HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING"

Transkript

1 HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING Erik Borg 1, Arne Risberg 2, Bob McAllister 3, Britt-Marie Undemar 4, Gertrud Edquist 5, Anna-Clara Reinholdson 6, Anna Wiking-Johnsson 7, Ursula Willstedt-Svensson 8 1 prof. Ahlséns Forskningsinstitut, Regionsjukhuset Örebro/Örebro universitet, Örebro 2 prof. em. Inst. f. tal, musik och hörsel, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm 3 doc., Inst. f. lingvistik, Stockholms universitet, Stockholm 4 hörselvårdskonsulent, Hörsel- och dövpedagogisk verksamhet, Örebro 5 logoped, logopedmottagningen, Mora lasarett, Mora 6 logoped, Enheten för barnlogopedi/su, Göteborg 7 logoped, Talkliniken, Danderyds sjukhus, Danderyd 8 logoped, Hörselvårdsavdelningen, Universitetssjukhuset i Lund, Lund 1

2 Sammanfattning För att följa enskilda hörselskadade barns språkutveckling och för att utvärdera pedagogiska och tekniska habiliteringsmetoder har ett testbatteri (HSS HörselSkadade Barns språkutveckling) tagits fram. Hörselskadade barn i åldern 4, 5 och 6 år med hörtröskel 80 db tonmedelvärde eller bättre, har ingått i studien. Samtidigt har föräldrar och barnens hemvägledare deltagit i en enkätundersökning om barnens hörsel, tal, hörapparatanvändning m.m. Resultaten visar att testen har god validitet, och ett första referensmaterial har erhållits. 1) barn med hörselnedsättning - även ensidig - har försenad språkutveckling; 2) förseningen ökar vid större nedsättning; 3) sexåringar med mer än 40 db hörselnedsättning har inte kommit ikapp de normalhörande barnen; 4) medianåldern för upptäckt är 3,5 år; 5) hörapparater förbättrar effektivt barnens förmåga att delta i samtal; 6) tidigare upptäckt och därmed tidigare habilitering samt utökad föräldrautbildning och bättre hörapparatutnyttjande är angelägna åtgärder för att förbättra de hörselskadade barnens språkutveckling. Inledning Försenad eller utebliven språkutveckling kan ha många olika orsaker. Neurologiska, neuropsykologiska, psykiatriska eller audiologiska faktorer är viktiga, men en störning eller försening kan också selektivt drabba språkfunktionerna. Hörseln måste alltid undersökas hos barn med misstänkt 2

3 eller konstaterad språkförsening, eftersom hörselskador är vanliga och kan behandlas eller kompenseras med hjälpmedel och pedagogiska insatser. Ett barn, som har en hörselskada, får svårare att ta del av omgivningens talade språk. Barn med total dövhet eller mycket grav hörselnedsättning behöver teckenspråk och utvecklas bäst i en teckenspråklig miljö och kan dessutom ha nytta av cochleaimplantat. Andra barn, som har en medelsvår eller svår hörselskada, kan ha god hjälp av hörapparat och en medveten omgivning, som anpassar sin röst och sitt tal så att barnet uppfattar lättare, och eventuellt använder tecken som stöd. Vanliga språkliga symtom hos hörselskadade barn är brister i uttalet (Bench, 1992) [1], t ex avsaknad eller förvrängning av ljud barnen inte hör tydligt (t ex s-ljud, y/u ljud). Graden av uttalsproblem varierar beroende på graden av hörselnedsättning. Ordförråd och grammatik påverkas inte så mycket om hörselskadan är lätt. Om hörselskadan är stor påverkas många aspekter av det talade språket. Omgivningen förenklar kanske omedvetet sitt språk, vilket medför att barnet inte får ett åldersadekvat ordförråd eller får en förenklad grammatik. Det saknas dock systematisk analys av hörselskadade barns språkutveckling. Syftet med vårt projekt har varit att kvantitativt beskriva hörselskadade barns språkutveckling och skapa ett standardtest samt ett referensmaterial för kliniskt bruk. 3

4 Material Barn inskrivna vid pedagogiska hörselvården inbjöds att delta. Inklusionskriterier: ålder 4, 5 och 6 år, en hörselnedsättning av högst 80 dbhl (medelvärde 0.5, 1.0, 2.0 khz), primärt talspråksanvändande (svenska). Totalt ingick nästan 400 barn i undersökningen, varav 87 utgjorde ett normalhörande kontrollmaterial och 306 var hörselskadade. 211 hörselskadade barn deltog i testet, 12 barn orkade inte genomföra det kompletta tester utgör det analyserade materialet. Bortfallsanalys har gjorts på basen av enkäter till hemvägledare och visar att språkutvecklingen inte skiljer sig mellan testade och icke testade barn. Språktest (HörselSkadade barns Språkutveckling, HSS-test) Språktestets sammansättning baseras på en enkel begreppsmässig modell av de språkliga funktionerna. Modellen är uppbyggd av tre huvudkomponenter, den sensoriskt, hörselrelaterade, afferenta (A), den språkligt kognitiva, centrala (C); talproduktion, den motoriska, efferenta (E) och dessutom barnens allmänna utvecklingsnivå (U). Denna indelning har utvecklats och testats i en studie på hörselskadade universitetsstudenter (Borg et al. 1999) [2]. Av de befintliga testerna har vi huvudsakligen använt delar av NELLI (Neurolingvistisk test, Holmberg och Sahlén, 1986) [3] och Nya Lundamaterialet (Holmberg och Stenquist, 1979) [4]. Det framtagna testet består av 8 deltester: Mental utveckling, talförståelse i-brus, fonemdiskrimination (förmågan att skilja olika språkljud), språkligt 4

5 korttidsminne, emotionell prosodi (förmågan att skilja arga, glada och ledsna röster från varandra), fonologi, talmotorik, fonemmobilisering (förmågan att använda olika språkljud). Dessutom bedömdes barnets säkerhet och medverkan i varje deltest. Tal-i-brus-test, språkligt korttidsminne och prosoditest är nykonstruerade. Den totala testtiden är ca 45 minuter. Föräldrarenkät Föräldrarna fick en enkät med frågor om deras uppfattning av barnens språk och hörsel samt användningen av hörapparat, teckenspråk och pedagogiska insatser. Globala enkäter, validitet För att validera HSS-testet fick både testaren (i anslutning till testsituationen) och hemvägledaren (på basen av en långvarig kontakt) göra en global värdering av barnets hörfunktion, språkliga förmåga och talets förståelighet och förmåga till samspel och koncentration. En fyrgradig skala användes. Resultaten från HSS- testet visade hög korrelation till både testarens (0,8) och hemvägledarens (0,7) bedömning. Cronbach (1961) [5] α = 0,81. Resultat Testresultat, individuella profiler För varje barn erhölls en individuell profil med de 8 deltesterna och ett värde på graden av säkerhet och medverkan. Varje testresultat anges i procent av "alla rätt" eller av värdet från ett normalmaterial. Värden för de olika komponenterna i modellen (U, A, C, E) erhålls som medelvärden av de 5

6 ingående testresultaten. Ett totalvärde (T) beräknas som medelvärdet av U, A, C, E. Fig. 1 visar testprofiler för två 5-åriga barn med likartad sensorineural hörselskada (tonmedelvärde 43 resp. 47 dbhl) men med olika utfall på flera av deltesterna. Båda har god mental utveckling och medverkar väl. Det ena barnet har betydligt sämre förmåga att höra tal-i-brus och framförallt dålig fonemmobilisering, dvs. expressiv talfunktion. En detaljanalys av de olika testerna i hela materialet visade att det framförallt var de expressiva funktionerna, talmotorik och fonemmobilisering som hade låga värden bland de hörselskadade barnen, dock med ganska stor spridning. De hörselskadade barnen har alltså dubbelt funktionshinder. De uppfattar tal dåligt och deras eget tal är svårförståeligt. Klassindelat resultat Analysen av det totala normerade testresultatet visade att den totala språkfunktionen förbättrades med åldern både hos normalhörande och hörselskadade barn. De hörselskadade barnen nådde dock ej kontrollbarnens värden under observationstiden (upp till 6 års ålder). Det förefaller därför troligt att testet kan användas även på hörselskadade 7- och 8-åringar utan att resultaten "slår i taket". Tabell I visar totalresultat för pojkar och flickor, samt för sensorineurala skador och ledningshinder. Resultaten för de tre åldersgrupperna är sammantagna. Det 6

7 framgår att det inte finns några systematiska skillnader mellan könen i detta material. Totalvärdena för samtliga pojkar är 73 % och för flickor 76 % (p> 0,05). Barn med ensidig hörselnedsättning eller dövhet har signifikant sämre språkutveckling än normalbarnen (p..). Vidare finns en tendens att små och måttliga ledningshinder ( dbhl) ger större språkproblem än små sensorineurala skador, medan stora sensorineurala skador ger större språkförsening än stora ledningshinder. Grupperna db nedsättning har nära normal språkutveckling vid ledningshinder. Detta stämmer med den kliniska erfarenheten och att hörapparaten ofta upplevs mycket positivt av personer som har ledningshinder. Barnen med sensorineural hörselnedsättning av samma grad har däremot påtagligt sämre språkutveckling än normalbarnen. Föräldrarenkät Föräldrarnas bedömning av barnens hörsel visade att de flesta hörde "ganska dåligt" (Fig. 2) utan hörapparat. Med hörapparat fungerade barnen avsevärt mycket bättre enligt föräldrarnas bedömning, och majoriteten stämde "ganska bra". Praktiskt taget alla hörde "ganska bra" och många "mycket bra". Liknande resultat erhölls på frågan om hur barnet förstår i en samtalssituation. Mer bekymmersamt var uppgiften att medianen för upptäcktsåldern var 3,5 år (25 percentilen var 2,5 år och 75 percentilen 4 år). Endast 25 % angav att de gått igenom föräldrautbildning avseende barnets hörselskada. 7

8 Diskussion Upptäcktsålder Resultaten visar att de hörselskadade barnens språkutveckling är försenad trots att stora insatser görs, både tekniskt och pedagogiskt. Dock var det påtagligt få av föräldrarna som hade gått igenom kurser om hörsel och hörselskada. Även om hörapparaterna ger en klart märkbar förbättring av barnens hörseloch språkförståelse, släpar barnens språkutveckling efter. De har inte nått ikapp vid 6 års ålder, och det är inte känt hur många som når fullt normal nivå i sina språkfunktioner. Medianåldern för upptäckt var enligt föräldrarenkäten 3,5 år, vilket är i god överensstämmelse med annan statistik för upptäcktsålder av hörselskadade barn med skador ned till ca 80 dbhl. Barn med total dövhet upptäcktes däremot betydligt tidigare (Magnusson, 2000) [6]. Det har tidigare påpekats att 25 % av barnen som skrivs in i den pedagogiska hörselvården upptäcks vid 4 års-kontrollen (Borg et al., 1988) [7]. På basen av erfarenheter från studier av språkutveckling hos döva barn (Magnusson, 2000) [6] kan man anta att tidig upptäckt är viktig för språkutvecklingen även för hörselskadade barn. Även om en måttlig hörselskada inte hindrar barnet att höra språk på nära håll (45 dbhl hörselnedsättning ger möjlighet att höra samtal på 1 meters avstånd i tyst miljö), minskar denna naturligtvis den totala språkstimulansen. Denna förmåga att höra i vissa situationer medför att det är svårt att upptäcka en måttlig 8

9 hörselnedsättning. Det är därför troligt att lätta och medelsvåra hörselnedsättningar ofta inte upptäcks av föräldrarna innan de börjat tycka att barnen är allmänt sena att komma igång med talet. En hörselscreening vid lägre ålder är troligen det bästa sättet att förhindra den språkförsening som de hörselskadade barnen trots alla åtgärder drabbas av. Ensidig dövhet Barn med ensidig dövhet har sämre testresultat i detta material än kontrollbarnen. Analysen visar att de ensidigt döva/hörselskadade 5-åringarna har signifikant sämre testvärden (p < 0,02 ANOVA?) än de normalhörande 5- åringarna. Sexåringarna har lägre värden, men skillnaden når ej signifikans. Med hänsyn till att höger öra och vänster hjärnhalva är dominant avseende språkfunktioner (t.ex. Katz & Wilde, 1986) [8] skulle man kunna förvänta sig att barn med högersidig dövhet fick sämre språkutveckling än barn med vänstersidig dövhet. Någon sådan tendens fanns dock inte i materialet. Är hörselvården bra idag? Hörselskadade barns språkutveckling släpar efter. Även barn med små nedsättningar och ensidig hörselnedsättning ligger sämre än normalhörande barn. Det är svårt att säga om vi har nått så långt vi kan med nuvarande metoder, men det är oroande att barnen blir 3,5 år innan hörselskadan upptäcks. Det är också påtagligt få föräldrar som får tillgång till utbildning om hörselskadans konsekvenser för barnets utveckling och kommunikation. 9

10 Neonatal screening med nya metoder, otoakustiska emissioner, kan upptäcka de medfödda skadorna. Emellertid är många hörselskador progredierande och det torde inte räcka med neonatal screening. Våra resultat visar att de expressiva funktionerna påverkas speciellt mycket vid hörselskada, även om variabiliteten är stor. En ökad observation på dessa funktioner, främst barnets uttal, kan bidra till en tidigare diagnostik. En ökad användning av BOEL-testet vid 8-9 månaders ålder kan också leda till att hörsel- och språkträning kan sättas in tidigare. Det är dock viktigt att testarna utbildas väl och att kvaliteten kontrolleras. En tidigare insatt habilitering är antagligen det mest effektiva vi kan göra idag för att förbättra de hörselskadade barnens möjligheter till normal språkutveckling. Varför har hörapparatanvändningen inte lett till att barnens språkutveckling blir normal? Populärt brukar hörapparater och glasögon jämföras och jämställas. Många undrar varför det är så besvärligt med hörapparater (krångliga att prova ut och svåra att använda) när det är så lätt med glasögon? Svaret är enkelt: De flesta glasögonanvändare har ett brytningsfel, som glasögonen korrigerar närmast perfekt. Neurologiska synproblem (t.ex. macula degeneration) är relativt ovanliga och där hjälper glasögon inte alls i samma utsträckning. För hörsel och hörapparater är det tvärtom. Ledningshinder (mekano-akustiskt fel jämförbart med brytningsfel i ögat) är relativt sällsynta. I dessa fall hjälper hörapparater bra, vilket motsvaras av att de hörselskadade barnen med stora ledningshinder har nära normal språkutveckling (Tabell I). Den vanligaste typen av hörselskada är emellertid de sensorineurala skadorna, som inte bara leder till en försvagning av ljuden utan också till en förvrängning. Detta beror 10

11 på att ett stort antal sinnesceller och nervtrådar i innerörat saknas eller kodar ljudet fel. Sensorineural hörselnedsättning är alltså en komplicerad neurologisk funktionsnedsättning. De nya digitala hörapparaterna markerar ett stort framsteg, men även med datorernas hjälp är det mycket svårt att omvandla talsignalen så att den blir lättförståelig för barn med sensorineural hörselnedsättning. Många barn har räddats och kommer att räddas undan hörselskador tack vare bl.a. vaccination mot röda hund och haemophilus influenze. För de hörselskador som trots allt uppstår är tekniska och pedagogiska åtgärder de viktigaste. Tidig diagnostik, snabb och högkvalificerad hörapparatutprovning samt utökade pedagogiska insatser för både barn, föräldrar och daghemspersonal är nödvändiga åtgärder för att de hörselskadade barnens språkutveckling skall bli så bra som möjligt, och att de därmed får en chans att utveckla alla sina förmågor. Stora satsningar måste nu göras för att datateknikens möjligheter skall komma också de hörselskadade barnen tillgodo. 11

12 Acknowledgement Tack till logoped Eva Holmberg för att vi fått utnyttja och modifiera Nya Lunda- och NELLI-materialet, till logoped Astrid Fryhlmark för att vi har fått använda hennes språktest, till logoped Helena Wästlund för deltagande i utveckling av tester samt testning och Helen Öfverholm-Engström, Maria Levlin och Monica Morell för genomförda tester. 12

13 Referenser Bench R J. Communication skills in hearing impaired children. Studies in disorders of communication. Whurr Publishers ltd. London Borg E, Samuelsson E, Danermark B, Rönnberg J. Communicative ability in an audiological perspective. Theory and application to post secondary school. Scand Audiol 1999; Suppl 50: Holmberg E, Sahlén B. NELLI. Neurolingvistisk undersökningsmodell för språkstörda barn. Utbildningsproduktion AB (kommer inom kort att ges ut i ny, något omarbetad upplaga av Pedagogisk Design) Holmberg E, Stenquist H. Lundamaterialet. Kartläggning och bedömning av barns språkliga förmåga. Utbildningsproduktion AB Cronbach LJ. Essentials of Psychological Testing, New York, Harper and Row Magnusson M. Hearing screening in infants and the importance of early language acquisition. Avhandling Linköping: Linköpings universitet; (Linköping studies in education and psychology, nr 72). Borg E, Hirsch A, Änggård L. Hörsel-screening och otitis media. Läkartidningen 1988; 85: Katz J, Wilde L. Auditory perceptual disorders in children. In: Handbook of Clinical Audiology. Katz J (ed). 1986; Williams & Wilkins, Baltimore. 13

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Vad är hörselnedsättning?

Vad är hörselnedsättning? Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.

Läs mer

Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat

Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat Ett cochlea-/snäckimplantat (= CI) är en medicinsk-teknisk lösning som möjliggör ljuduppfattning för personer med grav hörselnedsättning eller dövhet beroende

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnlogopedi Diagnos/tillstånd Språkliga svårigheter/språkstörning Språket utvecklas inte alltid som förväntat hos ett barn.

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Barns hörsel. Information till föräldrar

Barns hörsel. Information till föräldrar Barns hörsel Information till föräldrar Att bygga för framtiden Innehåll Att bygga för framtiden 3 Hur vi hör 4 Hörselnedsättning hos barn 7 Milstolpar inom kommunikation 12 Tecken på hörselsvårigheter

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Hörsel och syn. Hörsel och syn. Sammanfattning. Hörsel

Hörsel och syn. Hörsel och syn. Sammanfattning. Hörsel 17 Hörsel och syn Sammanfattning Över en miljon människor i Sverige har svårt att höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer. Det är i dag dubbelt så vanligt att yngre personer uppger att de

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,

Läs mer

Den uppkopplade barnhjärnan

Den uppkopplade barnhjärnan Den uppkopplade barnhjärnan Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Psykisk Ohälsa Mässan Stockholm den 28/1 2015 Namn Efternamn 2015-02-011 Den uppkopplade hjärnan Från uppkopplingar mellan hjärnans

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

Agenda för presentation

Agenda för presentation Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller &

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning Syn-, hörsel- och dövverksamheten Syn- hörsel- och dövverksamhetens uppdrag är rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för

Läs mer

Hörselscreening av 4-åringar inom BHV

Hörselscreening av 4-åringar inom BHV Hörselscreening av 4-åringar inom BHV Linda Ivarsson, Leg audionom SUS, Audiologisk avd Malmö 2012 (reviderad 2014) 1 Vad är screening?... 4 1.1 Hörselscreening... 4 1.2 Nyföddhetsscreening med OAE Otoacustiska

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Hörselskadade i sfi-undervisning

Hörselskadade i sfi-undervisning Hörselskadade i sfi-undervisning Många sfi-studerande har hörselnedsättning Erfarenheten visar att ett stort antal deltagare i sfi-undervisningen har hörselnedsättning. Jag började arbeta som lärare i

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Att vara förälder till ett hörselskadat barn

Att vara förälder till ett hörselskadat barn Att vara förälder till ett hörselskadat barn 2 FOTO: MIKAEL BERTMAR, LENA PATERSON, KIM NAYLOR, STEN DIDRIK BELLANDER/TIOFOTO Att upptäcka en ny värld Att bli förälder är en av livets mest fantastiska

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov Familjeenkät Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni jer ert Instruktioner: Denna enkät ska fyllas i av den familjemedlem s oftast har kontakt

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation

Roger på jobbet. Nya möjligheter för kommunikation Roger på jobbet Nya möjligheter för kommunikation Koncentrera dig på att dina arbetsuppgifter, inte på din hörsel En modern arbetsplats kan vara en komplicerad lyssningsmiljö, med dålig akustik, gruppmöten,

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

11. Kostnader för utprovning och för hörapparater samt regionala skillnader

11. Kostnader för utprovning och för hörapparater samt regionala skillnader 11. Kostnader för utprovning och för hörapparater samt regionala skillnader Sammanfattning Det är brist på vetenskaplig litteratur som redovisat kostnader i relation till nytta av hörapparat på ett sådant

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 1 1 1 VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Presbyacusis hörselnedsättning på äldre dar

Presbyacusis hörselnedsättning på äldre dar Ulf Rosenhall, professor, överläkare, hörselkliniken, Karolinska sjukhuset/institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm (ulf.rosenhall@ks.se) Presbyacusis hörselnedsättning

Läs mer

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli

Läs mer

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012

handlingsprogram Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 handlingsprogram 2013 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet.

Läs mer

Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv.

Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv. Auditiv Bearbetningsstörning (APD), ur ett pedagogiskt perspektiv. Marie Randau Hörselpedagog Barn-och utbildningsförvaltningen Silviaskolan Hur kan APD yttra sig? Uppfattas som hörselskadad trots normalt

Läs mer

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll

2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

S Series Receiver-In-Canal

S Series Receiver-In-Canal S Series Receiver-In-Canal Bevisad Prestanda. Maximalt av allt. Välkommen till S Series med Drive Architecture Starkeys nya hörapparatsfamilj med hörtelefon i örat (RIC) där marknadsledande teknologi och

Läs mer

Mitt barn har en hörselnedsättning

Mitt barn har en hörselnedsättning Mitt barn har en Information till föräldrar Du är inte ensam Innehåll Du är inte ensam 3 Hörselnedsättning 5 Metoder för hörseltestning 6 Audiogram 7 Typer av och orsaker till 8 Grad av 10 Var hittar jag

Läs mer

Fånga röster var du än är, vad du än gör

Fånga röster var du än är, vad du än gör Fånga röster var du än är, vad du än gör Interagera Vi är övertygade om att varje röst är viktig. Det är röster som är vår länk till världen och låter oss interagera med våra nära, våra vänner och vår

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Språka och leka för lärande och gemenskap

Språka och leka för lärande och gemenskap Vem jag är Språka och leka för lärande och gemenskap 23 april 2009 Föreningen för lekarbetspedagogik Barbro Bruce, logoped, universitetslektor Malmö högskola Leg. logoped 1976 Logopedmottagning, barnhabilitering,

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN SKL 25 MARS 2014 BARBRO BRUCE LEG. LOGOPED, UNIV. LEKTOR I UTBILDNINGSVETENSKAP Barn, kunskap och lärande Språk och språkutveckling Förskolan, pedagogik och läroplan 1 2 BARNSYN

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet

Verksamhetsberättelse. Svenska Audiologiska Sällskapet Verksamhetsberättelse Svenska Audiologiska Sällskapet 21 mars 2013 till 6 mars 2014 Verksamhetsberättelse för Svenska Audiologiska Sällskapet 21mars 2013 till 6 mars 2014 Styrelsen Styrelsen har under

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer