Så fungerar vall och bete på ekomjölkgården

Transkript

1 Så fungerar vall och bete på ekomjölkgården Deltagarna i mentorprogrammet Bondens Ekoråd fick sparring av eko-erfarna kollegor. INGER KÄLLANDER text och foto Bondens Ekoråd Bondens Ekoråd är ett mentorskapsprogram som initierats av Ekologiska Lantbrukarna och drivs i samarbete med LRF, Arla och Lantmännen. Bondens Ekoråd erbjuder omläggare ett personligt bollplank genom kontakt med en erfaren och kunnig lantbrukarkollega. Läs mer om Bondens Ekoråd på Snillen spekulerar kallade en av deltagarna Bondens Ekoråds första två gruppträffar. Och det var verkligen så det kändes när åtta omläggare och tolv mentorer samlades i somras. Värdar var de båda mentorerna Ingrid Sommar och Stig Oldbrings som tog emot på respektive gård. Vall och betesdrift var temat för de båda träffarna i slutet av juni och början av juli och från första till sista stund fanns det mycket att diskutera. Som omläggare är man osäker på allt från växtföljden till proteinkvalitén i fodret. Eller som mentorn Thomas Gunnarsson uttryckte det: Man blir ju aldrig fulllärd! Gruppträffar med flera mentorer och omläggare är en del av Bondens Ekoråds grundpaket. Syftet är att ge omläggaren en djupare inblick i ytterligare en väl fungerande ekogård, och så blir det ju en annan dynamik i utbytet när fler berättar, vrider och vänder på gemensamma företeelser i driften. Gruppträffarna är därför öppna för samtliga mentorer och omläggare. Rådgivaren och valloch betesexperten Margareta Dahlberg medverkade i båda träffarna. Svånö gård Ingrid och Håkan Sommar bedriver mjölkproduktion utanför Västerås på gården Svånö som omfattar 190 ha åker och 28 ha naturbete. De började med 30 kor och hade en dröm att kunna bygga om till lösdrift. Funderingar fanns på ekoproduktion, men beslutet att lägga om till ekologisk produktion tog ett par år, tills de på en kurs lyssnade på mjölk- och foderforskaren Rolf Spörndly: Trettio kor och så mycket mark ni måste vara dumma i huvudet som inte producerar ekologiskt! Ni skulle ju kunna tjäna pengar så att ni kan bygga om till lösdrift. Idag har Ingrid och Håkan 135 kor och lagården med kall lösdrift, liggbås och 2 robotar byggdes Gården har en treårig växtföljd med tvåårsvall + insådd av baljväxtblandning eller vårsäd som skördas som helsäd. Västra torp Stig Oldbring bor med fru Ing- Marie i Västra Torp på Linköpingsslätten. Dit kom han 1962 och började med 17 mjölkkor, idag brukar 14 ekologiskt lantbruk 6/2010

2 han 220 ha åker, en hel del naturbeten och 150 kor producerar sedan 2002 ekologisk mjölk. Han började fundera på ekostöden, och tyckte den ekologiska spannmålskalkylen såg intressant ut. På ett LRF-möte hörde han Carl-Erik Ehrenkrona berätta entusiastiskt om sin omställning till eko och det ledde till en omläggning av både åkrar och djur som var klar I samband med omläggningen byggdes den gamla kortbåslagården om till lösdrift med mjölkgrop och utfodringen ändrades till ett förenklat utfodringssystem med fullfoder, en blandning av ensilage, åkerböna och spannmål. Alla djuren får samma blandning, men med anpassad koncentrationsgrad, kalvarna får mer ensilage. Växtföljden är fri och ungefär sju år lång med vall, höstvete, rågvete, blandsäd korn + havre samt åkerböna/trindsäd. Skördeteknik I månadsskiftet maj-juni slogs vallarna på både Svånö och Västra Torp och vid gruppträffarna stod andra skörden för dörren. Deltagarna var över lag nöjda med avkastningen, ungefär 80 % av konventionell skörd är vanligt, men flera av omläggarna har inte ens upplevt någon skördesänkning. Snarare undrade man hur det kan löna sig att lägga på 90 kg kväve på den konventionella vallen. Men man var också överens om att variationen kan bli större eftersom man är mer beroende av jordtemperaturen för en bra tillväxt. Ensilaget från förstaårsvallen som Stig slog en Alltifrån avkastning och fetthalt till vallfröblandning och skräppa avhandlades. Här diskuterar mentorerna Tage Larsson, Anders Svedjelid och Eva von Heideken tillsammans med omläggaren Alf Nilsson. vecka senare blev lite för blött, men kan man blanda fodret från olika skördar är det inget problem. Med två slåtterkrossar och en hackvagn får Stig en bra effektivitet. Med bredspridning blir torkningen jämnare, proteinkvaliteten bättre och behovet av inköpt foder minskar. Det fungerar även med rotorkross, det blir nästan som en bredspridning och det spar bränsle, påpekade en av deltagarna, och en annan berättade att han helt enkelt tar bort plåtarna på slåtterkrossen. Tillsatsmedel eller ej diskuterades. Stig och flera andra använder inget tillsatsmedel alls. Packa och täcka noggrant är allra viktigast sade Margareta Dahlberg. Tillsatsmedel är viktigast vid andra och tredje skörd när fodret i allmänhet är blötare, då kan det vara en försäkring att ha det hemma i reserv. Syrorna är då bättre än bakterier. Direkt efter första skörd gödslades vallen med 20 ton flyt hos Stig och sväm hos Ingrid. Ingen gödsel på förstaårsvallen dock. Vallfröblandningar Ingrid har funderat mycket på vallfröblandningar och använder nu Viken, som innehåller 5 % lusern. Vallen blev därför väldigt hög hösten 2009 och Ingrid slog den då, vilket gjorde att förstaskörden i år blev lite mindre. Men det gör inte så mycket när den ska skördas ett par gånger Nät, plast & väv Bevattning Regnkläder Beställ våra kataloger Mogatan 6, Helsingborg, Tel Fax info@olssonsfro.se Tillbehör & redskap ekologiskt lantbruk 6/

3 bondens ekoråd Vallexperten Margaretha Dahlberg kompletterade lantbrukarnas erfarenheter med kunskaper och många goda råd. Katarina Karlberg som har Thomas Gunnarsson som mentor ville diskutera hur man hanterar anställda vars okunskap om den ekologiska omläggningen kan skapa rädsla och motstånd. till, tycker Ingrid. Stig använder samma blandning eftersom han tycker lusernen ger en ökad säkerhet och mer skörd, särskilt på torra fläckar där rödklövern inte går bra. Lusern ger mer fiber till fodret och hjälper också vallen att stå bättre vilket höjer vallfodrets kvalitet. Nu inför andra skörd blommade alla vallarna vitt på båda gårdarna. Vitklövern skjuter som tusan i år! Rödklövern är ovärderlig med sin höga proteinkvalitet, kompletterade Maggan Dahlberg resonemanget. Käringtand är allra bäst eftersom proteinet inte löses upp så fort i våmmen. Vitklöver har sämre proteinkvalitet men bättre än gräs. Eftersom det gäller att få korna att äta massor med grovfoder måste man också få fodret så smakligt som möjligt. Då kan de äta 18 kg utan problem. Vallblandningar med örter ger ett smakligt och energirikt foder, men de tål inte den intensiva hantering som mjölkgårdarna oftast har. Med flera skördar och omläggning av vallen efter ett par, tre år blir dessa blandningar ganska dyra. Våga lita på betet! Maggan Dahlberg har tre käpphästar för att lyckas med mjölkproduktion på bete: mycket grovfoder, gilla kontrollen och intresse för betesgång. Vid omläggningen till ekologisk produktion gäller det att lära sig lita på betet och på korna! Detta är en mental omställning som kräver både mod och strategi och det är vanligt att man överutfodrar i stallet i början. ProMyr ger friska djur Perstorps breda produktsortiment ger högsta kvalitet på alla typer av ensilage. Välkommen till oss på Elmia! Monter B02: ekologiskt lantbruk 6/2010

4 Sjunker avkastningen på betet? Ja, detta är nog den allmänna erfarenheten. Men å andra sidan producerar vi ju mjölken billigt på bete så då gör det inget om det sjunker lite i tanken, tyckte flera av mentorerna. Men det är viktigt att betestillgången är bra och att betet är smakligt så korna inte betar för lite. En bra avvägning mellan utfodringen inne och bra bete kräver mycket djuröga och är avgörande för att det ska fungera bra. Hos Stig går korna ute på bete hela natten. De äter mest på natten och uppfyller då KRAVs regel om 50 % ts bete i utfodringen. Hos Ingrid som har robot får korna välja själva när de ska gå ut. Då går de ut vid 10-tiden på kvällen och går hem igen på morgonen. Man får inte göra det för trevligt för dem inne, säger Ingrid, då stannar de inne. Om de gör det får man minska på fodret, men det måste finnas tillräckligt med bete. På Västra Torp används Odals KRAV-märkta standardbetesblandning. Även på Svånö tycker man att en vanlig hederlig betesblandning som tål tramp är det bästa för mjölkkor som också ska beta intensivt. Klöverproblem? Att fetthalten sjunker något under betesdriften är en allmän erfarenhet. Framför allt är det vitklövern med sitt låga fiberinnehåll som är orsaken. Rajgräs ökar fiberandelen och någon hade provat rajsvingel som är mer härdigt än rajgräs. Oftast är det inget problem och betalningen får man per liter mjölk, inte för fettet. Eva von Heideken berättade att hon tvärtom har problemet att fetthalten är för hög hon skulle hellre mjölka lite större mängd! Men låg fetthalt ger inte automatiskt mer mjölk, den viktigaste faktorn för att få en bra fetthalt är avel, konstaterade deltagarna. Rädslan för trumsjuka p g a stora mängder klöver finns hos omläggarna, särskilt hos en av dem som drabbades av dödsfall i våras. Men ingen av mentorerna upplever klövern som ett problem. Ut med korna så tidigt som möjligt så de vänjer sig vid betet, var rådet. Hur stor betesareal? Enligt Maggan Dahlberg får man räkna med mellan 0,2 0,6 ha bete per ko. Det gäller också att ha bra drivgångar ut till betet och se till att de kan sprida sig på en stor yta. Har man gott om areal har man också större valmöjligheter. Stora fållor som sköts bra med intensiv betning med putsning får en tät svål och kan ge riktigt bra avkastning. På Svånö har man tre, ibland fyra fållor. Mentorn Tage Larsson berättade att han har fem ha stora fållor där han slår hälften. Sedan sköter korna det själva, de dammsuger även upp det slagna som hinner torka. Det är inte det mest effektiva betesutnyttjandet, men det blir mindre arbete. Har man lite betesareal är det bättre att göra små fållor med stripbetning som man roterar ofta. Det är mer arbetskrävande men korna trampar inte ner, man utnyttjar betet mer intensivt och det kan ge hög avkastning. Sätt inte upp för ambitiösa staket i början, rådde Maggan Dahlberg. Man kan vilja ändra efter hand. Stäng ordentligt runtom, men det kan räcka med enklare plastkäppar och tråd emellan fållorna. Skräppa och maskros Med treskördesystemet de tillämpar tycker Ingrid och Håkan inte att de har några tistelproblem. Skräppan är däremot svårare att bli av med och det utbyttes många goda råd! Putsa betet tidigt på säsongen och putsa ofta. Det är enligt vetenskapliga studier bättre att skära av skräppan än att hacka den. Då är stjälken öppen för vatten och sporer. Stig som kör med hack för att bättre sprida ut materialet vid putsningen kör sakta för att få samma effekt. Man får aldrig ge sig! Dra upp fem plantor vid varje mjölkning, rådde Ingrid. Mest raffinerade metoden hade Stefan Soleskog som visade en burk med nedvissnade skräppablad infekterade av en parasit. Dessa sprider han för hand över skräppabestånden och får en biologisk bekämpning. Maskrosgula vallar på våren bekymrade några av omläggarna. Men vi måste se maskrosen på ett annat Ditt medlemskap i Ekologiska Lantbrukarna kostar från 40 kr i månaden Senaste månaderna har vi använt dem till att: delta i debatten om GMO bland annat genom debattartikel i ATL marknadsbevaka, just nu med fokus på gris (både EU-ekologisk och KRAV) presentera projektet Jord på trynet i jordbruksministerns satsning på Matlandet Sverige. söka och har beviljats 1,8 miljoner för vårt arbete med klimat och energi svara på remisser, t ex på Jordbruksverkets handlingsplan för klimat och läckage delta i arbetet om hur EUs ekoregler ska tolkas påverka hur Ekoforsk på SLUs ska arbeta Just nu jobbar vi vidare med att: ta fram en klimatstrategi för ekologiskt jordbruk göra kortfilmer om klimatsmarta åtgärder på ekologiska gårdar förbättra avsättningen för bland annat mjölk och kött göra en kampanj för medlemsvärvning förbättra verktygslådan för medlemmar på ordna konferens med alla distrikten november Tycker du det är värt pengarna? ekologiskt lantbruk 6/

5 bondens ekoråd sätt, det var mentorerna eniga om. Maskrosor är smakliga och har ett högt näringsvärde. De har låg ts-halt när de torkar, men de stör inte tillväxten av gräs och klöver. Att putsa maskros är onödigt. Putsa, putsa! Skötseln av betesfållorna är A och O för att få ett högproducerande bete som kan ligga länge. På Västra Torp är betesfållorna nio år gamla och ska inte brytas på ett par år ännu. Hemligheten bakom den fina svålen är putsning, putsning, direkt efter avbetning och gärna ganska hårt. Då får man bort ogräs och rator och betet växer till sig fint bara det får lite vatten. Stig använder en cylinderputs. Efter två avbetningar blir det dock för mycket gödsel som sprids för att betet ska bli trevligt. Flera hade också goda erfarenheter av att restaurera beten utan att lägga om betet helt. Eva von Heideken tycker det går bra att fräsa det översta lagret när betessäsongen lider mot sitt slut. Fröna ska inte sås djupt men vallen måste då vara väl nedbetad och vädret fuktigt. Glöm inte personalen! Noggrannhet är A och O både vid skötsel av beten och vid tillsynen av djuren. Vare sig man har robot eller andra system krävs en daglig kontakt med djuren och en fullständig överblick. Ansvarsfrågan är ännu viktigare på KRAV-gårdar än på konventionella eftersom man måste ha koll på att man lever upp till KRAVs betesregler. Lagårdsförmannen har hela ansvaret, menade Ingrid Sommar. Det är han som byter fålla och vet när det ska putsas. Vad som händer i lagården är det viktigaste på gården och de andra måste rätta sig efter lagårdsansvariges bedömningar och beslut. Stig valde att inte satsa på robot just för att han inte ville minska på sin personal. Med tre anställda försöker han i stället att komma ner i 40 timmars arbetsvecka och kunna ägna sig åt sina andra intressen jakt, golf och barnbarn. De anställdas motstånd kan dock bli ett problem under omläggningen. Kanske är det både rädsla och okunskap som ligger bakom den låga förändringsbenägenheten. Det blir lätt så att lantbrukaren ligger före personalen med nya kunskaper och funderingar. Under båda träffarna diskuterades vikten av att kommunicera och göra alla på gården delaktiga i gårdens utveckling, att få åka på kurser och hålla sig informerade. Stig berättade att han just av det skälet bildat ett gårdsråd där både samarbetspartners, rådgivare och personal ingår. Ansökan om stipendium skall innehålla namn, adress, telefonnummer, uppgifter om odlingens art, storlek och önskad användning av ett ev. stipendium. Därtill skall ett utlåtande från kontrollant, rådgivare eller lokal odlarförening bifogas. Uppgifter önskas även om vad sökanden gör för att utveckla och sprida information om ekologiskt lantbruk och/eller forskning. Ansökningsblankett finns på vår hemsida! Då fonden fått en donation från Skåne, vill vi speciellt uppmuntra sökande därifrån. Vi delar ut ca kr fördelat på ett antal stipendier. Ansökan ska vara stipendiefonden tillhanda senast den 15 januari. Adress: Flory Gates stiftelse Fred med Jorden ger årligen stipendier till kvinnor som vårdar sig om modernäringen genom ekologisk yrkesodling eller forskning inom ekologiskt lantbruk. Flory Gates stiftelse Fred med Jorden, Marieberg, Alvesta. För mer information kontakta Karin Sahlström tel: , e-post: stipendium@fredmedjorden.se. SÄLJES Kravgodkänt vallensilage. 1:a skörd. 10,7 Mj, AAT 71 g, PBV 10g /kg TS. Rundbalar. Brunne Lantbruk Lars-Ivar Bylund Härnösand Kultivatorn sprättar upp ogräsen Med fokus på effektivitet, mångsidighet och ekonomi. Nu kan du köpa direkt av tillverkaren i Vasa, Finland. 18 ekologiskt lantbruk 6/2010