Nyheter inför SAM 2012

Transkript

1 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon Nyheter inför SAM 2012 Nr Landsbygden Den största nyheten inför SAM ansökan 2012 är att inga pappersblanketter skickas ut, nu ska du göra din ansökan i SAM Internet. Där hittar du också din sammanställning, som tidigare kom på papper med SAMutskicket. Det är inte så många nyheter i SAM Internet i år, du som använt tjänsten tidigare kommer att känna igen dig väl. Däremot så har systemet blivit både säkrare och stabilare. Några nyheter finns dock: Du kan se de nya gränserna för block som ändrats i kartan och i rapporten Ändrade block Färger har gjorts tydligare och man kan se flygfoto och flytta runt kartan även i redigeringsläget. I funktionen auto-rita skifte sker det alltid mot de nya gränserna om blocken har ändrats. SAM Internet fungerar i de nya webbläsarna Internet explorer 9 och Google Chrome, däremot fungerar det inte så bra i Internet Explorer 7 så undvik den om du kan. All mark som ger rätt till gårdsstöd ska du redovisa i SAM Internet även om du inte söker stöd för den. Det är för att vi ska kunna hålla reda på att den jordbruksmarken finns. Är du tveksam om marken är godkänd för gårdsstöd, om den till exempel är igenvuxen eller försumpad, ska du inte redovisa den. Mark som du arrenderar ut ska du heller inte redovisa. Sista dag för SAM ansökan är den 29 mars. Du kan nu föra över stödrätter enkelt och säkert direkt på webben via den nya tjänsten Mina sidor som du hittar på Information från sektionerna för Landsbygd och Jordbrukarstöd Foto: Jonas Salmonsson

2 Ett urval nya regler som främst gäller jordbrukare i Västernorrland Om din mark gränsar till sjö eller vattendrag får du inte sprida gödsel eller konstgödsel inom 2 meter av marken som ligger närmast stranden. De här reglerna har tidigare gällt i delar av södra Sverige men omfattar nu hela landet. I år försvinner handjursbidraget, du som fick bidraget för djur som har slaktats under perioden 1 oktober december 2011 får i stället mer pengar i gårdsstöd. Om du gick in i ett åtagande för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar någon gång mellan 2007 och 2011 kan du i år välja rörlig ersättning för miljöstödet. Reglerna för miljöersättning kan ändras under det femåriga åtagandets gång, det gäller enbart nya åtaganden som startar 2012 eller om du utökar ett befintligt åtagande så att du får fem nya år. Reglerna kan ändras 2014 eftersom vi då får ett nytt landsbygdsprogram. Du kan då välja att avbryta åtagandet om du vill. Om du har suggor och betäckta gyltor kan du söka en ny miljöersättning för extra djuromsorg för suggor. Mer och utförlig information om SAM 2012 och nyheter finner du på jordbruksverkets hemsida Lite att tänka på inför SAM ansökan Du är själv ansvarig för alla uppgifter i ansökan, både de uppgifter som redan finns i SAM Internet och de uppgifter du själv skriver in. Se till att blocken i SAM ansökan är rätt. Jordbruksverket och Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att hålla blockdatabasen uppdaterad genom att granska nya flygfoton och ibland göra mätningar i fält. Men vi behöver din hjälp, du som lantbrukare känner bäst till hur din mark ser ut i verkligheten. Kontrollera blockens gränser i SAM Internet, om de inte stämmer så föreslå en blockändring och skriv en motivering till vad som ska ändras. Det räcker inte att du bara ritar om skiftet du söker stöd på, vi ändrar inte blocket automatiskt efter skiftets gränser om du inte aktivt begär en blockförändring. Efter att du skickat in din SAM ansökan rekommenderar vi att du loggar in i SAM Internet i början av maj och början av september och kontrollerar om några block har ändrats, och ändra i så fall i din ansökan. Efter 15 juni kan du bara minska arealen. Om du har ekologisk produktion, tänk på att dokumentera väl! I samband med kontroll tittar vi på dokumentationen för både djurhållning och växtodling, är den bristfällig kan det leda till avdrag. Dokumentationen måste vara skriftlig, mallar för dokumentation finns att hämta hem från jordbruksverkets hemsida. Skriv hellre ned för mycket än för lite! En liten almanacka är bra att ha med i bakfickan för att notera till exempel sådatum, gödslingsdatum och mängd, betessläpp och veterinärbesök. Se till att spara fakturor och veterinärräkningar! Här är länkar till dokumentationsmallarna: Dokumentation_vaxtodling_GE.doc Dokumentation_djurh%C3%A5llning.doc

3 Ingen blankett sök i SAM Internet! Nu är det SAM Internet som gäller! Inför SAM-ansökan 2012 har du inte fått någon SAMblankett. Då ska du i stället söka dina jordbrukarstöd direkt på Jordbruksverkets webbplats i tjänsten SAM Internet. Nu satsar nämligen Jordbruksverket och länsstyrelsen på att få alla lantbrukare i hela Sverige att söka sina stöd i SAM Internet. Anledningen är att det blir färre fel i ansökningarna när lantbrukarna söker stöd i SAM Internet jämfört med på blankett. Färre fel i ansökningarna betyder att fler lantbrukare kan få sina ersättningar vid det tidigaste utbetalningsdatumet. Vi hjälper dig om du vill I SAM-utskicket har du fått mer information om hur du ska söka dina stöd i SAM Internet. Du kan också vända dig till oss på Länsstyrelsen. Är det första gången du söker via SAM Internet är du välkommen att anmäla dig till någon av våra träffar som du fått inbjudan till (ett gult blad). Du är också välkommen att låna dator hos oss, onsdagar och torsdagar vecka 8-12 samt måndag-torsdag vecka 13. Förbered dig genom att tänka igenom vad du vill söka innan du kommer. Ta med ditt nya lösenord! Det måste du ha för att kunna göra ansökan! Kontakta oss för anmälan/bokning och mer information om det är något du undrar över under hela SAM-ansökansperioden. Telefonnumret är eller Vill du att en konsult ska göra din ansökan, tänk på att kontakta konsulten i god tid. Fördelar med SAM Internet Du sparar mycket tid eftersom du återanvänder dina uppgifter från år till år. Du får hjälp att fylla i din ansökan genom en tips- och hjälpfunktion. Automatiska kontroller minskar risken för att du ska fylla i din ansökan på fel sätt. Du får en tydlig bild över din ansökan med hjälp av en översikt där du ser vad du har fyllt i och vad som saknas. Du kan fylla i SAM Internet allt eftersom, när du har tid, eftersom det du fyllt i sparas. Det är enkelt att ändra det du redan har fyllt i. Du kan söka nya åtaganden för miljöersättningar och utöka dina pågående åtaganden. SAM Internet summerar antalet hektar automatiskt. Du kan alltid se aktuella uppgifter om din jordbruksmark i SAM Internet. Kontakta oss på Länsstyrelsen så kan du få hjälp!

4 Gratis rådgivning! Västernorrlands län har en liten andel jordbruksmark och det är viktigt att den kan hållas fortsatt öppen. Ett varierat landskap har mycket att berätta och ger ett stort upplevelsevärde. Genom att hävda gamla ängs- och betesmarker och genom att underhålla byggnader och landskapselement kan även du bidra till att bevara natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen erbjuder gratis rådgivning, samt informerar om möjligheterna att söka ekonomiskt stöd för att gynna insatser som är bra för natur- kultur och rekreationsvärden inom länet. I vårt län kan ni söka ersättning för följande: Restaurering av betesmarker och slåtterängar Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet Återuppbyggnad av trägärdesgård i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av stenmurar i odlingslandskapet Skötsel av landskapselement med särskilda värden Särskild höhantering på slåtteräng Särskild skötsel av fäbodbete Anläggning & restaurering av våtmarker Anpassade skyddszoner Reglerbar dränering Damm som samlar fosfor Stängsel mot rovdjur Vem kan söka ersättningen? Du som har ett jordbruksföretag, är medlem i en förening eller intresseorganisation kan söka ersättning. Du som privatperson kan också söka ersättning men kom ihåg att du måste ha markägarens tillstånd.

5 Har du tänkt restaurera marker? Då kan du söka stöd för områden som har eller nyligen har haft höga natur- och/eller kulturvärden. Marken ska ha en tydlig historik som fodermark, d v s aldrig ha varit plöjd. Det finns två ersättningsformer du kan välja mellan. Vid Regional markklass kommer markerna att ingå i ett 5-årigt åtagande. Ersättningen är: kr per ha/år. Ansöks via SAM-ansökan senast den 29 mars. Om du väljer Miljöinvestering får du betalt för faktiska kostnader. Det finns inget sista ansökningsdatum. Ersättningen är: 90 % av stödberättigande kostnader upp till max kr/ha. Marken som du restaurerat ska du sköta i minst 5 år räknat från året då restaureringen är klar. Före restaurering Efter restaurering Foto: Annika Carlsson

6 Restaurering av överloppsbyggnader Intresset för att restaurera gamla ekonomibyggnader har visat sig vara mycket populärt och det finns fortfarande möjligheten att söka stöd. Ersättningen är kr/byggnad. Tänk på att stödet gäller ekonomibyggnader som inte längre används. Timrade byggnader prioriteras och åtgärder man kan söka stöd för är repareration eller byte av tak, byte av syll eller annan del av stommen. Några tips inför ansökan Bifoga tydliga fotografier på hur byggnaden ser ut, både översiktsbilder och detaljbilder Bifoga en detaljerad beskrivning i text för alla åtgärder du behöver göra. Kom ihåg att sätta ett klardatum som du vet att du kan hålla (lägg till åtminstone ett år!). Utbetalning kan ändå sökas om du blir klar tidigare än du tänkt. Återuppbyggnad av trägärdesgård i odlingslandskapet Gärdesgårdarna var förr vanliga och de användes bl.a. för att avgränsa gårdar och fägator. Du som har en gärdesgård som behöver restaureras, eller som har rester av en gärdesgård som du vill återuppbygga kan söka stöd för detta. Trägärdesgården ska ligga i anslutning till jordbruksmark. Den måste ha samma sträckning som tidigare och ska byggas enligt de traditioner som är rådande i bygden. Ersättning: 270 kr/m Restaurering och återskapande av stenmurar i odlingslandskapet Detta stöd kan sökas för att restaurera eller återuppbygga stenmurar i anslutning till jordbruksmark. Ersättning: 320 kr/m Restaurera en våtmark För den som vill restaurera mark som tidigare varit våtmark finns möjligheten att få ersättning för det. Ersättningen kan sökas för att restaurera våtmarker som finns i anslutning till jordbruksmark eller har koppling till jordbruksmark. Åtgärder kan t.ex. vara att röja bort igenväxningsvegetation, lägga igen diken, göra utlopp eller återuppta slåtter eller bete på en våtmark. Ersättning: 90 % av stödberättigande kostnader upp till maximalt kr/ha.

7 Har du en slåtteräng? Ängarna är idag en av våra mest hotade naturtyper. De är oerhört värdefulla eftersom de är de sista bevarade resterna av vårt gamla kulturlandskap. Inte många naturtyper kan överträffa ängen när det gäller antal arter. I välskötta ängar är det inte ovanligt med ett 40-tal olika blommor och gräs inom en enda kvadratmeter. De ängar som finns kvar bör även i fortsättningen brukas på traditionellt sätt med slåtter för att dessa markers alla arter ska kunna finnas kvar. Du som sköter slåtterängar har möjlighet att söka pengar för det. För slåtterängar gäller att ängen ska slås varje år och att det slagna gräset ska föras bort. Använd bara skärande eller klippande redskap. Sista dag för SAM-ansökan 2011 är 29 mars. Ersättning för dig som redan har stöd för din äng Särskild höhantering på slåtteräng Du kan få ersättning för att hjälpa ängsväxterna att sprida sina frön genom att du torkar höet på traditionellt sätt, antingen genom hässjning eller genom att vända höet flera gånger innan det förs bort. Ersättning: kr/ha Sista dag för SAM-ansökan 2011 är 29 mars. Här kan du läsa mer om de olika stöden: ersattningforutvaldmiljo f11cd786b52d html Har du frågor? Kontakta Annika.Carlsson@lansstyrelsen.se , eller Magnus.Jensen@lansstyrelsen.se ,

8 Du som redan har stöd för Natur och kulturmiljöer i odlingslandskapet kan komplettera med : Landskapselement med särskilda värden Du kan få ersättning för att du håller dina landskapselement fria från buskar och gräs, så att känsliga och svårskötta landskapselement ska synas bättre. Landskapselement är till exempel stenmurar, öppna diken och odlingsrösen. Syftet med skötseln ska också vara att gynna ängsväxter. För att få ersättning måste du redan ha eller gå in i ett nytt 5-årigt åtagande för miljöersättningen natur och kulturmiljövärden. Stöd för specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Detta har som syfte att gynna odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden samt rekreations- och landskapsbildsvärden. Det är ett brett stöd som ska handla om att öka tillgängligheten inom intressanta områden, att anlägga stigar, stättor och spänger eller att sätta upp informationstavlor. Insatsen ska gynna andra än stödtagaren, t ex höja värdet för allmänhetens friluftsliv. Ersättning: 90% av stödberättigade kostnader. Ersättning: 12 kr/10 m t ex öppet dike, trägärdesgård, stenmur 116 kr/10 m fägator 120 kr/st t ex odlingsrösen, byggnadsgrunder, fornlämningslokaler 360 kr/st t ex småvatten, åkerholmar Har du en fäbod? Har du stöd för fäbodbete? Du kan även få ersättning för Särskild skötsel av fäbodbete som förutom att den betas, även ska ha biologiska eller kulturhistoriska värden som kräver särskild skötsel utöver bete. Ersättning: 1200 kr/ha

9 FokusFramgång Ett speciellt program med affärsutveckling för dig som är företagande kvinna i de gröna näringarna erbjuds nu av Ann Holst och Marie Simonsson på uppdrag av Tillväxtverket. Hela Västernorrlands län finns som upptagningsområde, samt Jämtland, vilket kan ge nya kontakter förutom att vässa planerna för att tjäna mer pengar. Ta gärna kontakt för att få veta mer: Ann Holst, ann@annholst.se, och Marie Simonsson, msimonsson@aol.com, Vill du vara med och bredda synen på kulturarvet? Just nu kan du söka pengar för att berätta en historia som breddar synen på kulturarv. Vi letar efter förbisedda, dolda och bortvalda platser och människor. Målet är att många fler röster ska höras. Sveriges länsstyrelser driver projektet Kalejdoskop för att göra fler människor delaktiga. Allas lika värde måste synas i arbetet med kulturarv. Historiska perspektiv kan bidra till att utmana invanda föreställningar om normer i samhället. Länsstyrelserna vill starta en diskussion om hur kulturarv skapas, förändras och används. Kulturmiljöer runt om i landet rymmer många intressanta berättelser och perspektiv. Det finns en starkt behov av att lyfta fram berättelser som tidigare har fått stå utanför den nationella historieskrivningen. Bland annat har till exempel romers och samers historia haft en undanskymd och ibland obefintlig plats. Många människor har under historiens gång inte passat in i historieskrivningen. Psykiska, fysiska, sexuella och socioekonomiska faktorer har bidragit till marginalisering och tystnad. Det behövs röster som ger liv till förbisedda, dolda och bortvalda platser. Konflikter och maktförhållanden kan inte förbises. Kontakta Leyla Nyman, leyla.nyman@lansstyrelsen.se ,

10 Ekologiskt utsäde 2012 Jordbruksverket beslutade strax före jul om vilka arter och sorter som det ska krävas ekologiskt utsäde för under Dessa finns uppräknade på Jordbruksverkets hemsida tinyurl.com/7zxgx9z i en databas för lantbruksväxter och en för trädgårdsväxter. Listorna i databasen kan ändras under odlingssäsongen om det ekologiska utsädet tar slut. Enligt EU:s ekologiska förordning ska allt utsäde vara ekologiskt, men om ekologiskt utsäde inte finns för vissa arter och sorter som anses viktiga kan medlemsländernas myndigheter få besluta om generella dispenser för konventionellt men kemiskt obetat utsäde. Denna möjlighet finns för att utvecklingen av den ekologiska odlingen inte ska bromsas. Noteras kan att det bland potatissorterna i år endast är sorten Sava som det krävs ekologiskt utsäde för att odla. Det är också ovanligt många arter bland trädgårdsväxterna som är undantagna från krav på ekologiskt utsäde. Lantbrukare som önskar använda konventionellt obetad utsäde av en sort som det inte finns ekologiskt utsäde av kan söka individuell dispens hos Jordbruksverket. Trädgårdens växtskydd ny bok Trädgårdens växtskydd, utgiven av Natur & Kultur, är en ny version av boken som tidigare hette Växtskydd i trädgård. Författare är Maj-Lis Pettersson och Ingrid Åkesson som nu har uppdaterat boken med hjälp av olika specialister från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Jordbruksverket. Det är en mycket värdefull bok för alla trädgårdsodlare med beskrivningar av skadegörare på trädgårdsväxter och allmänna motåtgärder. Mer om skadegörare och åtgärder finns att söka i SLU:s Faktablad om växtskydd Trädgård och bland växtskyddsskrifter från Jordbruksverket. Presentationer 100 procent ekologiskt foder till grisar Hur klarar vi att ge grisar 100 procent ekologiskt foder? Vad säger aktuell forskning och vad upplever rådgivare och lantbrukare? I slutet av 2011 ordnade Jordbruksverket tillsammans med Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK) vid Sveriges lantbruksuniversitet två dagar om 100 procent ekologiskt foder till grisar. Slutsatsen blev att det finns förutsättningar att klara av utmaningen. Här kan du läsa de presentationer som visades under dagarna: amnesomraden/miljoochklimat/ ekologiskproduktion/ djurhallning/100procentekologisktfoder/ foderiekologiskgrisproduktion/ hundraprocentekologisktfodertillgris.4.950c d0bba html Odla foderspannmål och eget protein Antalet ekologiska djurgårdar ökar och trenden är att de odlar en allt mindre del av dina spannmåls- och proteingrödor själva. Ekologiska Lantbrukarna har tillsammans med lantbruksekonomen Lars Jonasson låtit göra en studie som visar att efterfrågan på ekologisk spannmål är större än tillgången, inte minst här i norra Sverige. I rapporten finns även beräkningar som stärker vallens roll som proteingröda. Med en ökning av råprotein per kilo torrsubstans i vallen från 120 gram till 150 gram skulle hela underskottet av proteinfoder teoretiskt kunna täckas. Studien är en del av samarbetet för närproducerat foder som drivs av Ekologiska Lantbrukarna, LRF och Svensk Mjölk. Kontakta gärna Eva Hagström Öberg via eva.hagstrom@regna.net om du är intresserad av att ta del av hela studien och dess beräkningsmetoder.

11 EU-kommissionen utlovar fortsatta undantag för konventionellt foder och konventionella unghöns Det blir med största sannolikhet tillåtet att ge ekologiska fjäderfän och grisar ett foder med 5 procent konventionella proteinråvaror i tre år till. Efter årsskiftet var avsikten att ekologiska grisar och fjäderfän skulle utfodras med ett helt ekologiskt foder. Många länder har haft svårt att få fram tillräcklig mängd foderråvaror av tillräckligt bra kvalitet för att klara ett 100 procent ekologiskt foder. Därför har kommissionen nu föreslagit att det under perioden ska vara tillåtet att ge upp till 5 procent konventionella proteinråvaror till gris och fjäderfä. Procentsatsen ska räknas på årsbasis och torrsubstansinnehållet i de foderråvaror som är av jordbruksursprung. Det finns inga detaljregler för hur ekologiska unghöns ska födas upp. Därför har det varit möjligt att köpa icke ekologiska unghöns som ätit ekologiskt foder. Det var tänkt att undantaget skulle upphöra, men kommissionen bedömer nu att undantaget måst förlängas ytterligare en tid. Det är därför möjligt att köpa in icke ekologiska unghöns till och med den 31 december Ny lagstiftning kommer först under våren. När lagstiftningen väl kommer ska den gälla retroaktivt från årsskiftet. Nytt material om att börja med ekologisk lammproduktion I Sverige finns det omkring ekologiskt certifierade tackor. Ekologiska lamm utgör cirka 10 procent av all lammslakt och antalet ekologiska får ökar. Från slutet av december och till mitten av augusti efterfrågar marknaden fler ekologiska lamm. Är du intresserad av att börja med ekologisk lammproduktion kan det vara ett första steg att läsa Starta eko lamm för att få en bild av vad det kan handla om. Du kan beställa eller ladda hem foldern via följande länk: blanketterochtrycksaker.4.29d7ece ed htm? category=mk1b6&item=jo11:22#iijo11:22 Vill du veta vad ekologisk produktion innebär inom andra områden finns också foldrar Starta eko om grönsaker, växthus, frukt, bär, potatis, växtodling och mjölk som ger en snabb översikt. Nya KRAV-remisser KRAV har publicerat nya regelremisser för växtodling och djurhållning. Remisser och kringmaterial finns på regelremisser. Främst gäller remisserna regler kring klimatpåverkan från produktionen. Vid förra årets revision av djurreglerna blev producenternas kritik av klimatavsnittet så stark att den delen lyftes ut och helt omarbetats till denna nya remissomgång. Även reglerna för lammproduktion fick stor kritik förra året och har nu genomgått en total omarbetning. Remisstiden pågår till 15 mars. De nya reglerna träder i kraft från 2013.