Läkarprogrammet Hälsa i samhälle och miljö Termin 11 HT 15

Transkript

1 Läkarprogrammet Hälsa i samhälle och miljö Termin 11 HT 15 Innehåll: Lokalöversikt Sid 2 Schema - Översiktschema Sid 3 Projektarbete Sid 4 Schema HSM Sid Seminarier HSM Sid Katastrofmedicin Sid Arbetsplatsbesök Sid 24 Rättsmedicin Sid 25 - PV Sid PU Sid 29 Kursinformation Sid

2 Upprop och Introduktion Måndagen den 31 augusti i MF SALEN Lokalöversikt Undervisning sker på SOLNA CAMPUS, mestadels i Widerströmska huset. Föreläsningsalarna är markerade i schemat och seminariesalarana finns i det detaljerade schemat Widerströmska huset ligger i korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen (adress Tomtebodavägen 18A) i nordöstra hörnet av KI Campus Solna. Buss 77, 70 och 3 stannar utanför. Lokaler i Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18 A, plan 2 Föreläsningssal Robert, plan 1 Charles, plan 1 John, plan 2 Karolina, plan 2 Louis, plan1 Marie, plan 2 Mary, plan1 Parker, plan 1 Karolina plan 2 Ruth plan 1 Amartya plan 2 WH-1, plan 1 WH-2, plan 1 WH-3, plan 2 Hillarp Retzius väg 8 Samuelsson Tomtebodavägen 6 Skrivsalen Berzelius väg 9, bakom Jöns Jacob Grupprum ligger i hus 75 på Retzius väg 13 Orrenius IMM Nobels väg 13 Information om undervisningslokalerna I Widerströmska huset finns det microvågsugnar och diskmaskiner. Det finns plats att sitta med medhavd matlåda, dock finns inte bestick eller glas. Vi rekommenderar att ni tar med er det ni behöver. Närliggande caféer och matplatser Subway mittemot huvudentren Aulan Café Jorpes, Rest. Nanna Schwartz Smittskyddsinstitutet Restaurang Könings Karolinska Institutet Science Park - café 2

3 Översiktsschema Hälsa i samhälle och miljö HT15 Må 31/8 A (Gr 1-8) B (Gr 9-16) C (Gr 17-24) D (Gr 25-32) HSM introduktion, HSM introduktion, HSM introduktion, föreläsningar, föreläsningar, föreläsningar, projektstart projektstart projektstart HSM introduktion, föreläsningar, projektstart Ti 1/9 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 2/9 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM To 3/9 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 4/9 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Må 7/9 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Ti 8/9 *PV Projektarbete Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 9/9 *PV Projektarbete Se schema *HSM Se schema *HSM To 10/9 *PV.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 11/9 *PV.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Må 14/9 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Ti 15/9 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 16/9 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM To 17/9 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 18/9 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Må 21/9 Projektarbete.*PV *PV *PU Ti 22/9 Projektarbete.*PV *PV *PU Ons 23/9 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU To 24/9 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU Fre 25/9 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU Må 28/9 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV Projektarbete Ti 29/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV Projektarbete Ons 30/9 IDROTTSDAG To 1/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PV Fre 2/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PV Må 5/10 Se schema *HSM Se schema *HSM Projektarbete *PV Ti 6/10 Se schema *HSM Se schema *HSM Projektarbete.*PV Ons 7/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV To 8/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Fre 9/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Må 12/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Ti 13/10 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Ons14/10 Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM Se schema *HSM To 15/10 Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Fre 16/10 Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Må 19/10 Tentamen Tentamen Tentamen Tentamen *Se separat schema med respektive rubrik i kursmappen *HSM: Hälsa i samhälle och miljö (föreläsningar, seminarier, arbetsplatsbesök, katastrofmedicinsk övning etc) *PV: Primärvård ex CeFam *PV: Primärvård VC *PU: Professionell utveckling Tentamen 3

4 HÄLSA I SAMHÄLLE OCH MILJÖ HT 15 PROJEKTARBETE Introduktion måndagen den 31 Augusti 2015 kl INTRODUKTION i MF SALEN kl Grupprummen ligger i hus 75 på Retzius väg 13 Projektarbete: Handledare Grupprum Grupp 1-4 Hälsoeffekter av snus Anna Bergström Lena Palmberg 200 Grupp 5-8 Arsenik Hanna Karlsson 201 Grupp 9-12 Hälsa, livsvillkor och vårdbehov bland hemlösa Robert Irestig 202 Grupp Ungdomsarbetslöshet, sociala ojämlikheter och ohälsa Grupp Stillasittande som riskfaktor för folkhälsa Grupp Hälsoläget i två kommuner Mattias Norrbäck Emelie Thern 210 Daniel Berglind 311 Elina Scheers Andersson Fanny Sellberg 218 Grupp Inomhusmiljön, kan den vara en riskfaktor för ohälsa? Lena Hillert 224 Grupp Vibrationsskador vad är det och hur hanterar vi dem? Anders Seldén 326 Anna Cooray 4

5 HSM HT Rast Lunch 31/8 Hela kursen GRUPP 1-32 Hälsa i samhälle och miljö Introduktion Upprop LOKAL: MF SALEN Rickard Ljung Lena Hillert Finn Rasmussen LOKAL: MF SALEN Ohälsans sociala orsaker och konsekvenser Knut Lönnroth LOKAL: MF SALEN Hälsoekonomisk utvärdering av hälsofrämjande interventioner Charlotte Deogan LOKAL: MF SALEN LOKAL: MF SALEN Introduktion Projektarbete Med Handledare Introduktion i MF Salen därefter grupprum 200, 201, 202, 210, 218, 224, 311, 326 se detaljerat schema på sidan 4 Skuggade moment är obligatoriska 1/9 2/9 GRUPP GRUPP Epidemiologi och introduktion till Sem. Epidemiologi och hälsoekonomi Finn Rasmussen LOKAL HILLARP Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Grupp Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Detaljschema på sida Grupp /9 GRUPP Semin Epi-Riskbedömning Grupp Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning FORT: Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Detaljschema på sida 13 Semin Epi-Riskbedömning Rast Projekt LOKAL HILLARP Introduktion Seminarium Riskbedömning + Föreläsning Riskperception Lena Hillert Rickard Ljung Projekt Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Detaljschema på sida 14 Grupp Introduktion Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lena Hillert, Finn Rasmussen Eva Melin KURSRÅD i rum WH-1 Rätt diagnos till patienten och rätt diagnos i registren del 1 Rickard Ljung Grupp Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Detaljschema på sida 14 Grupp Projekt 4/9 GRUPP Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten 5

6 HSM HT15 Skuggade moment är obligatoriska GRUPP OBS TID Rast /9 8/9 9/9 10/9 11/9 Teamföreläsning OBS! Obligatoriska moment OBS! Obligatoriska moment Arbetsmedicin Lena Hillert, Mattias Sjögren, Pirjo Savlin Grupp Grupp Grupp Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Detaljschema på sida 15 Grupp Arbets- och miljörelaterade luftvägssjukdomar Carolina Bigert Arbete och graviditet Per Gustavsson Katastrofmedicin OBS! Södersjukhuset För plats och schema se sid Grupp Halvdag Företagshälsovård och arbetsplatsbesök Halvdag Schema delas ut vid Introduktion Grupp Hormonstörande ämnen Annika Hanberg Buller och joniserande strålning Göran Pershagen Frivilligt seminarium studiedesign räkneövning Detaljschema sidan Arbets- och miljödermatologi Carola Lidén Lunch Grupp Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Patientsäkerhet Johan Bratt Introduktion: Företagshälsovård och arbetsplatsbesök Lena Hillert Introduktion Seminarium Prevention Jeroen de Munter Detaljschema på sida 15 Rast Grupp Semin Prevention Seminarieuppgift Prevention För plats och schema se sid Dödsfallsseminarium/ Likvisning OBS! Lokal på Rättsmedicin KI Campus Solna För plats och schema se sid Seminarieuppgift Prevention För plats och schema se sid Seminarium Prevention (redovisning) För plats och schema se sid Frivilligt seminarium studiedesign räkneövning Rickard Ljung, Jeroen de Munter Projekt Semin Prevention 6

7 HSM HT15 Skuggade moment är obligatoriska GRUPP /9 15/9 16/9 17/9 18/ Rättsintygsseminarium Henrik Druid Semin Larm OBS! Obligatoriska moment Grupp OBS! Obligatoriska moment Grupp Projekt Rättsintygsseminarium Henrik Druid Rast Akuta förgiftningar Erik Lindeman Akuta förgiftningar Erik Lindeman Lunch Rätt diagnos till patienten och rätt diagnos i registren del 2 Rickard Ljung Introduktion Seminarium Larm och Föreläsning Vattenburen smitta Rickard Ljung Rast Semin Larm Klimatförändring Martin Hedberg SAMUELSSONSALEN Klimatförändring Martin Hedberg SAMUELSSONSALEN Semin Larm Semin Larm Semin Larm Seminarieuppgift Prevention För plats och schema se sid Dödsfallsseminarium/ Likvisning OBS! Lokal på Rättsmedicin KI Campus Solna För plats och schema se sid 25 Grupp Katastrofmedicin OBS! Södersjukhuset För plats och schema se sid Seminarieuppgift Prevention För plats och schema se sid Seminarium Prevention (redovisning) För plats och schema se sid Grupp Halvdag Företagshälsovård och arbetsplatsbesök Halvdag Schema delas ut vid Introduktion OBS Grupp Seminarium Larm och medicinska insatser Detaljschema på sida 16 Grupp Projekt OBS Grupp Seminarium Larm och medicinska insatser Detaljschema på sida 16 Grupp Projekt Projekt Semin Larm Projekt Semin Larm Projekt 7

8 HSM HT15 Skuggade moment är obligatoriska Grupp Rast Projekt, PV eller PU enligt översiktsschema 21/9 22/9 23/9 Grupp 1-16 Projekt, PV eller PU enligt översiktsschema Introduktion Seminarium Riskbedömning + Föreläsning Riskperception Rickard Ljung Rätt diagnos till patienten och rätt diagnos i registren del 1 Rickard Ljung Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning 24/9 Grupp 1-16 Semin Epi-Riskbedömning Grupp 1-8 Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Detaljschema se sidan 14 Grupp /9 Grupp 1-16 Introduktion Sem. Epidemiologi och hälsoekonomi Finn Rasmussen HILLARP Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Grupp 1-16 Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Detaljschema på sida 13 Lunch Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Grupp 9-16 Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Detaljschema se sidan 14 Grupp 1-16 Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Detaljschema på sida 13 Rast Semin Epi-Riskbedömning Semin Epi-Riskbedömning Grupp 1-8 Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Projekt Projekt 8

9 HSM HT15 Skuggade moment är obligatoriska Grupp /9 29/9 30/9 1/10 2/10 Teamföreläsning Arbetsmedicin Lena Hillert, Mattias Sjögren, Ulrich Stoetzer Arbets- och miljörelaterade luftvägssjukdomar Carolina Bigert Rast Arbets- och miljödermatologi Carola Lidén Lunch Arbete och graviditet Per Gustavsson Introduktion Företagshälsovård och arbetsplatsbesök Lena Hillert Introduktion Seminarium Prevention Finn Rasmussen Rast Semin Prevention Grupp 1-8 Halvdag Företagshälsovård och arbetsplatsbesök Halvdag Schema delas ut vid Introduktion Grupp OBS HEL DAG Seminarieuppgift Prevention För plats och schema se sid IDROTTSDAG Grupp 1-8 Katastrofmedicin OBS! Södersjukhuset För plats och schema se sid Grupp Dödsfallsseminarium/ Likvisning OBS! Lokal på Rättsmedicin KI Campus Solna För plats och schema se sid Seminarium Prevention (redovisning) För plats och schema se sid Buller och joniserande strålning Göran Pershagen HILLARP Rätt diagnos till patienten och rätt diagnos i registren del2 Rickard Ljung HILLARP Introduktion Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lena Hillert Finn Rasmussen Indre Ljungar HILLARP Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin smärtpatienten Semin Prevention Semin smärtpatienten 9

10 HSM HT15 Skuggade moment är obligatoriska Grupp /10 6/10 7/10 8/10 9/10 Seminarium Smärtpatienten Grupp 9-16 i sjukvården Grupp 1-8 Grupp Akuta förgiftningar Detaljschema på sida 15 Seminarieuppgift Seminarieuppgift Erik Lindeman Prevention Prevention Rast För plats och schema se sid Lunch Rast LOKAL: KAROLINA Patientsäkerhet Johan Bratt Grupp 1-8 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Grupp 9-16 Detaljschema på sida Dödsfallsseminarium/ Likvisning OBS! Lokal på Rättsmedicin KI Campus Solna För plats och schema se sid 25 Grupp 9-16 Halvdag Företagshälsovård och arbetsplatsbesök Halvdag Schema delas ut vid Introduktion Grupp Seminarium Prevention (redovisning) För plats och schema se sid Grupp 9-16 Katastrofmedicin OBS! Södersjukhuset För plats och schema se sid Akuta förgiftningar Erik Lindeman Klimatförändring Martin Hedberg Klimatförändring Martin Hedberg Hormonstörande ämnen Johanna Zilliacus Introduktion Seminarium Larm och Föreläsning Vattenburen smitta Rickard Ljung Frivilligt seminarium studiedesign räkneövning Rickard Ljung, Jeroen de Munter Frivilligt seminarium studiedesign räkneövning Detaljschema sidan 19 Semin Larm Semin Larm Semin Larm Semin Larm Semin Larm Semin Larm Semin Larm Semin Larm 10

11 HSM HT15 Skuggade moment är obligatoriska /10 Grupp Grupp /10 Grupp Grupp /10 Grupp Grupp /10 Hela kursen Projektredovisning HELA KURSEN 16/10 Hela kursen Projektredovisning HELA KURSEN Seminarium Larm och medicinska insatser Grupp 1-8 Rast Detaljschema på sida 16 Seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Introduktion i Inghesalen, därefter enligt schema sid Finn Rasmussen Bo Burström Seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Introduktion i Inghesalen därefter enligt schema sid Finn Rasmussen Bo Burström Se separat schema som delas ut efter kursstart Se separat schema som delas ut efter kursstart Lunch Rast Grupp 1-16 Rättsintygsseminarium Henrik Druid LOKAL: SKRIVSALEN Grupp 1-8 Seminarium Larm och medicinska insatser Detaljschema på sida 16 Grupp 9-16 Grupp Grupp 9-16 Seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Introduktion i Inghesalen därefter enligt schema sid Finn Rasmussen Bo Burström Grupp 1-16, Grupp Seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Introduktion i KAROLINA därefter enligt schema sid Finn Rasmussen Bo Burström KURSRÅD Projektredovisning HELA KURSEN Se separat schema som delas ut efter kursstart Projektredovisning HELA KURSEN Se separat schema som delas ut efter kursstart Projekt Grupp 1-8 Grupp 1-16,

12 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö HT15 Skuggade moment är obligatoriska för kursen 19/10 Hela kursen TENTAMEN KL HELA KURSEN SAL: Skrivsalen bredvid Restaurangen Jöns Jakob Rast Lunch Rast

13 HT 15 SEMINARIUM EPIDEMIOLOGI OCH HÄLSOEKONOMI: EXEMPEL FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA Introduktion 1/ LOKAL: HILLARP GRUPP Seminarium tisdagen den 1/ Grupp 17, 18, 19 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 200 Handledare: Anton Lager Grupp 20, 21 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 201 Handledare: Bo Burström Grupp 22, 23, 24 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 202 Handledare: Finn Rasmussen Grupp 25, 26, 27 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 210 Handledare: Dominika Seblova Grupp 28, 29 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 218 Handledare: Jeroen de Munter Grupp 30, 31, 32 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 224 Handledare: Mona Backhans GRUPP 1-16 Seminarium fredagen den 25/ Grupp 1, 2, 3 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 216 Handledare: Anton Lager Grupp 4, 5 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 218 Handledare: Daniel Berglind Grupp 6, 7, 8 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 221 Handledare: Jennie Ahrén Grupp 9, 10,11 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 215 Handledare: Jeroen de Munter Grupp 12, 13 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 224 Handledare: Mona Backhans Grupp 14, 15, 16 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: 326 Handledare: Theo Bodin 13

14 HT15 SEMINARIUM EPIDEMIOLOGI OCH RISKBEDÖMNING GRUPP Introduktion Tisdagen den 1/ HILLARP Seminarium torsdagen den 3/ Grupp 17, 18, 19 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Mary Handledare: Rickard Ljung, Hanna Karlsson Grupp 22, 23, 24 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Parker Handledare: Lena Hillert, Lena Palmberg Grupp 25, 26, 27 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Mary Handledare: Rickard Ljung, Hanna Karlsson Grupp 20, 21 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Amartya Handledare: Mattias Sjöström Anna Bergström Grupp 28, 29 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Amartya Handledare: Mattias Sjöström Anna Bergström Grupp 30, 31, 32 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal; Parker Handledare: Lena Hillert GRUPP 1-16 Introduktion 23/9 kl Seminarium torsdagen den 24/ Grupp 1, 2,3 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Marie Handledare: Rickard Ljung, Theo Bodin Grupp 4, 5 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Mary Handledare: Per Gustavsson, Lena Palmberg Grupp 6, 7, 8 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Parker Handledare: Mattias Sjöström, Olena Gruzieva Grupp 9, 10, 11 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Marie Handledare: Rickard Ljung, Carolina Bigert Grupp 12, 13 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Mary Handledare: Per Gustavsson, Maryam Derogar Grupp 14, 15, 16 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Parker Handledare: Mattias Sjöström, Olena Gruzieva 14

15 HT15 SEMINARIUM SMÄRTPATIENTEN I SJUKVÅRDEN GRUPP Introduktion torsdagen den 3/ Seminarium måndagen den 7/ Grupp 25, 26, 27 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Louis Handledare: Lena Hillert Grupp 30, 31, 32 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Parker Handledare: Johanna Forsberg Grupp 17, 18, 19 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Louis Handledare: Lena Hillert Grupp 22, 23, 24 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Charles Handledare: Johanna Forsberg GRUPP 1-16 Introduktion fredagen den 2/10 kl Seminarium måndagen den 5/ Grupp 9, 10, 11 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Marie Handledare: Lena Hillert Grupp 14, 15, 16 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Parker Handledare: Finn Rasmussen Grupp 1, 2, 3 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Marie Handledare: Lena Hillert Grupp 28, 29 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Mary Handledare: Anna Cooray Grupp 20, 21 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Mary Handledare: Anna Cooray Grupp 12, 13 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Amartya Handledare: Theo Bodin Grupp 4, 5 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Amartya Handledare: Theo Bodin Grupp 6, 7, 8 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: Parker Handledare: Bo Burström *Från Rehabiliteringsmedicin medverkar Indre Ljungar, Lisa Palmlöf, Eva Melin. Från Försäkringskassan medverkar Erik Norman och Mimi Magnusson 15

16 HT15 SEMINARIUM LARM OCH MEDICINSKA INSATSER GRUPP Introduktion måndagen den 14/9 kl Seminarium fredagen den 18/ Grupp 17, 18, 19 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Louis Handledare: Rickard Ljung Grupp 22, 23, 24 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Parker Handledare: Lena Palmberg Grupp 25, 26, 27 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Louis Handledare: Rickard Ljung Grupp 30, 31, 32 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Parker Handledare: Lena Palmberg Grupp 20, 21 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Mary Handledare: Mattias Öberg Grupp 28, 29 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Mary Handledare: Mattias Öberg GRUPP 1-16 Introduktion torsdagen den 8/10 kl Seminarium måndagen den 12 / Grupp 9, 10, 11 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Marie Handledare: Rickard Ljung Grupp 14, 15, 16 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Mary Handledare: Linda Schenk Grupp 1, 2,3 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Marie Handledare: Rickard Ljung Grupp 12, 13 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Parker Handledare: Mia Johansson Grupp 4, 5 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Parker Handledare: Mia Johansson Grupp 6, 7, 8 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal: Mary Handledare: Linda Schenk 16

17 HT15 SEMINARIUM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING VINNARE OCH FÖRLORARE? GRUPP 9-16 Tis. 13/ Introduktion 8.30 i därefter rum enligt nedan Grupp 9, 10, 11Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Marie Handledare: Peter Allebeck Grupp 12, 13 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Mary Handledare: Bo Burström Grupp 14, 15, 16 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Parker Handledare: Theo Bodin GRUPP 1-8 Tis. 13/ Introduktion i därefter rum enligt nedan Grupp 1, 2, 3 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Marie Handledare: Bo Burström Grupp 4, 5 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Mary Handledare: Sara Sjölund Grupp 6, 7, 8 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Parker Handledare: The Bodin 17

18 HT15 SEMINARIUM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING VINNARE OCH FÖRLORARE? GRUPP Ons.14/ Introduktion 8.30 i därefter rum enligt nedan Grupp 25, 26, 27 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Charles Handledare: Joanna Stjernschantz Forsberg Grupp 28, 29 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Mary Handledare: Grupp 30, 31, 32 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Parker Handledare: Theo Bodin GRUPP Ons.14/ Introduktion i KAROLINA därefter rum enligt nedan Grupp 17, 18, 19 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Charles Handledare: Cecilia Magnusson Grupp 20, 21 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Mary Handledare: Joanna Stjernschantz Forsberg Grupp 22, 23, 24 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Parker Handledare: Theo Bodin 18

19 HT 15 FRIVILLIGT SEMINARIUM Studiedesign räkneövning GRUPP Seminarium fredagen den 11/ Grupp Lokal: Orrenius, IMM, Nobels väg 13 Handledare: Rickard Ljung Grupp Lokal: 214 Handledare: Jeroen de Munter GRUPP 1-24 Seminarium torsdagen den 8/ Grupp 1-8 Lokal: Louis Handledare: Rickard Ljung Grupp 9-16 Lokal: Marie Handledare: Jeroen de Munter 19

20 HT15 Seminarium prevention Kostpolicy inom äldreomsorgen GRUPP /9 kl. 13:50 14:35 INTRODUKTION (Grupp 1-16) Sal: Finn Rasmussen 28/9 kl. 14: : Arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal 9-11 Fri placering 1-3 Fri placering Fri placering 4-5 Fri placering Fri placering 6-8 Fri placering GRUPP 9-16 GRUPP /9 kl : Arbete i grupperna 6/10 kl : Arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal 9-11 Fri Placering 1-3 Fri Placering Fri Placering 4-5 Fri Placering Fri Placering 6-8 Fri Placering 29/9 kl : Arbete i grupperna 7/10 kl : Arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal 9-10 * * Ruth 10 * * -3 WH WH WH * * * * /10 kl. 13:00 14:35: REDOVISNING 7/10 kl. 13:00 14:35: REDOVISNING 9-11 Handledare: Elinor Sundblom Sal: Handledare: Gisela Nyberg Sal: Charles Handledare: Jeroen de Munter Sal: Handledare: Elinor Sundblom Sal: Marie Handledare: Sanna Tiikkaja Sal: Handledare: Sanna Tiikkaja Sal: Parker *Divided in two groups according to information available in Ping Pong. Kontaktinformation: Jeroen de Munter jeroen.de.munter@ki.se 20

21 GRUPP /9 kl. 13:50 14:35 INTRODUKTION (Grupp 17-32). Sal: Jeroen de Munter 8/9 kl. 14: : Arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal Fri placering Fri placering Fri placering Fri placering Fri placering Fri placering GRUPP GRUPP /9 kl : Arbete i grupperna 16/9 kl : Arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal Fri Placering Fri Placering Fri Placering Fri Placering Fri Placering Fri Placering 10/9 kl : Arbete i grupperna 17/9 kl : Arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal * Ruth * * -27 WH-1 18 * WH WH * * * * /9 kl. 13:00 14:35: REDOVISNING 17/9 kl. 13:00 14:35: REDOVISNING Handledare: Andrea Friedl Sal: Louis Handledare: Andrea Friedl Sal: Louis Handledare: Finn Rasmussen Sal: Mary Handledare: Finn Rasmussen Sal: Mary Handledare: Gisela Nyberg Sal: Parker Handledare: Jeroen de Munter Sal: Parker *Divided in two groups according to information available in Ping Pong. Kontaktinformation: Jeroen de Munter jeroen.de.munter@ki.se 21

22 Institutionen för Klinisk Forskning och Utbildning Katastrofmedicin Södersjukhuset kl /9 Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland PLATS: Södersjukhuset, SAL GENTZ 16/9 Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland PLATS: Södersjukhuset, SAL HALLDIN 1/10 Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland PLATS: Södersjukhuset, SAL GENTZ 7/10 Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland PLATS: Södersjukhuset, SAL GENTZ SCHEMA Introduktion/presentation Organisation och ledning i skadeområde Paus Triage Övning sållningstriage på skadeplats Gruppövning Sorteringstriage på uppsamlingsplats Lunch Introduktion till Seminarie Larm och medicinska insatser : (Lisa Kurland) Paus, förflyttning till andra lokaler Genomgång av sorteringstriage Vägbeskrivning till föreläsningssalar på Södersjukhuset Gå in genom huvudentrén, gå rakt fram och sväng vänster vid bankomaterna När korridoren tar slut sväng vänster och sedan höger. I taket finns skyltar med föreläsningssalarnas namn. Ämnesansvarig lärare: Lisa Kurland, Lektor i akutsjukvård vid KI SÖS, Karolinska Institutet Kursmoment inom katastrofmedicin: Introduktion och seminarium Larm och medicinska insatser Katastrofmedicinsk heldag OBS! Södersjukhuset Kontaktperson: Helena Sjölin, helena.sjolin@ki.se 22

23 Katastrofmedicin Det finns ingen formell definition av katastrofmedicin, men som Sten Lennquist har skrivit; Katastrofmedicin som vetenskap behandlar alla situationer där resurserna är otillräckliga i förhållande till vårdbehovet och täcker därmed ett brett spektrum av händelser, från den förhållandevis begränsade olyckan till den omfattande naturkatastrofen. Katastrofmedicinens målsättning är att i största möjliga utsträckning minska eller eliminera död/ohälsa och lidande som följd av stora olyckor och katastrofer. För detta krävs dels forskning och utveckling, dels utbildning och träning (Lennquist, S. (2002) Katastrofmedicin Stockholm: Liber). Det akuta medicinska omhändertagandet som del av katastrofmedicin utgår från akutsjukvård, både prehospitalt och på sjukhus. Gränsen mellan katastrofmedicin och akutsjukvård är inte alltid helt entydig utan är situationsberoende, både med avseende på händelsen och de befintliga resurserna. Vårt mål för ämnet katastrofmedicin, som del av kursen Hälsa i samhälle och miljö, är att ni får ta del av grunderna inom det akuta medicinska responsen vid katastrof, vilket är viktigt för alla läkare att ha kunskap om. Innehåll Nationell, regional och lokal beredskap Principerna för organisation och ansvarsområden, ledning och samverkan inom katastrofberedskap och katastroforganisationen Det akuta medicinska omhändertagandet Principer för omhändertagande i skadeområde Principer för katastrofberedskap och organisationen inom ett akutsjukhus Psykologiskt omhändertagande För den som vill veta mer/referenslitteratur Stockholms Läns Landsting- Regional katastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting ( ) Dyregrov, A. (2002) Katastrofpsykologi Lund: Studentlitteratur KAMEDO rapporter ( ) Kunskapscentrum för katastrofpsykologi-kckp. Psykologisk första hjälp, andra utgåvan. ( ) Lennquist, S. (2007) Traumatologi Stockholm: Liber Lennquist, S. (2008) Katastrofmedicin Stockholm: Liber Lorin, H. Katastrofmedicinska studier under 35 år. Erfarenheter från KAMEDO:S verksamhet _ pdf ( ) MIMMS - Major Incident Medical Management and Support - Ett metodiskt sätt att hantera allvarliga händelser (2004) Lund: Studentlitteratur Ruter, A., Nilsson, H., Vikström, T (2006) Sjukvårdsledning vid olycka och katastrof- Från skadeplats till vårdplats Lund: Studentlitteratur SFS- Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa: ( ) Smittskyddsförordning (2004:255): ( ) SFS-Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap- ( ) Ytterligare referenser och länkar anslås i Ping Pong 23

24 Arbetsplatsbesök Schema, plats och mer information delas ut vid Introduktionen den 8/9 och 28/9 Arbetsplatsbesöken är en halvdag och är obligatoriska. Resor förekommer. 10 september grupp Grupp 17, 18, 19 Grupp 20, 21 Grupp 22, FM FM FM 17 september grupp Grupp 25, 26 EM Grupp 27, 28 EM Grupp 29, 30 FM Grupp 31, 32 mer info på Introduktionen den 8/9 29 september grupp 1-8 Grupp 1, 2 FM Grupp 3, 4 EM Grupp 5, 6 EM Grupp 7, 8 mer info på Introduktionen den 8/9 6 oktober grupp 9-16 Grupp 9, 10 Grupp 11, 12 Grupp 13, 14 Grupp 15, 16 FM FM EM FM 24

25 Rättsmedicin Kursmoment Dödsfallsseminarium/Likvisning Plats Rättsmedicin, KI Campus Solna, Retzius väg 3 (se vägbeskrivning nedan) Seminariet består i beskrivningar av faktiska dödsfall, där omständigheterna och de åtgärder som omständigheterna bör föranleda, diskuteras. Tid Grupp onsdagen 9 september 13:00-16:30 Grupp onsdagen 16 september 13:00-16:30 Grupp 9-16 tisdagen 1 oktober Grupp 1-8 tisdagen 6 oktober 13:00-16:30 Rättsmedicin finns på KI Campus Solna. Du kan antingen ta 69:an eller 3:an. Sikta på Retzius väg, som börjar på baksidan av Jöns Jakobs restaurang och löper åt väster och sök efter Retzius väg 3 så blir Du insläppt. För bästa behållning av seminariet och likvisningen studerar Du dels ppt:n "highlights" och seminarieuppgifterna i förväg. Kontakt Henrik Druid Henrik.Druid@ki.se 25

26 PV Primärvården Introduktionsdagar Alfred Nobels allé ( ANA23), Campus Huddinge Karolinska Institutet Tisdag 1/9 A (Gr 1-8) Torsdag 10/9 B (Gr 9-16) Måndag 21/9 C (Gr 17-24) Torsdag 1/10 D (Gr 25-32) Kl Introduktion 102 Kl Introduktion 102 Kl Introduktion 102 Kl Introduktion Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Kl Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Rast Rast Rast Rast Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Sal 102 Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Sal 103 Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar Vårdcentralsdagar följs av 7 heldagar 11/9 OBS! Alfred Nobels Allé 12,plan Exakt tid kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium 22/9 OBS! Alfred Nobels Allé 12, plan Exakt tid kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium *Föreläsare Teori med prisma: adjunkter Monika Engblom, Charlotte Hedberg *Föreläsare Smärtdiagnostik vid nack-axel-skulderbesvär Sandra af Winklerfelt och Åsa Niper *Föreläsare Seminarium Yrsel Olle Nyrén 2/10 OBS! Alfred Nobels Allé,12 plan Exakt tid kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium 13/10 OBS! Alfred Nobels Allé 12, plan Exakt tid kommer meddelas senare via pingpong Videoexamination Yrselseminarium 26

27 *PV Primärvården T11 För mer detaljerad information se Syftet med allmänmedicin på läkarprogrammet är att du som student ska tränas i att handlägga patienter med en mångfald symtom och hälsoproblem, och att du ska lära dig att integrera faktakunskap från flera stadier med träning av färdigheter och förhållningssätt. Syfte: Att ge en fördjupning i allmänmedicinsk klinisk verksamhet. Att skapa en ökad förståelse för betydelsen av en god patient - läkarrelation. Att ge en inblick i hur upplevelse av symptom och sjukdom skiftar beroende på patientens livssituation. Lärandemål Att kunna handlägga allmänmedicinska konsultationer med användande av en patientcentrerad samtalsmetod för att kunna arbeta självständigt som AT - läkare. Att kunna klargöra patientens del av konsultationen det vill säga patientens föreställningar, förväntningar och farhågor. Att kunna föra en klinisk diskussion. Att kunna utföra läkarens del av konsultationen det vill säga fokuserad anamnes, status, överväganden om eventuell ytterligare utredning (exempelvis lab, röntgen) och behov av vidare remittering utifrån adekvata differentialdiagnostiska överväganden där bedömning om akut respektive icke akut, allvarligt respektive icke allvarligt och vanligt respektive ovanligt ingår. Att kunna utföra gemensam del av konsultationen det vill säga att ge information och att i samverkan med patienten komma fram till ett beslut om planering och uppföljning samt att här se möjligheter till hälsofrämjande insatser. Att kunna reflektera över sina egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. Att identifiera och reflektera över etiska aspekter. Upplägg Primärvårdmomentet omfattar nio dagar. Kursen inleds med en introduktionsdag om konsultation och ortopedisk medicin (träning av status, linne el dylikt rekommenderas). Introduktionsdagen följs av 7 dagar med klinisk tjänstgöring på vårdcentral där studenten ska träna att handlägga konsultationer under handledning. Sista dagen ägnas åt en enskild examination av studenten utifrån en inspelad patientkonsultation och en tillhörande skriftlig självreflektion, ett seminarium om yrsel och en genomgång av en virtuell patient. Samtliga moment är obligatoriska. Examination Den sista dagen sker en enskild examination med en adjunkt från. Examinationen utgår från studentens egen videoinspelning av ett patientfall. Videon tas med till examinationen och studenten förväntas kunna föra en diskussion om klinisk handläggning, differentialdiagnostiska överväganden och patientcentrerad metodik. 27

28 Videoinstruktion Under placeringen på vårdcentralen bör du göra flera inspelningar av konsultationer. Välj patienter som söker med vanligt förekommande symtom som kräver ett differentialdiagnostiskt tänkande av dig som läkare ex. trötthet, värk, yrsel, magont eller liknande. Du ska välja en av konsultationerna som underlag för examinationen. Inspelningen ska vara på min. Hela konsultationen ska vara med men du kan stänga av eller vända bort kameran när du gör status eller när du rådgör med handledaren. OBS! Inspelningen är att betrakta som en journalhandling. Det är absolut förbjudet att på något sätt lagra eller kopiera den. Du kan antingen få patientens muntliga godkännande framför kameran eller använda blanketten om patientens medverkan. Filmen raderas efter examinationen. Godkänt moment 1. Närvaro vid de tre seminarierna och genomgång av det virtuella patientfallet 2. Godkänt närvarointyg från vårdcentralen 7 heldagar 3. Skriftlig självreflektion laddas upp på pingpong före kl. 12:00 två dagar före examination 4. Godkänd examination Frånvaro Den kliniska tjänstgöringen är obligatorisk och all frånvaro måste tas igen, helst efter överenskommelse med den vårdcentral där tjänstgöringen varit. Vid frånvaro från obligatoriska seminarier mm tas kontakt med kurssekreteraren Momentansvariga Utbildningsadm Alejandra Ruz. Alejandra.ruz.torres@ki.se. Mob Terminsansvarig adjunkt: Monika Engblom, monika.engblom@sll.se Seminarier: Sandra af Winklerfelt (ortopedmedicinskt seminarium), Charlotte Hedberg (konsultationsseminarium och examination) Olle Nyrén (seminarium om yrsel), Charlotte Leanderson (virtuell patient) 28

29 PU Professionell utveckling CLINTEC, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm För mer detaljerad information och SCHEMA se Under den sista terminen av läkarutbildningen, när studenterna är på väg ut i arbetslivet, har PU-undervisningen följande syften Att ge studenterna en fördjupad förståelse systemets påverkan på det egna arbetet Att ge studenterna verktyg för att utveckla strategier för att påverka den egna arbetssituationen som en del i systemet Att ge studenterna en ökad förståelse av ledarskap och teamutveckling där alla medarbetares kompetenser tillvaratas och utvecklas. Att ge studenterna en djupare förståelse av medicinskt beslutsfattande och en ökad förmåga att fatta bra medicinska beslut och handskas med osäkerhet Lärandemål Att ha förståelse för systemets påverkan på det egna arbetet Att utveckla strategier för att påverka den egna arbetssituationen som en del i systemet Att utveckla strategier för beslutsfattande under osäkerhet Att ha förståelse och respekt för andras yrkeskompetens samt förmåga att samverka med andra yrkesgrupper för att förstärka den egna inverkan Upplägg Professionell Utveckling omfattar fem dagar och är ett delmoment i Hälsa i Samhälle och Miljö (HSM). Undervisningen varvar teoriavsnitt med diskussioner och praktiska övningar och är obligatorisk. Dagarna har följande innehåll: Beslutsfattande Ledarskap Miljö Återkoppling Team Godkänt moment Aktiv närvaro. All frånvaro måste tas igen. Kurslitteratur: Professionell Utveckling inom läkaryrket, Liber 2012 Kontaktinformation: PU ordförande Matthias Löhr matthias.lohr@ki.se PU biträdande ordförande Mini Ruiz. mini.ruiz@ki.se Kursadministratör Helena Kraft helena.kraft@ki.se 29

30 KURSINFORMATION Kursansvarig Rickard Ljung Universitetslektor, Arbetsmedicin, Institutet för miljömedicin (IMM) tfn Kursadministration Annika Salomonsson, IMM, Nobels väg 13 tfn Kontakt med student Kursen kommer att använda de mail-adresser som studenterna tilldelats av KI. Kursråd Kursen ombeds att bland studenterna välja 2 kursrepresentanter till kursrådet för Hälsa i samhälle och miljö. Kursrådet, med representanter för studenterna på aktuell kurs och kursledning träffas två gånger under kursen med möjlighet att diskutera viktiga frågor om kursen, genomförande och eventuella förändringar. Kursrepresentanternas namn och anmäls till Läkarsektionen, Medicinska Föreningen.? Möten i kursrådet planeras torsdagen den 2 september kl i rum WH-1 samt torsdagen den 15/10 mars (rum meddelas senare) (salladslunch serveras). Målbeskrivning för kursen Hälsa i samhälle och miljö, grundutbildning läkare, Karolinska Institutet Kursens lärandemål syftar till att den blivande läkaren ska kunna omsätta tidigare förvärvade och nya kunskaper och erfarenheter såväl i en miljö- och samhällskontext som i praktiskt handläggande av patienter med vanligt förekommande symptom och sjukdomar. Studenten ska: förstå hur individens hälsa och sjukdom påverkas av såväl samhällsstruktur, arbete och miljö som sociala förhållanden och livssituation. kunna förstå läkarens roll i teamsamverkan kring folkhälsoarbete, prevention och rehabilitering. kunna värdera kunskap och göra riskbedömningar med ett vetenskapligt förhållningssätt. vara medveten om sitt förhållningssätt till olika patientgrupper och till olika riskgrupper, liksom till olika kulturer. ha utvecklat sin förmåga till en god patient-läkarrelation. kunna förhålla sig till patienters olikartade upplevelser av samma hälsoproblem och kunna reflektera över sina egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. kunna handlägga patienter med oselekterade hälsoproblem och symtompresentationer. Målen, som finns i kursplanen på kursens hemsida, relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet som finns i Utbildningsplan för läkarprogrammet (se nedan). Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera), S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera till), och S4) utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera). Praktiska färdighetsmål är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt. 30

31 Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning För att erhålla läkarexamen skall studenten ha - förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare, - förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, - förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. enligt av KI därutöver definierade mål Det samhällsinriktade medicinska arbetet Läkaren är samhällets medicinska expert. Den studerande skall därför efter genomgången läkarprogrammet vid KI ha sådana kunskaper och insikter att han/hon är förberedd för denna uppgift, vilket innebär att han/hon skall ha kunskap om - samhälls- och miljöfaktorers betydelse för befolkningens livsföring och hälsa - sjukdomars och skadors förekomst inom olika befolkningsgrupper - vilka effekter befolkningens hälsotillstånd har för samhället som helhet - och inse betydelsen av de faktorer som underlättar respektive försvårar ett samhällsinriktat preventivt arbete - relevant lagstiftning Kursens innehåll Kursen innefattar ett antal övergripande föreläsningar och temaseminarier som förbereds genom självstudier. Arbete med ett projektämne startar första dagen och omfattar cirka fem dagars arbete. Varje grupp om 16 studenter får ett ämne/profilområde att arbeta med, enskilt eller i samarbete. Vid projektredovisningen (som är en del av examinationen i kursen) bildas nya grupper där deltagarna företräder samtliga projektämnen. Vid redovisningen ska varje enskild student kunna redogöra för inhämtad bakgrundsinformation, slutsats och kunna förmedla detta vid en kort presentation för kurskamraterna i den blandade gruppen. Tillfälle kommer även att ges till diskussion med frågor från kurskamrater och lärare. Mer ingående information lämnas i samband med utdelning av projektämnen första kursdagen och under rubriken PROJEKTARBETE längre fram i detta häfte. Alla kursdeltagare genomför under kursen ett arbetsplatsbesök, rättsmedicinsk övning (likbesiktning) och en katastrofövning. Under primärvårdsdelen av kursen i Hälsa i Samhälle och Miljö får studenten möjlighet att tillämpa och integrera kunskaper från alla tidigare kurser och stadier under denna sista viktiga kliniska del av din utbildning. Under den sista terminen sker även en videobaserad examination på ett patientmöte där studenter får visa sina uppnådda färdigheter och kunskaper både i konsultation och det allmänmedicinska handläggandet. Momentet Professionell utveckling varvar teoriavsnitt med diskussioner och praktiska övningar med fokus på patienters olikartade upplevelser av samma hälsoproblem, reflektioner över egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. 31

32 PROJEKTARBETE OCH PROJEKTREDOVISNING Syfte: Att ge den enskilde studenten möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ett visst begränsat problemområde, sammanställa och förmedla dessa kunskaper till kurskamraterna. Presentationsteknik, och i tillämpliga fall riskkommunikation, bör särskilt beaktas. Projektuppgifterna skall illustrera samspelet mellan hälsa, samhälle och miljö. Utifrån framtaget kunskapsunderlag ska rekommendationer om åtgärder, förebyggande arbete och samhällsaspekter på problemen belysas. Läkarens roll och förståelse är viktig även om det finns en lång rad andra aktörer. Detta perspektiv kan kännas lite ovant för den som under en lång utbildning fokuserat på patient-läkarrelationen. Uppgift: Att med stöd av kursböcker samt annan litteratur och tillgängligt material (t ex via internet) besvara projektämnets frågeställningar. Frågeställningar med vetenskaplig inriktning som ska besvaras vid redovisningen presenteras av handledarna. Nedanstående punkter är en vägledning för ditt arbete med projektuppgiften (inriktning kan variera utifrån det aktuella ämnet och alla punkter är inte tillämpbara på alla ämnen): Förekomst (ev. exponeringsvägar, dvs. ursprung och spridning i miljön) Hälsoeffekter, patogenes (om den är känd) Riskgrupper/känsliga grupper, genusperspektiv (Test/undersöknings-)metoder Kliniska aspekter (utredning, behandling) Förebyggande insatser/åtgärder. (Vad kan samhället/individen/läkaren göra?) Hälsoekonomiska aspekter, socialförsäkring (rätt till ersättning, omskolning etc.) Vilken myndighet har ansvar för prevention/övervakning/åtgärder? Var kan man få information om ev. risker, föreskrifter, gränsvärden etc.? Slutsatser, rekommendationer Källuppgifter och bedömning av dessa källors trovärdighet Projektarbeten introduceras och startas upp 31/8 Arbetssätt: Varje profilgrupp bestämmer själv hur man vill arbeta under tiden fram till redovisningen. Det kan ske enskilt eller i en eller flera grupper. Varje student ska själv kunna redovisa sin sammanställning, som ska inkludera svar på de frågeställningar som handledarna gett ut, och göra en egen PowerPoint presentation. Observera att källor ska anges och kunna värderas. För varje ämne finns en kontaktperson för handledning under arbetet, vidare information och tid för träff med handledare lämnas i samband med introduktion av projektarbetet. Obligatorisk avstämning med handledare inför redovisningen. Varje student ska till handledaren redovisa sin arbetsinsats samt utnyttjade kunskapskällor (d.v.s. hur han eller hon har bidragit till ev. grupparbete kring ämnet alt om man arbetat självständigt). Detta har efterfrågats av tidigare studenter!) Tidsomfattning: Schemalagd tid är cirka fem dagar. 32

33 Redovisning: En person från respektive projektämne bildar en redovisningsgrupp, m a o varje person är ensam om att redovisa sitt projektämne. Nedladdning av samtliga åtta PowerPoint presentationer (via USB minne/memory stick) sker ca 15 min före redovisningspasset. Redovisning av ett ämne tar ca 10 min följt av en diskussion där alla deltar under ca 5 min, sedan går redovisningen vidare till nästa profilområde. Varje person deltar i ett redovisningspass (FM eller EM)den 15 eller 16 Oktober enligt separat schema. Redovisningskrav: Redovisande person skall kunna täcka in hela presentationen kunskapsmässigt. De av handledarna presenterade frågeställningar för respektive profilämne ska tydligt besvaras och kunna diskuteras. PowerPoint-presentationen skall i omfattning vara anpassad till angiven redovisningstid (lite information per bild kan medge fler bilder, mycket information per bild innebär färre bilder) och bör ligga i intervallet 7-10 bilder. Redovisning skall omfatta max. 10 min (samma krav som på konferenser när man t ex stänger av mikrofonen efter att angiven tid är förbrukad). Det innebär inte att en kort presentation är bra. Sikta på 9-10 minuter och håll den tiden. Det innebär att varje person måste gå igenom dragningen i förväg och själv ha full kontroll på tiden. Det är bra att hålla dragningen (för sig själv eller inför några andra) tre gånger innan redovisningen för att känna sig själv och om man tenderar att bli för kort eller för lång i sin dragning. Varje bild skall vara utformad på ett klart och tydligt sätt och anpassad för målgruppen (läkarkollegor). Undvik avancerad grafik och teknik då tiden är begränsad. Samtliga i redovisningsgruppen skall delta i diskussionen. För att bli godkänd krävs det att såväl framförande som innehåll håller en bra kvalitet. SEMINARIER Syfte: Att genom kunskapsinhämtning, aktiva diskussioner och reflexioner integrera olika kunskap från skilda aspekter av ett problemområde och visa förmåga att kunna dra egna slutsatser och ställa nya hypoteser. Mer information ges vid schemalagd introduktion av respektive seminarium. ARBETSPLATSBESÖK Syfte: Att ge studenten en inblick i företagshälsovårdens roll och arbete samt genom ett arbetsplatsbesök erfarenhet av identifiering och bedömning av risker i arbetsmiljön. En viktig aspekt är hur eventuellt identifierade risker ska kunna elimineras och preventivt arbete. Se Frågor till Företagshälsovården (FHV) och Arbetsplatsen (delas ut, samt finns under dokument i PingPong.) KATASTROFMEDICIN (SÖDERSJUKHUSET) Katastrofmedicinsk heldag, se separat information om innehåll och plats. (OBS! Katastrofmedicinsk heldag är förlagd till Södersjukhuset) RÄTTMEDICINS DÖDSFALLSSEMINARIUM/ LIKVISNING Se separat information om innehåll och plats. (OBS! Övningen är förlagd till Rättsmedicin, KI Campus Solna) 33