Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården
|
|
- Linnéa Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk adjunkt, Centrum för Allmänmedicin. Projektledaren för Riskbruksprojektet i Stockholms län är en av initiativtagarna och sedan 1996 en av projektledarna för det nationella Riskbruksprojektet. Projektledare spår 3: Rekrytering kommer att ske så snart medel beviljats. Bakgrund Mellan 1996 och 2004 har genomsnittskonsumtionen av alkohol ökat med cirka 30%. Alkohol kan ge upphov till en rad skiftande symtom och sjukdomsyttringar. Det innebär att det ofta är svårt eller omöjligt att à priori utesluta högkonsumtion av alkohol som en åtminstone bidragande orsak till många av de hälsoproblem man som läkare och distriktssköterska idag möter hos sina patienter. Primärvården är en viktig arena för att fånga upp tidiga symtom på riskbruk av alkohol och har därför en stor sekundärpreventiv potential. En allmänläkare med personer i befolkningen på sin lista har bland dem minst 200 personer som är högkonsumenter av alkohol. Normalt möter han/hon 40 procent av den vuxna befolkningen som patienter varje år och under loppet av tre år en klar majoritet, procent. Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) som är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet är primärvårdens tvärprofessionella forskningsinstitution i Stockholms läns landsting. CeFAM är dessutom det största utvecklings-, utbildnings-, och forskningscentrat inom Allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. CeFAM vänder sig till primärvårdens personal i Stockholms läns landsting och studenter. Under 2004 pågick över 140 utvecklings- och forskningsprojekt och dessutom ett övergripande arbete med att utveckla kvalitetsindikatorer inom t ex diabetes, astma, vård av patienter med bensår, långvariga smärttillstånd mm. CeFAM har även ansvaret för specialistutbildningen i allmänmedicin med mer än 360 ST läkare i systemet samt ansvaret för samordning av adjungerade kliniska adjunkter, dvs distriktsköterskor som arbetar i den patientnära verksamheten. CeFAM har även en kliniskt adjungerad lektor som utgör brygga mellan CeFAM och Institutionen för omvårdnad, enheten för folkhälsa, distriktsvård och barn- och ungdomars hälsa. I CeFAM-rådet ingår förutom chefsläkaren för Stockholms läns sjukvårdsområde även representanter för de stora privata vårdgivarna, dvs både länets egna och de privata vårdgivarna. Den 1 september 2005 startar CeFAM 16 allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC) i alla närsjukvårdsområden i länet. AKC är ett nätverk av vårdcentraler inom ett närsjukvårdsområde, där en av dem fungerar som samordnare för utvecklingsarbete, utbildning och forskning. Koordinatorer från CeFAM finns på AKC-vårdcentralerna en dag i veckan. CeFAMs professorer och docenter arbetar som koordinatorer och ger lokalt verksamhetsstöd med metodfrågor, kvalitetsutveckling, att söka projektmedel, fortbildning, statistiska beräkningar. Vid AKC ordnar koordinatorer öppna FoUU-seminarier för alla yrkesgrupper och allmänmedicinska verkstäder utefter behov och önskemål från
2 verksamhetscheferna. Riskbruksprojektet i Stockholms län De flesta patienter som kommer till primärvården och annan sjukvård och som har alkoholrelaterade hälsoproblem tillhör inte den mer begränsade grupp som har ett missbruk eller beroende. För de flesta av dessa patienter som söker primärvården är istället ett begrepp som vuxit fram ur allmän-medicinsk praxis mer relevant, nämligen riskbruk av alkohol. Begreppet riskbruk har visat sig vara fruktbart både i klinisk diagnostik, i samtalet med den enskilde patienten och inom utbildning och fortbildning. Den sekundärprevention som tillämpas vid riskbruk av alkohol blir av detta skäl patientorienterad, individanpassad och situationsbetingad. Målsättningen med såväl Svensk Förening för Allmänmedicins (SFAMs) nationella Riskbruks-projekt som det Riskbruksprojekt som vi nu planerar att starta i Stockholms län är att främja såväl kunskapsutveckling som pedagogisk utveckling då det gäller arbete med riskbruk av alkohol inom allmänmedicin. Implementeringen av riskbruksarbetet ska ske genom att den verksamme läkaren/ sjuksköterskan själv deltar i denna kunskaps- och metodutveckling. Redan existerande tyst kunskap kan på så vis tas till vara och vidareutvecklas och de hinder och den ambivalens som området rymmer kan göras medveten för reflexion både personligt och professionellt. Grunden i arbetet med riskbruk av alkohol är vardagens patientmöten där patienten och läkaren eller patienten och sköterskan tillsammans genom en patientcentrerad samtalsmetod prövar om t ex patientens symptom eller förhöjda lab-värden eller blodtryck kan sättas i samband med riskbruk. De AKC som startas den 1 september 2005 (se ovan) ger en strukturerad plattform för denna kunskapsoch metodutveckling för kliniskt verksamma läkare och sjuksköterskor. Detta delprojekt kommer att bedrivas enligt tre spår. För att nå så många som möjligt inom primärvården i Stockholms län bedrivs alla tre spåren parallellt och långsiktigt. Totalt beräknas projekten behöva pågå i sammanlagt 5 år men det som presenteras här är den verksamhet som planeras för det första året. Under 2006 kan det dock finnas anledning att utifrån de önskemål som finns lokalt något modifiera de insatser som erbjuds. Under det första året kommer dessutom ytterligare planering avseende de kommande årens verksamhet att ske. Planeringen kommer då även att anpassas till de erfarenheter av de olika insatserna som det första årets verksamhet ger. Spår 1: Allmänläkarna Bakgrund: Detta spår bygger på SFAMs nationella Riskbruksprojekt som startade 1996 och som tillkom utifrån vetskapen om att samtal om alkoholrelaterade hälsoproblem inte har en självklar plats i den allmänmedicinska vardagen. Detta trots att många vetenskapliga studier visat goda resultat av s k brief intervention, att flera vårdprogram tagits fram och att omfattande utbildnings-insatser har genomförts. De Riskbruksverkstäder som genomförts bland Sveriges allmänläkare sedan 1996 och som är en form för
3 kombinerad utforskning och utbildning ger en förklaring. De interventioner och samtalsmetoder som tidigare lanserats kom från beroendevården där patientens
4 alkoholproblem redan är definierat. Dessa metoder kom alltså inte ur det allmänmedicinska arbets-området där patientens hälsoproblem oftast är odefinierat och läkarens uppgift är att i samarbete med patienten tolka, avgränsa och klargöra oftast flera samtidiga hälsoproblem och symptom. Allmänmedicinens kliniska samtalsmetod patientcentrering har därför en annan utgångspunkt än beroendevårdens samtalsmetod, patienten söker för vissa symptom eller hälsoproblem och det är denna besöksanledning som utgör utgångspunkten för konsultationen. Metod: Riskbruksverkstaden är en pedagogisk metod för utforskandet av den egna praktiken med samtidig introduktion av riskbruksbegrepp och patientcentrerat arbetssätt. Metoden bygger på deltagarnas egna personliga och professionella erfarenhet och förhållningssätt till alkoholrelaterad ohälsa och den är en utvärderad och uppskattad utbildningsform. Med Riskbruksverkstaden som utgångspunkt tas även enskilda patientfall upp och rollspel med patientcentrerad samtalsmetodik och motiverande samtal praktiseras under själva verkstaden samt vid kommande uppföljnings-tillfällen. Möjlighet finns också att under en tidsperiod dokumentera antal patienter där hypotesen riskbruk prövats. Målsättningen är att allmänläkaren ska utveckla sitt patientcentrerade samtal om riskbruk. Läkaren kan här mobilisera och stimulera patientens egna resurser och förmedla det medicinska underlaget för detta. Riskbruksverkstaden bedrivs inomprofessionellt och bygger alltså på en interaktiv kollegial dialog inom den egna professionen. Riskbruksverkstaden har även tillämpats för distriktsköterskor och annan personal. En mottagning kan under samma utbildningsdag genomföra en Riskbruksverkstad separat för läkare, distriktssköterskor och annan personal för att sedan gemensamt sammanfatta möjliga samarbetsformer runt den enskilde patienten med riskbruk. I detta spår kommer CeFAMs 16 AKC som fr o m hösten 2005 startas över hela länet att utnyttjas för att förankra och genomföra dessa interaktiva utbildningar. Under den 5-åriga projekttiden beräknas det därmed vara möjligt att nå ut med erbjudanden om denna utbildning till både allmän-läkare, sjuksköterskor och annan personal på alla AKC och därmed alla vårdcentraler oavsett driftsform i länet. Under de första 12 månaderna finns utrymme för att erbjuda 10 Riskbruksverkstäder med upp-följning till intresserade allmänläkare och distriktsköterskor i enskilda grupper, ibland i form av gemensam utbildning för mottagningen. Varje Riskbruksverkstad omfattar en heldags utbildning med en halv dags uppföljning samt vidare uppföljning vid behov. Det maximala antalet deltagare i en Riskbruksverkstad är 25. De s k master trainers som fungerar som lärare och handledare under Riskbruksverkstäderna lär kontinuerligt och stegvis upp nya intresserade kollegor till master trainers. Eftersom utrymme finns för att erbjuda 5 grupper av ST-läkare Riskbruksverkstäder (se det parallella spår 2 som planeras starta för ST-läkare) finns således för år 2006 utrymme för samman-lagt 15 Riskbruksverkstäder. Utvärdering av Spår 1 planeras enligt följande: 1. I samband med varje Riskbruksverkstad ombeds deltagarna att inledningsvis besvara en enkät om attityder och förhållningssätt när det gäller arbete med riskbruk. Under Riskbruksverkstaden görs en fördjupad analys av hinder och möjligheter i patient-läkarsamtalet om riskbruk. Inför uppföljningen 3-6 månader senare ombeds deltagarna per post besvara en enkät med samma frågor om attityder
5 och förhållningssätt som tidigare. I samband med uppföljningsdagen ges feed-back på enkäten och dessutom görs en uppföljning av hinder och möjligheter i patient-läkarsamtalet med exempel från den egna praktiken. 2. I samband med uppföljningen efter 3-6 mån ovan följs enskilda patientfall upp med och rollspelsövningar. 3. Deltagarna ges också möjligheten att i samband med uppföljningen efter 3-6 månader utvärdera om den egna praktiken förändrats: Intresserade läkare har då möjligheten att redovisa och diskutera en under en begränsad tidsperiod genomförd fortlöpande registrering av patienter där riskbrukshypotes varit aktuell. 4. Det antal nya master trainers som projektledaren under 2006 lyckas rekrytera för Riskbruksverkstäder i AKC nätverken. Spår 2: ST-läkarna Bakgrund: Allmänläkare under specialistutbildning s k ST-läkare är en strategiskt viktig grupp för framtidens Familjemedicin. Vi står inom kort inför ett generationsskifte inom allmänläkarkåren när dagens 40-talister går i pension. ST-läkare genomgår en 5-årig utbildning med återkommande fort-bildning i form av seminarieverksamhet. Studierektorerna som fungerar som sammanhållande och strukturerande stödfunktion finns inom CeFAM. Den grupp ST-läkare som nu är under utbildning har under sin grundutbildning inte fått undervisning och träning i patientcentrerad samtalsmetodik där riskbruk är en naturlig del. Under har redan två kurser i videobaserad patientcentrerad samtalsmetodik där även riskbruk tagits upp genomförts i Stockholms län. De cirka 40 deltagande ST-läkarna gav mycket positiva kursutvärderingar. Under den 5-åriga projekttiden beräknas det därmed vara möjligt att nå ut med erbjudanden om utbildning till alla intresserade ST-läkare i länet. Metod 1: En 3-dagars konsultationskurs i patientcentrerad samtalsmetodik med riskbruk som ett av exemplen och med en heldags uppföljning. Kursen erbjuds ST-läkare och där intresse finns också tillsammans med sina handledare. Kursen genomförs som internat av det skälet att arbetstiden kan utnyttjas mer effektivt och de processer som bearbetas i gruppen kan göras kontinuerligt utan avbrott. Vidare motiveras internatundervisningen av att ST-läkarna under tiden lär känna varandra och de smågrupper som bildas under kursens gång sedan kan utgöra basen för fortsatt egen gruppaktivitet efter utbildningstillfället. Utrymme finns för att genomföra två 4-dagars konsultationskurser för ST-läkare under 2006 för deltagare vardera. Metod 2: ST-läkare erbjuds även deltagande i Riskbruksverkstäder (se spår 1 ovan). Studie-rektorerna kan här erbjuda ST-läkarna detta men även enskilda ST-läkarnätverk kan be om utbild-ningen. Utrymme finns att under 2006 genomföra 5 Riskbruksverkstäder för max 25 ST-läkare per gång. Metod 3: Om önskemål finns kan ST-läkare erbjudas Motiverande samtal i kombination med Riskbruksverkstäder. Studierektorerna kan här erbjuda ST läkarna detta men också enskilda ST läkarnätverk kan be om utbildningen. Utrymme för detta anges under metod 2 för ST-läkare ovan.
6 Utvärdering av Spår 2 planeras enligt följande: 1. Kursutvärdering av konsultationskurserna. 2. Vid uppföljningsdagen patientfall med videoinspelade rollspelsövningar. 3. Fortsatt aktivitet i ST-läkarnätverket, t ex som gruppmöten. 4. Det antal nya master trainers som projektledaren under 2006 lyckas rekrytera för ST-spåret. Spår 3: Distriktssköterskorna Bakgrund: Det är också viktigt att nå distriktssköterskor och annan vårdpersonal med utbildning i sekundär prevention. Även i detta spår förankras de insatser som planeras genom de 16 AKC över hela länet som CeFAM startar under hösten. Den projektledare som måste rekryteras för denna del av projektet kommer att få huvudansvaret för att inom AKC förankra och planera de insatser som ska genomföras. Under det första årets uppbyggnadsfas beräknas arbetsinsatsen motsvara halvtid men under de kommande åren då även utbildningsinsatser blir aktuella kommer det att behövs en heltidstjänst. Riskbruksverkstäder kan även användas här för att klargöra attityder och förhållningssätt vid riskbruk av alkohol och för att ge deltagarna möjligheten att reflektera över sina personliga och professionella hinder och möjligheter när det gäller att utifrån sina uppdrag arbeta med riskbruk. I de Riskbruksverkstäder som anordnas inom ramen för spår 1 kommer även distrikstssköterskor att kunna delta och även bland dem kan master trainers utbildas. Relevanta behovs- och verksamhetsanpassade kvalitetsmått för distriktssköterskornas dagliga arbete med riskbruk av alkohol behöver utvecklas. Detta kan bl a ske genom kvalitetsutveckling av distriktssköterskornas arbete med riskbruk. En metod för detta är att i inomprofessionell dialog formulera och utvärdera kvalitetsindikatorer för detta arbete. Att arbeta med kvalitetssäkring ger delaktighet och utvecklar både ansvar och kompetens. I mätningsfasen väljs relevanta mätmetoder, data samlas in och resultatet värderas gemensamt. Utvärdering Spår 3: Distriktssköterskorna 1. Även för de distriktssköterskor som deltar i Riskbruksverkstäder bör utvärdering kunna ske på ungefär samma sätt som beskrivs i spår 1. De exakta formerna kan eventuellt behöva modifieras något. 2. Det antal nya master trainers som bland distriktssköterskor kan rekryteras för Riskbruksverkstäder i AKC nätverken. 3. Utvärdering av kvalitetsindikatorerna för riskbruksarbete. Medel som söks För spår 1 och 2 behövs medel för personal motsvarande nästan en heltids allmänläkartjänst (95%). De huvudsakliga arbetsuppgifterna är att vara projektledare, att leda och följa upp Riskbruks-verkstäder och konsultationskurserna samt att utveckla den pedagogiska metodiken. Den allmän-läkare som är projektledare för spår 1 och 2 är en s k master trainer, hon har alltså kvalifikationer för att genomföra dessa utbildningar. Eftersom det för varje Riskbruksverkstad behövs två master trainers och för varje konsultationskurs fyra master trainers är det under 2006 nödvändigt att på upp
7 drag anställa de ytterligare master trainers som behövs. Ett par v dessa master trainers är verk-samma som allmänläkare utanför Stockholms läns landsting. Arbetstiden fördelas mellan projektledare/master trainer (35%), andra allmänläkare inom lands-tinget engagerade i utbildningarna (30%) samt externa master trainers (30%). För spår 2 behövs medel för personal motsvarande en halvtids distriktssköterska. För spår 1 och 2 behövs driftsmedel enligt följande: - resor för master trainer för 15 Riskbruksverkstäder (1 + ½ dag) kr - internat 3 dagar för vardera 20 deltagande ST-läkare + 4 master trainers vid 2 konsultationskurser (à kr/person) kr - resor för master trainers för de 2 konsultationskurserna kr - förtäring i samband med möten kr - summa kr För spår 3 sökes denna gång inte några driftsmedel. Sammanfattningsvis söker CeFAM söker för detta delprojekt medel enligt följande: Medel som söks Landstingets egen delfinansiering Projektledare spår 1 och 2, motsvarande en allmänläkare 95% kr Projektledare spår 3, en distriktssköterska 50% kr Drift och material kr OH kr Beräkning av kostnader för primärvårdspersonals deltagande i utbildningar: - spår 1 arbetsdagar motsvarande kr - spår 2 arbetsdagar motsvarande kr Summa kr kr Huddinge 24 augusti 2005 Jan Sundquist professor och verksamhetschef
Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande
Centrum för folkhälsa Alkohol- och drogprevention 2005-08-25 Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården l: Bakgrund Mellan 1995 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merKUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården FyrBoDal.
KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården FyrBoDal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.
Läs merST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun
1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merRISKBRUK i Västerbotten
RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merKUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.
KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:48 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:32 av Andres Käärik m fl (fp) om fler utbildningsplatser för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet
Läs merPedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset
Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merFOUU-SATSNING I SJUKVÅRDEN SALEM, NYKVARN OCH SÖDERTÄLJE Ärendet
Stockholms läns landsting Koncernstab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-06-28 LS 0506-1197 Handläggare: Thorbjörn Ekström FOUU-SATSNING I SJUKVÅRDEN SALEM, NYKVARN OCH SÖDERTÄLJE Ärendet I 3 S utredningen slås fast
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merTill dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin
Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete
Läs merIndividuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare
Individuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare Mattias Damberg, Medicinsk utvecklingschef Docent, Specialistläkare i Allmänmedicin Förvaltningsstab Primärvård, Psykiatri och Habilitering Region
Läs merPROJEKTPLAN
2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän
Läs merPEER LEARNING I PRIMÄRVÅRDEN
PEER LEARNING I PRIMÄRVÅRDEN Att möta utmaningar inom VFU Taghrid Jassim Universitetsadjunkt- Leg Sjuksköterska Hälsa & Samhälle Institutionen för Vårdvetenskap Malmö Universitet 2018-10-11 IMPLEMENTERINGEN
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs mertre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet
tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de
Läs merARBETSTERAPEUT FYSIOTERAPEUT SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG
ARBETSTERAPEUT FYSIOTERAPEUT SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG 1 Så här fungerar Västra Götalandsregionens Karriärutvecklingsmodell Karriärutvecklingsmodellen visar hur du kan utvecklas
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merFör framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen
2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen
Läs merModell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv
Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merEtt spännande yrkesliv. Karriärvägar och utvecklings möjligheter för sjuksköterskor i Region Örebro län
Ett spännande yrkesliv Karriärvägar och utvecklings möjligheter för sjuksköterskor i Region Örebro län Grattis till dig som har utbildat dig till sjuksköterska! specialistutbildning för sjuksköterskor
Läs merKarriärutveckling för dig som sjuksköterska
Karriärutveckling för dig som sjuksköterska DU ÄR VIKTIG Som sjuksköterska förväntas du ha ett etiskt förhållningssätt och medverka i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Din erfarenhet,
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs merSJUKSKÖTERSKA BARNMORSKA SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG
SJUKSKÖTERSKA BARNMORSKA SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG 1 Så här fungerar Västra Götalandsregionens Karriärutvecklingsmodell Karriärutvecklingsmodellen visar hur du kan utvecklas
Läs merForskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
Läs merTill dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval
Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merDen Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merLärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård
TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat
Läs merDen Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Läs merKravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting
Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merPedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län. Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens
Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens 2017-10-19 Disposition Presentation AKA-plattformen Elisabeth Rydwik,
Läs merHandledning av AT-läkare Region Gävleborg
Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-11-08 Hälsocentralen i Harmånger Klinik Harmånger Ort Susanna lthini Inspektörer Gösta Elisasson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och
Läs merLedning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt
Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs merStudent- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet
Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin
Läs merProfessionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg.
Professionell utveckling i läkares grundutbildning. Erfarenheter från ett förändringsprojekt vid läkarprogrammet i Göteborg. Oktober 2013 Mats Wahlqvist, Liisa Carlzon, Anders Ågård, Elisabet Lönnermark,
Läs merFoto: Petra Isaksson. Karriärutveckling för dig som sjuksköterska
Foto: Petra Isaksson Karriärutveckling för dig som sjuksköterska DU ÄR VIKTIG Som sjuksköterska förväntas du ha ett etiskt förhållningssätt och medverka i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merRegeringsuppdrag till FHI
Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-10-20 Vårdcentralen Getingen Klinik Lund Ort Sonja Modin Inspektörer Sofia Hellman Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd följs.
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merPATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING
PATIENTENS SÄKERHET EN NATURLIG DEL AV SJUKSKÖTERSKANS UTBILDNING Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, ämnesföreträdare och adjunkt Carin Alm Roijer, prefekt och lektor Mariette Bengtsson, studierektor och docent
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merMin roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen
Min roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen Pia Jernberg, leg. Specialistsjuksköterska vård av äldre, Bräcke diakoni Utbildningsanställning vård av äldre läste jag på Sophiahemmets högskola
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs mer2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merDSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning
1 (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Primärvård Typ av
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merBedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merKVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet. Uppsala kommun och Uppsala universitet (5)
1 (5) KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2018 2020 2 (5) Innehåll KVALITETSKRITERIER... 3 Inledning... 3 Förutsättningar...
Läs merKontrakt för ST-läkare i allmänmedicin
FoU-avdelningen ST-enheten Landstingets ledningskontor Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin Överenskommelse om utbildningens genomförande under specialiseringstjänstgöring Kontraktet gäller ST-läkare
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs mer2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet
Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merVad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019
Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merKarriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen
Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Foto: Västra Götalandsregionen/Sergio Joselovsky Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra
Läs merRapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin
Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merPatientcentrerad konsultation
1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och
Läs merHandledningsmanual ST Region Gävleborg
Handledningsmanual ST Region Gävleborg Handledning Introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till,
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen llmänmedicin Klinik Specialitet 2018-11-14 Malmö atum Ort Åsa Tunelli, Gösta Eliasson Inspektörer Styrkor Utbildningsvänlig
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merBedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut)
Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) Utbildning: Distriktssköterskeutbildning Kurs: Klinisk omvårdnad i relation till vuxna och äldres hälsa och ohälsa 7,5 hp. Kurs kod: OM6030
Läs merKVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.
KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat
Läs merLUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes
LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta
Läs mer