HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING"

Transkript

1 HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING Erik Borg 1, Arne Risberg 2, Bob McAllister 3, Britt-Marie Undemar 4, Gertrud Edquist 5, Anna-Clara Reinholdson 6, Anna Wiking-Johnsson 7, Ursula Willstedt-Svensson 8 1 prof. Ahlséns Forskningsinstitut, Regionsjukhuset Örebro/Örebro universitet, Örebro 2 prof. em. Inst. f. tal, musik och hörsel, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm 3 doc., Inst. f. lingvistik, Stockholms universitet, Stockholm 4 hörselvårdskonsulent, Hörsel- och dövpedagogisk verksamhet, Örebro 5 logoped, logopedmottagningen, Mora lasarett, Mora 6 logoped, Enheten för barnlogopedi/su, Göteborg 7 logoped, Talkliniken, Danderyds sjukhus, Danderyd 8 logoped, Hörselvårdsavdelningen, Universitetssjukhuset i Lund, Lund 1

2 Sammanfattning För att följa enskilda hörselskadade barns språkutveckling och för att utvärdera pedagogiska och tekniska habiliteringsmetoder har ett testbatteri (HSS HörselSkadade Barns språkutveckling) tagits fram. Hörselskadade barn i åldern 4, 5 och 6 år med hörtröskel 80 db tonmedelvärde eller bättre, har ingått i studien. Samtidigt har föräldrar och barnens hemvägledare deltagit i en enkätundersökning om barnens hörsel, tal, hörapparatanvändning m.m. Resultaten visar att testen har god validitet, och ett första referensmaterial har erhållits. 1) barn med hörselnedsättning - även ensidig - har försenad språkutveckling; 2) förseningen ökar vid större nedsättning; 3) sexåringar med mer än 40 db hörselnedsättning har inte kommit ikapp de normalhörande barnen; 4) medianåldern för upptäckt är 3,5 år; 5) hörapparater förbättrar effektivt barnens förmåga att delta i samtal; 6) tidigare upptäckt och därmed tidigare habilitering samt utökad föräldrautbildning och bättre hörapparatutnyttjande är angelägna åtgärder för att förbättra de hörselskadade barnens språkutveckling. Inledning Försenad eller utebliven språkutveckling kan ha många olika orsaker. Neurologiska, neuropsykologiska, psykiatriska eller audiologiska faktorer är viktiga, men en störning eller försening kan också selektivt drabba språkfunktionerna. Hörseln måste alltid undersökas hos barn med misstänkt 2

3 eller konstaterad språkförsening, eftersom hörselskador är vanliga och kan behandlas eller kompenseras med hjälpmedel och pedagogiska insatser. Ett barn, som har en hörselskada, får svårare att ta del av omgivningens talade språk. Barn med total dövhet eller mycket grav hörselnedsättning behöver teckenspråk och utvecklas bäst i en teckenspråklig miljö och kan dessutom ha nytta av cochleaimplantat. Andra barn, som har en medelsvår eller svår hörselskada, kan ha god hjälp av hörapparat och en medveten omgivning, som anpassar sin röst och sitt tal så att barnet uppfattar lättare, och eventuellt använder tecken som stöd. Vanliga språkliga symtom hos hörselskadade barn är brister i uttalet (Bench, 1992) [1], t ex avsaknad eller förvrängning av ljud barnen inte hör tydligt (t ex s-ljud, y/u ljud). Graden av uttalsproblem varierar beroende på graden av hörselnedsättning. Ordförråd och grammatik påverkas inte så mycket om hörselskadan är lätt. Om hörselskadan är stor påverkas många aspekter av det talade språket. Omgivningen förenklar kanske omedvetet sitt språk, vilket medför att barnet inte får ett åldersadekvat ordförråd eller får en förenklad grammatik. Det saknas dock systematisk analys av hörselskadade barns språkutveckling. Syftet med vårt projekt har varit att kvantitativt beskriva hörselskadade barns språkutveckling och skapa ett standardtest samt ett referensmaterial för kliniskt bruk. 3

4 Material Barn inskrivna vid pedagogiska hörselvården inbjöds att delta. Inklusionskriterier: ålder 4, 5 och 6 år, en hörselnedsättning av högst 80 dbhl (medelvärde 0.5, 1.0, 2.0 khz), primärt talspråksanvändande (svenska). Totalt ingick nästan 400 barn i undersökningen, varav 87 utgjorde ett normalhörande kontrollmaterial och 306 var hörselskadade. 211 hörselskadade barn deltog i testet, 12 barn orkade inte genomföra det kompletta tester utgör det analyserade materialet. Bortfallsanalys har gjorts på basen av enkäter till hemvägledare och visar att språkutvecklingen inte skiljer sig mellan testade och icke testade barn. Språktest (HörselSkadade barns Språkutveckling, HSS-test) Språktestets sammansättning baseras på en enkel begreppsmässig modell av de språkliga funktionerna. Modellen är uppbyggd av tre huvudkomponenter, den sensoriskt, hörselrelaterade, afferenta (A), den språkligt kognitiva, centrala (C); talproduktion, den motoriska, efferenta (E) och dessutom barnens allmänna utvecklingsnivå (U). Denna indelning har utvecklats och testats i en studie på hörselskadade universitetsstudenter (Borg et al. 1999) [2]. Av de befintliga testerna har vi huvudsakligen använt delar av NELLI (Neurolingvistisk test, Holmberg och Sahlén, 1986) [3] och Nya Lundamaterialet (Holmberg och Stenquist, 1979) [4]. Det framtagna testet består av 8 deltester: Mental utveckling, talförståelse i-brus, fonemdiskrimination (förmågan att skilja olika språkljud), språkligt 4

5 korttidsminne, emotionell prosodi (förmågan att skilja arga, glada och ledsna röster från varandra), fonologi, talmotorik, fonemmobilisering (förmågan att använda olika språkljud). Dessutom bedömdes barnets säkerhet och medverkan i varje deltest. Tal-i-brus-test, språkligt korttidsminne och prosoditest är nykonstruerade. Den totala testtiden är ca 45 minuter. Föräldrarenkät Föräldrarna fick en enkät med frågor om deras uppfattning av barnens språk och hörsel samt användningen av hörapparat, teckenspråk och pedagogiska insatser. Globala enkäter, validitet För att validera HSS-testet fick både testaren (i anslutning till testsituationen) och hemvägledaren (på basen av en långvarig kontakt) göra en global värdering av barnets hörfunktion, språkliga förmåga och talets förståelighet och förmåga till samspel och koncentration. En fyrgradig skala användes. Resultaten från HSS- testet visade hög korrelation till både testarens (0,8) och hemvägledarens (0,7) bedömning. Cronbach (1961) [5] α = 0,81. Resultat Testresultat, individuella profiler För varje barn erhölls en individuell profil med de 8 deltesterna och ett värde på graden av säkerhet och medverkan. Varje testresultat anges i procent av "alla rätt" eller av värdet från ett normalmaterial. Värden för de olika komponenterna i modellen (U, A, C, E) erhålls som medelvärden av de 5

6 ingående testresultaten. Ett totalvärde (T) beräknas som medelvärdet av U, A, C, E. Fig. 1 visar testprofiler för två 5-åriga barn med likartad sensorineural hörselskada (tonmedelvärde 43 resp. 47 dbhl) men med olika utfall på flera av deltesterna. Båda har god mental utveckling och medverkar väl. Det ena barnet har betydligt sämre förmåga att höra tal-i-brus och framförallt dålig fonemmobilisering, dvs. expressiv talfunktion. En detaljanalys av de olika testerna i hela materialet visade att det framförallt var de expressiva funktionerna, talmotorik och fonemmobilisering som hade låga värden bland de hörselskadade barnen, dock med ganska stor spridning. De hörselskadade barnen har alltså dubbelt funktionshinder. De uppfattar tal dåligt och deras eget tal är svårförståeligt. Klassindelat resultat Analysen av det totala normerade testresultatet visade att den totala språkfunktionen förbättrades med åldern både hos normalhörande och hörselskadade barn. De hörselskadade barnen nådde dock ej kontrollbarnens värden under observationstiden (upp till 6 års ålder). Det förefaller därför troligt att testet kan användas även på hörselskadade 7- och 8-åringar utan att resultaten "slår i taket". Tabell I visar totalresultat för pojkar och flickor, samt för sensorineurala skador och ledningshinder. Resultaten för de tre åldersgrupperna är sammantagna. Det 6

7 framgår att det inte finns några systematiska skillnader mellan könen i detta material. Totalvärdena för samtliga pojkar är 73 % och för flickor 76 % (p> 0,05). Barn med ensidig hörselnedsättning eller dövhet har signifikant sämre språkutveckling än normalbarnen (p..). Vidare finns en tendens att små och måttliga ledningshinder ( dbhl) ger större språkproblem än små sensorineurala skador, medan stora sensorineurala skador ger större språkförsening än stora ledningshinder. Grupperna db nedsättning har nära normal språkutveckling vid ledningshinder. Detta stämmer med den kliniska erfarenheten och att hörapparaten ofta upplevs mycket positivt av personer som har ledningshinder. Barnen med sensorineural hörselnedsättning av samma grad har däremot påtagligt sämre språkutveckling än normalbarnen. Föräldrarenkät Föräldrarnas bedömning av barnens hörsel visade att de flesta hörde "ganska dåligt" (Fig. 2) utan hörapparat. Med hörapparat fungerade barnen avsevärt mycket bättre enligt föräldrarnas bedömning, och majoriteten stämde "ganska bra". Praktiskt taget alla hörde "ganska bra" och många "mycket bra". Liknande resultat erhölls på frågan om hur barnet förstår i en samtalssituation. Mer bekymmersamt var uppgiften att medianen för upptäcktsåldern var 3,5 år (25 percentilen var 2,5 år och 75 percentilen 4 år). Endast 25 % angav att de gått igenom föräldrautbildning avseende barnets hörselskada. 7

8 Diskussion Upptäcktsålder Resultaten visar att de hörselskadade barnens språkutveckling är försenad trots att stora insatser görs, både tekniskt och pedagogiskt. Dock var det påtagligt få av föräldrarna som hade gått igenom kurser om hörsel och hörselskada. Även om hörapparaterna ger en klart märkbar förbättring av barnens hörseloch språkförståelse, släpar barnens språkutveckling efter. De har inte nått ikapp vid 6 års ålder, och det är inte känt hur många som når fullt normal nivå i sina språkfunktioner. Medianåldern för upptäckt var enligt föräldrarenkäten 3,5 år, vilket är i god överensstämmelse med annan statistik för upptäcktsålder av hörselskadade barn med skador ned till ca 80 dbhl. Barn med total dövhet upptäcktes däremot betydligt tidigare (Magnusson, 2000) [6]. Det har tidigare påpekats att 25 % av barnen som skrivs in i den pedagogiska hörselvården upptäcks vid 4 års-kontrollen (Borg et al., 1988) [7]. På basen av erfarenheter från studier av språkutveckling hos döva barn (Magnusson, 2000) [6] kan man anta att tidig upptäckt är viktig för språkutvecklingen även för hörselskadade barn. Även om en måttlig hörselskada inte hindrar barnet att höra språk på nära håll (45 dbhl hörselnedsättning ger möjlighet att höra samtal på 1 meters avstånd i tyst miljö), minskar denna naturligtvis den totala språkstimulansen. Denna förmåga att höra i vissa situationer medför att det är svårt att upptäcka en måttlig 8

9 hörselnedsättning. Det är därför troligt att lätta och medelsvåra hörselnedsättningar ofta inte upptäcks av föräldrarna innan de börjat tycka att barnen är allmänt sena att komma igång med talet. En hörselscreening vid lägre ålder är troligen det bästa sättet att förhindra den språkförsening som de hörselskadade barnen trots alla åtgärder drabbas av. Ensidig dövhet Barn med ensidig dövhet har sämre testresultat i detta material än kontrollbarnen. Analysen visar att de ensidigt döva/hörselskadade 5-åringarna har signifikant sämre testvärden (p < 0,02 ANOVA?) än de normalhörande 5- åringarna. Sexåringarna har lägre värden, men skillnaden når ej signifikans. Med hänsyn till att höger öra och vänster hjärnhalva är dominant avseende språkfunktioner (t.ex. Katz & Wilde, 1986) [8] skulle man kunna förvänta sig att barn med högersidig dövhet fick sämre språkutveckling än barn med vänstersidig dövhet. Någon sådan tendens fanns dock inte i materialet. Är hörselvården bra idag? Hörselskadade barns språkutveckling släpar efter. Även barn med små nedsättningar och ensidig hörselnedsättning ligger sämre än normalhörande barn. Det är svårt att säga om vi har nått så långt vi kan med nuvarande metoder, men det är oroande att barnen blir 3,5 år innan hörselskadan upptäcks. Det är också påtagligt få föräldrar som får tillgång till utbildning om hörselskadans konsekvenser för barnets utveckling och kommunikation. 9

10 Neonatal screening med nya metoder, otoakustiska emissioner, kan upptäcka de medfödda skadorna. Emellertid är många hörselskador progredierande och det torde inte räcka med neonatal screening. Våra resultat visar att de expressiva funktionerna påverkas speciellt mycket vid hörselskada, även om variabiliteten är stor. En ökad observation på dessa funktioner, främst barnets uttal, kan bidra till en tidigare diagnostik. En ökad användning av BOEL-testet vid 8-9 månaders ålder kan också leda till att hörsel- och språkträning kan sättas in tidigare. Det är dock viktigt att testarna utbildas väl och att kvaliteten kontrolleras. En tidigare insatt habilitering är antagligen det mest effektiva vi kan göra idag för att förbättra de hörselskadade barnens möjligheter till normal språkutveckling. Varför har hörapparatanvändningen inte lett till att barnens språkutveckling blir normal? Populärt brukar hörapparater och glasögon jämföras och jämställas. Många undrar varför det är så besvärligt med hörapparater (krångliga att prova ut och svåra att använda) när det är så lätt med glasögon? Svaret är enkelt: De flesta glasögonanvändare har ett brytningsfel, som glasögonen korrigerar närmast perfekt. Neurologiska synproblem (t.ex. macula degeneration) är relativt ovanliga och där hjälper glasögon inte alls i samma utsträckning. För hörsel och hörapparater är det tvärtom. Ledningshinder (mekano-akustiskt fel jämförbart med brytningsfel i ögat) är relativt sällsynta. I dessa fall hjälper hörapparater bra, vilket motsvaras av att de hörselskadade barnen med stora ledningshinder har nära normal språkutveckling (Tabell I). Den vanligaste typen av hörselskada är emellertid de sensorineurala skadorna, som inte bara leder till en försvagning av ljuden utan också till en förvrängning. Detta beror 10

11 på att ett stort antal sinnesceller och nervtrådar i innerörat saknas eller kodar ljudet fel. Sensorineural hörselnedsättning är alltså en komplicerad neurologisk funktionsnedsättning. De nya digitala hörapparaterna markerar ett stort framsteg, men även med datorernas hjälp är det mycket svårt att omvandla talsignalen så att den blir lättförståelig för barn med sensorineural hörselnedsättning. Många barn har räddats och kommer att räddas undan hörselskador tack vare bl.a. vaccination mot röda hund och haemophilus influenze. För de hörselskador som trots allt uppstår är tekniska och pedagogiska åtgärder de viktigaste. Tidig diagnostik, snabb och högkvalificerad hörapparatutprovning samt utökade pedagogiska insatser för både barn, föräldrar och daghemspersonal är nödvändiga åtgärder för att de hörselskadade barnens språkutveckling skall bli så bra som möjligt, och att de därmed får en chans att utveckla alla sina förmågor. Stora satsningar måste nu göras för att datateknikens möjligheter skall komma också de hörselskadade barnen tillgodo. 11

12 Acknowledgement Tack till logoped Eva Holmberg för att vi fått utnyttja och modifiera Nya Lunda- och NELLI-materialet, till logoped Astrid Fryhlmark för att vi har fått använda hennes språktest, till logoped Helena Wästlund för deltagande i utveckling av tester samt testning och Helen Öfverholm-Engström, Maria Levlin och Monica Morell för genomförda tester. 12

13 Referenser Bench R J. Communication skills in hearing impaired children. Studies in disorders of communication. Whurr Publishers ltd. London Borg E, Samuelsson E, Danermark B, Rönnberg J. Communicative ability in an audiological perspective. Theory and application to post secondary school. Scand Audiol 1999; Suppl 50: Holmberg E, Sahlén B. NELLI. Neurolingvistisk undersökningsmodell för språkstörda barn. Utbildningsproduktion AB (kommer inom kort att ges ut i ny, något omarbetad upplaga av Pedagogisk Design) Holmberg E, Stenquist H. Lundamaterialet. Kartläggning och bedömning av barns språkliga förmåga. Utbildningsproduktion AB Cronbach LJ. Essentials of Psychological Testing, New York, Harper and Row Magnusson M. Hearing screening in infants and the importance of early language acquisition. Avhandling Linköping: Linköpings universitet; (Linköping studies in education and psychology, nr 72). Borg E, Hirsch A, Änggård L. Hörsel-screening och otitis media. Läkartidningen 1988; 85: Katz J, Wilde L. Auditory perceptual disorders in children. In: Handbook of Clinical Audiology. Katz J (ed). 1986; Williams & Wilkins, Baltimore. 13

HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING (HSS) RAPPORT

HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING (HSS) RAPPORT ISSN 1404-059X HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING (HSS) RAPPORT Erik Borg, Arne Risberg, Bob McAllister, Britt-Marie Undemar, Gertrud Edquist, Anna-Clara Reinholdson, Anna Wiking-Johnsson, Ursula Willstedt-Svensson

Läs mer

AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT

AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT ISSN 1404-059X HÖRSELSKADADE BARNS SPRÅKUTVECKLING (HSS) - UTVIDGAT MATERIAL, 2005 Erik Borg, Bob McAllister, Arne Risberg, Anna Wiking-Johnsson AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr 2 C 2005 ISSN 1404-059X

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning

RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - hörselnedsättning HÖRSELNEDSÄTTNING RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV MEDICINSK INVALIDITET Enligt Svensk Försäkrings tabellverk är medicinsk invaliditet vid total

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Dålig hörsel kan leda till demens

Dålig hörsel kan leda till demens Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

DELKURS 1: Audiologisk diagnostik

DELKURS 1: Audiologisk diagnostik Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Audionomprogrammet 180 hp Hörselvetenskap B: Diagnostik och rehabilitering DELKURS 1: Audiologisk diagnostik ORDINARIE TENTAMEN Datum: 2012-03-30

Läs mer

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola

Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola Till dig som vill remittera till Vårängens språkförskola För att söka till språkförskolan krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än

Läs mer

Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.

Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats

Läs mer

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen. Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2012-05-30 Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod:

Läs mer

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU Orsaker till hörselnedsättning hos barn Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU Vilken typ av hörselnedsättning talar vi om? Debut under barndomen Bestående (>6 månader) Signifikant ur

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Information till föräldrar

Information till föräldrar Information till föräldrar tm WIDEX BABY 440 the best start in life Ett barns hörsel spelar en avgörande roll för dess språkutveckling och hur det uppfattar världen. Barnet hör ljud framförallt föräldrarnas

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) LOGA41 Fördjupad barnlogopedi Child Language Impairments II 15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4 Allmänna uppgifter Huvudområde Logopedi / lingvistik

Läs mer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten

Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten Till dig som vill remittera till språkförskoleavdelningen Blixten För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Örat och hörseln en guide

Örat och hörseln en guide Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Kunskapen om barns normala och avvikande språkutveckling har ökat betydligt genom de senaste 30-40 årens forskning.

Kunskapen om barns normala och avvikande språkutveckling har ökat betydligt genom de senaste 30-40 årens forskning. I. INLEDNING Vad är normal språkutveckling för ett barn med nedsatt hörsel? När behöver barnet extra stödinsatser och i så fall vilka? Det är frågor som hela tiden är aktuella inom barnhörselvården och

Läs mer

Fyraårskontrollen av hörseln viktig för att hitta lätta hörselskador

Fyraårskontrollen av hörseln viktig för att hitta lätta hörselskador Klinik och vetenskap Lena Hedendahl, distriktsläkare, Björkskatans vårdcentral, Luleå (Lena.Hedendal@nll.se) Sture Lindholm, audiolog och öronläkare, öronkliniken, Länssjukhuset, Kalmar Göran Westman,

Läs mer

Vad är hörselnedsättning?

Vad är hörselnedsättning? Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Hörselvården organiseras på många olika sätt i landet. Det finns också stora variationer när det gäller huvudmännens rutiner att ta ut avgifter för att prova ut hörapparater.

Läs mer

Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat

Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat Vårdprogram Barn 0-7 år med cochleaimplantat Ett cochlea-/snäckimplantat (= CI) är en medicinsk-teknisk lösning som möjliggör ljuduppfattning för personer med grav hörselnedsättning eller dövhet beroende

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

CD-skiva TAL I BRUS. innehållet presenteras närmare i på följande sidor

CD-skiva TAL I BRUS. innehållet presenteras närmare i på följande sidor CD-skiva TAL I BRUS innehållet presenteras närmare i på följande sidor C A TEGNÉR AB BOX 20003 161 02 BROMMA TEL 08-564 822 00 FAX 08-564 822 09 INTERNET: www.categner.se E-MAIL: info@categner.se KLINISK

Läs mer

Inlärningsproblem och psykisk hälsa

Inlärningsproblem och psykisk hälsa 1 Inlärningsproblem och psykisk hälsa Ingvar Lundberg & Christos Kolovos Huvudfåran i forskningen om inlärningssvårigheter i skolan handlar om ett sökande efter orsaker. På senare tid har särskilt den

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande

Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande Info om mig själv (moderator): Petra Nilsson Arbetar som hörselpedagog

Läs mer

Grav hörselnedsättning Vuxna

Grav hörselnedsättning Vuxna 1 Grav hörselnedsättning Vuxna Uppföljning C Personnummer: Namn: Datum (obligatoriskt): Vårdgivare: Vårdgivaren fyller i de rehabiliteringsinsatser patienten fått det senaste året och matar in uppgifterna

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Språkutveckling hos flerspråkiga barn Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer

Läs mer

Hälsoundersökning vid 4 år

Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 år Hälsoundersökning vid 4 års ålder ingår i barnhälsovårdens hälsoövervakningsprogram i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:8 och Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården

Läs mer

Hur förklaras språkstörning?

Hur förklaras språkstörning? Språkstörning Hur förklaras språkstörning? Vissa hjärnfunktioner fungerar inte helt som de ska hos personer med språkstörning. Det gäller framför allt funktioner som är viktiga för att man ska kunna uppfatta

Läs mer

Vilka har funktionshindret

Vilka har funktionshindret Rapport från Syncentralen och Hörcentralen Vilka har funktionshindret dövblindhet? Kartläggning av antalet personer med syn- och hörselnedsättning som har kontakt med Landstinget i Uppsala län Författare

Läs mer

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005. Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge 2005 Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige Målinstrument för samspel Barn med flera grava funktionshinder,

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Provmoment: Neuropsykologisk undersökning, tentamen (1010) Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 080827, 13.00-17.00

Läs mer

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: 1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Den uppkopplade barnhjärnan

Den uppkopplade barnhjärnan Den uppkopplade barnhjärnan Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Psykisk Ohälsa Mässan Stockholm den 28/1 2015 Namn Efternamn 2015-02-011 Den uppkopplade hjärnan Från uppkopplingar mellan hjärnans

Läs mer

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Att höra eller nästan inte höra

Att höra eller nästan inte höra Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt

Läs mer

Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Hörseltest för nyfödda Hörselscreening av nyfödda Tidig diagnos Tidiga insatser Tal- och språkutveckling

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder Jag/vi önskar plats för min/vår son/dotter i Förskoleklass. (gäller grundsärskola och grundskola) År 1-6 Grundskola..

Läs mer

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnlogopedi Diagnos/tillstånd Språkliga svårigheter/språkstörning Språket utvecklas inte alltid som förväntat hos ett barn.

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Få en bra start med hörapparat

Få en bra start med hörapparat Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid.

Psykologbedömning. Öppenvårdspsykologerna är knutna till Karolinska Solna och finns på Danderyds sjukhus. Remittera om möjligt i god tid. Till dig som vill remittera till språkförskola För att söka till språkförskola krävs logopedremiss. Bedömningen från dig är det viktigaste underlaget för att kunna ta beslut om vilka barn som skall erbjudas

Läs mer

Joakim Grendin Överläkare Östersunds sjukhus Örnsköldsviks sjukhus

Joakim Grendin Överläkare Östersunds sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Joakim Grendin Överläkare Östersunds sjukhus Örnsköldsviks sjukhus 1 2 BAHA (benförankrad hörapparat) Bonebridge (aktiv benledare) Vibrant Soundbridge (aktivt mellanöreimplantat) Cochleaimplantat (CI)

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer