PåJordbrovårdcentral tarmanhögtblodtryck påallvar TEMA HJÄRTA-KÄRL. Gruppbehandling ska minska risken att återinsjukna i hjärtsjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PåJordbrovårdcentral tarmanhögtblodtryck påallvar TEMA HJÄRTA-KÄRL. Gruppbehandling ska minska risken att återinsjukna i hjärtsjukdom"

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN MAJ 2009 TEMA HJÄRTA-KÄRL Gruppbehandling ska minska risken att återinsjukna i hjärtsjukdom Invandrarkvinnors hälsa hjärtefråga i Kom-i-formprojekt PåJordbrovårdcentral tarmanhögtblodtryck påallvar Nytt program ska förbättra för hjärtsviktspatienter Utbildningspaket om barn och ungdomars psykiska hälsa Påkursförbättre ST-kunskap

2 Hjärtat detviärräddastom ochför! Hjärtkärlsjukdomar har blivit allt aktuellare ju längre livslängd vi fått. Men det är inte bara det att motorn ska gå i flera år den har fått ett tyngre lass att dra! Övervikt, inaktivitet, rökning och en stressad livsstil bidrar till belastningen och visar även på hur viktig den sociala kulturen är för vårt välbefinnande. Hur vi beter oss är prognostiskt troligen mycket viktigare än alla piller tillsammans. Något förvirrad blir man av alla kost-trender som ska få en att leva längre eller smalare eller lyckligare. Det är inte så lätt att ge råd i denna djungel där experterna slåss om reviren men vi minns den gamla hederliga Krebs cykel från studietiderna där det mesta omvandlades till det mesta och bästa i stort sett oavsett vad man stoppar i sig förutsatt att det inte är för mycket! Rör på dig och ät lagom gäller än men är fortfarande lika svårt att leva upp till! I kampen om att rädda fler hjärtsjuka och tidigt fånga upp dem som är i farozonen för att utveckla hjärt-kärlssjukdom har primärvården en central roll och måste vara rustad för att hantera det folkhälsoproblemet med decentraliserade effektiva och säkra metoder. Här kommer forskningen om livsstil och hälsa för gamla och nya svenskar in som en för folkhälsan central verksamhet. I detta nummer av Aha! kan du läsa om hur CeFAM ligger i framkanten av forskningen. Du kan ta del av ett forskningsprojekt där en modell för gruppbehandling testas. Ett annat handlar om hur anpassad instruktörsledd motion kan hjälpa inaktiva att komma igång. Att det finns plats för nytänkande på fler ställen visar Jordbro vårdcentral. I ett forskningsprojekt försöker de fånga upp så många som möjligt som är drabbade eller i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom och prövar om motiverande samtal är en metod som kan få fler att nå blodtrycksmålen. CeFAM tar också sitt ansvar för våra hjärtan, inte bara forskningsmässigt utan även på fortbildningssidan och på utvecklingsfronten. Du kan exempelvis läsa om ett helt nytt program för att förbättra för hjärtsviktspatienter som drar i gång i höst. Missa inte heller hur distriktssköterskorna Marina Stenbäck och Marianne Pegelow Haglund har tagit reda på hur man tar blodtrycket på ett kvalitetssäkrat sätt. Resultatet blev bland annat en handfast checklista. Du kan också gå på nätverksträff med primärvårdens arbetsterapeuter och läsa mer om hur blivande ST-handledare lär sig göra en realistisk projektplan och coacha ett ST-projekt från start till mål. Läs också om att fysisk aktivitet, FaR nu lanseras i den datoriserade informationsbanken VISS och mycket, mycket mer. Så som vanligt forskning förebyggande arbete och aktivt patientomhändertagande CeFAM är i framkant! Njut av vårt utbud stressa inte när du läser, och ta en promenad efteråt! Lars Erik Strender professor och verksamhetschef CeFAM, KI Lars Agréus professor och verksamhetschef CeFAM, SLL

3 innehåll SAMLAT GREPP FÖR BÄTTRE VÅRD OCH OMHÄNDERTAGANDE AV HJÄRTSVIKTSPATIENTER SID 4 KURS: NÄR BLIR DET FÖR MYCKET OCH HUR TALAR MAN OM RISKBRUK SID 5 PÅ JORDBRO VÅRDCENTRAL TAR MAN HÖGT BLODTRYCK PÅ ALLVAR SID 6 FÖREBYGG DET HÖGA BLODTRYCKET UNDER HELA LIVET SID 8 NYTT UTBILDNINGSPAKET OM BARN OCH UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA SID 9 NU LANSERAS FYSISK AKTIVITET I VISS SID 10 KURS: KOM IGÅNG MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SID 11 GRUPPBEHANDLING SKA MINSKA RISKEN ATT ÅTERINSJUKNA I HJÄRTSJUKDOM SID 12 UPPDATERAD VÅRDUTVECKLINGSPLAN OM UNDERNÄRING I HEMSJUKVÅRDEN SID 15 ARBETSTERAPEUTER EMELLAN ETT UTVECKLANDE NÄTVERK SID 16 KOM-I-FORMPROJEKT SKA FÖRBÄTTRA INVANDRARKVINNORS HJÄRTHÄLSA SID 18 TA TRYCKET EN VANLIG OCH VIKTIG UNDERSÖKNING SID 20 KURS: LÄR MER OM MINDFULNESSBASERAD GRUPPBEHANDLING SID 22 KURS: VÅGA FRÅGA KVINNORNA DU MÖTER OM VÅLD SID 22 PÅ KURS FÖR BÄTTRE ST-VETENSKAP SID 24 3

4 En arsenal av verktyg och stöd för framgångsrik hypertonibehandling Görel Rasjö Wrååk är distriktssköterska vid Storvretens vårdcentral. Samtidigt har hon under flera år delat sin arbetstid mellan vårdcentralen och Centrum för allmänmedicin, CeFAM, för att som vårdutvecklingsledare bland annat ta fram och förankra en vårdutvecklingsplan (VUP) för omhändertagandet av hypertonipatienter i primärvården. Resultatet av arbetet, vårdutvecklingsplanen Omvårdnad av patienter med hypertoni, finns tillgänglig via Vårdutvecklingsplanen innehåller en arsenal av praktiska verktyg och stöd för sjuksköterskor, distriktssköterskor och alla som arbetar med hypertonipatienter i primärvården. Kvalitetsindikatorer, livsstilskort och blodtryckskort är några exempel på vad du kan ta del av, skriva ut och använda i ditt dagliga arbete. Förhoppningen är att det nya stödet ska bidra till att så många som möjligt av hypertonipatienterna i primärvården ska nå sitt målblodtryck. Enklast hittar du vårdutvecklingsplanen genom att söka på vårdutvecklingsplan i CeFAMs webbaserade projektkatalog (klicka på glödlampan på startsidan för att komma direkt till projektkatalogen). Du kan också leta dig in via Utveckling > Vårdutvecklingsplaner för att få en översikt över vad som finns. Exempel på fler vårdutvecklingsplaner från Centrum för allmänmedicin är; tobaksavvänjning, riskbruk, hälsosamtal, undernäring och typ 2 diabetes. Vill du veta mer? Kontakta Samlat grepp för bättre vård och omhändertagande av hjärtsviktspatienter Hjärtsvikt är vanligt och farligt och innebär ofta stort lidande för den drabbade. Men hjärtsvikt är också behandlingsbart. Tillgång till nya effektiva läkemedel och gott omhändertagande har inneburit en dramatisk förbättring av överlevnad och minskad sjuklighet. Nu är det dags att ta ytterligare ett steg i den utvecklingen genom ett målmedvetet och strukturerat kvalitetsarbete. Under hösten erbjuder CeFAM dig i primärvården som arbetar med hjärtsviktspatienter ett helt program som bland annat omfattar utbildning, pedagogiska hjälpmedel, riktlinjer för en strukturerad journalföring och olika kvalitetsmått som ska följas upp. Förhoppningen är att de olika satsningarna ska bidra till att hjärtsviktspatienterna i primärvården får en bra behandling och ett gott omhändertagande. Mer information kommer att skickas ut till alla enheter efter sommaren. Håll även utkik på Digitalt nyhetsbrev om CeFAM direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på förstasidan. 4

5 När blir det för mycket och hur talar man om riskbruk Kostnadsfri 3 dagars grundkurs i motiverande samtal Kursen riktar sig i första hand till dig som är distriktssköterska i Stockholms läns landsting. Lärare är leg psykolog Barbro Holm Ivarsson och distriktssköterskan Susanne Hellström. Barbro Holm Ivarsson är knuten till Statens folkhälsoinstitut som expert på motiverande samtal och är författare till flera olika skrifter om motiverande samtal. Susanne Hellström är vårdutvecklingsledare för riskbruk alkohol i ett kort motiverande samtal på CeFAM fortbildning. I kursen ingår kaffe med tilltugg förmiddag och eftermiddag samt kursbok. Platsantalet är begränsat, anmälan är bindande och uteblivet deltagande debiteras med 500 kronor. Preliminärt sker utbildningen på Västgötagatan 2 i Stockholm. Närmare kursbeskrivning kommer ett par veckor innan kursstart. Dag 1. 1 juni Teori, bakgrund, evidens Förhållningssättet i motiverande samtal Motivation Empatins roll Aktivt lyssnande Träna tekniken i motiverande samtal steg för steg. Dag 2. 2 juni Träna tekniken i motiverande samtal steg för steg forts Lära sig att förebygga och hantera motstånd Dag augusti Deltagarnas erfarenheter av att prova motiverande samtal i praktiken diskuteras Repetition av tekniken i motiverande samtal Förändringsprocessen Träning på motiverande samtal Intresserad? Skicka din anmälan per e-post till Vid frågor tfn , mobil: Succén Hälsosamtal för 75-åringar fortsätter Du som är distriktssköterska i primärvården inom Stockholms län och ännu inte har gått kursen Hälsosamtal för 75-åringar har nu chansen vid ytterligare ett tillfälle i höst, den 3/9 kl och uppföljning den 24/9. Därefter erbjuds handledning i det geografiska området. Om behov finns kommer ytterligare utbildningstillfällen att anordnas. Plats: Centrum för Allmänmedicin (CeFAM). Alfred Nobels Allé 12, i Flemingsberg. Utbildningen är gratis för alla distriktssköterskor i primärvården inom Stockholms län. Anmälan gör du till susanne. Mer om hälsosamtal hittar du på under rubriken Fortbildning. Fler utbildningar hittar du på Där kan du också hålla dig uppdaterad om eventuella förändringar av program, tid och plats. 5

6 På Jorbro vårdcentral man högt blodtryck på Personalen i primärvården måste bli bättre på att upptäcka högt blodtryck och se till att hypertonipatienterna når rekommenderade blodtrycksnivåer. Den uppmaningen kommer från Jordbro vårdcentral. I ett forskningsprojekt försöker de fånga upp så många som möjligt som är drabbade eller i riskzonen och prövar om motiverande samtal är en metod som kan få fler att nå blodtrycksmålen. Högt blodtryck är både vanligt och farligt. Nära var tredje vuxen svensk beräknas ha högt blodtryck och många vet inte ens om att de är drabbade. Obehandlad ökar risken att drabbas av livsfarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Trots att det är så vanligt har vården svårt att identifiera blodtryckspatienterna och endast procent av hypertonipatienterna når rekommenderade blodtrycksnivåer. Hur kan då primärvården få fler att nå blodtrycksmålen? Det är en huvudfråga i det forskningsprojekt som inletts på Jordbro vårdcentral som främst är inriktat på att undersöka om motiverande samtal kan ge effekt. I projektet arbetar idag Lena Holm, distriktsläkare och med dr, Inga-Karin Thorhuus, undersköterska och Holger Theobald, distriktsläkare och docent på Centrum för allmänmedicin. Det är viktigt att höja medvetenheten hos både läkare och patienter om hur stor betydelse det har för hälsan att man kommer ned till ett normalt blodtryck, säger Lena Holm. Även milda och måttliga blodtrycksförhöjningar kan öka risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och ju fler riskfaktorer en person har, desto viktigare är det att nå rekommenderade mål för blodtryck. Attraktivt erbjudande För att fånga in så många som möjligt som var drabbade eller i riskzonen bjöd teamet in alla personer över 30 år i Jordbro att mäta sitt blodtryck. 300 personer nappade på erbjudandet. Av dem hade 140 personer ett förhöjt blodtryck Det är nödvändigt att vi tar oss tid att tänka igenom och utveckla vad vi gör och föra in forskning i den kliniska vardagen. Det menar Lena Holm, distriktsläkare, Holger Theobald, distriktsläkare och Inga-Karin Thorhuus, undersköterska. 6

7 tar allvar (>140/90), varav 66 personer var nyupptäckta fall och 75 var kända hypertoniker. Vid starten togs blodtryck och prover på samtliga deltagare som även fick besvara en enkät om levnadsvanor med mera. De som hade högt blodtryck fick även tid hos läkare. Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena fick sedvanlig behandling hos läkare, och den andra fick dessutom motiverande samtal vid tre tillfällen. Öppna frågor på patientens villkor Motiverande samtal har visat sig ge bra resultat för att exempelvis minska övervikt, kolesterol, alkoholkonsumtion och även blodtryck. Dessutom är den tidseffektiv. Även om läkemedel är en viktig del, är den första åtgärden vid förhöjt blodtryck att se över livsstilen. Men att förändra ett beteende är en utmaning, säger Holger Theobald. Traditionell livsstilsrådgivning bygger på idén att om bara patienten får tillräckligt mycket information så kommer den att ändra sin livsstil. Problemet är att våra patienter ofta inte lider brist på kunskap, utan på motivation. De måste veta varför det är viktigt att nå ett målblodtryck och själva få vara med och bestämma och ta ansvar för sin behandling. Tekniken i motiverande samtal går ut på att behandlaren använder sig av öppna frågor och får patienten att argumentera med sig själv kring fördelar och nackdelar med att förändra sin livsstil. Först efter att patienten själv kommit fram till att livsstilen måste förändras, ges livsstilsråden. Lena och Inga-Karin berättar att det bitvis har varit mycket tungt att bedriva forskningsarbete vid sidan av det ordinarie arbetet. Projektmedel från landstinget har underlättat, men Jordbro är ett social utsatt område med många multisjuka och vårdcentralens kärva ekonomi förra året gjorde att tio anställda slutade. Vi har jobbat i motvind och ibland undrar jag hur vi ska orka. Samtidigt är det nödvändigt att vi tar oss tid att tänka igenom vad vi gör för att kunna utveckla behandlingsåtgärder och integrera forskningen i vårdvardagen. Annars blir det inte bra, varken för oss eller för patienterna, säger Lena Holm. Vi ska försöka förändra vårt arbetssätt så gott som det går. Vi vill göra mycket, men hinner inte allt. Om metoden fungerar hoppas vi kunna permanenta den i arbetet med våra blodtryckspatienter, säger Inga- Karin Thorhuus. TEXT: DAPHNE MACRIS Vill du veta mer? Kontakta sll.se, eller Det är viktigt att patienterna själva får vara med och bestämma och ta ansvar för sin behandling. Jag visste inte att jag hade högt blodtryck Linnea Nylander hade ingen aning om att hon hade problem med blodtrycket. Det var när hon besökte sin svägerska och av en slump kollade sitt blodtryck som hon upptäckte att det var på tok för högt. I ungefär samma veva läste Linnea i lokaltidningen att Jordbro vårdcentral sökte deltagare till ett hypertoniprojekt. Erbjudandet kom väldigt lägligt, så jag anmälde mig direkt. Det är jag glad för idag eftersom jag förstått att det fanns risk för att jag skulle ha kunnat utveckla någon hjärt-kärlsjukdom om jag inte fått behandling, säger Linnea Nylander. Linnea antogs till studien och redan vid första tillfället fick hon träffa en läkare. Efter att blodtrycket varit högt vid ett flertal tillfällen beslutade läkaren att sätta in blotryckssänkande medicin. Linnea fick även motiverande samtal. Samtalen handlade mycket om hur jag själv skulle kunna påverka mitt blodtryck. Jag lovade mig själv att gå ut med stavar lite mer och det har jag hållit. Min man är hjärtopererad så vi ger varandra bra draghjälp med motionen. Sen försöker jag äta fisk två till tre gånger i veckan och vara försiktig med alkoholen. Min mamma hade högt blodtryck och det sägs att ärftlighet har en viss betydelse, så kanske även det spelade in på mitt höga tryck. I dag är blodrycket normalt. Linnea äter ingen medicin längre, men kollar för säkerhets skull sitt blodtryck varannan månad. Dessutom har hon nu en fast läkarkontakt på vårdcentral, vilket hon inte hade tidigare. Det känns tryggt och jag är nöjd med det stöd jag har på vårdcentralen, säger Linnea. 7

8 Förebygg det höga blodtrycket under hela livet Apotekaren Axel Carlsson är doktorand vid Centrum för allmänmedicin och har i flera studier underökt hjärt-kärlhälsan hos över stockholmare i 60-årsåldern. Så många som hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna hade för högt blodtryck utan att veta om det. Livsstilsfaktorerna är därför viktiga för alla under hela livet eftersom det är så vanligt med högt blodtryck. Kända faktorer som håller blodtrycket nere är till exempel motion, att motverka bukfetma, minska på saltet och äta frukt, grönt, nötter och baljväxter, säger Axel Carlsson. Hans forskning visar samtidigt, något överraskande, att när man väl har fått diagnosen högt blodtryck, är det medicinsk behandling som gäller. Av över hundra försökspersoner med diagnosen högt blodtryck, men utan läkemedelsbehandling, hade inte en enda nått målblodtrycket, enligt en av de aktuella studierna, säger Axel. Målet med behandlingen av högt blodtryck är att komma under 140/90 mm Hg. Men om man kan komma ner till 120/70 mm Hg går det att se ytterligare hälsovinster. TEXT: INGELA WETTERGRUND Vill du veta mer? Kontakta Axel Carlsson på Utan läkemedelsbehandling hade inte en enda nått målblodtrycket. 8

9 Barn och ungdomars psykiska hälsa en angelägenhet för primärvården! Nytt utbildningspaket för att identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar. När det gäller att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa har primärvården en viktig uppgift att fylla. Nu erbjuds du som är distriktsläkare, distriktssköterska, sjuksköterska, distriktsarbetsterapeut, distriktssjukgymnast, dietist, psykolog eller kurator ett specialdesignat utbildningspaket inom området. Utbildningarna är kostnadsfria och äger rum torsdagar under september, oktober och november och erbjuds både yrkesvis och för hela team. Du väljer själv om du går hela utbildningen eller delar. Bakom satsningen står teamet för barn och ungdomars psykiska hälsa i primärvård vid Centrum för allmänmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Stockholms läns landsting samt Erikastiftelsen. Utbildningarna bygger på intervjuer av primärvårdspersonal om deras behov, erfarenheter och idéer. Intervjuerna är gjorda av teamet för barn och ungdomars psykiska hälsa i primärvård. Det detaljerade programmet är ännu inte klart, men strax intill presenteras ett smakprov av höstens satsningar. Har du frågor, synpunkter eller idéer? Hör gärna av dig till Teamet för barn och ungdomars psykiska hälsa i primärvård. Projektledare: Anita Berlin, distriktsarbetsterapeut: Birgitta Sandberg, birgitta. dietist: Monica Pehrsson, distriktsläkare: Teresa Saraiva L, distriktssköterska: Marita Hasslert, marita. kurator: Paul Lindroos, distriktssjukgymnast: Maija Linderson, SEPTEMBER: TEAMUTBILDNING FÖR ALLA YRKESGRUPPER I PRIMÄRVÅRDEN. Teman: Barn och ungdomars psykologiska utveckling, Att vara barn till en fysiskt eller psykiskt sjuk förälder, Att vara förälder till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. OKTOBER: YRKESSPECIFIK UTBILDNING Du som distriktsarbetsterapeut, dietist, distriktssköterska, distriktsläkare, kurator, psykolog, och sjukgymnast kommer att erbjudas en heldag med yrkesspecifik utbildning. NOVEMBER: TEAMUTBILDNING FÖR ALLA YRKESGRUPPER I PRIMÄRVÅRDEN Tema: Samverkan. Du kommer under en heldag att få insikt och goda exempel på hur samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter blir till en viktig resurs i ditt möte med barn och ungdomar. Vi ser fram emot en givande höst och återkommer så fort som möjligt med ett detaljerat program. Håll dig uppdaterad på www. cefam.se! 9

10 Nu lanseras motion på r elektroniska information Fler bör skriva ut motion på recept till patienterna. Det vill Stockholms läns landsting och Centrum för allmänmedicin, som nu inför ett tillägg om fysisk aktivitet i den populära medicinska informationsbanken VISS. Idag används VISS flitigt i primärvården för att handlägga olika sjukdomar och besvär. Därför känns det naturlig att föra in Fysisk aktivitet på recept där och på så sätt ge stöd och verktyg som ska underlätta förskrivningen, säger Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR på Centrum för allmänmedicin och Kristina Bergström omvårdnadskoordinator för VISS. Idag skriver ett 50-tal enheter i primärvården i Stockholm län ut fysisk aktivitet på recept. För att det ska sprida sig testar Stockholms läns landsting och Centrum för allmänmedicin nu ett nytt grepp. I början av april gick startskottet för att integrera Fysisk aktivitet på recept, FaR i det datoriserade medicinska informationsbanken VISS. VISS är populärt bland primärvårdens personal och innehåller information om hur man handlägger omkring 190 sjukdomar och besvär samt program för omvårdnad och rehabilitering. I ett särskilt tillägg kommer det att finnas behandlingsråd för fysisk aktivitet för 16 olika sjukdomar och besvär bland annat med information om dosering, försiktighetsmått. Där kommer också att finnas bra länkar, exempelvis om vad FaR-metoden går ut på och tips om vad man bör tänka på som förskrivare, säger Kristina Bergström, distriktssköterska och omvårdnadskoordinator för VISS. Satsningen är tänkt som en service och stöd till alla förskrivare och att det på så sätt ska bli ännu fler i vården som ordinerar fysisk aktivitet. Glädjande nog börjar allt fler inse att fysisk aktivitet kan användas som medicin, exempelvis i behandlingen av patienter med förhöjt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och typ 2-diabetes, säger Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR på Centrum för allmänmedicin. Det kommer att finnas behandlingsråd för fysisk aktivitet för 16 olika sjukdomar och besvär. 10

11 eceptiden sbankenviss Fysisk aktivitet på recept, FaR, utarbetades 2001 för att förebygga och behandla en rad olika sjukdomar och besvär. Idén med fysisk aktivitet på recept är att patienter i riskzonen eller patienter med olika sjukdomar ska uppmuntras till att bli mer fysiskt aktiva genom att få motionsråd utskrivna på recept, precis som vilket läkemedel som helst. Metoden är FAKTA FaR TEXT: DAPHNE MACRIS Idén med fysisk aktivitet på recept är att förskrivare ska kunna ordinera friskvård som komplement och i vissa fall som ersättning för en del läkemedel. Motion på recept skrivs främst ut av sjukgymnaster, sjuksköterskor och läkare. Till sin hjälp att hitta lämplig behandlingsform och dosering finns FYSS som är de fysiska aktivitetsformernas svar på sjukvårdens katalog över läkemedel, Fass. Varje recept är individanpassat. DE HÄR DIAGNOSERNA KOMMER DET ATT FINNAS FaR-ORDINATIONSFÖRSLAG FÖR I VISS: Hypertoni *Alkoholberoende /missbruk *Artros *Astma *Claudicatio/perifer kärlsjukdom *Depression *Diabetes typ 1 *Diabetes typ 2 *Hjärtsvikt *Kranskärlsjukdom *KOL *Metabolt syndrom *Övervikt/fetma *Osteoporos *Reumatoid artrit *Smärta EXEMPEL PÅ EFFEKTER SOM FYSISK AKTIVITET KAN GE VID OLIKA DIAGNOSER: utvärderad vetenskapligt och ser ut att fungera väl. Det är positivt att en så enkel insats som att ordinera exempelvis en daglig promenad eller cykeltur kan få goda effekter på hälsan, säger Ing-Mari Dohrn. Vill du veta mer? Kontakta ing-mari. eller Har positiv effekt på insulinkänslighet och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och bör användas primärpreventivt, sekundärpreventivt samt som behandling. Har positiv effekt vid lätt till måttlig depression både som behandling och sekundärprevention. Har positiva effekter vid behandling av alkoholmissbruk, i abstinensfas och i efterföljande behandlingsfas. Ger minskad smärta och förbättrad funktion vid artros. Ger minskade besvär vid astma. Minskar dyspnén (anfåddheten) vid KOL. Kom igång med fysisk aktivitet på recept FaR 3-4 september Kursen är ett måste för dig som vill förskriva fysisk aktivitet på recept för dina patienter. Vi vänder oss till dig som är läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller dietist i primärvården. Kursen består av fyra block där du får: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet som prevention och behandling av många folksjukdomar. Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept. Lära dig att praktiskt an vända FYSS och FaR. Läs mer om FYSS på Beteendeförändring och samtalsmetodik. Kursen är två dagar och kostar kr. Du anmäler dig enklast genom att e-posta till via fax på eller genom att gå in på på alternativt Kom ihåg att ange ditt namn och din arbetsplatsadress. Anmäl gärna hela team. Platsantalet är begränsat. Kursen ges även: 5-6/11. 11

12 Gruppbehandling ska minska risken att åter insjukna i hjärtsjukdom Att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är ofta en omvälvande händelse i en människas liv och risken att drabbas igen av exempelvis hjärtinfarkt är stor. I en studie undersöks om gruppbehandling i primärvården kan förhindra återinsjuknande, minska framtida komplikationer och öppna vägen till ett bättre liv. Stor vikt läggs på vad man på egen hand kan göra för att hålla hjärtsjukdomen borta. Mer än var tionde person i Sverige lider av någon form av hjärt-kärlsjukdom och varje år drabbas drygt personer av hjärtinfarkt, där ungefär en tredjedel insjuknar igen. I studien Södertäljehjärtan vid Centrum för allmänmedicin undersöks om gruppbehandling i primärvården kan ändra den trenden. Tack vare nya forskningsrön, bättre behandling och tidig diagnostik räddas tusentals fler liv än för bara 15 år sedan. Trots detta är sjukdomar i hjärtat och kärlen vårt absoluta största folkhälsoproblem som tar flest liv. Även om allt fler överlever är risken att återinsjukna hög och många lider i onödan. Ett av problemen är att det satsas för lite på sekundärprevention, säger professor Kristina Sundquist. Det finns många insatser som sätts in efter det akuta skedet. Men få metoder är vetenskapligt utvärderade och är inte anpasade efter primärvårdens behov och förutsättningar. Och det är viktigt för att vi ska kunna sätta in rätt åtgärder. Nu testar vi om en utbildningsmodell i grupp ger någon effekt på exempelvis levnadsvanor, livskvalitet, blodtryck och inflammation i blodkärlen. Mer satsningar behövs på hälsofrämjande insatser för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och att männsikor återinsjuknar. Det säger Kristina Sundquist, distriktsläkare och sjuksköterskorna Suheyla Aslan och Terhi Wallebom. 12

13 Anna vill testa utbildningen på sina patienter Det är ett genomtänkt program, jag gillar upplägget med olika teman och tror på den här sortens gruppverksamhet i stället för sporadiska individuella insatser. Det säger Anna Söderqvist, sjuksköterska på Carema vårdcentral Wasa. Hon deltar vid varje grupptillfälle i forskningsprojektet Södertäljehjärtan för att lära sig mer om konceptet och föra kunskapen vidare till sina kollegor på vårdcentralen. Anna är sedan tidigare engagerad i förebyggande arbete på sin vårdcentral, bland annat med en hypertonimottagning och är positiv till att starta gruppbehandling med forskningsprojektets upplägg, men med ett mer blandat patientunderlag: Det behövs heltäckande satsningar av det här slaget som vi kan använda rutinmässigt. Det är även intressant med gruppdynamiken där deltagarna lär av varandra. Men kriterierna är för snäva för att vi ska kunna fylla en hel grupp. Om vi däremot kunde erbjuda utbildningen även till patienter med diabetes, övervikt, högt blodtryck skulle det kunna fungera. Det är vikigt att snabbt kunna fånga upp och erbjuda hjälp för personer som är i riskzonen. Tillsammans med sjuksköterskorna Suheyla Aslan och Terhi Wallebom leder Kristina Sundquist studien Södertäljehjärtan som förra året rullade igång på Tallhöjdens vårdcentral, Carema vårdcentraler Lina och Wasa, Luna vårdcentral och Hälsokällan i Södertälje. Totalt ska 480 patienter i åldrarna delta. De ska nyligen ha drabbats av hjärtinfarkt, behandlats med ballongvidgning eller genomgått bypass operation. Patienterna rekryteras från Södertälje sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Utifrån ett slumpmässigt urval delas de in i två grupper. I den ena får deltagarna gruppbehandling. Den andra gruppen får sedvanlig individuell behandling på sin vårdcentral. Samtliga får besvara frågor om bland annat levnadsvanor och livskvalitet. Blodsocker, kolesterol och blodtryck mäts också på alla deltagare, liksom längd, vikt, fett och muskelmassa. Patienterna kommer att följas i tre år. De första resultaten kan tidigast väntas våren Det är förstås kul om den här modellen fungerar. I så fall kan personalen i primärvården börja använda den i större utsträckning. Konceptet som vi arbetar efter är brett och materialet skulle säkert kunna användas även för exemeplvis diabets och hypertonipatienter, säger Suheyla Aslan. Heltäckande upplägg Deltagarna som får gruppbehandling träffas tio gånger, vardera cirka en och en halv timme, under ett år. Träffarna börjar cirka åtta veckor efter det att patienten skrivits ut från sjukhus. Stor vikt läggs på förebyggande åtgärder. Vi vill jobba för en aktiv livsstilsförändring och det tar tid. Därför är det viktigt att deltagarna fullföljer hela utbildningsprogrammet, menar Terhi Wallebom. Varje grupptillfälle har ett tema där; kurator informerar om stress, sömn och återhämtning, läkare informerar om hjärt-kärlsjukdom, dietist tar upp kostens och blodfetternas betydelse, sjukgymnast informerar om fördelarna med fysisk aktivitet och tobaksterapeut berättar om alkohol och tobak. En sjuksköterska fungerar som en länk mellan gruppen och övrig personal på vårdcentralen.varje träff avslutas med promenad eller lättare gympa. Enligt teamet uppskattas gruppbehandlingens helhetstänkande. Att få ta del av nya kunskaper, få chans att ställa frågor och känna samhörighet är viktigt. Många behöver öka tryggheten för att våga vara fysiskt aktiva. En del har mer specifika funderingar, till exempel om mediciner. Andra behöver stanna upp och lära sig prioritera det som verkligen är viktigt i livet, säger Terhi Wallebom. Vill du veta mer? Kontakta eller TEXT: DAPHNE MACRIS För att sätta in rätt åtgärder är det viktigt att få fram kunskap om primärvårdens hjärtpatienter. PÅ NÄSTA SIDA Läs mer om vad gruppdeltagarna tycker 13

14 Gruppträffar ger stöd och kunskap Det är intressant att träffa andra som har gått igenom samma saker och att få ämneskunskap av proffs. Här kan man ställa alla de frågor som man aldrig hinner under ett kort läkarbesök. Det säger Sven Walestrand som by-pass-opererades förra sommaren. Han är en av deltagarna i projektet Södertäljehjärtan. I dag är det träff nummer åtta som handlar om fysisk aktivitet en minst lika viktig medicin efter hjärtsjukdom som läkemedel, enligt senare års forskning. Fyra män sitter runt bordet tillsammans med projektledare Suhelya Aslan, sjuksköterskan Anna Söderkvist och sjukgymnast Niklas Johnson. Hur mycket kan man anstränga sig innan hjärtat säger stopp undrar Evert Olsson som behandlats med ballongvidgning förra året. Enligt Niklas finns det egentligen inga begränsningar för hur mycket man får röra på sig för de flesta patienter med hjärt-kärlsjukdom. Men har man haft en hjärtinfarkt är det bra att ta det lugnt de första sex till åtta veckorna. Vad som är lagom ansträngning får man prova sig fram till. Trötthet, andfåddhet eller smärta i bröstet signalerar att det är dags att stanna upp och vila. Både den fysiska och den psykiska hälsan blir starkare av fysisk aktivitet, det viktigaste är att komma igång, lugnt och med långsam upptrappning. En halvtimmes daglig promenad är en vanlig rekommendation. Andra bra aktiviteter är att cykla, simma, dansa eller gympa 30 till 45 minuter någon gång i veckan, säger Niklas. Rune Engström by-passopererades i april förra året. Han känner att träningen gör nytta. Jag bestämde med en gång att jag skulle hoppa på den fysiska träningen. Det har satt fart på tillfrisknandet. Jag simmar och går på sjukgymnastik och Niklas ska visa mig lite styrketräningsövningar. Jag gör vad jag orkar med och känner mig inte rädd för att ta i. Deltagarna är samstämmiga om att träffarna är en viktig säkerhetsventil. Det är jättebra faktiskt. Man får ju uppleva hur andra har haft sina smärtor och känna att man inte är ensam. De flesta av oss har ju aldrig varit sjuka tidigare. Och så lär de ut bra här om hur man ska äta och motionera, säger Sven Walestrand. Trots att de alla har varit med om omvälvande händelser känner ingen av dem oro inför framtiden inte ens Esko Untinen som har både ballongvidgning, by-passoperation och hjärtinfarkt bakom sig: Det låter kanske konstigt, men jag känner mig inte stressad eller ängslig att det ska hända igen. I början tänkte jag på det varje dag. Men när man vaknar och lever varje dag så blir det bättre. Det handlar mer om att vara tacksam att man är vid liv. TEXT: DAPHNE MACRIS Hur mycket kan jag ta i? Det undrar Evert Olsson. Sjukgymnast Niklas Johnson förklarar och instruerar. Rune Engström, Sven Walestrand och Esko Untinen ser roat på. 14

15 Uppdaterad vårdutvecklingsplan om undernäring i hemsjukvården Nu finns den reviderade vårdutvecklingsplanen Prevention och behandling av undernäring bland patienter i hemsjukvården med matnyttiga bilagor att hämta från CeFAMs hemsida, (vårdutvecklingsplaner). Planen ska ses som ett stöd och praktiskt redskap i arbetet mot undernäring i hemsjukvården. Kontakta primärvårdsteamet för nutrition på CeFAM för genomgång och hjälp att komma igång med nutritionsbedömningar och åtgärder. Expertråd om nutrition Under två eftermiddagar den 15/9 och 23/9 kan du lära mer om undernäring. Då har du möjlighet att ta del av husläkarens, logopedens och tandhygienistens expertråd. Avslutningsvis talar dietisten om olika möjligheter när det gäller val av kost. Föreläsningarna är kostnadsfria och äger rum i SSFs lokaler på Baldersgatan 1 på Östermalm. Anmälan gör du till: Det händer inte varje dag på vårdcentralen därför är det naturligt att man blir ringrostig. Men när det händer får ingen tveka! Vill du stärka din kompetens och ditt självförtroende vid akut omhändertagande? CeFAM inbjuder tillsammans med Faktum Medica primärvård läkare och sjuksköterskor verksamma i primärvården till endagsutbildningen Sviktande vitalfunktioner i primärvården. Kursen är IPULS-granskad, IPULS-nr: Utbildningen har fokus på Primärvårdens unika situation och är väl anpassad till den utrustning, de läkemedel och de resurser som är aktuella på vårdcentralen. Centralt är det praktiska omhändertagandet vid akut andningsinsufficiens, cirkulationssvikt och medvetslöshet. Med hjälp av avancerade simulatordockor tränas praktiska moment och teamarbete utifrån kliniska fallscenarior. Stor tyngd läggs på teamarbetets betydelse. Under etiska falldiskussioner ges möjlighet att diskutera de problem i val av behandlingsstrategi som kan vara aktuella vid akut omhändertagande. Kursdatum: Två tillfällen att välja på! 24/9 eller 25/9-09 Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Huddinge Pris: kr Antal deltagare: max 18/dag Sista anmälningsdag: 1/9-09 Anmälan: AKC-koordinatorn ditt stöd att utveckla en idé i primärvården Har du som arbetar i primärvården en idé om att förbättra vården men behöver stöd att förverkliga den? Eller kanske du vill veta vad som är på gång inom allmänmedicinsk forskning? Då kan din AKC-koordinator från Centrum för allmänmedicin hjälpa dig. På under fliken AKC på förstasidan kan du ta reda på vilket som är ditt närmaste Allmänmedicinska kunskapcentrum (AKC) och vem som är din AKC-koordinator. 15

16 Arbetsterape ett utvecklan Nätverksmötena för arbetsterapeuter i primärvården är mycket uppskattade. För en yrkesgrupp som ofta arbetar ensamma ute i verksamheten fyller mötet och utbytet med andra arbetsterapeuter ett stort behov. För kvalitets- och utvecklingsarbetet är utbytet en viktig förutsättning. Frida Naurén arbetar på Mörby primärvårdsrehab och har precis upptäckt nätverket för arbetsterapeuter i primärvården. Anna-Carin Andersson från Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje önskar att fler fick möjlighet att vara med på träffarna. När Centrum för allmänmedicin bjuder in till nätverksträff för primärvårdens arbetsterapeuter är det ofta fullsatt i föreläsningssalen. Många arbetsterapeuter arbetar ensamma ute i verksamheten, säger initiativtagaren Mona-Lisa Hägvide som en av förklaringarna till att mötena är så populära. Mona-Lisa Hägvide som själv är arbetsterapeut men också vårdutvecklingsledare på CeFAM har anordnat nätverksmöten för utvecklings- och kvalitetsintresserade arbetsterapeuter i mer än sju år. Till att börja med var de runt 50 personer i södra och sydvästra delen av länet som möttes och utbytte tankar och idéer i olika arbetsgrupper. r I dag vänder sig mötena till alla primärvårdens arbetsterapeuter runt om i länet drygt 150 personer. r För dagen är det Anders Kottorp, arbetsterapeut, forskare och lärare, som är inbjuden föreläsare och en bidragande orsak till att många inte fick plats. Det här är problematiskt, idag var det 20 personer som inte kom med, säger Mona-Lisa Hägvide uppgivet. Hon har redan börjat planera för en repris till nästa termin. Användning av olika arbetsterapiprogram är temat för dagen och deltagarna får diskutera och utbyta erfarenheter kring hur de själva arbetar. Vilka arbetsterapiinstrument använder de? Varför? Eller varför inte? Anna-Carin Andersson från Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje har varit en trogen nätverkare under alla år som möjligheten har funnits. Mötena har gett mycket matnyttigt och hjälpt henne att förbättra kvaliteten i vardagsarbetet. Jag får träffa kollegor från hela länet, inte bara Södertälje, säger hon. Möjligheten att önska sig olika seminarier är också värdefullt. Vi mejlar till Mona-Lisa, så försöker hon fixa det vi vill ha. Ömsesidigt utbyte För Frida Naurén från Mörby primärvårdsrehab är det andra besöket på ett nätverksmöte. Det är roligt att få träffa andra och mycket värdefullt. Förra gången handlade det om ADHD och det gav ökad förståelse för de patienterna. Även föreläsaren själv, Anders Kottorp, sätter värde på att få möta primärvårdens arbetsterapeuter öga mot öga. Det betyder mycket för mig som forskare och lärare att få ta del av hur de olika arbetsterapiinstrumenten används och fungerar ute i praktiken. 16

17 uter emellan de nätverk Den mötesplats som ett sådant här nätverk är den är mycket betydelsefull. Många som jag möter här är ju också handledare ute på sina arbetsplatser. Även för sin forskning tycker sig Anders Kottorp ha nytta av nätverkets kontaktytor. När jag vill genomföra någon forskningsaktivitet ute i verksamheten så vet jag vart jag kan vända mig, säger han. Ett par tre gånger per termin brukar de träffas, arbetsterapeuterna i primärvården. I framtiden planeras även en del gemensamma aktiviteter tillsammans med primärvårdens sjukgymnaster. TEXT: INGELA WETTERGRUND Vill du veta mer? Kontakta mona-lisa. Jag får träffa kollegor från hela länet. Vi mejlar till Mona-Lisa, så försöker hon fixa det vi vill ha. Från vänster ses Sofia Hultberg, Gunvor Malmberg och Agneta Skeppström i en diskussion kring vilka arbetsterapiinstrument de själva använder i sin vardag

18 Kom-i-formprojekt invandrarkvinnors Varför blir vissa hängivna motionsutövare medan andra inte orkar, kan eller vill träna? Och vad behövs för att lämna en inaktiv livsstil. Det finns inga enkla svar. I det så kallade STAM-projektet undersöks om anpassad instuktörsledd motion och motiverande samtal kan få fysiskt inaktiva och överviktiga kvinnor att komma igång med motion och få en bättre hälsa. Att motion är en bra väg till hälsa inser de flesta av oss. Men har man ingen vana från sitt hemland är det ingen självklarhet. En forskargrupp på Centrum för allmänmedicin hoppas kunna ändra på det. I det så kallade STAM- projektet studerar de om anpassad instruktörsledd motion kan få fysiskt inaktiva och överviktiga kvinnor att komma igång med motion. De undersöker även om ökad fysisk aktivitet kan sänka exempelvis inflammationsnivån i blodkärlen, blodtryck, blodfetter samt blodsocker. I studien ingår 242 kvinnor från Mellanöstern och Latinamerika. Kvinnorna representerar stora invandrargrupper i Sverige och vi vet sen tidigare att de är extra utsatta eftersom de är betydligt mer hjärt-kärlsjuka och mindre fysiskt aktiva än de svenskfödda kvinnorna och behöver mycket stöd för att komma igång, säger distriktsläkaren och forskaren Vania Ramírez-León. Kvinnorna har rekryterats via vårdcentraler i invandrartäta områden som Södertälje, Botkyrka och Huddinge och genom kvinnoföreningar, Vuxenskolor med mera. Samtliga deltagare har skattat sin hälsa och intervjuats om Dessa grupper kvinnor är mer hjärt-kärlsjuka, mindre fysiskt aktiva och behöver mer stöd än svenskfödda kvinnor. 1815

19 ska förbättra hjärthälsa det vill vi undersöka. Det behövs mer kunskap om vad det är som gör att vi kommer igång med motion och sen bevarar beteendet, säger Kamilla Nylund, projektledare. Forskarna vet numera att en inflammation i kranskärlens åderförkalkningsplack utgör en viktig mekanism som bidrar till att blodproppar bildas inne i blodkärlen och är därmed en riskfaktor för hjärtinfarkt. Däremot behöver man få mer kunskap om efbland annat motions- och kostvanor, sjuklighet, utbildningsnivå och det egna bostadsområdet. Blodprover har också tagits och längd, vikt, midjemått och fett- och muskelmassa har mätts. Kvinnorna är indelade i två grupper. I den ena gruppen får deltagarna, motiverande samtal och individuellt anpassat träningsprogram som leds av instruktörer. De jämförs med en grupp som enbart får motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept. Många aktiviteter genomförs på Hovsjö Rehab och genom friluftsfrämjandet i Södertälje Många är ovana att motionera från sina hemländer och i en del fall är kunskapsnivån om vad som händer i kroppen när man är fysiskt aktiv låg. Det är sannolikt större chans att motionen blir av om den skrivs ut på ett receptblock. Men räcker det för att förändra ett beteende och få en bättre hälsa? Förmodligen är det fler faktorer som spelar in och fektiva behandlingsmetoder. En del rön tyder på att fysisk aktivitet kan ha en antiinflammatorisk effekt och det vill nu forskarteamet studera närmare: Det är angeläget att hitta bra behandlingar, säger Vania Ramírez-León. Mycket forskning pågår för att hitta skräddarsydda läkemedel, men om motionens inflammationshämmande verkan på lång sikt vet vi inte så mycket. Just nu analyserar vi blodprover från deltagarna för att se om nivåerna av proteinerna högspecifikt CRP och fibrinogen sjunker av fysisk aktivitet. Ju högre nivåer av proteinerna desto större är risken för inflammation och att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. TEXT: DAPHNE MACRIS Vill du veta mer? Kontakta eller Kom igen, Fadia! Det är onsdag eftermiddag på Hälsoenheten och Carema vårdcentral Wasa och uppföljning i STAM-projektet. Kvinnor i olika åldrar har samlats för att göra konditionstest och kontrollera blodprov, blodfetter, längd, vikt, muskel- och fettmassa. Projektledare Kamilla Nylund ser till att belastningen blir rätt när Fadia Shamoon gör konditionstestet på motionscykeln och uppmuntrar henne att kämpa på bra: Jag är glad att få delta, för nu känner jag mig både fysiskt och psykiskt bättre. Jag valde att styrketräna och gå på gympapass där det fanns personliga instruktörer och har även ändrat mina matvanor något, säger Fadia Shamoon. Nevert Undal som har blivit ordinerad stavgång är också positiv, men tycker att det har varit motigt att komma igång: Det var svårt i början och jag var väldigt trött. Jag behöver någon som tvingar mig att träna. Jag har fått bra råd och stöd och nu känner jag mig lite piggare. 19

20 Ta trycke En vanlig och viktig undersöknin Kontroll av blodtrycket är en av de vanligaste undersökningarna i primärvården. En enkel undersökning, det är vad många tror. Men Marina Stenbäck och Marianne Pegelow Haglund har tagit reda på hur man gör det på ett kvalitetssäkrat sätt. Resultatet blev bland annat en handfast checklista. Och så ska man inte prata heller. Marianne Pegelow Haglund (th) 20

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering

Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering 2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet Psykisk ohälsa i primär- och företagshälsovården Stress hur påverkar långvarig stress den psykiska hälsan aktuell forskning! Sömnproblem hur kan du hjälpa patienten? Konkreta råd att ge och förslag på

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Mota depression med motion

Mota depression med motion Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin maj 2008 TEMA Psykisk hälsa Fem vårdcentraler i ny depressionstudie Gruppbehandling testas på Gustavsbergs vårdcentral Mota

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M V I N T ER Hälsoteket i Angered VÅR 206 25 januari 23 juni VÅ R H Ö ST S O M M A R Lina Helena Ulrika Jennifer Mageda INNEHÅLL SID Drop-in hälsa och FaR Fysisk aktivitet

Läs mer