HÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan

Transkript

1 HÖRSEL Förekomst av hörselnedsättning Permanent hörselnedsättning på mer än 40 db beräknas finnas hos cirka 1,6 promille av nyfödda barn. Det finns goda vetenskapliga underlag för att prevalensen av hörselnedsättning ökar under barnets första tio år. Allvarliga hörselnedsättningar, neurogena hörselnedsättningar, som orsakas av skador på hörcellerna och som kräver hörselhjälpmedel förekommer hos cirka 0,5 % av skolbarnen. Sekretorisk mediaotit med hörselnedsättning kan förekomma hos cirka 5 % av barn i åldern 5-8 år och ger ofta en tillfällig hörselnedsättning. Cirka 80% av barnen rapporteras ha haft sekretorisk mediaotit någon gång före skolstart. I Örebro län finns lågt räknat 200 barn 0-20 år med bestående hörselnedsättning och cirka 120 stycken med hjälpmedel. Från och med januari 2004 genomförs neonatal hörselscreening av alla nyfödda barn med hjälp av OAE-metoden som registrerar så kallade otoakustiska emissioner. Dessutom utförs hörselscreening på alla fyraåringar inom barnhälsovårdens ram. Stöd och samverkan Remiss till audiologiska kliniken vid misstanke på hörselnedsättning kan skrivas från flera verksamheter. Audiologiska kliniken ansvarar för medicinsk utredning, diagnostik, medicinsk hörselvård och tekniska hjälpmedel, även i skolan. HDV ansvarar för de habiliterande insatserna. HDV är den hörsel- och dövpedagogiska verksamheten inom habiliteringen. När en hörselnedsättning diagnostiseras på audiologiska kliniken och man bedömer att det finns en större funktionsnedsättning med funktionshinder i vardagen eller en mindre funktionsnedsättning med stort funktionshinder i vardagen skickas en remiss till HDV. HDV kan erbjuda habilitering i teamsamverkan med kurator, psykolog, logoped. HDV samverkar också med kommunernas hörselpedagoger. HDV kan informera om ett barns funktionsnedsättning på uppdrag av vårdnadshavare. Audiologiska kliniken kan med vårdnadshavares samtycke lämna information om en elevs hörselnedsättning vidare till elevhälsans medicinska insats. Audiogram och eventuellt andra journalkopior kan skickas till den medicinska delen av elevhälsan och ska då scannas in i journalen. Information kan skickas då en hörselnedsättning diagnosticeras eller vid en förändring av hörseln. Rektor är ytterst ansvarig för en elevs behov utifrån en hörselnedsättning för anpassningar och eventuellt behov av extra stöd. Hörselpedagogerna vid Centralt skolstöd i Örebro är en resurs för skolorna så att anpassningar görs och stöd ges på bästa sätt. De flesta kommuner i länet med vissa undantag har avtal med Centralt skolstöd för att få tillgång till hörselpedagog. De kan ge information, råd- och stödinsatser samt handledning till skolledning, arbetslag och i viss mån elever i skolan. De samverkar också med hörselingenjörer. När skolsköterskan får kännedom en elevs hörselnedsättning bör hon/han informera rektor samt ta kontakt med 1

2 hörselpedagog. Rektor kan också samverka direkt med hörselpedagog. Audiologiska kliniken ansvarar för att hörhjälpmedel finns installerade på skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten har som mål att vara ett stöd i specialpedagogiska frågor gentemot kommunen genom att erbjuda informationsinsatser, kompetensutveckling och specialpedagogisk rådgivning. Program för hörselbedömning inom elevhälsans medicinska insats Identifiera elever som vid start i förskoleklassen har en redan känd hörselnedsättning. Observera resultatet från hörselscreening på BVC när 6- årsbesöket genomförs. Rutinmässig screeningaudiometri görs på alla elever i förskoleklass i Örebro kommun från och med höstterminen Hörselmätning görs närhelst misstanke om hörselnedsättning föreligger. Observera särskilt elever med inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter och där utredning och utvecklingsbedömning görs bland annat med frågeställningen utvecklingsstörning. Nyanlända elever och andra elever där hörselscreening inte tidigare utförts skall erbjudas detta. Riktad hörselscreening genomförs under skolår 1 i gymnasieskolan vid program med bullerbelastning för att identifiera elever med neurogen hörselnedsättning. Medicinsk studie- och yrkesvägledning ges till elever med känd hörselnedsättning i samverkan med studie- och yrkesvägledaren och eventuellt hörselpedagogen. Utbildning Skolsköterska som utför hörselscreening ska ha gått utbildning i screeningaudiometri. Screeningaudiometri i förskoleklass Screeningaudiometri skall erbjudas alla elever i förskoleklass. I samråd med audiologiska kliniken rekommenderas att hörselscreening görs på förmiddagen då eleven är som piggast vilket kan underlätta koncentrationen. Undersökningen görs lämpligast vid ett från hälsobesöket separat tillfälle. Screeningaudiometri inom gymnasieskolans bullerbelastade program Screeningaudiometri ska erbjudas elever som valt bullerbelastade linjer inom gymnasieskolans första skolår. Skolsköterska med utbildning i hörselscreening skall utföra screeningen. Det är lämpligt att lyfta fram arbetsmiljöperspektivet i samband med att hörselscreeningen görs på gymnasieskolans bullerbelastade program. Det är bra 2

3 om eleven medvetandegörs om sambandet mellan bullerbelastning och risken för hörselskador. Vikten av hörselskydd bör alltid tas upp. Bullerbelastad miljö kan definieras som en miljö där man använder hörselskydd, exempelvis gymnasieskolans bygg-, fordons-, musik/estet- och livsmedelsprogram. För att ytterligare definiera vad som ska bedömas som bullerbelastad miljö kan akustikmätning (bullermätning) utföras på skolan. En sådan mätning kan vara bra ur pedagogisk synvinkel. Denna fråga får diskuteras på den enskilda skolan. Man kan be företagshälsovården eller eventuellt hörseltekniska avdelningen vid RGD/RGH om hjälp, audiologiska kliniken kan för närvarande inte ta på sig detta. Att tänka på vid hörselscreening i skolan Ordinarie skolsköterska på respektive skola är kontaktperson. Ta fram samtycke från vårdnadshavare då eleven inte uppnått myndig ålder och lämna information till vårdnadshavare om resultatet. Boka tid med klasserna efter överenskommelse om dag och tid med skolsköterska som hjälper till med screening om ordinarie sköterska inte utför undersökningen. Hörselscreeningen bör helst ske tidigt på dagen (för yngre barn) eftersom barnen kan bli trötta på eftermiddagen och få svårt att koncentrera sig och därmed blir resultatet osäkrare. Ett tyst rum används för hörselscreeningen på varje skola. Observera eventuell fläkt, surrande kylskåp eller dator. Telefonen skall vara bortkopplad. Eleven ska kunna sitta bekvämt på egen stol vid lagom högt bord. Vid screening i förskoleklassen utförs undersökningen lämpligast vid ett från hälsobesöket separat tillfälle. Att tänka på före mätningen Funktionskontroll, sätt på apparaten före undersökningen och kontrollera att den fungerar. Audiometern placeras avskärmad så att eleven inte ser när man trycker. Observera att inga små lampor på apparaten reflekteras i fönster eller tavlor. Otoskopera eleven innan hörselmätningen påbörjas så att man är säker på att hörselgångarna är fria från vaxpropp. Om det finns en vaxpropp, rekommendera Vaxol. Ny tid ges för mätning. Instruera eleven, med lurarna på bordet, att trycka på knapp som kallas patientsignal när det hörs en ton, ett pip eller ett litet brum i ena örat. Upprepa så eleven förstår att det är olika ljud och att de är svaga eller väldigt svaga. Sätt hörtelefonerna på eleven. De skall sitta mitt för örats mynning, ytterörat får inte vara vikt, inget hår i vägen som kan täcka och kittla. 3

4 Genomförande av hörselscreeningen Screening på 20 db-nivån för skolelever Börja med en väl hörbar signal (40 db) vid frekvensen 1 khz på höger öra eller det bästa örat om föräldrarna misstänker sidoskillnad. Sänk sedan nivån till 20 db och ge en signal. Om svar erhålls ge en ny signal på samma nivå. Om svar erhålls två gånger på samma nivå kan svaret bedömas som säkert och man går vidare och testar nästa frekvens på samma sätt. Testa på 40 db 1 khz 20 db 1 khz 20 db 2 khz 20 db 3 khz 20 db 4 khz 20 db 6 khz 20 db 8 khz 20 db 1 khz 20 db 500 Hz Om svar inte erhålls höjs ljudnivån i 5 db-steg tills eleven svarar. Därefter sänks ljudnivån med 10 db och man testar på den ljudnivån igen, om inget svar fås höjer man med 5 db i taget tills man når nivån man först fick svar på. Om eleven svarar då har man fått två svar på samma nivå vid aktuell frekvens. Om svaren på en frekvens är osäkra, gör om mätningen på denna frekvens i ett senare skede av undersökningen. Om eleven inte ger respons på det första örat, byt öra och mät färdigt detta öra, fortsätt därefter med det första örat. Uppmuntra eleven under mätningen. Kommentera inte elevens svarstryckningar utan upprepa och gå vidare. Vid svarstryckningar utan given signal, kontrollera att eleven förstått instruktionerna. Ställ inte ledande frågor. Bedömning av resultatet Kravet för godkänd screening är två säkra svar på 20 db vid samtliga frekvenser (0,5-8 khz). 4

5 Remiss till Audiologiska kliniken Om eleven hör vid 25 db eller sämre vid två intilliggande frekvenser på samma öra. Om eleven hör vid 30 db eller sämre vid 500 Hz, 1000 Hz, 2000 Hz eller 3000 Hz. Om eleven hör vid 35 db eller sämre vid 4000 Hz, 6000 Hz eller 8000 Hz. Om eleven eller omgivningen upplever hörselbesvär. Om eleven hör vid 25 db på mer än en frekvens på samma öra (men ej sammanhängande) bör en ny hörselkontroll göras. Om resultatet kvarstår vid omkontroll skrivs remiss. Skolsköterska som utför hörselmätning skickar remissen men elevens skola anges som svarsmottagare så att remissvar kommer rätt. Dokumentation Audiometriresultatet förs in i journalen (ProReNata) under journalanteckning/undersökning/hörseltest. Medicinsk studie- och yrkesvägledning I samband med hälsosamtalet under skolår 7 bör medicinsk studie- och yrkesvägledning ges till elever med känd hörselnedsättning, gärna tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare och hörselpedagog i kommunen. Det innebär att i samtal med eleven medvetandegöra om sambandet bullerbelastning och risken för försämring av sensorineural hörselskada. En lindrig diskantlokaliserad hörselskada som drabbat hörselnerven kan förvärras efter exposition för buller. Vid ensidig dövhet kan det vara svårare att lokalisera ljud. Det kan vara av betydelse utomhus, till exempel i vissa trafiksituationer. Vid ensidig dövhet kan också arbete i bullrig miljö innebära en onödig risk för det fungerande örat. En grav hörselskada kan försvåra arbete där kommunikation via hörseln är viktig. Kalibrering av audiometer Audiometern ska kalibreras en gång om året. Ansvaret för att det utförs vilar på den skolsköterska som är ordinarie på den skola där audiometern förvaras. Särskild blankett, PM , finns som ska fyllas i och följa med audiometern till audiologiska kliniken som utför kalibrering till viss kostnad. Kalibreras mot hörlurarna Vid byte av hörtelefoner/hörlurar så måste audiometern kalibreras om. Bilaga vid kalibrering av audiometer Skicka med ifylld bilaga, PM , vid kalibrering av audiometer. 5