. RESULTAT FÖR ENSKILDA DELTESTER Deltest 1: Mental utveckling Tabell IV visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att den allmänna utvecklingen mätt på detta sätt blir långsammare vid en hörselnedsättning > 40 db (sensorineural) för 4-åringarna, men att de äldre barnen sackar efter först vid > 60 db hörselnedsättning. Tabell IV. Medel- och medianvärden för deltest 1, mental utveckling. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 dbs dbs dbs dbs Medelvärde 76,7 84,4 59,71 68,6 57,6 53,2 52,8 77,5 97,0 91,0 82,0 70,0 53,0 55, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db L 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 88,4 80,7 83,4 84,4 89,3 77,6 79,1 66,6 91,0 82,0 91,0 85,0 88,0 88,0 88,0 69, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB S 41-60dB S Medelvärde 94,6 90,5 90,1 86,7 89,9 85,8 100,0 91,0 91,0 88,0 91,0 91, Deltest 2: Tal i brus Tabell V visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att testvärdena sjunker vid hörselnedsättning > 40 db. Det är dock intressant att märka att 4-åringarna har sämre testresultat även i inter- 7

11 vallet db. Det kan bero på att hörapparater ännu ej kommit till full användning i den yngsta gruppen. Tabell V. Medel- och medianvärden för deltest 2, tal i brus. Värden anges i % beräknade på intervallet 6 db till +24 db signal störförhållande. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 87,7 69,4 81,0 66,0 66,1 75,0 24,0 90,0 74,0 80,0 80,0 80,0 80,0 0, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB L 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 94,7 87,6 82,9 83,8 84,3 82,0 78,3 52,0 100,0 90,0 90,0 80,0 90,0 90,0 80,0 70, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB S 41-60sB S Medelvärde 95,6 88,3 90,8 85,7 85,1 80,6 100,0 90,0 90,0 90,0 90,0 80, Deltest 3: Eftersägning Tabell VI visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att detta test är svårt och att redan små nedsättningar ger ett försämrat resultat Tabell VI. Medel- och medianvärden för deltest 3, eftersägning. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB S 41-60dB S db S Medelvärde 53,8 42,8 40,9 25,6 29,3 26,7 11,6 57,0 29,0 43,0 14,0 14,0 21,1 0, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB L21-40dB S 41-60dB S db S Medelvärde 74,7 54,4 58,4 65,4 49,0 52,2 41,0 29,6 71,0 57,0 57,0 71,0 43,0 43,0 29,0 29, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S 41-60dB S Medelvärde 80,4 59,7 73,6 71,4 60,6 47,5 86,0 57,0 78,5 71,0 71,0 43,0 8

12

13 Deltest 4: Fonem-mobilisering Tabell VII visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att de yngre barnens fonemmobilisering påverkas redan vid db nedsättning. Tabell VII. Medel- och medianvärden för deltest 4, fonem-mobilisering. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 60,6 45,0 28,6 50,0 27,9 34,4 0,0 75,0 75,0 25,0 0,0 25,0 25,0 0, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S 21-40dB L21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 71,3 68,2 62,0 55,0 53,6 56,0 47,4 33,3 75,0 75,0 75,0 75,0 50,0 50,0 50,0 25, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S db S Medelvärde 73,2 66,7 81,7 69,4 63,4 52,9 75,0 62,5 100,0 75,0 75,0 50, Deltest 5: Fonemdiskrimination Tabell VIII visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att det blir en viss liten försämring vid nedsättning > 40 db. Tabell VIII. Medel- och medianvärden för deltest 5, fonemdiskrimination. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20dB S db S db S 61-80dB S Medelvärde 93,0 85,4 89,4 72,0 67,8 73,3 50,6 100,0 93,0 93,0 87,0 80,0 76,6 53, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S 21-40dB L 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 98,2 92,6 91,8 88,0 92,3 90,5 83,3 69,2 100,0 93,0 93,0 87,0 100,0 93,0 87,0 80, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S db S Medelvärde 98,0 95,3 95,8 90,9 87,1 82,9 100,0 93,0 100,0 93,0 100,0 87,

14 Deltest 6: Språkligt korttidsminne Tabell IX visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att testresultaten är sämre för de hörselskadade barnen. En bidragande orsak kan vara att de får ägna kraft också åt att uppfatta meningarna så att inlagringen blir försämrad. Tabell IX. Medel- och medianvärden för deltest 6, språkligt korttidsminne. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 64,2 57,8 66,7 55,2 41,2 45,5 17,6 63,0 50,0 67,0 63,0 50,0 50,0 0,0 26 5, 7, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 76,8 61,7 60,1 70,8 66,0 62,4 50,1 81,5 63,0 63,0 75,0 63,0 63,0 62, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S db S Medelvärde 77,6 73,7 79,2 66,6 72,0 62,7 88,0 75,5 88,0 63,0 75,0 63, Deltest 7: Emotionell prosodi Tabell X visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att redan små nedsättningar påverkar testresultaten. Tabell X. Medel- och medianvärden för deltest 7, emotionell prosodi. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S 21-40dB S db S db S Medelvärde 60,9 50,0 47,7 53,4 29,3 35,4 13,2 67,0 67,0 33,0 50,0 33,0 41,5 0, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db L db S db S db S Medelvärde 71,1 56,0 58,6 53,4 42,9 46,5 46,5 27,8 67,0 67,0 67,0 50,0 50,0 33,3 50,0 33, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S db S Medelvärde 75,8 61,2 71,1 48,1 57,8 48,1 83,0 58,5 83,0 50,0 67,0 50,

15 Deltest 8: Fonologi, morfologi, syntax (ur nya Lundamaterialet) Tabell XI visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att barnen med nedsatt hörsel ligger något under normalvärdet men skillnaden är relativt liten för de äldre barnen. Tabell XI. Medel- och medianvärden för deltest 8, fonologi, morfologi, syntax. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 21-40dB S db S 61-80dB S Medelvärde 86,8 84,0 73,7 62,4 63,0 53,4 90,5 83,0 80,0 69,0 66,5 55, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db L 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 94,4 86,2 64,6 84,0 78,3 78,2 75,6 65,5 96,0 85,0 90,0 86,0 79,0 85,0 80,5 75, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S 41-60dB S Medelvärde 93,1 92,5 91,5 87,4 88,6 78,1 98,0 96,0 95,0 86,0 93,5 82, Deltest 9: Säkerhet och medverkan Tabell XII visar medelvärden och medianvärden för 4-, 5- och 6-åringar för de kategorier där det finns 5 eller fler barn i gruppen. Det framgår att det är generellt lägre värden för barnen med nedsatt hörsel men att skillnaden bara är stor för de yngre barnen och de med störst nedsättning. Även här kan man se att barnen med db nedsättning har sämre resultat än barnen med db nedsättning. Det kan bero på att hörapparatanvändningen inte kommit igång för de yngsta barnen. Tabell XII. Medel- och medianvärden för deltest 9, säkerhet och medverkan. Värden anges i % av maximalt uppnåeligt värde. L = ledningshinder, S = sensorineural hörselnedsättning. 4 år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S 21-40dB S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 84,4 71,2 68,4 71,4 60,7 70,3 44,0 89,0 85,0 77,0 92,0 56,0 81,0 44, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db L db S 41-60dB S 61-80dB S Medelvärde 91,3 86,4 84,6 89,8 84,0 80,6 79,3 69,6 94,0 88,0 92,0 92,0 81,0 88,0 85,0 81, år Normal Ensidig L Ensidig S 0-20 db S db S db S Medelvärde 90,6 91,0 90,0 81,6 88,6 81,9 94,0 91,0 93,0 88,0 94,0 85,

16 Det framgår att det ofta är en stor skillnad mellan medelvärde och medianen för de hörselskadade, d v s materialet är inte normalfördelat, och icke-parametriska statistiska metoder bör i första hand användas. B. MATERIALET PRESENTERAT I RELATION TILL DET ENSKILDA BARNET Eftersom man i praktiken arbetar med enskilda barn, som tillhör någon av de elva kategorierna, presenteras också resultaten med utgångspunkt från detta behov. Några av grupperna har mycket få barn och de grupper som har färre än 5 barn tas inte med i presentationen. Tabellerna visar antal testade barn, medelvärde och median för 4-, 5- och 6-åringar med de olika typerna/graderna av hörselnedsättning för samtliga åtta deltester och bedömning av säkerhet och medverkan (deltest 9). 1. Normalhörande barn Samtliga normalhörande barn ingick i den ursprungliga studien och tas med här för fullständighetens skull. Tabell VIII. Testresultat för normalhörande barn vid 4, 5 och 6 år för samtliga deltester. Förklaring till de olika deltesterna, se tabell III 4 år Medel- värde 76,7 87,7 53,8 60,6 93,0 64,2 60,9 86,8 84,4 77,5 90,0 57,0 75,0 100,0 63,0 67,0 90,5 89, år Medel- värde 88,4 94,7 74,7 71,3 98,2 76,8 71,1 94,4 91,3 91,0 100,0 71,0 75,0 100,0 81,5 67,0 96,0 94, år Medelvärde 94,6 95,6 80,4 73,2 98,0 77,6 75,8 93,1 90,6 100,0 10,00 86,0 75,0 100,0 88,0 83,0 98,0 94,0 13

17 Ensidigt ledningshinder. Tabell XIV. Testresultat för barn med ensidigt ledningshinder vid 4, 5 och 6 år för samtliga deltester 4 år Medel- värde 84,4 69,4 42,8 45,0 85,4 57,8 50,0 84,0 71,2 97,0 74,0 29,0 75,0 93,0 50,0 67,0 83,0 85, år Medel- värde 80,7 87,6 54,4 68,2 92,6 61,7 56,0 86,2 86,4 82,0 90,0 57,0 75,0 93,0 63,0 67,0 85,0 88, år Medel- värde 90,5 88,3 59,7 66,7 95,3 73,7 61,2 92,5 91,0 91,0 90,0 57,0 62,5 93,0 75,5 58,5 96,0 91, Ensidig sensorineural nedsättning. Tabell XV. Testresultat för barn med ensidig sensorineural hörselnedsättning vid 4, 5 och 6 år för samtliga deltester 4 år Medel- värde 59,7 81,0 40,9 28,6 89,4 66,7 47,7 73,7 68,4 61,0 80,0 43,0 25,0 93,0 67,0 33,0 80,0 77, år 14

18 Medel- värde 83,4 82,9 58,4 62,0 91,8 60,1 58,6 84,7 84,6 91,0 90,0 57,0 75,0 93,0 63,0 67,0 90,0 92, år Medel- värde 90,1 90,8 73,6 81,7 95,8 79,2 71,1 91,5 90,0 91,0 90,0 78,5 100,0 100,0 88,0 83,0 95,0 93, Sensorineural hörselnedsättning 20 db Tabell XVI. Testresultat för barn med sensorineural hörselnedsättning 20 db vid 4, 5 och 6 år för samtliga deltester 4 år Medel- värde 68,6 66,0 25,6 20,0 72,0 55,2 53,4 75,5 71,4 82,0 80,0 14,0 0,0 87,0 63,0 50,0 78,0 92, år Medel- värde 84,4 83,8 65,4 55,0 88,0 70,8 53,4 84,0 89,8 85,0 80,0 71,0 75,0 87,0 75,0 50,0 86,0 92, år Medel- värde 86,7 85,7 71,4 69,4 90,9 66,6 48,1 87,4 81,6 88,0 90,0 71,0 75,0 93,0 63,0 50,0 86,0 88,

19 5. Ledningshinder db Tabell XVII. Testresultat för barn med sensorineural hörselnedsättning db vid 5 år för samtliga deltester 5 år Medel- värde 89,3 84,3 49,0 53,6 92,3 62.,7 42,9 78.,3 84,9 88,0 90,0 43,0 50,0 100,0 63,0 50,0 79,0 81, Sensorineural hörselnedsättning, db Tabell XIII. Testresultat för barn med sensorineural hörselnedsättning db vid 4, 5 och 6 år för samtliga deltester 4 år Medel- värde 57,6 66,1 29,3 27,9 67,8 41,2 29.,3 62,45 61,0 70,0 80,0 14,0 25,0 80,0 50,0 33,0 69,0 56, år Medel- värde 77,6 82,0 52,2 56,0 90,5 66,0 46,5 78,2 80,6 88,0 90,0 43,0 50,0 93,0 63,0 33,3 85,0 88, år Medel värde 86,9 85,1 60,6 63,4 87,1 72,0 57,8 88,6 88,6 91,0 90,0 71,0 75,0 100,0 75,0 67,0 93,5 94,

20 7. Sensorineural hörselnedsättning, db Tabell XIX. Testresultat för barn med sensorineural hörselnedsättning db vid 4, 5 och 6 år för samtliga deltester 4 år Medel- värde 53,2 75,0 26,7 34,4 73,3 45,5 35,4 63,0 70,3 53,0 80,0 21,1 25,0 76,6 50,0 41,5 66,5 81, år Medel- värde 79,1 78,3 41,0 47,4 83,3 62,4 46,5 75,6 79,3 88,0 80,0 29,0 50,0 87,0 63,0 50,0 80,5 85, ? år Medel- värde 85,8 80,6 47,5 52,9 82,9 62,7 48,1 78,1 81,9 91,0 80,0 43,0 50,0 87,0 63,0 50,0 82,0 85, Sensorineural hörselnedsättning db Tabell XX. Testresultat för barn med sensorineural hörselnedsättning db vid 4 och 5 år för samtliga deltester 4 år Medel- värde 52,8 24,0 11,6 0,0 50,6 17,6 13,2 53,4 44,4 55,0 0,0 0,0 0,0 53,0 0,0 0,0 55,0 44, år 17

21 Medel- värde 66,6 52,0 29,6 33,3 69,2 50,1 27,8 65,5 69,6 69,7 70,0 29,0 25,0 80,0 62,0 33,0 75,6 81, C. TESTRESULTAT PRESENTERADE ENLIGT UACE- MODELLEN De olika delprocesserna i den språkliga förmågan har beskrivits med två eller tre av de ingående testerna och klassificerats som allmän utveckling, U, afferent funktion, A, central funktion, C, och efferent funktion, E. I U ingår deltest 1 (mental utveckling) och deltest 9 (säkerhet och medverkan), i A deltest 2 (tal i brus) och deltest 5 (fonemdiskrimination), i C deltest 6 (språkligt korttidsminne), deltest 7 (emotionell prosodi) och deltest 8 (fonologi, morfologi och syntax) och i E deltest 3 (eftersägning) och deltest 4 (fonemmobilisering). Tabell XXI. Normalhörande barn Testresultat beräknade enl UACE-modellen. U = allmän utveckling, medelvärde av deltest 1 och 9 A = afferent funktion, medelvärde av deltest 2 och 5 C = central språklig funktion, medelvärde av deltest 6, 7 och 8 E = efferent funktion, medelvärde av deltest 3 och 4. U A C E 4 år Medelvärde 80,4 90,4 70,6 57,3 86, , , , år Medelvärde 89,6 92, ,5 97, ,6 82, ,1 74, år Medelvärde 91,4 95, ,8 100, ,0 84, ,4 80,0 27 Tabell XXII. Ensidigt ledningshinder. Testresultat beräknade enl UACE-modellen. U A C E 4 år Medelvärde 77,6 77,4 64,1 44,0 78,0 5 77,4 5 64,1 5 52,0 5 18

22 5 år Medelvärde 83,4 86, ,3 92, ,9 65, ,4 61, år Medelvärde 90,7 90,5 6 92,2 92,0 6 75,7 81,5 6 63,2 62,5 6 Tabell XXIII. Ensidig sensorineural hörselnedsättning. Testresultat beräknade enl UACEmodellen. U A C E 4 år Medelvärde 64,1 85,3 61,3 34,7 69,0 7 90,0 7 64,0 7 34,0 7 5 år Medelvärde 87,8 94, ,4 95, ,7 84, ,2 86, 23 6 år Medelvärde 88,8 92, ,5 95, ,5 84, ,8 86,0 26 Tabell XXIV. Sensorineural hörselnedsättning 20 db. Testresultat beräknade enl UACEmodellen. U A C E 4 år Medelvärde 69,8 68,8 56,2 22,8 86,0 83,0 63,0 14, år Medelvärde 87,0 89,0 5 86,0 85,0 5 68,2 68,0 5 60,4 66,0 5 6 år Medelvärde 84,0 87,0 9 88,6 92,0 9 67,4 70,0 9 70,6 68,0 9 Tabell XXV. Ledningshinder db. Testresultat beräknade enl UACE-modellen. U A C E 19

23 5 år Medelvärde 87,0 87,7 61,1 50,3 83,0 87,0 60,0 52, Tabell XXVI. Sensorineural hörselnedsättning db. Testresultat beräknade enl UACEmodellen. U A C E 4 år Medelvärde 59,3 67,1 44,3 28,7 69,0 80,0 53,0 20, år Medelvärde 79,5 86, ,2 90, ,5 63, ,2 59, år Medelvärde 87,4 92, ,1 92, ,2 76, ,6 73,0 28 Tabell XXVII. Sensorineural hörselnedsättning db.testresultat beräknade enl UACEmodellen. U A C E 4 år Medelvärde 61,8 73,6 47,9 30,5 72,5 75,8 54,5 26, år Medelvärde 78,6 86, ,05 84, ,4 63, ,3 48, år Medelvärde 82,6 87, ,7 87, ,6 67, ,6 52,0 34 Tabell XXVIII. Sensorineural hörselnedsättning db. Testresultat beräknade enl UACEmodellen. U A C E 20

24 4 år Medelvärde 48,4 37,4 28,0 5,7 49,0 30,0 18,0 0, år Medelvärde 68,0 77, ,7 73, ,8 51, ,5 27,0 15 D. TOTALRESULTAT Det individuella totalresultatet beräknas som medelvärdet av individens UACE-värden. Det innebär att alla testen inte väger lika mycket, eftersom C-värdet i sin tur är medelvärde av tre deltester medan de övriga endast av två. Tabell XXIX. Totala testvärdet (median) för samtliga deltester och åldrar där det fanns minst 5 barn. Totalvärdet = medelvärdet av U, A, C och E för den enskilda personen. Ålder 4 år Ålder 5 år Ålder 6 år Typ och grad av Hörselnedsättning M n M n M n Normal Ensidig neds. L Ensidig neds. S TMV <= 20 db L TMV <= 20 db S TMV db L 70 7 TMV db S TMV db L TMV db S TMV db L TMV db S

25 Det framgår att totalresultatet beror såväl på ålder som på typ och grad av hörselnedsättning. Förändringarna är oftast mest markerade mellan 4- och 5-åringar. 22

26 E. JÄMFÖRELSE MELLAN DET GAMLA OCH DET NYA MATERIALET De två materialen är i princip insamlade på samma sätt. Det finns dock flera skillnader. Testningarna i det gamla materialet genomfördes av en liten grupp logopeder som i stor utsträckning också varit med om att ta fram och utveckla testerna. Dessa testare kom på korta besök till de olika hörselvårdsavdelningarna och träffade barn och ofta föräldrar under ett par timmar. Det nya materialet är baserat på tester genomförda av hörselvårdens egen personal, nästan uteslutande hörselpedagoger, som testat de egna barnen. Här kan finnas en viss olikhet i selektionen. Barn som visserligen är inskrivna i hörselvården men ändå inte har regelbundna kontakter har testats i mindre grad än barn med regelbundna kontakter med hörselvården i det nya materialet. I det gamla materialet kallades alla, oavsett om de faktiskt hade regelbunden kontakt eller ej. Eftersom testaren i det nya materialet också känner barnen, kan barnen känna sig mer trygga i testsituationen. De kan å andra sidan ta testen mindre seriöst och uppfatta den mer som lek och kanske inte koncentrerar sig så mycket som om det kommer en ny person och genomför testerna. Bedömningarna i tveksamma testutfall kan också påverkas. Den som känner barnet kanske vet att barnet egentligen klarar en viss uppgift och låter sig influeras vid bedömningen av den förkunskapen. Jämförelse mellan det nya och gamla materialet har gjorts på flera olika sätt. För det första beräknades medelvärden för alla deltester i de fyra åldersgrupperna och de 11 hörselkategorierna för det gamla och nya materialet. I 109 av 159 jämförbara värdepar (gamla mot nya) var det nya materialets värde större än det gamla. Enligt ett utvidgat teckentest är skillnaden mellan materialen då signifikant, p < 0,001. En analys av skillnaden i medianvärden (Mann Whitney U-test) visar att signifikanta skillnader endast fanns för 5-åringar med ensidig hörselnedsättning i deltest 7, där det nya värdet var signifikant lägre än det gamla, p = 0,08, och 5-åringar db sensorineural nedsättning där deltest 7 och 9 samt utvecklings- centralt och totalt testvärde skilde sig signifikant så att det nya materialet gav högre värden än det gamla, p = 0,001 till 0,05 och 4-åringar db sensorineural nedsättning där deltest 1 gav signifikant (p = 0,042) högre värden för det nya än det gamla materialet. En speciell jämförelse gjordes också mellan de grupper där både det gamla och det nya materialet hade minst 10 personer (5 år db sensorineural, 5 år db sensorineural och 6 år db sensorineural), tabell XXX. Tabell XXX. Jämförelse mellan det gamla och nya materialet för grupper med minst 10 barn. S = sensorineural hörselnedsättning Medel Signifikans Gammal Ny Gammal Ny Gammal Ny 5 år db S ,79 72,57 72,00 73,00 NS 5 år db S ,33 67,38 65,50 65,50 NS 6 år db S ,16 74,69 69,00 74,00 NS Det framgår att det är större skillnad mellan median- och medelvärden för den gamla gruppen än för den nya. I nästan samtliga fall är de nya värdena något högre, dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Intressant att notera är att den större skillnaden mellan median och 23

27 medelvärde för den gamla gruppen betyder att det finns flera barn i den gamla gruppen som har riktigt låga värden. Det kan i sin tur betyda att selektionskriterierna varit något olika. De mer rutinerade testarna har inkluderat även mer svårtestade barn, alternativt att svårtestade barn har varit lättare att testa i händerna på de testare som tidigare känt barnen. De kan alltså ha medverkat bättre. En djupare analys av fördelningen av deltest 9 (säkerhet och medverkan) visar mycket riktigt att det gamla materialet har en svans ner till 0 % men det nya materialet har lägsta värdet vid 33 %. Däremot går det inte att avgöra orsaken till denna skillnad. Totalt sett är bilden alltså ganska blandad men en viss övervikt för högre testvärden för det nya materialet finns. Ett annat sätt att bedöma det gamla och nya materialet är genom att utnyttja det ålders- och hörselskadadekorrigerade index (tothtpindex, se avsnitt I). Fig 3 visar fördelningen av index för det gamla (A) och det nya (B) materialet. Här framgår också skevheten i det gamla materialet tydligt, fler barn med låga indexvärden. I övrigt ser fördelningarna ganska lika ut med en tydlig centrering kring 1,0 och strax däröver. A. 50 Gamla materialet ,00 0,50 1,00 1,50 Totalindex, alla åldrar sammanslagna Mean = 0,9645 Std. Dev. = 0,30336 N = 213 B. 24

28 Nya materialet ,50 0,75 1,00 1,25 1,50 Totalindex, alla åldrar sammanslagna Mean = 1,0695 Std. Dev. = 0,19365 N = 106 Figur 3: Fördelning av totalindex för det gamla (A) och nya (B) materialet samt anpassade normalfördelningsfunktioner. F. STATISTISKT SAMBAND MELLAN OLIKA DELTESTER Såväl parametrisk som ickeparametrisk (Pearson resp Spearman Rank) korrelation beräknades för de nio olika deltesterna inbördes och även för tonmedelvärdet. En separat korrelationsanalys gjordes också mellan de sammanslagna värdena för utveckling, afferent, central och efferent funktion och totalvärdet. All analys gjordes på det sammanslagna materialet. De olika deltesterna korrelerade signifikant till varandra i samtliga fall med korrelationskoeffecient mellan 0,3 och 0,7. De två deltesterna för allmän utveckling (1 och 9) korrelerade speciellt högt (rho = 0,728). Likaså korrelerade de två efferenta testerna högt, 0,710. De två afferenta testerna (2, 5) korrelerade medelhögt (rho = 0,474), medan de tre centrala testerna (6, 7, 8) korrelerade medelhögt inbördes, ca 0,5 (6 och 7 resp 7 och 8). Deltest 6 och 8 korrelerade dock relativt högt, 0,676. Tonmedelvärdet korrelerade signifikant negativt (Pearson) till samtliga deltester, högst till den afferenta deltest 2 (r = -0,309), och lägst till den centrala deltest 7 (r = -0,141, p = 0,041). En signifikant korrelation finns också till den allmänna utvecklingen, deltest 9 (r = -0,257, p = 0,000) och deltest 1 (r = -0,163, p = 0,019). Kommentar: Även om skillnaden i korrelationskoeffecient inte är så stor mellan de olika deltesterna visar mönstret ändå tydligt att den gruppering som används i UACE-modellen inte bara är konceptuellt motiverad utan den kan också underbyggas med empiriska data. Intressant att notera är att tonmedelvärdet korrelerar negativt till den allmänna utvecklingen (deltest 1 och 9). Det kan tolkas på flera sätt. Dels innehåller den allmänna utvecklingsbedömningen språkliga moment, dels kan hörselskadan och den språkliga förmågan påverka resultaten i själva testsituationen. Deltest 9, som anger säkerhet och medverkan, kan återspegla en förmåga som också påverkar deltagandet i den audiometriska testen. En något 25

29 sämre medverkan kan ge något högre tröskelvärden, barnet koncentrerar sig inte tillräckligt för att upptäcka alla extremt svaga ljud. De fyra delprocesserna i den underliggande modellen UACE korrelerade signifikant med varandra (Spearman kompletterad med Pearson). Den allmänna utvecklingen (U) korrelerade högst med den efferenta och centrala funktionen och något lägre med den afferenta. Den afferenta i sin tur korrelerade högst med den centrala och lägre med den efferenta och den allmänna utvecklingen. Den centrala korrelerade högt med alla övriga tre (utveckling 0,674, afferent 0,666, efferent 0,697) och den efferenta korrelerade högt med den centrala och allmänna utvecklingen men något lägre, 0,559, med den afferenta. Korrelationerna mellan totalvärdet var mycket högt till både U, A, C och E med lägst värde till det afferenta, (0,740), och ett anmärkningsvärt högt värde, (0,912), till det efferenta. Kommentar: den teoretiska profilen återspeglar sig i de empiriska data men korrelationerna är generellt höga. Speciellt intressant är den mycket höga korrelationen mellan de efferenta testresultaten och totalresultatet. Det stöder uppfattningen att barnets uttrycksförmåga bygger på de underliggande förmågorna, afferenta och centrala och den allmänna utvecklingsnivån. En förenkling av testen skulle kunna göras genom att enbart använda deltest 3 och 4 (de efferenta testerna). I nuvarande material är dessa emellertid ganska korta och och ger därmed för den enskilda individen en ganska grov beskrivning. En vidareutveckling skulle alltså kunna vara att utvidga dessa tester och använda dem som ett förenklat globalt mått på språkutvecklingen. Ett dåligt utfall i ett sådant förenklat test bör då föranleda att man fortsätter med detaljerad testning. G. TESTAREFFEKT Det ursprungliga materialet insamlades av ett fåtal testare med stor erfarenhet av dessa tester. De hade heller inte personlig kännedom om de testade barnen. Det var totalt sex gamla testare, som hade testat 20, 27, 31, 36, 42 och 54 barn respektive (normalbarnen ej med i denna analys) och arton nya testare som testat 1-14 barn. Fyra hade testat tio eller fler. Eftersom de testade barnens ålder och grad av hörselnedsättning varierade är det inte möjligt att direkt jämföra testresultaten. Därför har resultaten bearbetats vidare och ett index relaterat till ålder och grad av hörselnedsättning har räknats ut för varje barn. Värdet 1,0 markerar då medelvärdet för varje ålders- och hörselskadegrupp. Värden >1,0 är bättre resultat än medianen för varje grupp och värden <1,0 är lägre testresultat. Medelvärdet för index för de sex de gamla testarna är 0,965 och för de 18 nya 1,059. värdet för de gamla testarna är 1,047 och för de nya 1,057. värdena skiljer sig inte signifikant,( t-test, Mann-Whitney), medan medelvärdena var nästan signifikant skilda (p=0,059) med en signifikant skillnad om man inte antar att varianserna skiljer mellan de olika grupperna, p = 0,008. Skillnaden i medelvärde är 9,4 procentenheter och i medianvärde 1,0 procentenhet. En analys har också gjorts med avseende på index bara på de fyra testare i det nya materialet som har haft störst erfarenhet, d v s minst 10 barn. Även här finns en skillnad mellan nya och gamla testare (medelvärdena skilde sig signifikant, p < 0,05, medan medianerna ej skilde sig signifikant mellan gamla och nya testarna). värdet för de gamla skilde 0,17 mellan den som hade lägst och störst index och för de nya, som testat minst 10 barn, skilde det 0,24. Det 26

30 betyder att det skilde 17 resp 24 procentenheter mellan den som hade högst median resp lägst median bland sina testade barn för det gamla respektive nya materialet. Som helhet finns det alltså en liten testareffekt som talar för att det nya materialets testningar har gett ett något bättre resultat. Det går inte att uttala sig om detta beror på att materialet är annorlunda, t ex att vissa svårtestade barn uteslutits eller att testaren har gjort annorlunda bedömningar t ex påverkats av att barnet haft en dålig dag och bedömts normalt skulle ha klarat en viss uppgift. Analysen pekar dock på den stora betydelsen av att testarna träffas återkommande och diskuterar kriterier för urval och bedömning. H. REFERENSMATERIAL Hela materialet, som samlats till dags dato, har presenterats i ovanstående tabeller. Som framgår av tabellerna är antalet barn i vissa grupper mycket litet, vilket gör att dessa inte kan användas som referensvärden i egentlig bemärkelse, endast som grov fingervisning. Det är dock inte i praktiken något större problem att vissa barngrupper är små. De är små därför att dessa typer av hörselnedsättningar är ovanliga, vilket också medför att avsaknad av data i praktiken sällan skapar problem. 234 av de 316 hörselskadade barnen ingår i de klasser där referensvärden finns, d v s 74 % kan bedömas mot referensvärden. Här nedan presenteras kompletta referensvärden med median, 25 och 75 percentiler för samtliga grupper med 15 barn eller fler. I tabell XXIX presenterades enbart medel- och medianvärden för totalvärdet i grupper med minst 5 barn. Tabell XXXI. Referensvärden för HSS-grundtest baserat på tester av 316 barn där 234 tillhör klasser med minst 15 barn, d v s 74 % av populationen kan jämföras med dessa referensvärden Ålder 4 år Ålder 5 år Ålder 6 år Typ och grad av hörselnedsättning 25 percentil 75 percentil 25 percentil 75 percentil 25 percentil 75 percentil Normalhörande n= n= n=27 93 Ensidigt sensorineural n= n=26 90 TMV db sensorineural n= n= n=28 88 TMV db sensorineural n= n= n=

31 TMV db sensorineural n=15 69 I. ÅLDERSRELATERADE KVOTER (INDEX) I det föregående har vi delat in materialet i tre åldersgrupper och 11 hörselgrupper. En ofta använd metod att presentera data för kliniska bedömningar av barn är genom att skapa ålderskvoter (se också avsnitt E). Man jämför då det individuella hörselskadade barnet med barn i motsvarande ålder men med en finare åldersgradering. Man kan då skapa separata referensmaterial för varje ålderskvartal eller varje månad. Ett alternativt sätt är att anpassa en regressionslinje till ett normalmaterial, där åldrarna är jämnt fördelade men där det ändå inte finns ett tillräckligt stort material i varje månad för att möjliggöra ett empiriskt referensvärde. Åldern i år och månad har uttryckts i decimalform. En regressionslinje har beräknats från normalmaterialet, där samtliga tre åldersgrupper har analyserats tillsammans. Figur 4 visar ett exempel på en sådan presentation. Det framgår att spridningen, även inom normalmaterialet, är avsevärd. För varje hörselskadat barn beräknades sedan kvoten mellan barnets uppmätta värde och värdet på regressionslinjen vid barnets ålder (angivet med två decimaler). Ytterligare ett steg i analysen har gjorts genom att utgå från medianen för varje cell, d v s för var och en av de tre åldrarna och de tio hörselskadekategorierna. Ett gemensamt index för hela materialet erhölls på detta sätt, där 1,0 motsvarar det förväntade värdet med hänsyn till barnens ålder och grad av hörselnedsättning. 28

32 Normaliserat för 1 utveckling R Sq Linear = 0, ,00 4,50 5,00 5,50 6,00 6,50 7,00 Uträkning av ålder vid testtillfället, decimaltal Fig 4 A. Testvärdet som funktion av ålder och anpassad regressionslinje för deltest 1:mental utveckling. 29

33 100 Total medelvärde av utv aff, central, eff R Sq Linear = 0, ,00 4,50 5,00 5,50 6,00 6,50 7,00 Uträkning av ålder vid testtillfället, decimaltal Fig 4 B. Det totala testvärdet (medelvärde för U, A, C och E) Tabell XXXII visar medelvärde, median och percentiler av indexen för det sammanslagna hörselskadematerialet (N = 316). Materialet har normerats i förhållande till ålder och hörselskadegrad. Värden på tillkommande nytestade barn kan relateras till dessa referensindex men man måste då räkna om det enl ekvationerna för regressionslinjen och medianvärdena för de olika hörselskadegraderna. Det rekommenderas f n inte, men vi har använt de framräknade data i det befintliga materialet för att göra ytterligare analyser (t ex testareffekter) se ovan. Som framgår av den sista kolumnen (total ålders- och hörselskadenormerad) ligger 25- och 75 %-gränserna ca 15 % ifrån medianvärdet avseende index storlek. Om ett barn har ett språkutvecklingsindex under 0,88 kan det finnas skäl till en fördjupad utredning och eventuellt remiss. 30

34 Tabell XXXII. Medelvärden och percentiler för ålders- och hörselskadenormerade index för de olika deltesterna. Endast i sista kolumnen är effekten både av hörselskadan och åldern borttagen. Deltest 1 Deltest 2 Deltest 3 Deltest 4 Deltest 5 Medelvärde,8852,8418,6655,5277,8755 Percentiler 25,7887,8206,3417,2500, ,972 1, ,9033, ,6570 1, ,5000, ,9467 1, Mental Afferent Deltest 6 Deltest 7 Deltest 8 Deltest 9 utveckling funktion Medelvärde,8279,6942,8528,8889,8891,8569 Percentiler 25,6880,4747,7588,8220,8085,8085,8428,7022,9198,9809,9686, ,0863,9645 1,0074 1,0602 1,0459, Central funktion Efferent funktion Total åldersnormerad funktion Total åldersoch hörselskadenormerad Medelvärde Percentiler 25 75,7946,6762,8440, ,7129,3766,7626 1, ,8196,7079,8664, ,9993,8821 1,0434 1, J. TESTARENKÄT Av de totalt 18 personer som aktivt använt testmaterialet har tre gått i pension eller övergått till annan verksamhet. Tre har vi inte fått kontakt med. Samtliga 12 övriga svarade på enkäten. Fem av de 12 testade alla barn, sju gjorde vissa urval, t ex bara 4- och 5-åringar eller enbart barn med dubbelsidig sensorineural hörselnedsättning och där barnen var hörapparatbärare. Till exempel hade testare inte testat ett barn som absolut inte ville och i ett annat fall ej testat vid ett tillfälle p g a brist på rum, eller ej testat barn med lätta hörselnedsättningar vars kontakt med hörselvården varit minimal. Det fanns alltså en viss selektion, barn med lätta 31

35 hörselnedsättningar testas inte alltid. Däremot tycks det inte finnas någon selektion inom grupperna så att bara barn med problem testades. På frågan om man känner att man behärskar testförfarandet svarade fyra bra, sju ganska bra och en varken eller. Avseende bedömningarna kände tre att man behärskar dem bra, sex ganska bra och tre varken eller. På frågan om nytta bedömde två nyttan som stor, sex ganska stor, tre varken eller och en svarade inte. 10 av 12 hade nytta av resultaten för att ställa språklig diagnos, 11 för att följa barnens utveckling, 11 som underlag för förändring av egna åtgärder, åtta som underlag för remiss till psykolog/logoped/barnläkare. Kommentar: De relativt få som f n använder testmaterialet i sin rutin känner sig behärska metodiken bra och har nytta av den i sitt arbete. 32

36 VI. ALLMÄN DISKUSSION A. MATERIALETS KVALITÉ Det utvidgade testmaterialet har insamlats på i princip samma sätt som det gamla. Insamlingen har skett inom vissa regioner. Där har enligt uppgift i stort sett samtliga barn testats. Vi har inte någon exakt uppgift om bortfallet men vissa barn med små nedsättningar, som inte har kontakt med hörselvården annat än att de är inskrivna, har inte testats. Det går inte att bedöma om de ingående regionernas barn är representativa för hela landets barn. De informella uppgifter vi har fått från de områden där inga tester har gjorts är att man inte haft tid eller bytt personal eller haft andra undersökningar på gång, eller helt enkelt inte prioriterat HSS screening test. Den ovan presenterade analysen visar vissa skillnader mellan det gamla och det nya materialet, huvudsakligen så att det nya materialet har något bättre testresultat. Om man jämför de nya och gamla totala medianvärdena, tabell XXIX med motsvarande tabell i rapport 2 A visar det sig att förändringen av medianvärdena och även percentilgränserna är mycket små. Den viktiga förändringen är att materialet är större och att gränserna därför är säkrare, samt att flera grupper nu nått gränsen 15 personer för att kunna presenteras med 25-, 50- och 75- percentilvärden. B. ANVÄNDNING OCH NYTTA AV MATERIALET 10 län/landsting använder/har använt materialet och testvärdena är inskickade av 18 utbildade testare. Majoriteten upplever att de har stor eller ganska stor nytta av materialet. Med det utökade materialet finns tillgång till referensvärden för ett betydligt större antal barngrupper än tidigare och totalt bör 74 % av alla barn kunna bedömas mot befintliga referensvärden. De angivna referensvärdena gäller enbart screeningstestets totalvärde men tabellmaterialet ger information om median och medelvärden för samtliga deltester och även de aggregerade komponenterna U, A, C och E. Med hjälp av linjär funktionsanpassning för normalmaterialets olika åldersgrupper kan åldersnormerade värden erhållas och om man utnyttjar medianvärdena för de olika hörselskadegrupperna kan det individuella barnet relateras både till ålder och grad av hörselnedsättning. Detta index finns uträknat för screeningtestets totalvärde. Gränsen för 25-percentilen ligger vid 88 %. Barn som får värden under detta bör uppmärksammas speciellt, eventuellt remitteras till logoped eller barnpsykolog. Se Fortsatt uveckling. Analyserna pekar dock tydligt på betydelsen på fortlöpande utbildning och kontakt mellan testarna för att kunna stämma av tolkningar och inklusionsbedömningar. C. FORTSATT UTVECKLING 33

37 Vi avser att fortsätta materialinsamlingen och genomföra nya kurser. En utvidgning av materialet till att omfatta en kohortstudie, d v s samla in material på barn som följts från 4-6 års och eventuellt 7 års ålder. Detta kan ge information om eventuella inlärningseffekter och även ge underlag för en bedömning av den kliniska nyttan av uppföljningen. Det finns också en ökande erfarenhet av att använda testet på barn med cochleaimplantat (CI). Många av dessa barn får nu hörsel i en nivå att detta test skulle vara möjligt att använda. Enstaka erfarenheter pekar på det. Som framgick av analysen av sambandet mellan de olika deltesterna var de efferenta testerna extremt högt korrelerade med totalresultatet (rho = 0,91). Ett förenklat testförfarande skulle alltså kunna utgöras av enbart de efferenta testerna, eventuellt utvidgade för att åstadkomma större reliabilitet, precision och individuell statistisk stabilitet. Ett sådant förfarande ger naturligtvis inte någon mer detaljerad information om den individuella profilen utan skulle kunna vara ett bra sätt att följa ett individuellt barn och med enklare medel upptäcka signifikanta avvikelser från förväntad utveckling. I analysen av HSS grundtest fann vi att de efferenta funktionerna korrelerade högst med totalmåttet. Detta är inte överraskande med tanke på att den efferenta funktionen är beroende både av den afferenta och den centrala. Vi testade nu hypotesen att samma förhållande gällde i HSS fördjupningstest (AFI-rapport 9) och det visade sig då att korrelationerna enligt Pearson och Spearman gav högsta korrelationen mellan centralt ut och totalvärde (Pearson 0,913, Spearman 0,887 och för enbart de hörselskadade barnen Pearson 0,906 och Spearman 0,900). De efferenta testen munmotorik i fördjupningsmaterialet hade ingen motsvarighet i grundmaterialet. De efferenta tester som användes var deltest 3 (eftersägning, motorik) och deltest 4 (fonemmobilisering) och central ut-komponenterna i fördjupningstestet (AFI-rapport 9) är benämning, skapa rim och grammatikproduktion. Vid jämförelse mellan benämning, skapa rim och grammatikproduktion framgick det att benämning och grammatikproduktion korrelerade lika högt (0,816 Pearson och 0,825 Spearman respektive 0,847 Pearson och 0,791 Spearman) till totalmedelvärdet medan deltest 7, skapa rim, korrelerade något lägre (0,792 Pearson och 0,695 Spearman). Av de två efferenta testerna i grundtestet (deltest 3 och 4) korrelerar deltest 3 något bättre än deltest 4 till totalresultatet (0,820 Pearson och 0,875 Spearman) för deltest 3 och 0,798 (Pearson) och 0,811 (Spearman) för deltest 4. Ett förenklat test skulle alltså kunna bestå av deltest 3 i grundtestet ( motorik, eftersägning ) och deltest 2 eller 8 i fördjupningstesten ( benämning eller grammatikproduktion ). Eftersom deltest 2, benämning, är enklast att utföra och rätta är detta att föredra. Svarsfördelningen är också jämnare för benämningstestet. 34