Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Transkript

1 Texten är kopierad från Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(33) Texten är från JS6002 Version 3 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

2 2(33) Vilken miljöersättning för betesmarker och slåtterängar kan jag söka? För att veta vilken miljöersättning du kan söka för din mark måste du först veta vilken sorts mark du har. Du behöver till exempel veta om det på din mark finns djur eller växter som är extra viktiga att ta hänsyn till eller om det finns natur- och kulturvärden som kräver särskild skötsel. Det finns betesmark med allmänna värden. En betesmark som har allmänna värden, behöver inte ha några natur- och kulturvärden som kräver särskild skötsel. För allmänna värden och gårdsstöd gäller samma regler för t ex träd. Det finns också betesmark med särskilda värden. Det är mark som har höga naturoch kulturvärden. Länsstyrelsen avgör om din mark har särskilda värden Höga natur- och kulturvärden Är du osäker om din mark har höga natur- och kulturvärden kan du ha hjälp av e- tjänsten TUVA. Här hittar du resultatet av den inventering som Jordbruksverket har gjort av värdefulla ängs- och betesmarker. Även om din mark inte finns med i TUVA kan din mark berättigar till ersättning för särskilda värden. Inventering av jordbruksmark Under 2009 har Jordbruksverket inventerat stora delar av Sveriges jordbruksmark. Har du mark som är inventerad kan du se resultatet på Jordbruksverkets webbplats i SAM Internet eller på Mina sidor. Marken är inventerad enligt de regler som gäller för gårdsstöd. När det gäller miljöersättningar är marken inventerad enligt de regler som gällde när du gick in i ditt åtagande. Här kan du få viss vägledning om du kan söka miljöersättning och gårdsstöd för din betesmark. Söker du för allmänna värden är det du själv som avgör vilken areal som uppfyller kraven för allmänna värden. Områden med träd När du söker ett nytt åtagande för allmänna värden så kan du inte få ersättning för så kallade trädområden som har mer än 60 träd per hektar. Ett trädområde ska vara minst 0,1 hektar. Det innebär att du kan ha dungar med träd och buskar på din betesmark, men du får inte någon ersättning för den delen av marken som räknas som trädområde. För särskilda värden sätter länsstyrelsen villkor Har du särskilda värden är det länsstyrelsen som bestämmer vilka villkor som gäller. Får du inte gårdsstöd för din mark med särskilda värden på grund av att marken inte uppfyller kraven för gårdsstöd får du kompensation genom en högre miljöersättning. Marker med särskilda värden får inte vara påverkade av gödsling eller av andra åtgärder som höjer markens produktion. Har du betesmarker som har höga kulturhistoriska värden eller höga biologiska värden som inte är knutna till fältskiktet,

3 3(33) till exempel träd och buskar, får din mark vara mer påverkad av produktionshöjande insatser. Det är länsstyrelsen som avgör om din mark har särskilda värden. Passar dina marker för att få miljöersättning? Miljöersättning för betesmarker med allmänna värden Du ska själv avgöra om din mark är godkänd för att få ersättning för allmänna värden. Din mark passar som betesmark med allmänna värden om: marken betas varje år. markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. marken har mindre än 60 träd per hektar och mindre än 5 procent impediment eller buskar. Miljöersättning för betesmarker med särskilda värden Länsstyrelsen avgör om din mark kan få ersättning för särskilda värden. Länsstyrelsen bestämmer också hur du ska sköta din mark. Din mark passar som betesmark med särskilda värden om: marken betas varje år. markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. marken har höga natur- eller kulturvärden som behöver särskild skötsel till exempel en unik flora. marken inte är påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Betesmarker som har höga kulturhistoriska värden eller höga biologiska värden som är knutna till träd och buskar får vara mer påverkade av produktionshöjande insatser. Miljöersättning för slåtterängar med allmänna värden Du ska själv avgöra om din mark är godkänd för att få ersättning för allmänna värden. Din mark passar som slåtteräng med allmänna värden om: marken slås varje år. markevegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Miljöersättning för slåtterängar med särskilda värden Länsstyrelsen avgör om din mark kan få ersättning för särskilda värden. Länsstyrelsen bestämmer också hur du ska sköta din mark. Din mark passar som slåtteräng med särskilda värden om: marken slås varje år.

4 4(33) markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. marken bara i liten grad är påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. marken har höga natur- eller kulturvärden som behöver särskild skötsel. Miljöersättning för skogsbete Din mark passar som skogsbete om: marken består av skog som betas varje år. markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. trädskiktet har uppkommit genom spontan föryngring. trädskiktet består av träd i olika åldrar och vanligen av olika trädslag. Gamla träd visar på att det har funnits skog på marken under en lång tid. marken har inte historiskt varit inägomark, det vill säga åker, ängsmark, tomtmark eller liknande. skogen har inte gallrats för att gynna virkesproduktion och inte heller kalhuggits, men skogen kan ha plockhuggits. vegetationen visar på långvarig beteshävd. Det kan synas på att träd och buskar är påverkade av bete. Länsstyrelsen fastställer hur stor del av din mark som är skogsbete. Miljöersättning för alvarbete Din mark passar som alvarbete om: marken består av alvarmark som betas varje år. markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. marken ligger på Öland eller Gotland. Länsstyrelsen fastställer hur stor del av din mark som är alvarbete. Miljöersättning för fäbodbete Din mark passar som fäbodbete om: marken ligger vid en fäbod som har funnits sedan länge. marken betas varje år med fritt bete eller bete i storhägn. Som fäbodbete räknas både marken intill fäboden och den mark som betas i skogen kring fäboden. Hur mycket mark som räknas som fäbodbete beror bland annat på hur många djur som betar vid fäboden.

5 5(33) Länsstyrelsen beslutar vilka fäbodar som ger ersättning och fastställer också hur stor del av din mark som är fäbodbete. Regional markklass för mosaikbete och andra gräsfattiga marker Din mark passar som mosaikbete eller som gräsfattig mark om: marken betas varje år. markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. marken är rik på impediment och har en osammanhängande grässvål eller har naturvärden som kräver mer buskar och träd än vad som annars är tillåtet när du söker miljöersättning för betesmarker. Impediment kan vara till exempel berg, sand och sten. Mosaikbetesmark och andra gräsfattiga marker ger inte rätt till gårdsstöd. Regional markklass för restaurering av betesmarker och slåtterängar och Miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar Din mark passar för restaurering om: marken inte har hävdats på länge eller är så igenvuxen att den inte uppfyller villkoren för miljöersättningen för betesmarker eller slåtterängar. marken inte redan ingår i ett åtagande för betesmark, slåtteräng, mosaikbetesmark, skogsbete, alvarbete eller fäbodbete. marken har höga kulturhistoriska värden eller spår av vegetationstyper, växteller djurarter som gynnas av hävd. marken inte är påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder.

6 6(33) Åtagande för att få miljöersättning För att få miljöersättning måste du först söka ett åtagande. Det betyder att du lovar att följa villkoren i 5 år. Du måste också söka utbetalning varje år under dessa 5 år, även det första året. Vad är ett åtagande? Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark och dina djur enligt vissa villkor i 5 år. När du utför ditt arbete enligt dessa villkor, utför du den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. För varje miljöersättning som du söker måste du gå in i ett åtagande. Du måste följa de villkor som gäller för miljöersättningen varje år under hela 5- årsperioden. Det innebär att du måste följa de villkor som gäller enligt åtagandet oavsett om du söker utbetalning eller inte. Åtagandet börjar den 1 januari det år som ansökan avser och slutar den 31 december det sista året i 5-årsperioden. Om du har ett åtagande från det tidigare landsbygdsprogrammet före 2007 är det dessa villkor som du ska följa. Om du söker ett nytt åtagande ska du följa bestämmelserna som gäller i det nuvarande landsbygdsprogrammet. Om du har gått in i åtagandet 2005 eller senare ska du också följa tvärvillkoren för att få full ersättning. Så här söker du ett åtagande Om du vill söka ett åtagande är det enklast att använda e-tjänsten SAM Internet. SAM Internet hjälper dig att göra rätt när du söker. Du kan också använda blanketten Åtaganden miljöersättningar, stödperiod Är du osäker på vilka åtaganden du har? Om du redan har åtaganden men är osäker på vilka du har, kan du kontrollera det på Jordbruksverkets webbplats under Mina sidor. Om du har ett åtagande för hotade husdjursraser och är osäker på hur många djurenheter detta innehåller kan du kontakta Jordbruksverket. Så här gör du som redan har ett åtagande och vill fortsätta med det eller ändra? Gick du in i ett åtagande 2007 eller senare? Du som gick in i åtagandet 2007 eller senare kan öka ditt åtagande. Om länsstyrelsen bedömer att du ökar mycket kan ditt åtagande förlängas, det vill säga att du får 5 år till, från och med det år du ökar ditt åtagande. Gick du in i ett åtagande 2006 eller tidigare? Du som har ett åtagande från det tidigare landsbygdsprogrammet kan antingen

7 7(33) behålla ditt åtagande från det tidigare landsbygdsprogrammet. Du ska då fortsätta att sköta din mark och dina djur enligt de villkor som gäller för åtagandet. Du kan inte öka åtagandet från det tidigare landsbygdsprogrammet med mer areal, fler landskapselement eller ekologisk djurhållning. Det enda undantaget till detta är om du haft fältkontroll av ditt åtagande. Om det vid fältkontrollen visat sig att den verkliga omfattningen är större än den omfattning du sökte för i åtagandet får du anpassa ditt åtagande till det som länsstyrelsen har konstaterat. Det gör du på en särskild blankett som du får tillsammans med ditt kontrollresultat. söka ett nytt åtagande inom det nuvarande landsbygdsprogrammet. Det ska du göra om du vill lägga till arealer, landskapselement, ekologisk djurhållning eller om du vill söka ett helt nytt åtagande. Om du söker ett nytt 5-årsåtagande avslutas samtidigt ditt befintliga åtagande för motsvarande miljöersättning. Du måste ta med all mark, alla landskapselement och eventuell ekologisk djurhållning som du hade inom det tidigare åtagandet plus eventuell ny omfattning som du vill lägga till i ditt nya åtagande. Om du inte kan ta med hela det gamla åtagandet in i det nya åtagandet måste du i stället låta ditt nuvarande åtagande löpa ut. Kontrollera i Sammanställningen som du fick i SAM utskicket att du redovisar minst samma block, arealer och landskapselement som ingår i det åtagandet när du vill ersätta det med ett nytt. Hur gör du om ditt åtagande har gått ut? Om ditt åtagande har gått ut och du vill fortsätta få miljöersättning, måste du söka ett nytt åtagande. Du behöver inte ha med samma marker och arealer som i ditt tidigare åtagande. Inte säkert att du får ett åtagande om utbetalningen blir lägre än kronor Belopp som är lägre än kronor per miljöersättning och stödår betalas inte ut. Om din totala ersättning för en viss miljöersättning blir lägre än kronor det första året i åtagandeperioden, kan länsstyrelsen dessutom besluta att du inte får något åtagande. Vid försäljning eller arrende ska du överlåta åtagandet Om du säljer eller arrenderar ut din mark är det möjligt att samtidigt överlåta åtagandet och ansökan om åtagande, för den mark som du säljer eller arrenderar ut. Du kan också överlåta den ansökan om utbetalning som du måste göra varje år. Om åtagandet gäller någon av följande miljöersättningar måste du överlåta det: ekologiska produktionsformer certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion betesmarker och slåtterängar

8 8(33) våtmarker natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet skyddszoner Övriga miljöersättningar måste du bara överlåta i de fall då du överlåter all mark inom stödområdet för miljöersättningen. Om du som överlåter har kvar mark inom stödområdet för miljöersättningen måste du däremot behålla åtagandet. För vissa miljöersättningar måste du uppfylla några särskilda villkor för att du ska kunna överlåta ditt åtagande. Det gäller följande miljöersättningar minskat kväveläckage, vallodling och miljöskyddsåtgärder. Om du överlåter all mark inom stödområdet måste du även överlåta ditt åtagande. djurhållning inom certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Övertagaren ska ta över din djurhållning eller de byggnader där du har haft djurhållning enligt ovanstående miljöersättningar. våtmarker och småvatten. Överlåter du ett åtagande om miljöstöd som ingåtts måste du som tar över vara markägare. Har du sökt miljöersättning för våtmarker och småvatten 2000 eller senare kan även en annan person än markägaren vara den som får stöd. Ta över ett åtagande från någon annan Om du tar över ett åtagande eller en ansökan om ett åtagande ska du använda blanketten Övertagande. Om du tar över ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 inom någon av följande miljöersättningar: betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker, minskat kväveläckage, skyddszoner, miljöskyddsåtgärder, ekologiska produktionsformer, vallodling eller mångfaldsträda måste du ta reda på vad som händer med din ersättning. Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen i övertagarens län senast den 15 juni om det gäller del av jordbruksföretag. Om ett helt jordbruksföretag överlåts till en annan lantbrukare ska ansökan ha kommit in till länsstyrelsen i övertagarens län senast den 15 juni eller senast två månader efter övertagandet eller innan länsstyrelsen har fattat beslut om utbetalning. Kom ihåg att en ansökan om övertagande alltid måste skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om en annan medlem i familjen ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

9 9(33) Den längsta åtagandeperioden gäller Om du tar över ett åtagande från någon annan kommer all mark, ny och gammal, att få den åtagandeperiod som gäller längst. Om du har ett åtagande i det nuvarande programmet och övertar ett åtagande från det tidigare programmet för motsvarande miljöersättning, kommer åtagandet från det tidigare programmet att avslutas automatiskt. Marken i åtagandet från det tidigare programmet förs in i ditt åtagande inom det nya programmet. All din mark kommer därför att omfattas av ditt åtagande inom det nya programmet. Detta beror på att du bara får ha ett åtagande per miljöersättning. Det finns undantag Har du ett åtagande inom betesmark och slåtterängar som du har gått in i 2009 och tar över ett åtagande från 2007 eller 2008 så gäller olika regler för de olika blocken. Det gäller också om du går in i ett nytt åtagande 2010 och också tar över ett åtagande från 2007 eller senare.

10 10(33) Utbetalning Du måste söka utbetalning varje år När du har ett åtagande om miljöersättningar måste du söka utbetalning varje år för att få din ersättning. Du ska söka utbetalning även första året under åtagandeperioden. För alla miljöersättningar kan du söka utbetalning på SAM Internet eller på SAM-blanketten. SAM Internet hjälper dig att göra rätt när du söker. Kontakta din länsstyrelse om du har några frågor om ansökan. Har du tagit över ett åtagande från någon annan måste du också söka om att ta över utbetalningen. Sista dag att söka Sista dag att söka utbetalning 2010 är den 22 april. Om din ansökan kommer in till din länsstyrelse efter det datumet, men senast den 17 maj, kommer ersättningen för 2010 att minska med 1 procent per arbetsdag. Om din ansökan kommer in efter den 17 maj gäller den inte. Fram till den 15 juni kan du göra vissa ändringar i din ansökan. Hur hög är ersättningen? Om du söker ett nytt åtagande 2010 Ersättning för betesmarker och slåtterängar Ersättning per år Betesmarker med allmänna värden kronor per hektar Betesmark med särskilda värden, som kan ge kronor per hektar gårdsstöd Betesmark med särskilda värden, som inte kan kronor per hektar ge gårdsstöd Kompletterande skötselinsats. Lövtäkt på betesmark med särskilda värden (hamling) Slåtteräng med allmänna värden kronor per hektar Slåtteräng med särskilda värden, som kan ge kronor per hektar gårdsstöd Slåtteräng med särskilda värden, som inte kan kronor per hektar ge gårdsstöd Kompletterande skötselinsats. Lövtäkt på slåtteräng med särskilda värden (hamling) Kompletterande skötselinsats. Efterarbete på kronor per hektar slåtteräng med särskilda värden kronor per träd, max kronor per hektar (20 träd) kronor per träd, max kronor per hektar (20 träd)

11 11(33) Kompletterande skötselinsats. Lieslåtter på slåtteräng med särskilda värden Skogsbete Alvarbete Fäbodbete Fäbod i bruk Fäbodar som samarbetar kronor per hektar kronor per hektar kronor per hektar 700 kronor per hektar kronor Du måste ha minst 6 hektar kronor per extra fäbod Om du har ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Har du ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 kan du i din SAM-ansökan 2010 välja om du vill ha 2010-års ersättning. Väljer du 2010 års ersättning godkänner du också att din ersättning både kan höjas eller sänkas under din åtagandeperiod. När kommer utbetalningen? Jordbruksverket betalar ut pengarna till dig när länsstyrelsen har handlagt din ansökan. Exakt när det sker varierar från år till år. Du har möjlighet att få en delutbetalning av stöden. Lägsta belopp är kronor Belopp som är lägre än kronor per ersättningsform betalar Jordbruksverket inte ut. Enda undantag gäller år 6-20 i miljöstödet för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten som du gick in i under åren Du kan bli återbetalningsskyldig Om du inte fullföljer dina åtaganden kan du bli återbetalningsskyldig. Länsstyrelsen har möjlighet att kräva tillbaka pengar upp till tio år efter utbetalningen. Ersättning betalas ut så länge pengarna räcker Det finns en viss summa pengar att betala ut från landsbygdsprogrammet. Det innebär att det inte är självklart att alla lantbrukare som uppfyller villkoren får ersättning. Om pengarna inte räcker för vissa ersättningsformer kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättningsbeloppen. Har du tagit över ett åtagande från någon annan? Om du tar över ett åtagande måste du också söka om att ta över utbetalningen. Du tar över både åtagandet och ansökan om utbetalning genom att använda blanketten Övertagande. Om du tar över en del av ett jordbruksföretag ska ansökan ha kommit in till länsstyrelsen i ditt län senast den 15 juni. Om du tar över ett helt jordbruksföretag

12 12(33) ska ansökan ha kommit in till länsstyrelsen i ditt län senast den 15 juni eller senast två månader efter att du tagit över. Har du mindre än 4 hektar får du inte några pengar för gårdsstödet När det gäller gårdsstöd finns det en ny regel som säger att du måste ha mer mark än 4 hektar för att du ska få dina pengar. Det innebär att har du mindre än 4 hektar betesmark, som ger dig rätt till gårdsstöd får du inte ditt gårdsstöd utbetalt. Du får inte heller någon kompensation i form av höjd miljöersättning för att du inte får något gårdsstöd.

13 13(33) Villkor Det finns flera olika ersättningar du kan söka om du har betesmarker och slåtterängar. Du kan få ersättning för att du sköter dina betesmarker och slåtterängar, men också för att du restaurerar marker. De här ersättningarna kan du söka: Vill du till exempel restaurera mark, ha ersättning för särskild skötsel av fäbodbete, ha ersättning för mosaikbetesmark eller andra gräsfattiga marker kan du läsa mer om det i informationen om utvald miljö. Vill du få ersättning för att du sköter betesmarker, slåtterängar, fäbodbete, skogsbete eller för att du sköter alvarbete på Öland och Gotland kan du här nedanför läsa mer om vilka villkor du ska följa. Villkor för alla betesmarker, slåtterängar, alvarbeten och skogsbeten För alla betesmarker, slåtterängar, alvarbeten och skogsbeten som du söker miljöersättning för ska du låta beta dina betesmarker, skogsbeten och alvarbeten varje år. Du ska anpassa betestrycket så att vissna gräs och örter inte ligger kvar på marken från år till år. Det kan påverka naturvärdena på din betesmark negativt. Ett enstaka år får du ersätta betet med slåtter om du till exempel vill bekämpa parasiter eller gynna vissa naturvärden som hävdas bäst genom slåtter. slå slåtterängen varje år och föra bort det avslagna gräset. Du måste se till att vissna gräs och örter inte ligger kvar på marken från år till år. Du får bara använda klippande eller skärande redskap vid slåttern. Slåttern ska ske på eftersommaren så att växter och djur gynnas. Om det behövs ska du städa ängen på våren och då räfsa ihop och föra bort löv, nedfallna kvistar och liknande. ta bort träd och buskar som har kommit upp på grund av att hävden har varit för svag. Du ska hålla igenväxningen borta under hela åtagandeperioden. Det betyder att igenväxningen ska vara borta redan då du söker ersättning första gången. För skogsbeten har du dock första året i åtagandeperioden på dig för att ta bort igenväxningen. om du har en åtagandeplan, följa de villkor som finns i den. I din åtagandeplan kan det finnas extra villkor. Träd och buskar kan få finnas kvar Träd och buskar har en given plats i det öppna odlingslandskapet. Betesmarker och slåtterängar behöver träd och buskar eftersom många arter är beroende av dem. Ta bara bort träd och buskar av igenväxningskaraktär. Du ska till exempel ta bort

14 14(33) bestånd av träd med skogsbrukskaraktär det vill säga träd som är raka och lika gamla, det kan vara till exempel björkar, som under en stor del av dagen skuggar grässvålen. bestånd av en, nypon och liknande buskar som har brett ut sig över stora områden med grässvål. träd och buskar som står i fornlämningar eller andra kulturlämningar. Rötterna kan skada fornlämningen och det finns en risk att träden blåser omkull. Du ska däremot spara till exempel hamlade träd, betespräglade enar, äldre vidkroniga träd, gamla fruktträd. Det är också viktigt att du sparar några träd och buskar som på sikt ska ersätta dessa äldre träd. I undantagsfall kan du dock behöva ta bort hävdgynnade träd, till exempel om de står för tätt. buskar som ger blommor och bär. Men du behöver hålla efter dessa så att de inte breder ut sig i stora snår. enstaka eller mindre grupper av buskar och träd som betesdjuren behöver som skydd. enstaka träd och buskar som står bredvid impediment, till exempel rasbranter och stenpartier, och som inte nämnvärt skuggar grässvålen. Marker som traditionellt har varit helt fria från träd och buskar ska vara det även i fortsättningen. Marker som det av tradition har funnits träd på ska ha det även i fortsättningen. Länsstyrelsen gör en åtagandeplan Om du söker ersättning för att din betesmark eller slåtteräng har särskilda värden så besöker länsstyrelsen oftast din mark. Länsstyrelsen upprättar sedan en åtagandeplan där det ska stå vilka träd och buskar som du ska spara och vilka du ska ta bort. Har du särskilda värden på din betesmark finns det ingen gräns för antalet träd eller buskar, men länsstyrelsen kan reglera detta i din åtagandeplan. Räkna bort trädområden För att få ersättning för betesmarker med allmänna värden får du inte ha trädområden med mer än 60 träd per hektar Det gäller också för mark som har allmänna värden. Du kan ha fler träd och buskar på din betesmark, men du måste då räkna bort de områdena från den areal som du söker ersättning för. Har du hotade arter på din mark? Om din mark har hotade arter som behöver mer träd och buskar än vad du får ha enligt bestämmelserna för att få miljöersättning med allmänna värden så kommer länsstyrelsen att kontakta dig. Om du vet att det finns en hotad art som är beroende av träd och buskar så kan du kontakta länsstyrelsen. Du kan i vissa fall söka

15 15(33) undantag så att du kan få ersättning även om du har fler träd än vad bestämmelserna tillåter. Du får inte skada natur- och kulturvärden Du får inte utföra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på betesmarker, slåtterängar, skogsbeten, alvarbeten och fäbodbeten. Du får därför inte sprida kemiska växtskyddsmedel gödsla kalka konstbevattna ta täkt av sten och jord skada natur- och kulturvärden på något annat sätt Har du mark med särskilda värden ska du följa särskilda villkor Om du ansöker om ersättning för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden avgör länsstyrelsen om din mark ger rätt till den högre ersättningen. Länsstyrelsen fastställer då den areal som ger rätt till en högre ersättning. Utöver de generella skötselvillkoren fastställer länsstyrelsen också ett eller flera särskilda skötselvillkor som kan handla om förbud mot att tillskottsutfodra betesdjur när på året bete eller slåtter ska ske vilka djur du ska använda för bete hur vegetationen, inklusive träd och buskar, ska se ut vid vegetationsperiodens slut hur du ska sköta och underhålla kulturhistoriskt värdefulla landskapselement att du behöver ha ett betesfritt eller slåtterfritt år under åtagandeperioden om det finns arter som kräver det. Du kan få ersättning för lövtäkt, lieslåtter och efterbete Du kan få ersättning för kompletterande insatser när natur- och kulturmiljövärden på din mark kräver skötsel som lövtäkt (hamling), lieslåtter (slåtter med lie eller motormanuell minislåtterbalk) eller efterbete (bete efter slåtter på slåtteräng). Har du betesmark med särskilda värden kan du söker ersättning för lövtäkt. Har du slåtteräng med särskilda värden kan du söka ersättning för lövtäkt, lieslåtter och efterbete. Du kan få ersättning för andra kompletterande insatser inom utvald miljö.

16 16(33) Du måste själv ansöka om kompletterande insatser på din mark. Länsstyrelsen avgör sedan om du kan få ersättningen. Länsstyrelsen fastställer också omfattning och former för den kompletterande insatsen. Har du skogsbete och alvarbete ska du följa särskilda villkor De särskilda skötselvillkoren som gäller för skogsbete och alvarbete är i stort sett samma som för marker med särskilda värden. För skogsbete kan länsstyrelsen ställa villkor för hur du ska plockhugga i skogen. Har du fäbod i bruk och fäbodbete ska du följa särskilda villkor Ersättningen för fäbodbete består dels av en fast ersättning för fäbod i bruk, dels av en rörlig ersättning per hektar för fäbodbete. För att få ett åtagande måste du både ha fäbod i bruk och minst 6 hektar fäbodbete. Länsstyrelsen avgör om din fäbod ska få ersättning för fäbod i bruk. För att få ersättning måste marken betas med minst 0,2 djurenheter per hektar av nötkreatur, får, getter eller hästar. Det måste dock finnas minst 1,5 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får och getter totalt vid fäboden. Du får alltså inte bara ha hästar vid din fäbod, men du får räkna med hästarna som djurenhet om du också har andra djur. Djuren ska vistas vid fäboden under hela fäbodsäsongen eller under den period som länsstyrelsen beslutar. I tabellen nedan kan du se hur du räknar om dina djur till djurenheter. Om du i ditt åtagande använder dig av ett av länsstyrelsen godkänt flerfäbodsystem och flyttar dina djur mellan olika fäbodar under säsongen, ska varje fäbod ha minst 6 hektar fäbodbete. Men du kan fortfarande ha dina djur betandes vid de olika fäbodarna vid olika tidpunkter under fäbodsäsongen. Ett djur kan bara räknas till en fäbod i bruk per säsong. Djurslag Så här räknar du om dina djur till djurenheter Antal djur som motsvarar en djurenhet Mjölkkor och övriga nötkreatur äldre än 2 år 1,00 Nötkreatur 6 månader - 2 år 1,67 Får 6,67 Get 6,67 Häst 1,00 Länsstyrelsen kan också fastställa ett eller flera skötselvillkor som handlar om tillskottsutfodring av betesdjur när på året betet ska ske

17 17(33) vilka djur du ska använda för bete att du måste redovisa vilka djur som har betat på fäboden under säsongen. Det finns villkor som gäller alla miljöersättningar - följ dem också Du måste bruka marken för att kunna få ersättning Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken. Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren. Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning. Följ tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd behöver du följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering och användning av växtskyddsmedel. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar. Sista datum för ändringar Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter i din ansökan är den 15 juni för hela landet och alla grödor. Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng? Det här är åkermark Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete. Det här är betesmark Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är

18 18(33) skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning. Allmänna värden Det får vara högst 60 träd per hektar i varje trädområde på betesmark med allmänna värden. Varje impediment eller buskage får vara högst 0,01 hektar. På din betesmark får det finnas högst 5 procent med områden som innehåller impediment eller buskar. Har du totalt 5 procent alternativt impediment över 0,01 hektar eller mer räknas det bort från din betesmarksareal. Särskilda värden Det finns ingen gräns för antalet träd eller buskar, men länsstyrelsen kan reglera detta i din åtagandeplan. Om det finns över 100 träd per hektar i ett trädområde så kan du inte få gårdsstöd för trädområdet. Detta kompenseras helt genom höjd miljöersättning Högst 10 procent av den ersättningsberättigade arealen får vara naturliga impediment och varje impediment får vara upptill 0,1 hektar. Har du totalt 10 procent eller mer räknas det bort från din betesmarksareal. Om du har särskilda värden och söker gårdsstöd gäller andra bestämmelser för naturliga impediment. De ytor som du inte kan få gårdsstöd för men miljöersättning får du förhöjd miljöersättning för. Det här är slåtteräng Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng. Allmänna värden Det får vara högst 60 träd per hektar i varje trädområde på slåtteräng med allmänna värden. Varje impediment eller buskage får vara högst 0,01 hektar. På din slåtteräng får det finnas högst 5 procent med områden som innehåller impediment eller buskar. Har du totalt 5 procent eller mer räknas det bort från din slåtterängsareal. Särskilda värden Det finns ingen gräns för antalet träd eller buskar, men länsstyrelsen kan reglera detta i din åtagandeplan. Om det finns över 100 träd per hektar i ett trädområde så kan du inte få gårdsstöd för trädområdet. Detta kompenseras helt genom höjd miljöersättning.

19 Högst 10 procent av den ersättningsberättigade arealen får vara naturliga impediment och varje impediment får vara upptill 0,1 hektar. Har du totalt 10 procent eller mer räknas det bort från din slåtterängsareal. Om du har särskilda värden och söker gårdsstöd gäller andra bestämmelser för naturliga impediment. De ytor som du inte kan få gårdsstöd för men miljöersättning får du förhöjd miljöersättning för. 19(33)

20 20(33) Kontroller och avdrag Länsstyrelsen kontrollerar att du uppfyller villkoren för de miljöersättningar som du har sökt. Om kontrollen visar att du inte uppfyller villkoren för den ersättning som du har sökt kan du få en lägre utbetalning. Vid stora avvikelser kan du förlora hela ersättningen, ditt åtagande kan dras tillbaka och du kan även bli återbetalningsskyldig för ersättning som du har fått tidigare. Kontakta din länsstyrelse om du vill ha mer information. Du måste också följa tvärvillkoren för att få full utbetalning på dina stöd. Anmäl oförutsedda händelser Om du inte uppfyller villkoren för ersättningen slipper du i vissa fall att betala tillbaka ersättningen, till exempel om det beror på fastighetsreglering eller en annan oförutsedd händelse. Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligen till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse för vad som hänt. Det ska du göra inom 10 arbetsdagar från det att du är i stånd att lämna anmälan. Länsstyrelsen kan sedan ändra villkoren för ersättningen. Om du slutar med din jordbruksverksamhet men ändå har fullgjort en betydande del av ditt åtagande kan länsstyrelsen besluta om att du inte behöver betala tillbaka ersättning som du redan har fått.

21 Du kan kombinera flera miljöersättningar Om du kombinerar flera miljöersättningar bör du känna till att det finns en gräns för hur stort belopp som kan betalas ut till ett företag under ett stödår. Det är få lantbrukare som berörs av dessa regler. Länsstyrelsen räknar ut det maximala belopp som du kan få. Uträkningen är individuell och grundas på din ansökan om utbetalning. Om den sammanlagda ersättningen för stödåret överstiger det belopp som länsstyrelsen räknar ut, kommer du inte att få den del av ersättningen som överstiger det beloppet. Har du ditt brukningscentrum i stödområdena 1-3 gäller begränsningen inte dig. I miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar kommer ersättning för särskilda värden och ersättning för kompletterande insatser och regionala kompletterande insatser att bli undantagna från begränsningen. 21(33)

22 22(33) Hit vänder du dig för mer information Kontakta din länsstyrelse Kontakta din länsstyrelse om du har frågor om miljöersättningar och miljöinvesteringar. Kontaktuppgifter till länsstyrelserna hittar du till höger. Flera länsstyrelser ordnar informationstillfällen om miljöersättningar och miljöinvesteringar. Miljöersättning för hotade husdjursraser Kontakta Jordbruksverket om du har frågor om miljöersättningen för hotade husdjursraser. Gå på kurs Du som är lantbrukare eller på annat sätt är verksam inom jordbruket kan få utbildning och rådgivning om bland annat hur du vårdar natur- och kulturmiljövärden på dina marker förbättrar växtnäringsutnyttjandet på gården minskar riskerna för hälsa och miljö när du använder växtskyddsmedel lägger om till certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion förbättrar djurvälfärden på gården uppfyller tvärvillkoren. Det är länsstyrelserna och olika organisationer som genomför och organiserar utbildningarna. Kontakta din länsstyrelse om du är intresserad av rådgivning eller annan utbildning. Du kan söka stöd för kompetensutveckling Om du vill kompetensutveckla dig själv eller anställda i ditt företag kan du söka stöd för kompetensutvecklingen. Det stödet är ett företagsstöd. Om du ska anordna utbildning för och information till personer som är verksamma inom jordbruk, trädgård, renskötsel, livsmedelsförädling eller skogsbruk kan du söka projektstöd. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och använd våra e-tjänster E-tjänsten Stödguiden hjälper dig att hitta information om de stöd och ersättningar som rör just dig. Prenumerera på nyhetsbrevet "Stöd till landsbygden. Där får du regelbundet ny information. På e-tjänsten TUVA hittar du information om värdefulla betesmarker och slåtterängar.

23 Beställ information från Jordbruksverket Jordbruksverket har gett ut flera bra broschyrer om till exempel träd, insekter, fladdermöss, fåglar, svampar, grodor och kräldjur i odlingslandskapet. Det finns också skrifter om hur du ska restaurera betesmarker och ängar och om hamling och lövtäkt. Alla broschyrer går att beställa från Jordbruksverket. 23(33)

24 24(33) Nyheter i miljöersättningarna, kompensationsbidraget och utvald miljö 2010 Flera miljöersättningar höjs Flera miljöersättningar höjs Om du söker ett nytt åtagande 2010 får du de nya beloppen. Om du har ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Har du ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 kan du i din SAM-ansökan 2010 välja om du vill ha 2010 års ersättning. Väljer du 2010 års ersättning godkänner du också att din ersättning både kan höjas eller sänkas under din åtagandeperiod. Det gäller bara för de miljöersättningar som får höjda belopp 2010 det vill säga: betesmarker och slåtterängar skötsel av våtmarker minskat kväveläckage skyddszoner miljöskyddsåtgärder certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion vallodling mångfaldsträda Ändrade miljöersättningar 2010 Betesmarker och slåtterängar Ersättningarna höjs för flera markklasser. Med markklass menas till exempel betesmark med särskilda värden, alvarbete och skogsbete. Ersättningarna höjs för flera markklasser Betesmarker Betesmarker med allmänna värden Betesmarker med särskilda värden som kan ge gårdsstöd Betesmarker med särskilda Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning 150 kronor per hektar kronor per hektar 150 kronor per hektar kronor per hektar 150 kronor per hektar kronor per hektar

25 25(33) värden som inte kan ge gårdsstöd Lövtäkt på betesmark, hamling kronor per träd, högst kronor per hektar (20 träd) Slåtterängar Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Slåtterängar med allmänna värden 350 kronor per hektar kronor per hektar Slåtterängar med särskilda värden som kan ge gårdsstöd 700 kronor per hektar kronor per hektar Slåtterängar med särskilda värden som inte kan ge 700 kronor per hektar kronor per hektar gårdsstöd 100 kronor per träd, högst 2 Lövtäkt på slåtterängar hamling kronor per hektar (20 träd) Efterbete på slåtterängar kronor per hektar Lieslåtter på slåtterängar kronor per hektar Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Skogsbete 150 kronor per hektar kronor per hektar Alvarbete 150 kronor per hektar kronor per hektar Fäbodbete kronor per hektar Fäbod i bruk Våtmark på åkermark kronor. Du måste ha minst 6 hektar för att få ersättning för fäbod i bruk. Våtmark på åkermark - om du sköter vissa delar av din våtmark som betesmark eller slåtteräng kan du även få miljöersättning för betesmark och slåtterängar, samt gårdsstöd Extra ersättning vid höga markvärden (gäller åkermark i stödområde 9 i Skåne, Blekinge och Så här mycket ökar ersättningen kronor per hektar års ersättning kronor per hektar kronor per hektar

26 26(33) Hallands län) Våtmark på betesmark och övrig mark - om du sköter vissa delar av din våtmark som betesmark eller slåtteräng, kan du även få miljöersättning för betesmark och slåtterängar, samt gårdsstöd Miljöskyddsåtgärder kronor per hektar Antal hektar Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning kronor per hektar 250 kronor per hektar kronor per hektar 100 kronor per hektar kronor per hektar 50 kronor per hektar Minskat kväveläckage Du får ersättning i hela stödområde 4b, 5c, 5m och 9 oavsett län samt stödområde 5a och 5b i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands, Hallands och Västra Götalands län. Vitsenap och oljerättika tillåts endast i stödområde 5m och 9 i Kalmar län. Fånggröda Vårbearbetning Kombination av fånggröda och vårbearbetning Så här mycket ökar ersättningen 100 kronor per hektar 200 kronor per hektar 200 kronor per hektar 2010 års ersättning 900 kronor per hektar 500 kronor per hektar kronor per hektar Skyddszoner Du får ersättning i hela stödområde 4b, 5 och 9. Tänk på att allt som gäller för nya områden och län inte är beslutat ännu. Det gäller bland annat datum. Du får så in fröblandningar som gynnar insekter. Du får inte använda växtligheten på skyddszonen för energiproduktion. Så här mycket ökar ersättningen Skyddszoner kronor per hektar 2010 års ersättning kronor per hektar

27 27(33) Vallodling För dig som har tackor i stödområde 1-3 sänks kravet på djurtäthet för tackor från 1 till 0,8 djurenheter per hektar. Grundersättningen i stödområde 9 höjs. Tilläggsersättningen för djur höjs. Vallodling tilläggsersättning för djur Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Stödområde kronor per hektar kronor per hektar Stödområde kronor per hektar 900 kronor per hektar Stödområde 5a, 5b 200 kronor per hektar 450 kronor per hektar Stödområde 5c, 5m 200 kronor per hektar 600 kronor per hektar Vallodling grundersättning Så här mycket ökar ersättningen 2010 års ersättning Stödområde kronor per hektar 500 kronor per hektar Ekologisk produktion Miljöersättningen har bytt namn till certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Anledningen är att produkter som säljs som ekologiska måste vara certifierade. Certifierad ekologisk produktion - du är certifierad Kretsloppsinriktad produktion - du är inte certifierad Vissa belopp höjs, men det gäller bara för certifierad ekologisk produktion och för mark i karens. Certifierad ekologisk produktion Vall, 40 procent av arealen eller beroende på antal djurenheter Spannmål, proteingrödor, foderbetor och andra ettåriga grödor Så här mycket ökar ersättningen 350 kronor per hektar 150 kronor per hektar 2010 års ersättning 350 kronor per hektar kronor per hektar

28 28(33) Kompensationsbidrag Ersättningen höjs. För dig som har tackor i stödområde 1-3 och F sänks kravet på djurtäthet för tackor från 1 till 0,8 djurenheter per hektar. Kompensationsbidrag för vall Ökning i kronor per hektar 0-90 hektar Stödområde F, 1, 2, 3, och 5a Stödområde 5b Ökning i kronor per hektar över 90-hektar Ta över ett åtagande Du måste ta reda på hur din ersättning påverkas när du tar över ett åtagande som är ingånget 2007, 2008 eller Läs mer om detta på sidan 10. Utöka befintligt åtagande Om du utökar ditt åtagande så mycket att det blir ett nytt åtagande Har du ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 och väljer att få 2010 års ersättning godkänner du att din ersättning både kan höjas eller sänkas under din åtagandeperiod. Men utökar du ditt åtagande så mycket att du får ett nytt åtagande kommer din ersättning inte att räknas om eftersom det blir ett helt nytt åtagande. Du får då 2010 års ersättning hela din åtagandeperiod. Överlåta ett åtagande Detta gäller för åtaganden inom följande miljöersättningar, vallodling, minskat kväveläckage, miljöskyddsåtgärder och öppet varierat odlingslandskap: Om du inte vill ha kvar ditt åtagande måste du överlåta all åkermark i ditt stödområde. Du kan överlåta all mark till en eller flera övertagare. Du kan överlåta ett åtagande till en person som inte har ett åtagande om du samtidigt överlåter en del av din mark i ditt stödområde till den person som tar över. Då får du behålla ditt åtagande och den som tar över får ett åtagande. Fyra nya ersättningar inom utvald miljö Stängsel mot rovdjur Anpassade skyddszoner Reglerbar dränering

29 29(33) Damm som samlar fosfor Inom utvald miljö är det länsstyrelsen som bestämmer om insatsen finns i ditt län och hur stor ersättning du får. Mångfaldsträda kan ge högre ersättning Det är länsstyrelsen som bestämmer om insatsen finns i ditt län och hur stor ersättning du får. Mosaikbetesmark kan ge högre ersättning Det är länsstyrelsen som bestämmer om insatsen finns i ditt län och hur stor ersättning du får. Anlägga och restaurera våtmark Du kan få ersättning för hela kostnaden som du har när du anlägger en våtmark. Det gäller större våtmarksprojekt där länsstyrelser, kommuner eller konsulter har tagit initiativ till våtmarken. De här våtmarkerna påverkar ofta flera markägare. I vissa fall kan du också få ersättning för projektering av din våtmark även om ansökan inte blir godkänd. Kontakta din länsstyrelse för mer information.

30 30(33) Låt kostnader och priser påverka din ersättning Den här informationen är viktig för dig som har gått in i ett åtagande 2007, 2008 eller 2009 tar över ett åtagande från 2007, 2008 eller Om du går in i ett nytt åtagande 2010 får du 2010 års ersättning. Om du gått in i ett åtagande 2007, 2008 eller 2009 Det här gäller dig som har ett åtagande som du har gått in i 2007, 2008 eller Det gäller bara för de miljöersättningar som får höjda belopp 2010 det vill säga: betesmarker och slåtterängar skötsel av våtmarker minskat kväveläckage skyddszoner miljöskyddsåtgärder certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion vallodling mångfaldsträda Du måste välja 2010 Du som redan har ett åtagande för någon av dessa miljöersättningar måste i din SAM-ansökan för 2010 välja om du vill ha 2010 års ersättning eller om du vill ha kvar din gamla ersättning. Du godkänner att beloppen räknas om Om du väljer 2010 års ersättning godkänner du också att din ersättning kan komma att ändras under din åtagandeperiod. Det hela bygger på att beloppen räknas om vartannat år och baseras på ett genomsnitt av kostnader och priser för drivmedel, spannmål och annat under en tvåårsperiod. Det innebär att beloppen både kan höjas och sänkas. Du måste göra ditt val i 2010 års SAM-ansökan. Du kan inte vänta till Oavsett vad du väljer behåller du din åtagandeperiod. Tala om i SAM-ansökan om du inte vill att alla dina miljöersättningar ska ändras Har du valt att dina miljöersättningar ska räknas om vartannat år och att du får 2010 års ersättning måste du tala om i din SAM-ansökan om du inte vill att det ska gälla alla dina åtaganden.

31 31(33) Om du inte väljer Om du inte väljer 2010 års ersättning behåller du den ersättning och de villkor som du har i ditt befintliga åtagande. Det innebär att du inte får den högre ersättningen för 2010 och att du inte får ta del av de förändringar som görs i ersättningarna det vill säga: ersättning för mark över 300 hektar i miljöskyddsåtgärder ersättning för vall i certifierad ekologisk produktion Om du har den gamla miljöersättningen ekologiska produktionsformer Om du har miljöersättningen ekologiska produktionsformer kan du i tabellen nedan se vad som händer med din ersättning beroende på vad du väljer. Är du inte certifierad och tänker certifiera dig i framtiden måste du redan 2010 välja om du vill ha 2010 års ersättning och de nya villkoren, som till exempel att du får ersättning för certifierad ekologisk vall. Ekologiska produktionsformer åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Så väljer du Så blir det Inte certifierad Inte certifierad Du tänker certifiera din produktion under den tid som du har kvar i ditt befintliga åtagande. Du tänker certifiera din produktion under den tid som du har kvar i ditt befintliga åtagande. Du väljer inte 2010 års ersättning. Du väljer 2010 års ersättning. Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får de villkor som införs 2010, bland annat ersättning för vall. Om du inte tänker certifiera din produktion under den tid som du har kvar i ditt befintliga åtagande får du den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Ekologiska produktionsformer åtagande från 2007, 2008 eller 2009 Certifierad Certifierad Du väljer inte 2010 års ersättning. Du väljer 2010 års ersättning. Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får de villkor som införs 2010, bland annat ersättning för vall.

32 32(33) Om du ökar ett åtagande Om du ökar ditt befintliga åtagande och det är en stor ökning kan länsstyrelsen besluta att du får ett nytt åtagande. Får du ett nytt åtagande får du 2010 års ersättning hela din åtagandeperiod. Om du söker ett nytt åtagande Söker du ett nytt åtagande 2010 får du 2010 års ersättning under hela din åtagandeperiod. Om du tar över ett åtagande Har du inte ett eget åtagande gäller villkoren i det åtagande som du tar över. Om du har ett eget åtagande och ska ta över någon annans åtagande inom samma miljöersättning som du själv har måste du noga kontrollera vad som händer med ditt åtagande. I tabellerna ser du hur din ersättning kommer att påverkas när du har ett åtagande inom en miljöersättning och tar över ett åtagande inom samma miljöersättning. Om du har ett åtagande och har den gamla ersättningen Den som överlåter ett åtagande Har den gamla ersättningen. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Åtagandet går ut före eller samtidigt som ditt eget åtagande. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Åtagande går ut efter ditt eget åtagande. Har ett nytt åtagande från När du har tagit över gäller detta Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får den gamla ersättningen hela åtagandeperioden. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får 2010 års ersättning resten av åtagandeperioden. Om du har ett åtagande från 2007, 2008 eller 2009 och har valt 2010 års ersättning, där beloppen räknas om vartannat år Den som överlåter ett åtagande När du har tagit över gäller detta Har den gamla ersättningen. Har valt att beloppen ska kunna räknas om. Har ett nytt åtagande från Om du har gått in i ett nytt åtagande 2010 Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får 2010 års ersättning. Beloppen räknas om vartannat år. Du får 2010 års ersättning,resten av åtagandeperioden.