Läkarprogrammet Hälsa i samhälle och miljö Termin 11 VT 14

Transkript

1 Läkarprogrammet Hälsa i samhälle och miljö Termin 11 VT 14 Innehåll: Information om Widerströmska Sid 2 Schema -Översiktschema Sid 3 -Schema HSM Sid Projektarbete Sid Seminarier HSM Sid Katastrofmedicin Sid Rättsmedicin Sid 27 -PV Sid PU Sid Kursinformation Sid

2 Widerströmska huset Widerströmska huset är en kontors- och utbildningsbyggnad som tar plats i korsningen Solnavägen/Tomtebodavägen. Genom sin strategiska placering utgör huset en del av Campus Solnas norra entré. Bussar 77, 70 & 3 stannar utanför. Widerströmska huset. Stefan Zimmernamn Inghesalen 2

3 Översiktsschema Hälsa i samhälle och miljö VT14 Må 20/1 Grupp 1-4 Grupp 5-8 Grupp 9-12 Grupp HSM introduktion, HSM introduktion, HSM introduktion, föreläsningar, föreläsningar, föreläsningar, projektstart projektstart projektstart HSM introduktion, föreläsningar, projektstart Ti 21/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 22/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM To 23/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 24/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Må 27/1 *PV *PU Se schema *HSM Se schema *HSM Ti 28/1 *PV Projektarbete Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 29/1 *PV Projektarbete Se schema *HSM Se schema *HSM To 30/1 *PV.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 31/1 *PV.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Må 3/2 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Ti 4/2 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Ons 5/2 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM To 6/2 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Fre 7/2 *PU.*PV Se schema *HSM Se schema *HSM Må 10/2 Projektarbete.*PV *PV *PU Ti 11/2 Projektarbete.*PV *PV *PU Ons 12/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU To 13/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU Fre 14/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PU Må 17/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV Projektarbete Ti 18/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV Projektarbete Ons 19/2 IDROTTSDAG To 20/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PV Fre 21/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PV *PV Må 24/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU *PV Ti 25/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Ons 26/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV To 27/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Fre 28/2 Se schema *HSM Se schema *HSM *PU.*PV Må 3/3 Se schema *HSM Se schema *HSM Projektarbete.*PV Ti 4/3 Se schema *HSM Se schema *HSM Projektarbete.*PV Ons 5/3 Semin Sjukvård Semin Sjukvård Semin Sjukvård Semin Sjukvård To 6/3 Projektarbete Projektarbete Projektarbete Projektarbete Fre 7/3 Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Må 10/3 Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Ti 11/3 Tentamen Tentamen Tentamen Tentamen *Se separat schema med respektive rubrik i kursmappen *HSM: Hälsa i samhälle och miljö (föreläsningar, seminarier, arbetsplatsbesök, katastrofmedicinsk övning etc) *PV: Primärvård ex CeFam *PV: Primärvård VC *PU: Professionell utveckling Tentamen 3

4 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper ( : vg se separat schema) Lokal om ej annat anges: Inghesalen/Widerströmska huset *Grupp 1-8 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 20/01 Hela kursen LOKAL, CMB 21/01* 22/01* 23/01* 24/01* Hälsa i samhälle och miljö Upprop och introduktion Lena Hillert, Lennart Möller, Finn Rasmussen Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Semin epi-risk Grupp 9-12 Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Semin smärt-pat Introduktion Lena Hillert, Lennart Möller, Finn Rasmussen Rast Hälsoekonomisk utvärdering av hälsofrämjande interventioner Kristian Neovius. Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Semin epi-risk Semin epi-risk Grupp Projekt Semin smärt-pat Semin smärt-pat Epidemiologi Finn Rasmussen Lunch Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Semin epi-risk Introduktion Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lena Hillert, Finn Rasmussen KURSRÅD Semin smärt-pat Epidemiologi Finn Rasmussen Epidemiologi och introduktion till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Finn Rasmussen Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Rätt diagnos till patienten och rätt diagnos i registren Finn Rasmussen Semin epi-risk Semin epi-risk Rast Introduktion Seminarium Introduktion Projektarbete ( ) Lennart Möller Epidemiologi och riskbedömning Lena Hillert, Lennart Möller Semin epi-risk Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Semin epi-risk Semin epi-risk Grupp Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Grupp 9-12 Projekt Projekt Semin smärt-pat Semin smärt-pat Semin smärt-pat Semin smärt-pat 4

5 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper enl separat schema Lokal om ej annat anges:inghesalen/widerströmska huset *Grupp 1-8 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 27/01* 28/01* 29/01* 30/01* 31/01* Introduktion Seminarium Suicidprevention Ellenor Mittendorfer-Rutz Grupp Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Introduktion FHV Sofia Åström-Paulsson Rast Grupp 9-12 Projekt Arbets- och miljörelaterade luftvägssjukdomar Carolina Bigert Lunch Teamföreläsning Arbetsmedicin Lena Hillert, Marie Lewne, Ulrich Stoetzer Arbete och graviditet Per Gustavsson Grupp 9-10: Dag A Grupp 11-12: Dag A Grupp 13-14: Dag C Grupp 15-16: Dag C OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat Grupp 9-10: Dag B Grupp 11-12: Dag B Grupp 13-14: Dag D Grupp 15-16: Dag D OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat Rättsintyg Henrik Druid Rättsintyg Henrik Druid Joniserande strålning Lennart Möller Persistenta ämnen Lennart Möller Grupp 9-12 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Grupp Projekt Rast Arbets- och miljödermatologi Carola Lidén Semin suicid-prevention Semin suicid-prevention Introduktion Seminarium Larm och medicinska insatser Lisa Kurland Semin Larm Semin Larm Projekt Semin suicid-prevention Semin Larm 5

6 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper enl separat schema Lokal om ej annat anges: Inghesalen/Widerströmska huset *Grupp 1-8 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 3/02* 4/02* 5/02* 6/02* 7/02* Semin Larm Semin Larm Grupp 9-10: Dag C Grupp 11-12: Dag C Grupp 13-14: Dag A Grupp 15-16: Dag A Grupp 9-10: Dag D Grupp 11-12: Dag D Grupp 13-14: Dag B Grupp 15-16: Dag B Akuta förgiftningar Hans Persson Semin Larm Semin Larm Rast OBS OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat Akuta förgiftningar Hans Persson Semin Larm Semin Larm Lunch Semin Larm Semin Larm Rast Semin Larm Semin Larm Grupp Seminarium Larm och medicinska insatser Grupp 9-12 Projekt OBS Grupp 9-12 Seminarium Larm och medicinska insatser Grupp Projekt Projekt Projekt Läkemedel i samhället Paul Hjemdahl Patientsäkerhet Ann-Britt Bolin-Wiechel Projekt Projekt 6

7 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper enl separat schema Lokal om ej annat anges: Inghesalen/Widerströmska huset *Grupp 9-16 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 10/02* 11/02* 12/02* 13/02* 14/02* Projekt, PV eller PU Projekt, PV eller PU Introduktion Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Lena Hillert, Lennart Möller Grupp 5-8 Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Semin epi-risk Rast Semin epi-risk Semin epi-risk Lunch Grupp 1-4 Projekt Persistenta ämnen Lennart Möller Inläsning till seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Semin epi-risk Semin epi-risk Rast Semin epi-risk Semin epi-risk Grupp 1-4 Seminarium Epidemiologi och riskbedömning Grupp 5-8 Projekt Projekt Seminarium: Epidemiologi och hälsoekonomi: Exempel fysisk aktivitet och hälsa Rätt diagnos till patienten och rätt diagnos i registren Finn Rasmussen Projekt Projekt 7

8 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper enl separat schema Lokal om ej annat anges: Inghesalen/Widerströmska huset *Grupp 9-16 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 17/02* 18/02* 19/02* 20/02* 21/02* Teamföreläsning Arbetsmedicin Lena Hillert, Marie Lewné, Ulrich Stoetzer Grupp 1-2: Dag B Grupp 3-4: Dag B Grupp 5-6: Dag C Grupp 7-8: Dag C IDROTTSDAG Grupp 1-2: Dag A Grupp 3-4: Dag A Grupp 5-6: Dag D Grupp 7-8: Dag D Semin smärt-pat Arbete och graviditet Per Gustavsson Rast OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat Semin smärt-pat Arbets- och miljörelaterade luftvägssjukdomar Carolina Bigert Semin smärt-pat Introduktion FHV Sofia Åström-Paulsson Semin smärt-pat Lunch Introduktion Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lena Hillert, Indre Ljungar, Finn Rasmussen Semin smärt-pat Introduktion Seminarium Suicidprevention Finn Rasmussen Semin smärt-pat Rast Semin suicid-prevention Semin smärt-pat Semin suicid-prevention Semin smärt-pat 8

9 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper enl separat schema Lokal om ej annat anges: Inghesalen/Widerströmska huset *Grupp 9-16 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 24/02* 25/02* 26/02* 27/02* 28/02* Semin smärt-pat Grupp 1-2: Dag C Grupp 3-4: Dag C Grupp 5-6: Dag B Grupp 7-8: Dag B Grupp 1-2: Dag D Grupp 3-4: Dag D Grupp 5-6: Dag A Grupp 7-8: Dag A Patientsäkerhet Ann-Britt Bolin-Wenchel Semin Larm OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat OBS! Obligatoriska moment Se separat schema för Dag A-D efter kalenderschemat Rast Grupp 1-4 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Grupp 5-8 Projekt Läkemedel i samhället Paul Hejmdahl Introduktion Seminarium Larm och medicinska insatser Lisa Kurland Semin Larm Semin Larm Arbets- och miljödermatologi Carola Lidén Semin Larm Lunch Joniserande strålning Lennart Möller Semin Larm Grupp 5-8 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Akuta förgiftningar Hans Persson Semin Larm Rast Grupp 1-4 Projekt Akuta förgiftningar Hans Persson Semin Larm Projekt Semin Larm Semin Larm 9

10 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen alt angivna grupper enl separat schema Lokal om ej annat anges: Inghesalen/Widerströmska huset *Grupp 9-16 : PU, PV, Rättsmedicin, Projektarbete enl separat schema 3/03* 4/03* 5/03 6/03 7/ OBS Rast Grupp 5-8 Seminarium Larm och medicinska insatser Grupp 1-4 Projekt Eget arbete Semin Larm OBS Rättsintyg Henrik Druid Grupp 1-4 Introduktion till seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Grupp 5-8 Projekt Grupp 9-12 Introduktion seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Grupp 1-8, Eget arb. Projekt Projekt Projektredovisning Se separat schema Rättsintyg Henrik Druid Lunch OBS Rast Grupp 1-4 Seminarium Larm och medicinska insatser Grupp 5-8 Projekt Grupp 5-8 Introduktion till seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Grupp 1-4 Projekt Grupp Introduktion seminarium: Hälso- och sjukvård i förändring vinnare och förlorare? Grupp 1-12 Projekt Projekt KURSRÅD Projektredovisning Se separat schema Projekt Projekt 10

11 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Skuggade moment är obligatoriska för kursen 10/3 11/ Projektredovisning Se separat schema Rast Lunch Rast Projektredovisning Se separat schema TENTAMEN Kl Sal: Skrivsalen KI (Berzelius väg 3, 9 och Retzius väg 20) bredvid Restaurangen Jöns Jakob

12 HSM Schema för Hälsa i samhälle och miljö VT14 Dag A Dag B Dag C Dag D Katastrofmedicin, heldag Se separat information Sid Rast OBS lokaler på Södersjukhuset! Halvdag arbetsplatsbesök, Halvdag Eget projektarbete Se separat information (utdelas vid introduktion FHV och arbetsplatsbesök) Seminarieuppgift Suicidprevention Se separat schema sid Halvdag Seminarieuppgift Suicidprevention och halvdag Seminarium Suicidprevention Se separat schema sid Lunch Rast Dödsfallsseminarium/ Likvisning OBS Rättsmedicin KI Campus Solna Se sid

13 PROJEKTARBETE HÄLSA I SAMHÄLLE OCH MILJÖ VT 14 kl INTRODUKTION måndagen den 20 januari i CMB, Solna Campus kl I grupper enligt schema nedan Projektarbete: Handledare Lokal introduktion i grupperna Grupp 1-2 Hälsoeffekter av snus Anna Bergström 211 Lena Palmberg Grupp 3-4 Arsenik Lennart Möller 205 Grupp 5-6 Hälsa, livsvillkor och vårdbehov bland hemlösa 218 Robert Irestig Grupp 7-8 Asylsökandes, flyktingars, papperslösas och gömdas hälsa, sociala situation och rättigheter i Sverige Solvig Ekblad 201 Grupp 9-10 Prevention av fetma; evidens och samhällskostnader 208 Mikaela Willmer och Daniel Berglind Grupp Hälsoläget i två kommuner i Stockholms län i relation till befolkningens sociala bakgrund och resurser Mattias Norrbäck och 200 Elina Scheers Andersson Grupp Inomhusmiljön, kan den vara en riskfaktor för ohälsa? Lena Hillert 202 Grupp Vibrationsskador vad är det och hur hanterar vi dem? Anders Seldén

14 Tid och lokaler för projektredovisning (Lista med studenter i respektive grupp A-P distribueras efter kurstart) 7 mars Grupp A B C D Uppladdning Uppladdning Uppladdning Uppladdning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Sal Robert Retzius Friberg Bergendorff Christina Dalman Finn Rasmussen Bo Burström Yvonne Forsell E F G H Uppladdning Uppladdning Uppladdning Uppladdning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Sal Robert Retzius Examinatorer Examinatorer Friberg Bergendorff Rosaria Galanti Finn Rasmussen Bo Burström Anton Lager 14

15 Tid och lokaler för projektredovisning (Lista med studenter i respektive grupp A-P distribueras efter kurstart) 10 mars Grupp I J K L Uppladdning Uppladdning Uppladdning Uppladdning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Sal Robert Christina Dalman Finn Rasmussen Bo Burström Cecilia Magnusson M N O P Uppladdning Uppladdning Uppladdning Uppladdning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Projektredovisning Sal Examinatorer Examinatorer Robert Yvonne Forsell Lene Lindberg Kyriaki Kosidou Helena Bjermo 15

16 VT 14 SEMINARIUM EPIDEMIOLOGI OCH HÄLSOEKONOMI: EXEMPEL FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA Introduktion Måndagen den 20 januari TID; CMB GRUPP 1-8 Seminarium Fredagen den 14 februari 10:25- Grupp 1-2 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal: Robert Finn Rasmussen Grupp 5-6 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Jeroen De Munter Grupp 3-4 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Bo Burström Grupp 7-8 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Anton Lager GRUPP 9-16 Seminarium Tisdagen den 21 januari INGHESALEN 10:25- Grupp 9-10 Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Finn Rasmussen Grupp Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Jeroen De Munter Grupp Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Mikaela Willmer Grupp Seminarium Epidemiologi och hälsoekonomi Lokal Anton Lager 16

17 VT14 SEMINARIUM EPIDEMIOLOGI OCH RISKBEDÖMNING GRUPP 1-8 Introduktion Onsdagen den 12 februari INGHESALEN Seminarium Torsdagen den 13 februari Grupp 5-6 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Robert Grupp 1-2 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Robert Grupp 7-8 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal Grupp 3-4 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal GRUPP 9-16 Introduktion Tisdagen den 21 januari INGHESALEN Seminarium Torsdagen den 23 Januari Grupp 9-10 Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Robert Grupp Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Robert Grupp Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Amataya Grupp Seminarium Epidemiologi och Riskbedömning Lokal: Amataya 17

18 VT14 SEMINARIUM SMÄRTPATIENTEN I SJUKVÅRDEN GRUPP 1-8 Introduktion Måndagen den 17 februari INGHESALEN Seminarium Måndagen den 24 februari Grupp 1-2 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal: John Grupp 3-4 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal Grupp 5-6 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal : John Grupp 7-8 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal Frida Gustafsson GRUPP 9-16 Introduktion torsdagen den 23/1 kl INGHESALEN Seminarium Måndagen den 27 januari Grupp Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal Robert Grupp Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal Amartaya Finn Rasmussen Grupp 9-10 Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal Robert Grupp Seminarium Smärtpatienten i sjukvården Lokal Amartaya Från Försäkringskassan??? 18

19 VT14 SEMINARIUM LARM OCH MEDICINSKA INSATSER GRUPP 1-8 Introduktion Torsdagen den 27 februari INGHESALEN Seminarium Måndagen den 3 mars Grupp 5-6 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal ; Charles Grupp 7-8 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal Grupp 1-2 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal : Charles Grupp 3-4 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal.. GRUPP 9-16 Introduktion Fredagen den 31 januari INGHESALEN Seminarium Tisdagen den 4 februari Grupp Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal Karolina Grupp Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal Grupp 9-10 Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal Karolina Grupp Seminarium Larm och medicinska insatser Lokal 19

20 VT14 SEMINARIUM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING VINNARE OCH FÖRLORARE? GRUPP 1-8 Grupp 1-4 Tis. 4/ Introduktion i Inghesalen därefter rum enligt nedan Grupp 1-2 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal Karolina Bo Burström Grupp 3-4 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal Finn Rasmussen Grupp 5-8 Tis. 4/ Introduktion i Inghesalen därefter rum enligt nedan Grupp 5-6 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal Robert Grupp 7-8 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal Amataya Bo Burström 20

21 VT14 SEMINARIUM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING VINNARE OCH FÖRLORARE? GRUPP 9-16 Grupp 9-12 Ons. 5/ Introduktion i INGHESALEN därefter rum enligt nedan Grupp 9-10 Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Finn Rasmussen Grupp Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal Bo Burström Grupp Ons 5/ Introduktion i INGHESALEN därefter rum enligt nedan Grupp Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal: Grupp Seminarium Hälso- och sjukvård i förändring Lokal Finn Rasmussen 21

22 VT14 Seminarium Suicidprevention i ett samhällsperspektiv GRUPP /2 kl INTRODUKTION (Grupp 1-8) Inghesalen Finn Rasmussen 17/2 kl. 14: , arbete i grupperna Grupp Sal 1 Wretlindsalen 2 Wretlindsalen 3 Wretlindsalen 4 Wretlindsalen 5 Louis 6 Louis 7 Louis 8 Louis GRUPP 1, 2, 3 och 4 GRUPP 5, 6, 7 och 8 25/2 kl , arbete i grupperna 18/2 kl , arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal 1 WH 3 5 Wretlindsalen 2 Orrenius (IMM) 6 Wretlindsalen (IMM) 7 Robert 4 523b (IMM) 8 WH-3 26/2 kl , arbete i grupperna 20/2 kl , arbete i grupperna 1 Robert 5 Robert 2 WH-1 6 WH-1 3 WH-2 7 WH-2 4 WH-3 8 WH-3 26/2 kl , REDOVISNING 20/2 kl , REDOVISNING 1 och 2 Finn Rasmussen John 5 och 6 Kyriaki Kosidou Amataya 3 och 4 Ellenor Mittendorfer-Rutz Friberg ( IMM) Kontaktinformation: Finn Rasmussen finn.rasmussen@ki.se 7 och 8 Ellenor Mittendorfer-Rutz Robert 23

23 VT14 Seminarium Suicidprevention i ett samhällsperspektiv GRUPP /01 kl INTRODUKTION (Grupp 9-16) INGHESALEN Ellenor Mittendorfer-Rutz 28/01 kl , arbete i grupperna Grupp Sal 9 Charles 10 Charles 11 Robert 12 Louis 13 Amartaya 14 WH-1 15 WH-2 16 WH-3 GRUPP 9, 10, 11 och 12 GRUPP 13, 14, 15 och 16 5/2 kl , arbete i grupperna 29/1 kl , arbete i grupperna Grupp Sal Grupp Sal 9 Robert 13 Robert 10 WH-1 14 WH-1 11 WH-2 15 WH-2 12 WH-3 16 WH-3 6/2 kl , arbete i grupperna 30/1 kl , arbete i grupperna 9 Robert 13 Robert 10 WH-1 14 WH-1 11 WH-2 15 WH-2 12 WH-3 16 WH-3 6/2 kl , REDOVISNING 30/1 kl , REDOVISNING 9 och 10 Finn Rasmussen Amataya 13 och 14 Yvonne Forsell Amataya 11 och 12 Ellenor Mittendorfer-Rutz Robert Kontaktinformation: Finn Rasmussen; finn.rasmussen@ki.se 15 och 16 Kyriaki Kosidou Robert 24

24 VT14 Katastrofmedicin Dag A Södersjukhuset Dag A enligt schema, kl Vägbeskrivning till bergrumsanläggning Södersjukhuset, plats för heldag katastrofmedicin Gå in genom huvudentrén, gå rakt fram och sväng vänster till hiss B, gå (el. åk) ner en trappa till plan 1. Där finns en nedgång till Prehospitala centrum, bergrumsanläggningen. Använd den aktuella koden för att öppna dörren. Koder till bergrumsanläggningen: (OBS För att undvika oönskad spridning finns koden endast i utdelad kursmapp i pappersformat och inte i webbversionen) 29/1 Kod: 2896* Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland 5/2 Kod: 3613* Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland 20/2 Kod: 8745* Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland 26/2 Kod: 6849* Ansvarig lärare: Helena Sjölin och Lisa Kurland Obs! * (Glöm inte stjärnan!) Välkommen! Plan 1 Nedgång till bergrummet 25

25 Institutionen för Klinisk Forskning och Utbildning Katastrofmedicin Ämnesansvarig lärare: Lisa Kurland, Lektor i akutsjukvård vid KI SÖS, Karolinska Institutet Kursmoment inom katastrofmedicin: Introduktion och seminarium Larm och medicinska insatser Katastrofmedicinsk heldag (Dag A enligt schema, OBS! Södersjukhuset (SÖS), se nedan för vägbeskrivning och KOD till bergrumsanläggning på SÖS Alla övningar hålls inomhus och kräver inga särskilda kläder. Kontaktperson: Helena Borovszky, helena.sjolin.borovszky@ki.se, alt Katastrofmedicin Det finns ingen formell definition av katastrofmedicin, men som Sten Lennquist har skrivit; Katastrofmedicin som vetenskap behandlar alla situationer där resurserna är otillräckliga i förhållande till vårdbehovet och täcker därmed ett brett spektrum av händelser, från den förhållandevis begränsade olyckan till den omfattande naturkatastrofen. Katastrofmedicinens målsättning är att i största möjliga utsträckning minska eller eliminera död/ohälsa och lidande som följd av stora olyckor och katastrofer. För detta krävs dels forskning och utveckling, dels utbildning och träning (Lennquist, S. (2002) Katastrofmedicin Stockholm: Liber). Det akuta medicinska omhändertagandet som del av katastrofmedicin utgår från akutsjukvård, både prehospitalt och på sjukhus. Gränsen mellan katastrofmedicin och akutsjukvård är inte alltid helt entydig utan är situationsberoende, både med avseende på händelsen och de befintliga resurserna. Vårt mål för ämnet katastrofmedicin, som del av kursen Hälsa i samhälle och miljö, är att ni får ta del av grunderna inom det akuta medicinska responsen vid katastrof, vilket är viktigt för alla läkare att ha kunskap om. Innehåll Nationell, regional och lokal beredskap Principerna för organisation och ansvarsområden, ledning och samverkan inom katastrofberedskap och katastroforganisationen Det akuta medicinska omhändertagandet Principer för omhändertagande i skadeområde Principer för katastrofberedskap och organisationen inom ett akutsjukhus Psykologiskt omhändertagande 26

26 För den som vill veta mer/referenslitteratur Stockholms Läns Landsting- Regional katastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting ( ) Dyregrov, A. (2002) Katastrofpsykologi Lund: Studentlitteratur KAMEDO rapporter ( ) Kunskapscentrum för katastrofpsykologi-kckp. Psykologisk första hjälp, andra utgåvan. ( ) Lennquist, S. (2007) Traumatologi Stockholm: Liber Lennquist, S. (2008) Katastrofmedicin Stockholm: Liber Lorin, H. Katastrofmedicinska studier under 35 år. Erfarenheter från KAMEDO:S verksamhet _ pdf ( ) MIMMS - Major Incident Medical Management and Support - Ett metodiskt sätt att hantera allvarliga händelser (2004) Lund: Studentlitteratur Ruter, A., Nilsson, H., Vikström, T (2006) Sjukvårdsledning vid olycka och katastrof- Från skadeplats till vårdplats Lund: Studentlitteratur SFS- Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa: ( ) SFS- Smittskyddsförordning (2004:255): ( ) SFS-Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskaphttp:// ( ) Ytterligare referenser och länkar anslås i ping pong 27

27 Rättsmedicin Dag C enligt schema Kursmoment Dödsfallsseminarium/Likvisning Plats Rättsmedicin, KI Campus Solna, Retzius väg 3 (se vägbeskrivning nedan) Seminariet består i beskrivningar av faktiska dödsfall, där omständigheterna och de åtgärder som omständigheterna bör föranleda, diskuteras. Tid Grupp 1-4 onsdag 25 februari 13:00-16:30 Grupp 5-8 tisdag 18 februari 13:00-16:30 Grupp 9-12 onsdag 5 februari 13:00-16:30 Grupp onsdag 29 Januari 13:00-16:30 Rättsmedicin finns på KI Campus Solna. Du kan antingen ta 69:an eller 3:an. Sikta på Retzius väg, som börjar på baksidan av Jöns Jakobs restaurang och löper åt väster och sök efter Retzius väg 3 så blir Du insläppt. För bästa behållning av seminariet och likvisningen studerar Du dels ppt:n "highlights" och seminarieuppgifterna i förväg. Om Du av något skäl blivit försenad, kontakta Charlotte Ovesen,

28 *PV Primärvården Introduktionsdagar, Alfred Nobels allé 12, Campus Huddinge OBS Obligatorisk närvaro. All frånvaro måste tas igen Om du kommer bort dig, ta dig då till plan 5 utanför hissarna där interntelefon finns, Ring receptionen som är bemannad till GRUPP 1-4 GRUPP 5-8 GRUPP 9-12 GRUPP Tisdag 21/1 Torsdag 30/1 Måndag 10/2 Torsdag 20/ Upprop Sal 215 Entréplanet Upprop Sal 215 Entréplanet Upprop Sal 215 Entréplanet Upprop Sal 215 Entréplanet Grupp 1 och 2: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Bo C. Bertilson Sal 615 plan 6 Grupp 5 och 6: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Åsa Niper Sal 421 plan 4 Grupp 9 och 10: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Björn Brageè Sal 421 plan 4 Grupp 13 och 14: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Åsa Niper Sal 421 plan 4 Grupp 3 och 4: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Lunchrummet plan 5 Grupp 7 och 8: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Lunchrummet plan 5 Grupp 11 och 12: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Rum 415 plan 4 Grupp 15 och 16: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Rum 415 plan LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH Grupp 1 och 2: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Lunchrummet plan 5 Grupp 5 och 6: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Lunchrummet plan 5 Grupp 9 och 10: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Rum 415 plan 4 Grupp 13 och 14: Teori med Prisma och praktisk övning patientcentrering med återkoppling Charlotte Hedberg, Monika Engblom Rum 415 plan 4 Grupp 3 och 4: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Bo C. Bertilson Sal 615 plan 6 Grupp 7 och 8: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Åsa Niper Sal 421 plan 4 Grupp 11 och 12: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Björn Brageè Sal 421 plan 4 Grupp 15 och 16: Smärtdiagnostik vid nack-axelskulderbesvär Åsa Niper Sal 421 plan Utdelning av videokameror Lunchrummet plan Utdelning av videokameror Lunchrummet plan 5 (Videokameror finns på VC) (Videokameror finns på VC) 29

29 *PV Primärvården T11 CeFAM, Alfred Nobels Allé 12, Huddinge. För mer detaljerad information se Syftet med allmänmedicin på läkarprogrammet är att du som student ska tränas i att handlägga patienter med en mångfald symtom och hälsoproblem, och att du ska lära dig att integrera faktakunskap från flera stadier med träning av färdigheter och förhållningssätt. Syfte: Att ge en fördjupning i allmänmedicinsk klinisk verksamhet. Att skapa en ökad förståelse för betydelsen av en god patient - läkarrelation. Att ge en inblick i hur upplevelse av symptom och sjukdom skiftar beroende på patientens livssituation. Lärandemål Att kunna handlägga allmänmedicinska konsultationer med användande av en patientcentrerad samtalsmetod för att kunna arbeta självständigt som AT - läkare. Att kunna klargöra patientens del av konsultationen det vill säga patientens föreställningar, förväntningar och farhågor. Att kunna föra en klinisk diskussion. Att kunna utföra läkarens del av konsultationen det vill säga fokuserad anamnes, status, överväganden om eventuell ytterligare utredning (exempelvis lab, röntgen) och behov av vidare remittering utifrån adekvata differentialdiagnostiska överväganden där bedömning om akut respektive icke akut, allvarligt respektive icke allvarligt och vanligt respektive ovanligt ingår. Att kunna utföra gemensam del av konsultationen det vill säga att ge information och att i samverkan med patienten komma fram till ett beslut om planering och uppföljning samt att här se möjligheter till hälsofrämjande insatser. Att kunna reflektera över sina egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. Att identifiera och reflektera över etiska aspekter. Upplägg Primärvårdmomentet omfattar nio dagar. Kursen inleds med en introduktionsdag om konsultation och ortopedisk medicin. Introduktionsdagen följs av 7 dagar med klinisk tjänstgöring på vårdcentral där studenten ska träna att handlägga konsultationer under handledning. Sista dagen ägnas åt en enskild examination av studenten utifrån en inspelad patientkonsultation och en tillhörande skriftlig självreflektion, ett seminarium om yrsel och en genomgång av en virtuell patient med bensår. Samtliga moment är obligatoriska. Examination Den sista dagen sker en enskild examination med en adjunkt från Cefam. Examinationen utgår från din egen videoinspelning av ett patientfall. Videon tas med till examinationen och du förväntas kunna föra en diskussion om klinisk handläggning, differentialdiagnostiska överväganden och patientcentrerad metodik. Videoinstruktion Under placeringen på vårdcentralen bör du göra flera inspelningar av konsultationer. Välj patienter som söker med tydliga symtom eller besvär och helst inte ett återbesök och inte alltför enkla åkommor. Du ska välja en av konsultationerna som underlag för examinationen. Spela in på den kamera du har får låna från CeFam. Handledaren ska inte vara med under inspelningen. Det är viktigt att både inledning och avslutning är med. Under kroppsundersökningen kan du täcka eller vrida bort kameran och du kan behöva stänga av kameran en stund om du behöver rådgöra med handledaren. Videon bör vara på högst 20 minuter. Du kan antingen få patientens muntliga godkännande framför 30

30 kameran eller använda blanketten om patientens medverkan. Filmen raderas efter examinationen. OBS! Inspelningen är att betrakta som en journalhandling. Det är absolut förbjudet att på något sätt lagra eller kopiera den. Godkänt moment 1. Närvaro vid de tre seminarierna och det virtuella patientfallet. 2. Godkänt närvarointyg från vårdcentralen. 3. Skriftlig självreflektion mailad till kurssekreterare (från din KI mail) före kl. 12:00 dagen innan examination 4. Godkänd examination Frånvaro Den kliniska tjänstgöringen är obligatorisk och frånvaro accepteras enbart pga sjukdom. Frånvaro som överstiger en dag skall tas igen efter kursens slut, vid tillfälle som avtalats med handledaren på vårdcentralen. All annan frånvaro än för sjukdom måste tas igen. Vid frånvaro från obligatoriska seminarier mm tas kontakt med kurssekreteraren Momentansvariga Kurssekreterare: Alexandra Ruz. tel Terminsansvarig adjunkt: Monika Engblom, CeFAM Seminarier: Bo Christer Bertilsson (ortopedmedicinskt seminarium), Charlotte Hedberg (konsultationsseminarium och examination) Olle Nyrén (seminarium om yrsel), Helena Salminen (virtuell patient) Litteraturförslag Praktisk Medicin som går att beställa på Praktisk Medicins webbplats Jourläkarboken av P och A Björgell som är mycket bra (användbar under AT-tjänstgöringen) 31

31 * PU Professionell utveckling Schema Grupp Ämne: Lokal /1 Tis 21/1 Ons 22/2 Ledarskap Peter Fichtel Tors 23/1 Att vara läkare och människa påfrestningar och stöd Fre 24/1 Abbe Schulman m fl Mån 27/ /2 Mån 3/2 Tis 4/2 Ons 5/2 Tors 6/2 Fre 7/ /2 Mån 10/2 Tis 11/2 Ons 12/2 Tors 13/2 Fre 14/ /2 Mån 24/2 Tis 25/2 Ons 26/2 Tors 27/2 Fre 28/2 Medicinskt beslutsfattande Astrid Seeberger, Sigmar Norvad Medicinskt beslutsfattande Sigmar Norvad, Annalena Lönn Ledarskap Johan Ginyard Att vara läkare och människa påfrestningar och stöd Abbe Schulman m fl Medicinskt beslutsfattande Sigmar Norvad, Annalena Lönn Att vara läkare och människa påfrestningar och stöd Abbe Schulman m fl Ledarskap Johan Ginyard Ledarskap Peter Fichtel Att vara läkare och människa påfrestningar och stöd Abbe Schulman m fl Medicinskt beslutsfattande Astrid Seeberger, Annalena Lönn Kursrum 6 M64, Karolinska Huddinge Kursrum 6 M 64, Karolinska Huddinge Kursrum 1 K64, Karolinska Huddinge Kursrum 1 K64, Karolinska Huddinge 32

32 * PU Professionell utveckling CLINTEC, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm För mer detaljerad information se Under den sista terminen av läkarutbildningen, när studenterna är på väg ut i arbetslivet, har PU-undervisningen följande syften Att ge studenterna en fördjupad förståelse för patienters och egna reaktioner på sjukdom och olyckor och ge dem ökade färdigheter att möta människor i kris, med beaktande av barn- och familjeperspektivet Att ge studenterna en djupare kunskap om de specifika påfrestningar som läkaryrket innebär och förse dem med verktyg för att kunna möta dessa Att ge studenterna en ökad förståelse av ledarskap och teamutveckling där alla medarbetares kompetenser tillvaratas och utvecklas. Att ge studenterna en djupare förståelse av medicinskt beslutsfattande och en ökad förmåga att fatta bra medicinska beslut och handskas med osäkerhet Lärandemål Att kunna möta människor i kris på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt med förmåga till reflektion och självinsikt Att känna till och kunna reflektera över de specifika påfrestningarna som läkaryrket innebär och hur man hanterar dem Att ha insikt i hur man leder ett vårdteam Att kunna skapa effektiva evidensbaserade strukturer för medicinskt beslutsfattande Upplägg Professionell Utveckling omfattar fem dagar och är ett delmoment i Hälsa i Samhälle och Miljö (HSM). Undervisningen varvar teoriavsnitt med diskussioner och praktiska övningar och är obligatorisk. Dagarna har följande innehåll: Del 1 (2 dagar) Att professionellt möta människor i kris Påfrestningar i läkaryrket egenreaktioner och stöd Del 2 (2 dagar) Ledarskap och beteendepsykologi som ledarverktyg Teamutveckling Del 3 (1 dag): Medicinskt beslutsfattande Godkänt moment Aktiv närvaro. All frånvaro måste tas igen. Kurslitteratur: Professionell Utveckling inom läkaryrket Liber 2012 Kontakt PU-ordförande Astrid Seeberger astrid.seeberger@ki.se Kursadministratör Helena Olofsson helena.olofsson@ki.se 33

33 KURSINFORMATION Kursansvarig Lena Hillert, lektor, Arbetsmedicin, Institutet för miljömedicin (IMM), Norrbacka plan 4 (S3:04), tfn , Lena.Hillert@ki.se Kursadministration Annika Salomonsson, IMM, Nobels väg 13 tfn Annika.salomonsson@ki.se Kontakt med student Kursen kommer att använda de mail-adresser som studenterna tilldelats av KI. Kursråd Kursen ombeds att bland studenterna välja 2 kursrepresentanter till kursrådet för Hälsa i samhälle och miljö. Kursrådet, med representanter för studenterna på aktuell kurs och kursledning träffas två gånger under kursen med möjlighet att diskutera viktiga frågor om kursen, genomförande och eventuella förändringar. Kursrepresentanternas namn och anmäls till Läkarsektionen, Medicinska Föreningen. *Möten i kursrådet planeras torsdag den 23 Januari kl samt den 7 mars kl (lättare lunch serveras). Lokal: Robert i Widerströmska huset Målbeskrivning för kursen Hälsa i samhälle och miljö, grundutbildning läkare, Karolinska Institutet Kursens lärandemål syftar till att den blivande läkaren ska kunna omsätta tidigare förvärvade och nya kunskaper och erfarenheter såväl i en miljö- och samhällskontext som i praktiskt handläggande av patienter med vanligt förekommande symptom och sjukdomar. Studenten ska: förstå hur individens hälsa och sjukdom påverkas av såväl samhällsstruktur, arbete och miljö som sociala förhållanden och livssituation. kunna förstå läkarens roll i teamsamverkan kring folkhälsoarbete, prevention och rehabilitering. kunna värdera kunskap och göra riskbedömningar med ett vetenskapligt förhållningssätt. vara medveten om sitt förhållningssätt till olika patientgrupper och till olika riskgrupper, liksom till olika kulturer. ha utvecklat sin förmåga till en god patient-läkarrelation. kunna förhålla sig till patienters olikartade upplevelser av samma hälsoproblem och kunna reflektera över sina egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. kunna handlägga patienter med oselekterade hälsoproblem och symtompresentationer. Målen, som finns i kursplanen på kursens hemsida, relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet som finns i Utbildningsplan för läkarprogrammet (se nedan). Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera), S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera till), och S4) utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera). Praktiska färdighetsmål är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt. 34

34 Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) bilaga 2-Examensordning För att erhålla läkarexamen skall studenten ha - förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare, - förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande, - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, - förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper. enligt av KI därutöver definierade mål Det samhällsinriktade medicinska arbetet Läkaren är samhällets medicinska expert. Den studerande skall därför efter genomgången läkarprogrammet vid KI ha sådana kunskaper och insikter att han/hon är förberedd för denna uppgift, vilket innebär att han/hon skall ha kunskap om - samhälls- och miljöfaktorers betydelse för befolkningens livsföring och hälsa - sjukdomars och skadors förekomst inom olika befolkningsgrupper - vilka effekter befolkningens hälsotillstånd har för samhället som helhet - och inse betydelsen av de faktorer som underlättar respektive försvårar ett samhällsinriktat preventivt arbete - relevant lagstiftning Kursens innehåll Kursen innefattar ett antal övergripande föreläsningar och temaseminarier som förbereds genom självstudier. Arbete med ett projektämne startar första dagen och omfattar cirka fem dagars arbete. Varje grupp om 16 studenter får ett ämne/profilområde att arbeta med, enskilt eller i samarbete. Vid projektredovisningen (som är en del av examinationen i kursen) bildas nya grupper där deltagarna företräder samtliga projektämnen. Vid redovisningen ska varje enskild student kunna redogöra för inhämtad bakgrundsinformation, slutsats och kunna förmedla detta vid en kort presentation för kurskamraterna i den blandade gruppen. Tillfälle kommer även att ges till diskussion med frågor från kurskamrater och lärare. Mer ingående information lämnas i samband med utdelning av projektämnen första kursdagen och under rubriken PROJEKTARBETE längre fram i detta häfte. Alla kursdeltagare genomför under kursen ett arbetsplatsbesök, rättsmedicinsk övning (likbesiktning) och en katastrofövning. Under primärvårdsdelen av kursen i Hälsa i Samhälle och Miljö får studenten möjlighet att tillämpa och integrera kunskaper från alla tidigare kurser och stadier under denna sista viktiga kliniska del av din utbildning. Under den sista terminen sker även en videobaserad examination på ett patientmöte där studenter får visa sina uppnådda färdigheter och kunskaper både i konsultation och det allmänmedicinska handläggandet. Momentet Professionell utveckling varvar teoriavsnitt med diskussioner och praktiska övningar med fokus på patienters olikartade upplevelser av samma hälsoproblem, reflektioner över egna känslor och handlingsberedskap i olika situationer och hur dessa kan påverka bemötandet och vården av patienter. Föreläsningsmaterial kommer att läggas ut i den lösenordsskyddade PingPong aktiviteten. OBS! AV MILJÖSKÄL KOMMER VI INTE ATT DELA UT PAPPERSKOPIOR PÅ FÖRELÄSNINGSMATERIAL! TÄNK PÅ MILJÖN! 35

35 PROJEKTARBETE OCH PROJEKTREDOVISNING Syfte: Att ge den enskilde studenten möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ett visst begränsat problemområde, sammanställa och förmedla dessa kunskaper till kurskamraterna. Presentationsteknik, och i tillämpliga fall riskkommunikation, bör särskilt beaktas. Projektuppgifterna skall illustrera samspelet mellan hälsa, samhälle och miljö. Utifrån framtaget kunskapsunderlag ska rekommendationer om åtgärder, förebyggande arbete och samhällsaspekter på problemen belysas. Läkarens roll och förståelse är viktig även om det finns en lång rad andra aktörer. Detta perspektiv kan kännas lite ovant för den som under en lång utbildning fokuserat på patient-läkarrelationen. Uppgift: Att med stöd av kursböcker samt annan litteratur och tillgängligt material (t ex via internet) besvara projektämnets frågeställningar. Frågeställningar med vetenskaplig inriktning som ska besvaras vid redovisningen presenteras av handledarna. Nedanstående punkter är en vägledning för ditt arbete med projektuppgiften (inriktning kan variera utifrån det aktuella ämnet och alla punkter är inte tillämpbara på alla ämnen): Förekomst (ev. exponeringsvägar, dvs. ursprung och spridning i miljön) Hälsoeffekter, patogenes (om den är känd) Riskgrupper/känsliga grupper, genusperspektiv (Test/undersöknings-)metoder Kliniska aspekter (utredning, behandling) Förebyggande insatser/åtgärder. (Vad kan samhället/individen/läkaren göra?) Hälsoekonomiska aspekter, socialförsäkring (rätt till ersättning, omskolning etc.) Vilken myndighet har ansvar för prevention/övervakning/åtgärder? Var kan man få information om ev. risker, föreskrifter, gränsvärden etc.? Slutsatser, rekommendationer Källuppgifter och bedömning av dessa källors trovärdighet Projektarbeten introduceras och startas upp 20/01(se separat schema). Arbetssätt: Varje profilgrupp bestämmer själv hur man vill arbeta under tiden fram till redovisningen. Det kan ske enskilt eller i en eller flera grupper. Varje student ska själv kunna redovisa sin sammanställning, som ska inkludera svar på de frågeställningar som handledarna gett ut, och göra en egen PowerPoint presentation. Observera att källor ska anges och kunna värderas. För varje ämne finns en kontaktperson för handledning under arbetet, vidare information och tid för träff med handledare lämnas i samband med introduktion av projektarbetet. Obligatorisk avstämning med handledare inför redovisningen. Varje student ska till handledaren redovisa sin arbetsinsats samt utnyttjade kunskapskällor (dvs hur han eller hon har bidragit till ev. grupparbete kring ämnet alt om man arbetat självständigt. Detta har efterfrågats av tidigare studenter!) Tidsomfattning: Schemalagd tid är cirka fem dagar. 36

36 Redovisning: En person från respektive projektämne bildar en redovisningsgrupp, m a o varje person är ensam om att redovisa sitt projektämne. Nedladdning av samtliga åtta PowerPoint presentationer (via USB minne/memory stick) sker ca 15 min före redovisningspasset (se separat schema). Redovisning av ett profilområde tar ca 10 min följt av en diskussion där alla deltar under ca 5 min, sedan går redovisningen vidare till nästa profilområde. Totalt sker sju redovisningar under ett redovisningspass på ca två timmar. Varje person deltar i ett redovisningspass den 17 eller 18 oktober enligt separat schema. Redovisningskrav: Redovisande person skall kunna täcka in hela presentationen kunskapsmässigt. De av handledarna presenterade frågeställningar för respektive profilämne ska tydligt besvaras och kunna diskuteras. Frågeställningar för de olika profilämnena kommer att delas ut till samtliga studenter som stöd för anteckningar och diskussion. PowerPoint-presentationen skall i omfattning vara anpassad till angiven redovisningstid (lite information per bild kan medge fler bilder, mycket information per bild innebär färre bilder) och bör ligga i intervallet 7-10 bilder. Redovisning skall omfatta max. 10 min (samma krav som på konferenser när man t ex stänger av mikrofonen efter att angiven tid är förbrukad). Det innebär inte att en kort presentation är bra. Sikta på 9-10 minuter och håll den tiden. Det innebär att varje person måste gå igenom dragningen i förväg och själv ha full kontroll på tiden. Det är bra att hålla dragningen (för sig själv eller inför några andra) tre gånger innan redovisningen för att känna sig själv och om man tenderar att bli för kort eller för lång i sin dragning. Varje bild skall vara utformad på ett klart och tydligt sätt och anpassad för målgruppen (läkarkollegor). Undvik avancerad grafik och teknik då tiden är begränsad. Samtliga i redovisningsgruppen skall delta i diskussionen. För att bli godkänd krävs det att såväl framförande som innehåll håller en bra kvalitet. SEMINARIER Syfte: Att genom kunskapsinhämtning, aktiva diskussioner och reflexioner integrera olika kunskap från skilda aspekter av ett problemområde och visa förmåga att kunna dra egna slutsatser och ställa nya hypoteser. Mer information ges vid schemalagd introduktion av respektive seminarium. ARBETSPLATSBESÖK Syfte: Att ge studenten en inblick i företagshälsovårdens roll och arbete samt genom ett arbetsplatsbesök erfarenhet av identifiering och bedömning av risker i arbetsmiljön. En viktig aspekt är hur eventuellt identifierade risker ska kunna elimineras och preventivt arbete. Se Frågor till Företagshälsovården (FHV) och Arbetsplatsen (delas ut, samt finns under dokument i PingPong.) KATASTROFMEDICIN (SÖDERSJUKHUSET) Katastrofmedicinsk heldag, dag A, se separat information om innehåll och plats. (OBS! Katastrofmedicinsk heldag, dag A är förlagd till Södersjukhuset) RÄTTMEDICINS DÖDSFALLSSEMINARIUM/ LIKVISNING Se separat information om innehåll och plats. (OBS! Övningen är förlagd till Rättsmedicin, KI Campus Solna) 37