INNEHÅLL. Vem var med? Spana in folk på vimmelbilderna från årets första fullsmockade frukostklubbar.

Transkript

1

2 INNEHÅLL Vem var med? Spana in folk på vimmelbilderna från årets första fullsmockade frukostklubbar. 5 6 Helsingborg - Fjärde staden Kulturgeografen Ola Thufvesson gjorde ett tankeexperiment. Och fick mothugg från ett antal mellansvenska kommuner. Prestige eller vad? MiHngels nye krönikör, varumärkesgurun Bengt Håkansson, funderar över varumärket Helsingborg. Fingrarna i syltburken Företagsledaren och styrelseproffset Meg Tivéus berättar om ledarskap och en klok mormor Tänk mer tjänst En vara är inte bara en vara. Tillverkningsföretag bör tänka mer tjänst. Jörgen Eksell från Campus förklarar. Muta eller inte? Mutlagstiftningen är otydlig. MiHngels jurist ger överblick. 16 Bilden 19 Fotograf Carl Magnus Johansson, Helsingborg, visar några bilder ur sin kollektion. Ny kraft på kansliet Möt Annika Kirkevall, MiH:s nya samordnare, känd från bland annat Konserthuset i Helsingborg Sandra ser framåt med Future MiH Future tar nya tag med ny ordförande, Sandra Nilvanius. 22 Nya vinklar på Helsinborg Omslagsbilden till det här numret av MiHngel är tagen av fotografen Ole Jais ( För bildretusch svarar Kith Wig, Scratch. Vi vill på det här sättet visa ett Helsingborg bortom idyllen, Norra hamnen och Kärnan. Läs mer om olika perspektiv på staden i intervjun med Ola Thufvesson! Vi som gör MiHngel är Annika Rosenkvist på Möjligheter Reklam AB (grafisk form och layout) och Eva Thelander på Make Sense Communication (redaktör). Annika Eva Foto:Bertil Hagberg/Sesamphoto MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborg, Ansvarig utgivare: Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör: Eva Thelander, eva@make-sense.se Grafisk form och layout: Annika Rosenkvist, mail@mojligheter.se Annonsbokning: Torkel Brunstorp, torkel@brunstorp.com Tel Repro & tryck: Printing Malmö AB Kuvert: Harry Kuvert Distribution: StroedeRalton I cdg CityMail Adressregister: PAR AB MEDARBETARE i detta nummer SKRIBENTER Bengt Håkansson, bengt@brandclinic.se Jenny Mogren, jenny.mogren.399@student.lu.se Lars-Erik Ström, strom@marketlaw.se Kajsa Orvarson, kajsa.orvarson@memo.ikea.com Robin Kochauf, robin.kochauf@student.idekraft.se FOTOGRAFER Ole Jais, olejais@telia.com Bertil Hagberg, info@sesamphoto.se C. K. Oredsson, kitore@gmail.com Carl-Magnus Johansson, info@carlmagnus.com 2

3

4 Hur tidig är du? Foto: C.K. Oredsson Zaiga Magnusson So a Gartman Näringlivets Hus Skåne Nordväst och Leif Wennerberg FöretagsAlliansen Katarina Ljungqvist SET och Per Rosenquist Swedbank Jörgen Persson och Marie Niklasson, båda från Mariannes Farm Maria Apel TRR, Ulf Bengtsson Temp-team Elisabet Palmlund Jacob Hansens Hus, Monica Sandman Gårdshuset och Jenny Larsson Jacob Hansens Hus Leif Haggren Taxi Helsingborg tillsammans med Stefan Nilsson Decido Jane Tilly, Linus Lindholm och Daniel Bengtzzon från Favorit 104,7 Heléne Petersson Massage på plats, Ann- Christine Cronberg Sparbanken Gripen och Jan Andersson Multinet Mats Kullenberg Teamwork och Tomas Nordström Kommunstyrelsen Helsingborgs Stad Soraya Kabelele-Senya IdèKraft och Jonas Lundström TeliaSonera Jonas Helke Storbildsbolaget, Lasse Hjelte Studio Aktiverum, Vladica Djordjevic Olympia Konferens och Robin Kochauf MiH Future 4

5 Jürgen Maase Flaggfabriken Kronan och Staffan Falkengren Studio Aktiverum Peter Sjödén SEB, Christer Kilefors Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Peter Thörnwall Gärde Wesslau Advokatbyrå Möten med människor inspirerar Sigridur Jonsdotter Sirrys Hårstudio och Inger Nilsson Helsingborgs Stad Rosmarie Östberg Ängelholm-Helsingborg ygplats och Kajsa Olsson Helsingborgs Stad Christian Magnell och Malin Olsson båda från IT Gården Johan Falk Grönsaksmästarna och Gulliver Charour Café Bagatelle Kaj Bergström Locon, Jan Swedin IT Gården och Mats Werne Right Professional Håkan Nyström Nordea, Håkan Bergendorff Nordea, Lucia Dieden Näringsliv & Turism, Christer Kilefors Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Bertil Allard LIC Audio och Sara Lood Näringsliv & Turism. 5

6 Text: Eva Thelander Foto: Bertil Hagberg /Sesamphoto Bildretusch: Kith Wig /Scratch Forskaren som retat Våga mer möten, mångfald och nytänkande. Då kan Helsingborg växa till en storstad, menar kulturgeografen Ola Thufvesson. Det är inte ofta forskare får mothugg i media för sina resonemang. Men kulturgeografen Ola Thufvesson har faktiskt lyckats reta upp ett antal mellansvenska kommuner med boken Fjärde staden Placemarketing Helsingborg. Ska Helsingborg våga släppa sin gulliga småstadsimage och utvecklas till en stark storstad, en regional motor med mångfald och färgstarka miljöer? Ja, absolut. Om Ola Thufvesson får bestämma. Vi behöver något som är speciellt för oss! Som skiljer oss från Västerås, Kalmar och andra orter, säger Ola som på kommunens uppdrag skrivit om Helsingborgs utvecklingsmöjligheter och framtid. STORSTAD PÅ Vi träffas på hans arbetsplats, institutionen för Service Management på Campus i Helsingborg. Det blir ett samtal om städers själ, historia och möjligheter, om okänsliga arkitekter och politiska val. Utanför panoramafönstret sänker sig mörkret över färjeläge, innerstad, kustlinje och landborg i den stad som han ser så många möjligheter i. Så, hur var det med de arga mellansvenska kommunerna? I Fjärde staden Placemarketing Helsingborg gör Ola Thufvesson ett enkelt tankeexperiment: han tänker sig Uppsala kommun, som är sex gånger Helsingborgs yta, placerad över Nordvästskåne och Nordsjälland. Och får vips en storkommun med över invånare i direkt anslutning till den heta Köpenhamnsregionen. Tankeleken väckte dock upprörda känslor hos stadsplanerare och tidningsredaktörer i Uppsala och Linköping/Norrköping som marknadsför sig som landets fjärde stad respektive storstadsregion. När vi talar om Stockholm är det aldrig någon som bara räknar de invånarna i Stockholms kommun. Här är det självklart att också räkna in kranskommuner som Nacka och Sundbyberg. Så varför inte använda samma räknesätt på Helsingborg? undrar han. Ola Thufvesson är klart road över uppmärksamheten. Att ifrågasätta och testa nya synsätt ingår i forskarrollen. Reaktionerna tyder snarare på att resonemanget är logiskt, tycker han. Som geograf funderar man på varför städer ser ut som de gör och hur det regionala underlaget ser ut, säger han. Men varför är det så viktigt vilken rangordning Helsingborg får i landet? 6

7 Det handlar om den mentala bilden. Det är helt enkelt inte lika intressant att vara Sveriges nionde kommun som fjärde stad! En lägre rangordning gör att vi sänker våra krav och inte satsar så mycket. Vi betraktar oss som mindre än vi är vi har till exempel en symfoniorkester fast vi bara är nummer nio. Faktum är dock att Helsingborg aldrig hade kunnat ha så många institutioner och så stort utbud om det inte hade funnits ett stort befolkningsunderlag i närområdet. Historiskt sett har Nordvästskåne satts på undantag av statsmakterna, menar han. Inga residensstäder. Inga statliga myndigheter. Ingen högre utbildning förrän på senare år. Regionen har därmed fått klara sig själv, på gott och ont. En positiv effekt är att näringslivet blivit varierat med mycket handel, transport och många entreprenörer. HÄMMANDE LÄNSINDELNING En bov i dramat är den länsindelning som gjordes av taktiska skäl efter de dansk-svenska krigen på talet. Med en diagonal uppdelning av Skåne kunde svenskarna vid ett eventuellt krigsnederlag offra M-län till danskarna och ändå behålla viktiga kusthamnar vid Rönne å i nordväst och Helge å i öst, plus hela Österlen. Helsingborgs möjligheter att expandera österut begränsades markant jämfört med Malmöregionens. Det är inte länge sedan bussarna hade en annan färg på andra sidan länsgränsen. Det är först nu vi kan göra en mer naturlig regional indelning, konstaterar Ola Thufvesson. Kommungränserna fäster han inte lika stor vikt vid. Här handlar det om fysisk logik, menar han. Jag tror inte folk i kranskommunerna har några svårigheter att identifiera sig med Helsingborg när det gäller kulturliv, shopping eller fotboll. attraktionskraften. Ola Thufvesson har många konkreta förslag på hur miljöer kan utvecklas och tas tillvara. Han ser gärna att fler punkter skapas för besökare och flanörer ett monument eller fräckt café med fenomenal utsikt i någon av stadens backar. Skyltar med sagor på olika språk på Söder. Biomedicinskt forskningscentrum som lockar experter från hela världen. Kreativt centrum av idéer, bilder, musik och skapande på Gåsebäck. Varför inte bjuda in en avgångsklass från konsthögskolan, erbjuda lokaler och lön under en given period och släppa skapandet fritt? I utbyte kan staden kräva lektioner och ett antal arrangemang som syns i regionen, funderar Ola och fortsätter: KREATIVT GÅSEBÄCK Gåsebäck har absolut en potential. Staden kommer att förändras radikalt när viadukten försvinner, järnvägen grävs ned och södra hamnområdet byggs ut. Helsingborgs planer på att bygga ihop staden Planteringen, Gåsebäck, Söder och Södra Hamnen är det mest stadsmässiga byggnadsprojektet i Sverige sedan Sundsvall byggdes upp efter den stora branden. Detta kommer i sig att ge mycket uppmärksammhet. Jag hoppas innerligt att man inte skapar ett nytt Norra hamnen här det är fel att bara satsa på en enda målgrupp. Bygg något annorlunda, tänk i fler banor! VARFÖR BO HÄR? Om Helsingborg väljer att anamma rollen som storstad vad finns då att erbjuda besökarna? Invånarna? Och varför skulle folk välja att bosätta sig här? Det är frågor som behandlas i begreppet placemarketing. En stads attraktion ligger i det fysiska spelet mellan människa och rum. I livskvalitet och positiva synergieffekter. I nätverk och aktiva människor som stärker varandra och en plats. I dag flyttar man inte bara dit jobben finns. Attraktiva platser lockar folk som får saker att hända. Särskilt service och tjänster skapar dynamik nerifrån som leder till positiva kopplingar mellan det lokala och internationella planet. Det är bra att det kommer hit folk som inte är födda här. Och det är bra att helsingborgare som bosatt sig i Stockholm talar om sin hemstad och kanske flyttar hem allt håller igång flöden och impulser, förklarar Ola Thufvesson. FÖRVALTA FÖRUTSÄTTNINGARNA Det brukar alltid framhållas att Helsingborg med omnejd har goda förutsättningar. Regionen är vacker, staden lättillgänglig med varierat utbud och flera fina stadskvarter. Men det går inte att slå sig till ro med goda intentioner och förutsättningar. De måste utvecklas och aktivt förvaltas på ett sätt som ökar livskvaliteten och Tätt, tätt mellan folk i byar och städer i Skåne Nordväst. Varje ruta är 500 x 500 meter, ju rödare desto fler invånare. 7

8 Helsingborg borde ha utrymme för både det ultramoderna och folkligt kreativa. Och nybyggda 1890-talshus med torn och franska balkonger! Varför ska vi förakta gårdagens lösningar om de var bra? MEDELTIDA BOSTÄDER Ola Thufvesson nämner det medeltida bostadsområdet Jakriborg i Hjärup som ett utmärkt exempel. Området är inte direkt populärt bland svenska modernistiska arkitekter. Men besökarna älskar de ringlande gränderna och folk köar för att få flytta in i den småskaliga miljön. Pluralisera mera! Vi behöver inte fler golfbanor och café latteställen. Varför ska vi alltid visa upp samma sommarfagra turistbild av staden med trevliga uteserveringar och hamnmiljöer? Det är sådant som småstäder alltid lyfter fram. Det leder till överexploatering snart ser alla städer likadana ut! MERA MÅNGFALD Så vad är attraktivt? Vad vill besökare och inflyttade ha? I Malmö har beslutsfattarna insett värdet av mångfalden på Möllevången. I Helsingborg finns ett Söder med liknande potential. Men Helsingborg har också ett unikt Wilson park med smala villagator och en spontan blandning av hus och stilar, byggda i olika perioder. Ett Olympia med pampiga jugendhus. Branta backar där Sundet och Danmark skymtar i bakgrunden. Helsingborg som San Fransisco det är en bild vi ser alltför sällan! Och definitivt aldrig i den officiella småstadsbilden, utbrister Ola Thufvesson. I sitt arbete undersöker han hur människor använder stadsrummet ur ett mikroperspektiv. Han tänker som flanören, promenerar sig igenom staden, kvarter för kvarter, för att känna efter var det känns bra att slå sig ner eller stanna upp för en pratstund. Varför vänder man i en viss gatukorsning? Varför känns ett torg mer inbjudande än ett annat? Det är ett annat synsätt än hos arkitekter och stadsplanerare. Ola Thufvesson är inte direkt blygsam med sina åsikter om arkitekter som yrkeskår. En del arkitekter har ett helikopterperspektiv. Vi vanliga bönder ska veta hut och fatta hur bra deras visioner är. Det finns en intern beundran i kåren som retar mig. Kommunernas byggnadsnämnder är tyvärr alltför lättköpta när egotrippade och modestyrda arkitekter gör gemensam sak med cyniska gymnasieingenjörer från gigantiska byggbolag. De som planerar städerna borde leva mer i dem, menar Ola Thufvesson. Inte rita kartor mellan nio och fem och sedan lägga fritiden utanför city. Det politiska systemet i sig skapar också en ojämn rytm där svåra beslut skjuts på framtiden vid valår och ogenomtänkta byggnationer riskerar att klubbas igenom alltför snabbt för att politikerna vill lämna något bestående efter sig. Städerna förvaltas politiskt, de byggs inte, är hans tes. MER HELHETSTÄNK Jag efterlyser ett annat helhetstänkande hos samtliga inblandade. Mer självkritik: Gör mitt bidrag verkligen miljön bättre eller inte? Sverige har bra specialister som socionomer, ingenjörer, arkitekter och ekonomer etc, men ingen utbildas egentligen till att förstå komplexa urbana helheter. Detta avspeglas även i hur förvaltningar och politiska nämnder är uppdelade. Om han själv får välja stadsmiljöer blir det någonstans i Centraleuropa i stadskärnor i länder som Rumänien eller Ungern där det inte funnits tillräckligt mycket pengar för att riva och bygga nytt. Här står husen från förra sekelskiftet kvar i täta kvarter, spårvagnarna rullar kvar på samma räls som förr och varje gathörn inbjuder till nya samtal och möten. Det är så långt man kan komma från miljonprogrammens bostads- områden med monumentala kvarter och sovjetiskt ödsliga torg som får människor att huka och skynda vidare. En stad är dess invånare. Och människor behöver mötesplatser. Om alla jobbar i stan och sen åker därifrån händer inget! Det är genom möten det händer saker! Foto: Ole Jais Smarta städer i fickformat För den som vill få ännu mer inspiration kring stadens och regionens utveckling finns nu ytterligare läsning. Smart cities tankar kring utveckling av en region heter en skrift som ges ut av Marknadsföreningen och Navet. 8 Skriften (som följer med det här numret av MiHngel) är en sammanfattning av de föreläsningar som hölls på frukostklubben i mars Det var så mycket bra som sades den månaden. Vi ville föra det vidare, inspirera och stimulera till nytänkande, säger Göran Hellström vid Navet. De som talade på temat Smart cities var Lennart Magnusson, fd. VD för Marknadsföreningen i Göteborg och engagerad inom idrottsrörelsen, som berättade om Göteborgs förvandling från industristad till ledande utbildnings- och evenemangsstad; Johan Sjöberg, VD för Möbelriket, som gjorde Lammhultsregionen till ett av norra Europas mest intressanta områden för design och formgivning, Peter Svanlund, Carnegie Asset Management, som berättade om hur Genève gjordes till en av världens mest attraktiva städer och Carlo Barsotti, en av personerna bakom begreppen Slow Food och Città Slow, som talade om livskvalitet och harmoni i städer och samhällen.

9

10

11 Prestige eller önsketänkande? Varför har de styrande i Helsingborg ännu inte kunnat samlas kring ett varumärke? Frågorna ställs av MiHngels nye krönikör som vi härmed stolt kan presentera: Bengt Håkansson, en av landets mest meriterade och erfarna varumärkeskonsulter, tillika efterfrågad föredragshållare. Vem bygger varumärket Helsingborg? UPPFATTNING Som varumärkeskonsult boende i Helsingborg känner jag det som en självklarhet att ägna dessa rader åt varumärket Helsingborg. Först en allmän reflektion kring byggandet av stads- och regionvarumärken: Hur kan det komma sig att så mycket resurser och kraft går åt att diskutera och organisera detta arbete, istället för att rikta resurserna och kraften utåt, mot marknaden? Så länge jag bott i Helsingborg har varumärket ständigt tolkats och omtolkats, nya befattningar har inrättats och avskaffats, olika arbetsformer och samarbetspartner har prövats och övergivits. I bästa fall har det resulterat i ännu en broschyr eller hemsida, men uthålligheten har varit tämligen usel. Är den enkla förklaringen att det ligger för mycket prestige i varumärkesfrågan; att så många vill sätta sin egen prägel på arbetet? Eller handlar det om ett önsketänkande, där man tror att man kan kommendera marknadens uppfattning till den grad att även det omöjliga är möjligt, bara det finns ett formellt beslut bakom? (Det måste vara sådant önsketänkande som ligger bakom Stockholms planer på att bli Capital of Scandinavia, liksom Eslövs löfte att det är här det händer! ) Innerst inne tror jag att alla som bor och är verksamma i vår stad vet vad varumärket Helsingborg faktiskt står för och hur det kan utvecklas vidare. Detta bekräftades än en gång för ett par år sedan i den stora varumärkesmätning näringslivsdirektör Sten-Åke Tjärnlund lät genomföra. I min naivitet trodde jag att den äntligen skulle bilägga de eviga diskussionerna och bli ett fundament för utåtriktat, offensivt arbete. Tack och lov betyder ju inte detta att stadens varumärkesbyggande ligger nere. Tvärtom. I stort sett varenda helsingborgare deltar på något sätt i detta arbete, antingen genom uppmärksammade innovationer och prestationer i sitt yrkesliv, eller helt enkelt genom att förmedla sin personliga uppfattning till andra. Och detta informella, men ack så mäktiga, varumärkesarbete pågår ju oavbrutet, och alldeles oavsett om det har formell sanktion eller ej. Ändå går det naturligtvis inte att komma ifrån att en långsiktig och centralt styrd marknadskommunikation skulle kunna göra spontanbyggandet så mycket mer synligt och effektivt och därmed stärka varumärket Helsingborg ytterligare. Det behövs. Som Hans Nelson skrev i förra numret av denna tidning måste Helsingborg sätta ned foten och bestämma om man ska vara en del av Köpenhamnsregionen, en del av Malmöregionen eller navet i en egen region. Men oavsett hur det valet utfaller (om det någonsin utfaller) så måste Helsingborg likväl ha en stark, egen profil. Ingen attraheras automatiskt av Helsingborg bara för att man attraheras av Köpenhamn eller Malmö, utan vi måste själva förtjäna den uppmärksamhet vi vill ha. Visst är det smart och kostnadseffektivt att bearbeta marknaden tillsammans med starka partner, men att förlita sig på tillhörigheten till en region är förrädiskt, eftersom regioner i grund och botten är abstraktioner. Vi besöker ju inte en plats för att den ligger nära en annan plats, utan enbart om den har något unikt att erbjuda. Skulle valet av partner dessutom bli magneten Köpenhamn, krävs en rejäl skärpning i varumärkesarbetet, om vi inte ska hamna i total skugga. Bengt Håkansson Varumärkeskonsult 11

12 Meg Tivéus har alltid gillat att bestämma Managment by walking around 12

13 Text: Eva Thelander - Jag hämtar kraft från andra människor, vill ha fingrarna i syltburken. Företagsledaren och styrelseproffset Meg Tivéus har aldrig fått någon större kick av att granska resultaträkningar. I stället har mormors visdomsord och management by walking around varit riktlinjerna för denna framgångsrika ledare som gästar frukostklubben den 9 mars. Jag hade hoppats få träna innan snön smälter bort igen. Jag ska åka kortvasan, förstår du. Meg Tivéus nickar mot skidorna på golvet i hallen i den rymliga lägenheten i Vasastan, som i dag är både bostad och arbetsplats. För även om denna färgstarka företagsledare slutade som vd för Svenska Spel 2004 var det inte för att ägna sig åt det goda livet med skidor, resor, golfbanor och barnbarn. Utan för att göra det hon gillar, det vill säga vara mentor för elever på Handels, arbeta i styrelser för en rad börsbolag (Swedish Match, Boss Media, Billerud m fl.), jobba som konsult och hålla föredrag. Meg Tivéus har alltid varit chef. Ord som kraftfull, generös och energisk brukar nämnas i samband med hennes ledarskap. Lägg därtill humor och en rejäl dos nyfikenhet. Jag bestämde mig tidigt för att bli chef. Min bror var chef på ABB, det var inget konstigt med att jag också ville bli chef. MÄRKTES PÅ HANDELS Helt vanlig var hon ändå inte som en av 25 tjejer (av totalt 275 elever) på Handelshögskolan , kompletterat med medicin och sociologi. Det är klart att man märktes. Men Handels blev nyckeln till många nätverk och gav en viss kvalitetsstämpel, konstaterar hon. Vid 24 fick hon sitt första chefsjobb och vid 29 titeln disponent inom NK-koncernen. Sedan bar det vidare med höga chefsbefattningar och VD-poster inom Åhléns-koncernen, Holmen, Posten och Svenska Spel. Vad är roligt med ledarskapet? Att jobba ihop med andra, jag tycker om människor. Och visst, jag gillar att bestämma! Det är en bra kombination, tror jag. MOGNADSPROCESS Gör du samma jobb som chef i dag som när du var 24? I grunden är det samma sak. Fast man går igenom en mognadsprocess. Jag hade nog inte den mognad som behövdes när jag var 29 år och chef över 22 personer, de flesta äldre än jag själv. Jag trodde man skulle vara på ett visst sätt. Nu vet jag att rollen är en integrerad del av ens personlighet. Sedan finns det bra verktyg att arbeta med, till exempel målstyrning och uppföljning. Men i grund och botten handlar ledarskap om att vara sig själv. Sedan kan man alltid förvärva kunskaper om ledarskap om man inte har det i sig från början. Det är inte bara ledare som borde prioriterats lönemässigt, menar Meg Tivéus. Unicitet och unika människor som kreatörer, IT-utvecklare eller skickliga skattejurister gör bäst nytta i expertroller och måste belönas, anser hon. KÖNET INTE VIKTIGT Meg Tivéus har ofta varit ensam kvinna i manliga sammanhang. Men hon har aldrig fäst någon större vikt vid feminism eller frågor kring kvinnligt ledarskap, utan alltid sett människan snarare än könet, både hos sig själv och andra. Jag förnekar inte att det förekommer särbehandling på grund av kön, men jag har kanske tacklat problemen kring kvinnors ställning genom att inte se dem, konstaterar hon krasst, och fortsätter: Jag är inte heller så säker på att mitt ledarskap är särskilt kvinnligt. Jag kanske inte är så utpräglat kvinnlig? undrar hon utan att verka särskilt bekymrad. Manligt eller kvinnligt hennes ledarskap kan nog närmast beskrivas som kommunikativt. Meg är inte den som hänger sig åt att analysera rapporter och diagram. Promenerande chef är snarare hennes filosofi. Och, visar det sig, mormors kloka ord. Jag har alltid försökt gå ut i organisationen. Jag hämtar kraft från andra människor, vill ha fingrarna i syltburken. Träffa säljare, träffa kunder. Annars blir det inte levande! Jag gillar att göra affärer och upplever absolut ingen puls i resultaträkningen! Genom att samtala, se och tolka kan hon se till att alla är med i båten. Människor som vet varför, inte bara att, blir mer motiverade. Gör man mycket, gör man också fel. När vi gjorde misstag i detaljhandeln kunde vi alltid rea ut dom! Chefsrollen har vissa likheter med föräldrarollen, funderar hon. En del medarbetare behöver tillsyn och uppmärksamhet, andra sköter sig bäst själva. Det gäller att hitta fram till vad folk triggas av, man får alltid ut mest om folk är inspirerade. Detaljstyrning är inte min grej. Mål och vision är förstås viktigt, man måste berätta vart vi ska. För man frälser inte folk genom att skicka bibeln till dom som min mormor brukade säga man måste faktiskt tolka, berätta och predika också. Så ser mitt ledarskap ut och det har fungerat. Sedan får man alltid ta obekväma beslut, det är ens ansvar. Men det är viktigt att ha klart för sig varför. NEDDRAGNINGAR SVÅRAST Har du inte varit rädd för att göra fel? Gör man mycket, gör man också fel. När vi gjorde misstag i detaljhandeln kunde vi alltid rea ut dom! Hon säger det glatt, men menar allvar när hon förklarar att det finns situationer där inget alternativ är 13

14 Kinnarps 9000 Johan Larsvall, Torbjörn Höjer Kinnarps Serie[f] Anders Nørgaard Kinnarps Rezon Christian Halleröd NYHET! Provsitt 2007 års arbetsplats Med nya arbetsstolen 9000 skapar du enkelt din personliga sittställning. Tack vare användarvänliga och steglösa reglage för nacke, rygg och svank är den revolutionerande följsam. Serie[f] i lättviktsmaterial är utvecklad för din personliga arbetsmiljö. Knapp, styrbox och balkar är helt integrerade i bordet för en stilren design. Med en lättviktsram som grund byggs Rezon upp av moduler, där du står för designen. Välkommen för en personlig visning i vårt inredningshus. Kinnarps Interior Helsingborg Garnisonsgatan 22, HELSINGBORG Tel kinnarps@inredningshuset.se Utbilda dig direkt vid kunskapsfronten! SommarCampus - en vecka som ger dig breddad och fördjupad kompetens inom marknadsföring, ekonomi och ledarskap Executive Master of Service Management - stärk din ledarroll med vår ettåriga utbildning Företagsanpassade program - utbildning efter era önskemål Executive Division vid Institutionen för Service Management För mer information kontakta Projektledare Pia Siljeklint Tel

15 terare. Men Svenska spel är inte alls den typen av företag det är ett IT-bolag med mycket interaktivitet mellan medarbetare och många projekt. Så vi byggde om och skapade ett öppet kontorslandskap. - En riktigt snål och grinig ekonomichef, det är min absolut viktigaste medarbetare, säger Meg Tivéus. rätt, där man missbedömer människors reaktioner, vad de har hört och uppfattat. Att försöka få någon att inse att han eller hon bör byta stol är en sådan situation. Du kanske har en äldre man mittemot dig, som inte förstår vad du säger, som inte hör. Då blir det inte rätt! Sådana beslut neddragningar, när enskilda drabbas är också de svåraste att ta som chef. Men det ska vara svårt. Det är snarare en fråga om hur man hanterar sitt eget illamående. Jag är en känslomänniska men har också en snabb återhämtning, blir skitledsen, men är igång igen nästa dag. Det är en egenskap jag är glad för. Människor som gräver ner sig har det generellt sett svårare. GRINIG EKONOMICHEF Självkännedom är en annan nyckel till ett fungerande ledarskap. Jag vet till exempel att jag behöver en riktig snål och grinig ekonomichef, det är min absolut viktigaste medarbetare! Och så gäller det att vara ett gott föredöme. Barnen gör inte som man vill, utan som man gör, säger Meg med ännu ett visdomsord från mormor. Som ett exempel nämner hon Ingvar Kamprad med sin jordnära och sparsamma framtoning. Själv var hon en konkret förebild för medarbetarna när hon ledde Svenska spel i Visby. Jag tog över efter två chefer när Tipstjänst och Penninglotteriet slogs samman till Svenska spel. I det gamla företaget hade cheferna eget rum med sekre- KRÄVANDE FUSIONER Många protesterade, mer eller mindre ljudligt. Men mumlet tystnade effektivt när Meg satte sig mitt i havet av medarbetare. Då var det svårt att säga så mycket! Fusioner i sig kräver mycket, både av chefer och medarbetare, menar Meg Tivéus. När Svenska spel bildades tyckte till exempel Tipstjänst att gotlänningarna var lantisar, medan öborna å sin sida inte gillade 08-ornas attityd. Och då handlar det ändå om företag i samma land med närbesläktad verksamhet. Fusioner brukar genomdrivas för att någon räknenisse kalkylerat fram synergier och vinster med färre anställda och så vidare. Men den mänskliga faktorn underskattas alltid. Företagskulturen är en oerhört stark faktor som går i motsatt riktning. Folk trivs inte i det nya. De blir osäkra och produktionen faller dramatiskt. Det tar lång tid att skapa något nytt och gemensamt. Det tog Svenska spel fem år att förena två olika företagskulturer. Själv stannade hon på Gotland och företaget i sju år. Det kostade ett äktenskap, men gav mycket annat. För, som hon säger: Det är bara att bryta ihop och gå vidare. Vad är management för dig, förutom ledarskap? Text: Jenny Mogren Foto: C. K. Oredsson Roger Carlsson Carlsson Event Svår fråga... Det kan vara engagemang men ordet har en vid betydelse. För mig personligen handlar det om att ringa till artister som sedan kopplar vidare till sina respektive managers! Stella Lennartsson Gents Min direkta tanke är struktur. Även begrepp som företagsamhet tycker jag stämmer överens med management. Caroline Berntsson Student Service Management, Campus Helsingborg Det handlar inte om att bestämma, utan snarare om samarbete, att uppmuntra till teamwork. Jag tänker också på guidning. Margareta Hamark Långvinkelns montessoriskola Management handlar om lyhördhet, att lyssna in vad företag behöver och vilka behov medarbetarna har. Bengt Söderlind Mäster Grön Det är ekonomi, marknadsföring, att få en organisation att fungera. Det handlar vidare om att rekrytera rätt människor och om att tillfredsställa ägarnas önskemål och behov. 15

16 Den gamla uppdelningen mellan varor och tjänster har spelat ut sin roll. Det skriver Jörgen Eksell, doktorand i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg. Jörgen Eksell, Institutionen för Service Management Dags att lämna varuträsket! De flesta är i dag överens om att den som köper en mobiltelefon inte bara skaffar en teknisk produkt, utan också köper ett erbjudande om tjänster. Men alla är nog inte lika medvetna om att synsättet borde användas på många fler områden som i dag präglas av den traditionella uppdelningen mellan varor och tjänster. Den nya synen på varor och tjänster fick stort genomslag när den 2004 presenterades i en vetenskaplig artikel av amerikanerna Stephen L. Vargo och Robert F. Lusch. Budskapet var att företagen ska sluta dela upp sina produkter i varor och tjänster. I stället ska varor och tjänster omfattas av ett tjänsteperspektiv som gäller företagens samtliga erbjudanden. Perspektivet innebär stora utmaningar och möjligheter till ökad konkurrenskraft för svenska företag. Men vad krävs för att företagets alla erbjudanden ska kunnas ses som tjänster? För det första krävs det förstås ett annat synsätt. I dag anses en tjänst vara tillämpningen av specialiserade kompetenser, till exempel kunskap och skicklighet. Frisörens arbete med att klippa en kund eller konsultens utveckling och anpassning av ett affärssystem för en specifik kund är exempel på sådana processer. Men just de här aktiviteterna är riktade mot en person eller ett företag. För att synsättet ska kunna användas för ett företags samtliga erbjudanden krävs det också en ny inställning till varor. VAROR BLIR TJÄNSTER En anledning till att varor inte längre kan vara utgångspunkten för marknadsföringen är att sättet som de produceras på har förändrats. Bland annat har varuproduktionssystemen fått öppnare kontaktytor mellan företag och kund. I dag har slutkund och företag mer kontakt och därmed börjar också produktionen av varor i högre utsträckning likna tjänsteproduktion. Dagens bilindustri är ett bra exempel. Numera har bilköpare många möjligheter att anpassa sin bil efter individuella behov. Det är långt från den standardiserade tillverkningen av T-forden som på sin tid bara fanns i en modell. Dagens kundfokuserade produktion har gjort biltillverkningen mer öppen och därför mer lik vanliga tjänsteprocesser. Därför anses traditionella massproducerade varor som bilar, stereoanläggningar och mobiltelefoner kunna ge upphov till tjänster. Kunderna köper inte bara en produkt, utan ett erbjudande om tjänster. NY SYN PÅ VÄRDESKAPANDE Ur det perspektivet är varan bara ett medel för kunden att skapa värde för sig själv. Bara kunden kan avgöra hur och när värdet skapas. Dagens telefonoperatörer och mobiltelefonproducenter är bra exempel på hur tjänsteperspektivet slagit igenom i en bransch. Företagen låter kunderna använda deras teknik (mobiltelefonen) utan någon inköpskostnad och ger dem tillgång till samtal och andra tjänster. Kundens värdeskapande knyts till användningen av telefonitjänsterna mer än till själva ägandet av telefonen. Alla kontakter mellan företag och kund blir på det här sättet betydelsefulla för kundens värdeskapande. Kontaktytorna kan hjälpa företagen att utveckla sin verksamhet på ett sätt så att de kan stödja kundens egna värdeskapande processer. Det betyder att aktiviteter som i allmänhet inte har så hög status inom företagen, till exempelvis fakturering, 16

17 installationer, reparationer eller klagomålshantering, måste tas med i marknadsföringsplanen. I dagsläget utförs sådan verksamhet ofta med tydligt fokus på de interna processerna. Företag som istället kan stödja kundens egen process har mycket att vinna här. Det är till exempel sällsynt att företag ser installationen av en produkt som en marknadsföringsaktivet som skulle kunna utveckla och fördjupa kundrelationen. Men faktum är att en installation kan leda till merförsäljning i form av underhålls- eller utbildningstjänster. e-rex design: sture eng & dan ihreborn TJÄNSTER I HUSHÅLLEN På samma sätt som en bil lämnas på service skulle flera hushållsprodukter behöva kontinuerligt underhåll för att fungera optimalt. I takt med att våra hushåll fylls med allt mer avancerad teknologi kommer förmodligen allt fler konsumenter att vara villiga att betala för servicen av dem. Visserligen arbetar många företag i dag på ett liknande sätt gentemot företagskunder, men arbetssättet är fortfarande relativt ovanligt på den privata sidan. Tjänsteperspektivet innebär alltså stora utmaningar för traditionella företag, men fördelarna är också många. Företag som anammar synsättet kommer att öka förståelsen för kundens värdeskapande processer, vilket i förlängningen leder till större framgång och konkurrenskraft. inredningar Specialisten på kontor och offentlig miljö EH INREDNINGAR, BOX 6508, HELSINGBORG TEL , FAX

18

19 I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag. Dagens bidrag kommer från Helsingborgsfotografen Carl-Magnus Johansson. BILDEN

20 Vår 900:e medlem MiHs ordförande Hans Nelson gratulerar Lena Millqvist Nilsson på Allers förlag. Nu har det hänt - Lena är medlem 900! Noushin Nadjafi delar ut tulpaner. VÅRA HUVUDPARTNER När MiHngel trycks är vi 937 medlemmar. Snart Ny samordnare Marknadsföreningen har fått ett nytt ankare som ska samordna föreningens och styrelsens arbete. Den 1 februari började Annika Kirkevall som koordinator på MiH:s kansli efter Sara Andersson som lämnat Helsingborg för arbete på annan ort. Vad har du jobbat med tidigare? Jag har arbetat som produktionsledare för musikalen Guys and Dolls med Nöjesteatern i Malmö. Innan dess var jag elva år på Konserthuset i Helsingborg där jag skötte ekonomin i några år och sedan övergick till att hyra ut huset till allt utom symfonikonserterna pop, rock, kongresser och annat. Dessförinnan var jag 15 år på IKEA. FORZA stärker greppet Styrgruppen etablerad, Forza-team på utvalda gymnasieskolor och en Ung Företagsmässa för gymnasieelever. Forza Entreprenörskap, Marknadsföreningens satsning på att stimulera skolungdomars företagsamhet, börjar ta fart. I augusti anställdes en koordinator på heltid för Forza och före jul tillsattes en styrgrupp med 15 personer som driver projektet. Vi mobiliserar nu näringslivspersoner till tolv Forzateam som ska arbeta med respektive skola mot målbilden att bli världens bästa region för entreprenörskap bland skolungdomar. Det här är en möjlighet för lärare och arbetslag att få ett stöd från näringslivet som inte funnits tidigare, säger styrgruppens ordförande Joachim Samuelsson. Alla kommer inte att bli företagare, men alla kan bli mer företagsamma. Det är oerhört bra att ha med sig i livet för att undvika ofrivillig arbetslöshet, säger Joachim Samuelsson som berättar att man har valt ut 14 gymnasieskolor där 67 procent av Skåne nordvästs gymnasieelever går. Där etableras nu under våren lokala Forza-team som ska medverka vid planeringen av nästa läsårs aktiviteter. Skolor med ekonomisk inriktning har redan företagstänkandet i sin vanliga undervisning. Men det ingår sällan på de natur/tekniska och yrkesinriktade utbildningarna. Många elever på yrkesutbildningarna kommer säkert att fundera på om de ska starta eget. Det är därför särskilt viktigt att vi når ut till dem, menar Joachim Samuelsson. Vad tycker du om MiH? Jag har varit medlem ungefär lika länge som Hans Nelson varit ordförande. Det har varit otroligt roligt att få vara med om föreningens resa! Vilken utveckling! Under min tid på konserthuset brukade det vara 35 personer på MiH:s kvällsaktiviteter. Nu betyder marknadsföreningen något reellt i kommunen! Brukar du gå på frukostklubben? Jag är mycket mån om att vara där! Jag har nog 85 procnets närvaro skulle jag gissa! Vad har du för förväntningar på ditt nya jobb? Jag tror att min långa arbetslivserfarenhet kommer till stor nytta i koordinationsarbetet och jag är övertygad om att jag kommer att komplettera styrelsen på ett bra sätt. Jag förväntar mig att lära mig massor av nytt och jag är säker på att det blir en tuff utmaning det vill jag ha! 20

21 Kaffe, polishus och dans Vad har fem koppar kaffe, ett polishus och en 300-åring gemensamt? Förutom att de alla är en del av Skåne Nordväst, tillhör de även vårens aktiviteter för MiH Future. Sandra - med nya ögon på MiH Future Jag tvekade inte en sekund, detta känns helt rätt. Jag kommer in i en organisation med helt nya ögon. Det säger Sandra Nilvanius, nytillträdd ordförande i MiH Future. FUTURE BUSINESS Vårens första företagsbesök kommer att göras på Helsingborgs Dagblad. Där får MiH Futures medlemmar lära sig om processen att skapa en morgontidning, om yrket som journalist och själva pröva på att sätta ihop en artikel. Helsingborgs polishus blir nästa företagsbesök. Där kommer medlemmarna att guidas runt och lära sig om polisens och regionens dagliga utmaningar. Sista företagsbesöket bär av till Ramlösa, som firar 300-års jubileum i år. Hur kan ett varumärke vårdas i vått och torrt under 300 år? På Ramlösa kommer medlemmarna att få ta del av en spännande företagshistoria. FUTURE EVENT Utöver företagsbesök anordnar MiH Future event, som våren 2007 innebär kaffeprovning och en prova-på-danskurs med blandade dansstilar. Till eventen är även icke-medlemmar välkomna, för att få ett smakprov av vad MiH Future bjuder på. Sandra Nilvanius är 27 år och kommer ursprungligen från Västerås. Under gymnasietiden och på högskolan läste hon ekonomisk inriktning och arbetade sedan inom ICA-koncernen, bland annat som ordermottagare, ekonomiassistent, affärsbiträde och avdelningsansvarig. För två år sedan gick flyttlasset till Helsingborg där hon nu går andra året på en projektledarutbildning vid Idékraft. STORTRIVS Jag verkligen stortrivs i Helsingborg. Här finns allt och lite till och ett underbart företagsklimat som jag ser framemot nu när jag ska ut och praktisera och sedan till sommaren skaffa jobb, berättar Sandra. Hur känns det att få uppdraget som ordförande i MiH Future? Jag tvekade inte en sekund, detta känns helt rätt. Jag kommer in i en organisation med helt nya ögon, ser det hela lite utanför ramarna. Och jag anser att om vi ska hålla i gång vår organisation måste vi fylla på rätt bränsle, säger hon. Tankarna om att ha rätt bränsle kommer från projektledarutbildningen, berättar hon. RÄTT BRÄNSLE Vi hade ett projektuppdrag som gällde den interna kommunikationen inom Arriva och vi insåg ganska snabbt att om bussarna ska rulla och chaufförerna ska kunna ratta rätt, då behövs rätt bensin hos båda. Så är det för oss i MiH Future också, och det ser jag som ett av mina mål: Att hjälpa, peppa och framför allt se mina medarbetare för vad de är. Då bygger vi ett vinnande team, säger Sandra. Foto: Ingrid Ohlsson Start för årets mentorprogram Årets nya pin Du har väl inte missat Marknadsföreningens pin för 2007? Årets upplaga är formgiven av Klippans Yllefabrik som i höstas fick Guldkärnan som årets designer Älgen är ritad av Bengt Lindberg som brukar göra lekfulla och strikt grafiska mönster med rötter i folkkonsten gjorde han sin första älg som numera är en modern svensk souvenir. MiH Future Mentor är en möjlighet för medlemmar i MiH Future att få en mentor från näringslivet. Tanken är att skapa ett utbyte där framför allt studenter får en möjlighet att spegla sina idéer och tankar med erfarna personer från de branscher som studenterna är intresserade av. På samma sätt ska också de mentorer som deltar i programmet få inblick i dagens studiesituation. Uttagningen sker via skriftlig ansökan som sedan följs upp med personliga intervjuer. De sökande matchas ihop med en mentor för att utbytet ska bli så stort som möjligt. Mentorprogrammet genomförs en gång per år med ansökning i november. Årets program har precis kommit igång och under 2007 kommer cirka 20 adepter och mentorer att träffas regelbundet för att utväxla erfarenheter och tankar. Samtidigt sammanställs utvärderingarna från föregående år och resultatet ser mycket positivt ut. Om du har frågor och funderingar angående mentorprogrammet är du välkommen att kontakta MiH Futures mentoransvarige Robin Kochauf. Kontaktuppgifter hittar du på MiH:s hemsida. 21

22 Oklara regler kring mutor JURISTEN FRÅGA Foto: Mårten Svemark Jag märker allt oftare hur mutlagstiftningen i dag uppfattas som oklar. Osäkerheten är stor i fråga om vad som egentligen gäller. Event: När läget känns osäkert brukar nya privata regler lanseras. De skrivs för den egna organisationen och är mycket konkreta riktlinjer för vilka villkor som gäller för deltagande i event m. m. Dessvärre får sådana regler gärna en inneboende fyrkantighet som många gånger gör dem strängare än själva lagstiftningen. Regelspridningen ökar ännu mer. Helhetsperspektivet försvinner ut med badvattnet och konsekvensen blir att event och andra relationsskapande evenemang försvåras i onödan. Telia: Det var just helhetsbedömningen som räddade Telias ledning från mutansvar för inbjudan till ett program som bland annat innehöll biljetter till musikalen Mamma Mia. Skulle inbjudan bedömas som en personlig förmån som kunde ligga till grund för mutansvar? Domstolen var på avgörande punkter kritisk till hur programmet utformats: Att nöjesinslaget fått en framträdande plats och att inbjudan också avsett närstående till mottagarna. Men på programmet hade Telia också en marknadsmässig presentation av nya produkter m. m. Vid en samlad bedömning ansågs invändningarna därför inte väga så tungt att åtalet kunde bifallas. Lagen ger här större utrymme för eventmaking än vad de strängare privata reglerna gör. I näringslivet riktas nu kritik mot att mutansvaret i offentlig och privat verksamhet bedöms enligt samma regler i brottsbalken. Den etiska toleranspunkten är olika här. För myndighetsutövning råder nära nog nolltolerans. Men i en konkurrensutsatt verksamhet gäller delvis andra värderingar som inte kommit till uttryck i lagstiftningen. Bruket av sådana dubbla måttstockar bidrar till den osäkerhet som råder. Har du frågor om marknadsrätt? Lars-Erik Ström, jurist vid Konsultbyrån för Marknadsrätt i Malmö, reder ut begreppen. Mejla frågor till Lars-Erik Ström på: strom@marketinglaw.se Där människor möts Där affärer görs. Att lära känna varandra är bra för alla affärer. Vi inbjuder till långvariga och förtroendefulla kundförhållanden. Att gå till sin bank handlar om så mycket mer än bara hårda fakta och kalla siffror. Telefon: Drottninggatan 28 Örebrogatan 32 22

23 Kostnadsfri rådgivning Vi erbjuder MiHngels läsare 1 timmes kostnadsfri ekonomisk rådgivning inkl ett biobesök för två. Helsingborg Drottninggatan 28 Örebrogatan 32 :;I?=D E9> AL7B?Jx J?BB A7CF7D@FH?I ;nfwdz Gk_YaiYh[[d '! -*m'%%xb >c`a# &).* H:@ bdbh G^c\ dx] WZhi~aa ^YV\ %)'"'+ ++ -% dgyzg5cnva_jh#hz lll#cnva_jh#hz Gratis lackbehandling! Gäller vid köp av ny eller beg bil (över ,-) på BilPartner i Helsingborg. Värde ca 4 000,Endast 1 gång per medlem och mot uppvisande av medlemskort L_ X`kZ[h f, c dwz[hi aeijdwzi\h_ _dj[hd[jxwda c[z _dj[hd[jx[jwbd_d] L hz[ /+ ah fh_lwj h[if[aj_l[ (+& ah \ h[jw] $ L baecc[d _d f Im[ZXWda _ >[bi_d]xeh] i X[h jjwh l_ c[h$ gäller som Stamkundskort hos V.I.P. En kväll med bra medlemserbjudande! Mer information kommer! BEST B Ditt va UY! l 2007

24 Besök vår nya hemsida Hornyxegatan 14, Malmö. Tel: