Stöd för miljövänligt jordbruk 2004

Transkript

1 Stöd för miljövänligt jordbruk 2004 Läs detta om du vill ha ersättning för att du vårdar Sveriges odlingslandskap odlar med miljövänliga metoder EU-INFORMATION F R Å N J O R D B R U K S V E R K E T

2 INNEHÅLL Miljöersättningar sid 3 Nyheter sid 4 Viktigt sid 5 Allmänna villkor sid 9 Gratis utbildning och rådgivning sid 11 Miljöersättningar som ingår i Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år : Bevarande av betesmarker och slåtterängar sid 12 Projektstöd för restaurering av slåtterängar och betesmarker sid 16 Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet..sid 18 Bevarande av utrotningshotade husdjursraser sid 22 Öppet och varierat odlingslandskap sid 24 Ekologiska produktionsformer sid 26 Åtgärder för minskat kväveläckage sid 37 Våtmarker och småvatten sid 39 Projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten sid 40 Skötsel av våtmarker och småvatten sid 41 Skyddszoner sid 43 Miljövänlig odling av bruna bönor på Öland sid 43 Miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland sid 44 Möjliga kombinationer av miljöersättningar sid 45 Kontroller sid 46 Sanktioner sid 47 Foto: Urban Wigert (omslag, sid 7, 21, 22, 36 och 42), Per G Norén (sid 4 och 13), Mats Pettersson (sid 9, 15 och 19), Fredrik Ahlström (sid 13), Christer Wallinder (sid 16), Carin Hörnsten (sid 24), Jordbruksverket (sid 26), Göte Frid (sid 28) Örjan Folkesson (sid 38). Jordbruksverket Tryckt i januari 2004 av Tabergs Tryckeri AB. 2 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

3 MILJÖERSÄTTNINGAR Sveriges bönder säljer många produkter och tjänster. Som bonde kan du få ersättning för tjänster du gör samhället när du vårdar Sveriges odlingslandskap. Du kan också få ersättning för att du använder mer miljövänliga metoder. Om du vill ha del av dessa ersättningar måste du först gå in i ett flerårigt skötselavtal. För dig som vill bedriva miljövänligt jordbruk eller är intresserad av att bevara natur- och kulturlandskapet finns också möjlighet att få gratis rådgivning och utbildning. Hur du går till väga och vilka miljöersättningar som finns kan du läsa om i denna broschyr. HUR GÖR DU SOM VILL SÄLJA MILJÖTJÄNSTER? Läs i broschyren vilka miljöersättningar som passar dina intressen och din gård. På sidan 2 ser du vilka ersättningsformer som finns. Ansök om så kallat åtagande för varje ersättningsform du är intresserad av. Du går då in i ett flerårigt skötselavtal. Det betyder att du måste sköta mark och djur enligt reglerna för den sökta ersättningen under hela åtagandeperioden (se rubriken Åtagande på sidan 5). Ansök om utbetalning av ersättningen varje år (se rubriken Utbetalning på sidan 6). HUR GÖR DU SOM REDAN SÄLJER MILJÖTJÄNSTER? Du som redan har åtagande fortsätt med skötseln enligt reglerna och sök utbetalning varje år. Om du har ett åtagande och vill utöka detta, se rubriken Vill du söka utökat åtagande sidan 5. VEM HANTERAR ERSÄTTNINGARNA? Länsstyrelserna fattar beslut om alla ersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet som nämns i denna broschyr, utom om ersättningen för bevarande av utrotningshotade husdjursraser. Denna ersättning beslutar Jordbruksverket om. Jordbruksverket betalar ut pengarna. Kontakta länsstyrelsen om du har frågor om EU-stöd till jordbruket. Om du har frågor om ersättning för bevarande av utrotningshotade husdjursraser ska du kontakta Jordbruksverket. Telefonnummer finns längst bak i broschyren. MÅLET ÄR ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Riksdagen har beslutat om 15 miljökvalitetsmål. De beskriver vilket miljötillstånd som ska uppnås inom en generation. Syftet med miljöersättningarna är att de ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Flera av ersättningarna ska också bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker. Miljöersättningarna har avgörande betydelse för om miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås. MILJÖ- OCH LANDSBYGDSPROGRAM I januari 2000 infördes nya EU-regler för landsbygdsutveckling. Sveriges miljö- och landsbygdsprogram omfattar olika åtgärder inom lantbruket. De ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet omfattar sammanlagt 25 delprogram, varav cirka hälften är olika ersättningar för miljöåtgärder i jordbruket. De åtgärder som omfattas av programmet är medfinansierade av EU. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

4 NYHETER 2004 SISTA DAG FÖR ANSÖKAN Sista dag för ansökan om utbetalning och för ansökan om åtagande är den 25 mars TIDIGARE MILJÖSTÖD INGÅNGNA De enda åtaganden i detta program som fortfarande löper är 20-åriga åtaganden för miljöstöd för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten. Alla andra åtaganden har därmed löpt ut. Du som vill gå in i nya åtaganden för miljöersättningar måste ansöka om detta. Läs om åtaganden på sidan 5. Du som har 20-årigt åtagande för miljöstöd för våtmarker och småvatten ska ansöka om utbetalning i blanketten SAM UTSKICK AV INFORMATION Till alla jordbrukare som ansökte om ersättning 2003 skickas följande sampackad information ut i mitten av februari 2004: broschyr Arealersättning 2004 broschyr Stöd för miljövänligt jordbruk 2004 blanketten SAM 2004 (2 stycken varav en förtryckt) Sammanställning 2004 (2 förtryckta) Beställningsblankett Anvisningar till SAM 2004 Anvisningar till sammanställning 2004 broschyr Regionala stöd 2004 (till brukare inom stödområde 1 5:b) blockkartor för ansökan om EU-stöd och nationellt stöd 2004 I mitten av februari 2004 kommer också följande blankett inklusive anvisning att skickas ut till de brukare som har beslut om denna ersättning: Ansökan Bevarande av utrotningshotade husdjursraser 2004 Övriga blanketter måste beställas från länsstyrelsen. För mer information eller beställningar av blanketter vänd dig till länsstyrelsen. Besök gärna Jordbruksverkets webbplats ( Här kan du bland annat hämta blanketter. 4 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

5 VIKTIGT För att få ersättning måste du ansöka om både åtagande och om utbetalning. Första året i åtagandeperioden måste du ansöka om båda, följande år ansöker du endast om utbetalning. Om du vill utöka ditt åtagande måste du lämna in en ny ansökan om åtagande för detta. Sista dag för ansökan om utbetalning och om åtagande är den 25 mars Särskilda regler för projektstöd För ansökan om projektstöd gäller särskilda regler. Se rubriken Restaurering av slåtterängar och betesmarker på sidan 16, respektive rubriken Projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten på sidan 40. ÅTAGANDE Vad är ett åtagande? Ett åtagande innebär att du förbinder dig att sköta din mark eller dina djur enligt vissa regler och under en viss tid. För detta arbete får du en miljöersättning. För att få ersättningen under hela åtagandeperioden måste du följa de villkor som gäller för den sökta ersättningen. Detta gäller alla block, hela arealen, alla landskapselement och alla djur som åtagandet omfattar. Det innebär att en jordbrukare måste följa de villkor som gäller för åtagandet under året även om brukaren lämnar in ansökan om utbetalning för sent ett år (och därför inte får någon ersättning det året) eller avstår från att söka utbetalning ett år. Vilka åtaganden har du? Du som redan har åtaganden men är osäker på vilka åtaganden du har måste kontrollera dina åtaganden i Sammanställning I sammanställningen framgår vilket år beslutet om åtagande fattades, hur länge det löper och åtagandets omfattning. Observera att endast de åtaganden som har beslutats till och med det datum som är förtryckt på sammanställningens första sida finns med i sammanställningen. Även för företag som har haft fältkontroll kan sammanställningen vara ofullständig. Beslut som gäller utrotningshotade husdjursraser finns inte med i sammanställningen. Hur lång är åtagandeperioden? Ett villkor för miljöersättningar är att du åtar dig att under minst 5 år utföra den aktuella miljöåtgärden. För ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten är perioden 10 år. För ersättning för ekologiska produktionsformer ingångna år 2000 är perioden 6 år. Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år ansökan avser och avslutas den 31 december det sista året i perioden. Vill du söka nytt åtagande? Din ansökan om åtagande ska komma in till länsstyrelsen senast den 25 mars Ansökan om utrotningshotade husdjursraser skickar du till Jordbruksverket och den ska komma in senast den 25 mars Kommer ansökan in senare än detta datum kommer ersättningen för 2004 att reduceras med 1 % per arbetsdag. Kommer ansökan in mer än 25 kalenderdagar för sent (dvs. efter den 19 april) kan ansökan inte godkännas. Det finns tre olika blanketter för ansökan om åtagande: Ansökan om åtagande gör du för de flesta miljöersättningar i blanketten Ansökan Åtaganden för stöd för miljövänligt jordbruk, stödperiod med början 2004 (E6.38) Ansökan om åtagande för ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten gör du i blanketten Ansökan Åtagande om miljövänligt jordbruk för skötsel av våtmarker och småvatten (E6.43) Ansökan om åtagande för ersättning för bevarande av utrotningshotade husdjursraser gör du i blanketten Ansökan Bevarande av utrotningshotade husdjursraser 2004 (E6.40) Vill du söka utökat åtagande? Under åtagandeperioden kan du utöka åtagandet med ytterligare arealer eller djur. Sista ansökningsdag är den 25 mars Kommer ansökan in mer än 25 kalenderdagar för sent kan den inte godkännas. Din ansökan bedöms med hänsyn till åtagandets karaktär, den återstående periodens längd och utökningens storlek. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

6 Du kan endast ha ett åtagande per ersättningsform. Utökningar kan göras på två sätt: 1. Ersätta det ursprungliga åtagandet med ett helt nytt åtagande. Om utökningen är stor eller om utökningen görs sent i åtagandeperioden, kommer det ursprungliga åtagandet att ersättas av ett nytt åtagande. Det betyder att du förbinder dig för en ny åtagandeperiod även för hela den areal och alla de djurenheter som ingick i det ursprungliga åtagandet. 2. Det befintliga åtagandet utökas utan att åtagandeperioden förlängs. Om utökningen görs tidigt i åtagandeperioden och är betydligt mindre än det ursprungliga åtagandet kommer utökningen att ingå i ditt ursprungliga åtagande utan att åtagandeperioden förlängs. För skötsel av våtmarker och småvatten som har tioårig åtagandeperiod gäller särskilda regler. Om du har anlagt två våtmarker olika år kan åtagandet gälla två olika tidsperioder. Ansökan om utökning gör du i blanketten Ansökan Åtaganden för stöd för miljövänligt jordbruk, stödperiod med början 2004 (E6.38). Ansökan om utökning av åtagande för skötsel av våtmarker och småvatten gör du i blanketten Ansökan Åtagande om miljövänligt jordbruk för skötsel av våtmarker och småvatten (E6.43). Ansökan om utökning av åtagande för bevarande av utrotningshotade husdjursraser gör du i blanketten Ansökan Bevarande av utrotningshotade husdjursraser 2004 (E6.40). Ändrad typ av ersättning i åtagande Bevarande av betesmarker och slåtterängar Du som har åtagande för mark med grundersättning kan ändra det till att omfatta även tilläggsersättning och kompletterande åtgärder. Detta är ingen utökning utan en ändring till ett annat, vidgat åtagande. Ansökan om vidgat åtagande för tilläggsersättning och kompletterande åtgärder gör du i blanketten Ansökan Åtaganden för stöd för miljövänligt jordbruk, stödperiod med början 2004 (E6.38). UTBETALNING Du måste skicka in ansökan om utbetalning varje år under åtagandeperioden. Var alltid noga med att läsa anvisningar för hur du ska göra ansökan. De ekonomiska konsekvenserna av en felaktigt ifylld ansökan kan bli mycket stora. SAM 2004 Blanketten SAM använder du vid ansökan om utbetalning för samtliga ersättningar för miljövänligt jordbruk utom för ersättning för utrotningshotade husdjursraser. Du ska alltid redovisa företagets alla skiften i SAM. Du kan även göra din ansökan via SAM Internet ( Du som har 20-årigt åtagande för miljöstöd för våtmarker och småvatten i det tidigare miljöstödsprogrammet ska ansöka om utbetalning i blanketten SAM Utrotningshotade husdjursraser Ansökan om utbetalning ska du göra i blanketten Ansökan Bevarande av utrotningshotade husdjursraser 2004 (E6.40). Blanketten kommer att skickas ut i mitten av februari 2004 till djurhållare som har beslut om åtagande. Nya blanketter kan beställas från Jordbruksverket eller på Ändring av ansökan om utbetalning Det går att göra vissa ändringar och kompletteringar av ansökan om utbetalning av miljöersättningar efter det sista ansökningsdatumet den 25 mars fram till 15 juni. Alla ändringar ska anmälas skriftligen till länsstyrelsen för att kunna godkännas. Läs mer om hur du ska göra i Anvisningar till SAM Utbetalningar för stödåret 2004 Information om när utbetalningar kommer att göras publiceras på Jordbruksverkets webbplats ( Sista ansökningsdag är den 25 mars Kommer ansökan in mer än 25 kalenderdagar för sent kan den inte godkännas. 6 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

7 SISTA DATUM FÖR SÅDD Sista datum för sådd är den 15 juni 2004 i hela landet. LÄGSTA BELOPP Belopp som är lägre än kr per ersättningsform betalas inte ut. Enda undantag gäller år 6 20 i miljöstödet för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten. ÖVERTAGANDE VID BRUKARSKIFTE Det är möjligt att överlåta åtaganden ansökan om åtaganden ansökan om utbetalning Ansökan om övertagande ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 15 juni 2004 om det gäller del av jordbruksföretag. Om jordbruksföretaget överlåts i sin helhet till en annan jordbrukare ska blanketten ha kommit in till länsstyrelsen i övertagarens län senast den 15 juni eller senast två månader efter övertagandet. När det gäller övertagande av ersättningsformen för utrotningshotade husdjursraser ska blanketten lämnas in till Jordbruksverket. Samma datum gäller. Ansökan om övertagande ska göras på blanketten Anmälan/ansökan om övertagande 2004 (E1.23) som kan beställas från länsstyrelsen. Vid övertagande av ersättningsformen för utrotningshotade husdjursraser ska blanketten Övertagande utrotningshotade husdjursraser 2004 (E6.42) användas. Observera att överlåtelse av delar av åtagande eller delar av ansökan om åtagande för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet bara kan göras om det sammanlagda värdet av övertagarens ersättningsberättigande landskapselement efter överlåtelse överstiger kr. Tänk på att om överlåtarens återstående ersättningsberättigande landskapselement inte når upp till kvalifikationsgränsen riskerar överlåtaren att få sitt åtagande hävt och bli återbetalningsskyldig för tidigare utbetald ersättning. åtagande eller ansökan om åtagande för öppet och varierat odlingslandskap bara kan göras om brukarskiftet omfattar överlåtelse av all åkermark inom stödområde 1 5 på jordbruksföretaget. åtagande eller ansökan om åtagande för minskat kväveläckage bara kan göras om brukarskiftet omfattar all mark på jordbruksföretaget inom stödområdet. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

8 GOD JORDBRUKARSED Ett måste för alla jordbrukare Ett grundvillkor för stöd för miljövänligt jordbruk är att du ska följa god jordbrukarsed. God jordbrukarsed är en del av den svenska miljölagstiftningen och det handlar därför om regler som alla jordbrukare måste följa i sin verksamhet. I nedanstående sex punkter finns en översiktlig beskrivning av innehållet i den miljölagstiftning som utgör god jordbrukarsed. 1. Lagring av gödsel Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 8 månader. I Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län samt i kustområdena i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län gäller detta för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter. Vid lagring av stallgödsel ska lagringsutrymmena vara utformade så att avrinning eller läckage inte sker. I Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt i slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annat täcke och påfyllning av behållarna ska ske under täckning. 2. Begränsning av antalet djur i ett jordbruk För företag med mer än tio djurenheter finns regler om begränsningar av antalet djur i ett jordbruk. Företagen måste ha tillgång till areal för spridning av stallgödsel. 3. Spridning av gödsel För hela landet gäller att stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under tiden 1 december 28 februari ska brukas ned samma dag. Det finns särskilda regler för spridning av gödsel i Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands och Stockholms län samt i kustområden i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län och i delar av Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. 4. Krav på höst- och vinterbevuxen mark Jordbruksföretag med mer än 5 hektar åkermark i Blekinge, Skåne och Hallands län ska ha minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. Jordbruksföretag i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län ska ha minst 50 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. 5. Kunskapskrav för kemiska bekämpningsmedel För att få sprida kemiska bekämpningsmedel av klass 1 krävs tillstånd och för klass 2L krävs ett kunskapsbevis. 6. Försiktighetsåtgärder vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Spridning av kemiska bekämpningsmedel måste ske enligt principen för god växtskyddssed. Det innebär bland annat att spridning ska göras med visst skyddsavstånd. Dessutom ska spridningen göras utan risk för grundvattenförorening. Om du vill vill läsa mer om de regler som utgör god jordbrukarsed ska du titta i 5 11 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 1 13 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket, och förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel och i 4 6 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel. Vänd dig till din kommun för information om miljölagstiftning. 8 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

9 ALLMÄNNA VILLKOR MÖJLIGA KOMBINATIONER AV MILJÖERSÄTTNINGAR Läs om möjliga kombinationer av ersättningsformer för miljövänligt jordbruk i tabell 2 på sidan 45. UTBETALNING VID KOMBINATION AV FLERA ERSÄTTNINGSFORMER Maximal ersättning Flera ersättningsformer kan kombineras på samma företag men det finns en gräns för hur mycket ersättning som kan betalas ut till ett företag under ett stödår. Uträkningen av det maximala belopp som kan betalas ut görs genom att stödmyndigheten räknar ut ett så kallat företagskuvert. Företagskuvertet är individuellt och baseras på ansökan om utbetalning. Om de sammanlagda utbetalningarna för stödåret överstiger företagskuvertet medges inte utbetalning för den del av beloppet som överstiger företagskuvertet. Det är få brukare som berörs av dessa regler. Jordbrukare med brukningscentrum i stödområdena 1 3 (se kartan på sidan 25) är helt undantagna från denna begränsning. Även tilläggsersättning och ersättning för kompletterande åtgärder i ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar är undantagna från begränsningen. Miljöersättningar i kombination med uttagen areal Vissa miljöersättningar kan i några fall kombineras med uttagen areal. Det gäller: Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Skyddszoner Åtgärder för minskat kväveläckage I ersättningsformen för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet i kombination med uttagen areal gäller att ersättning lämnas för båda stödformerna. När ersättningsformerna för skyddszoner och för åtgärder för minskat kväveläckage kombineras med uttagen areal lämnas ingen ersättning för uttagen areal. Utbetalningen av miljöersättning för skyddszoner begränsas till ersättningsnivån för uttagen areal. För alla ovan givna kombinationer gäller dock att den areal som anmäls som uttagen kan tas med i uttagsplikten. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

10 ARRENDEN OCH NYTTJANDERÄTTER På samma sätt som tidigare ska jordbrukaren för att få miljöersättningar åta sig att sköta marken på visst sätt under minst en femårsperiod. Det är brukaren av marken som är berättigad till ersättning, vare sig denne är ägare till marken, arrenderar marken eller har ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken. För anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten enligt det tidigare miljöstödet är det enbart markägaren som kan ansöka om stöd. För den nya ersättningsformen för skötsel av våtmarker och småvatten finns det dock inget krav på att sökanden är markägare. En arrendator eller nyttjanderättshavare ska alltid försäkra sig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan denne ingår ett flerårigt åtagande. Detta gör arrendatorn eller nyttjanderättshavaren bäst genom att ett skriftligt avtal upprättas med markägaren. Brukare som inte fullföljer sina åtaganden kan bli återbetalningsskyldiga. Åtaganden kan överlåtas till annan brukare. Länsstyrelsen har möjlighet att återkräva utbetalt belopp upp till 10 år efter det att utbetalningen gjordes. ERSÄTTNING GES OM PENGARNA RÄCKER Ersättning kommer att betalas ut om pengarna räcker. Det innebär att det inte är självklart att alla brukare som uppfyller villkoren får ersättning. Om anslagna medel inte räcker för vissa ersättningsformer kan beslut komma att tas om begränsningar av ersättningarna. Den kan även bli aktuellt att sänka ersättningsnivåerna. REGLER VID DJURHÅLLNING All verksamhet där det förekommer hantering av nötkreatur, svin, får och getter ska anmälas till Jordbruksverket för att produktionsplatsen ska få ett produktionsplatsnummer. Alla djur som finns på en produktionsplats ska vara märkta och journalförda enligt gällande regler. Du kan läsa mer i Jordbruksverkets broschyr Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur och informationsbladet Märkning, journalföring och rapportering av grisar. Information om märkning och journalföring av får och getter finns i broschyren Tackbidrag Aktuell information om märkning, journalföring och rapportering finns också på Jordbruksverkets webbplats ( De miljöersättningar som berörs av regler vid djurhållning är: Bevarande av utrotningshotade husdjursraser Öppet och varierat odlingslandskap, stödområde 1 3 Ekologiska produktionsformer Uppgift om antal nötkreatur hämtas från CDB med hjälp av de produktionsplatsnummer som angivits i blanketten SAM. Räkningsperioden för nötkreatur omfattar tiden 1 september augusti Första året i ett åtagande för ekologiska produktionsformer är räkningsperioden 1 januari 31 augusti S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

11 GRATIS UTBILDNING OCH RÅDGIVNING VERKSAMHETEN För jordbrukare och andra som är verksamma inom jordbruket finns möjlighet till kostnadsfri kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet (KULM). Syftet är bland annat att den som beviljats stöd för att bedriva ett miljövänligt jordbruk ska få kunskap att utföra sina åtaganden på det för miljön bästa sättet. Även jordbrukare som inte sökt dessa stöd är välkomna till aktiviteterna. Rådgivning och kurser eller annan utbildning erbjuds bland annat om: odlingslandskapets historia, skötsel av betesmarker, slåtterängar och kulturmiljöer att minska förlusterna av växtnäring att minska hälso- och miljöriskerna vid hantering av bekämpningsmedel ekologiskt lantbruk ökad djurvälfärd Målgruppen för KULM är personer som är verksamma inom jordbruket. Även ägare till utrotningshotade svenska husdjursraser ingår i målgruppen. För jordbrukare som vill fördjupa sina kunskaper finns dessutom en mängd informationsbroschyrer att ta del av. MÅLET Målet för verksamheten är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter och minska dess negativa. Detta sammanfaller framför allt med miljökvalitetsmålen "Ett rikt odlingslandskap", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och "Giftfri miljö". Kompetensutvecklingen ska leda till att verksamma inom jordbruket blir motiverade att använda metoder som är både miljömässigt och ekonomiskt hållbara på lång sikt. HUR GÅR DET TILL? Aktiviteterna bedrivs huvudsakligen av länsstyrelserna genom så kallade länsprogram. I länsprogrammen medverkar också organisationer som LRF, Hushållningssällskapet och Naturskyddsföreningen. Jordbruksverket understödjer verksamheten med informationsmaterial, rådgivningsunderlag och fortbildning av rådgivare m.m. I detta arbete deltar även andra organisationer. Är du intresserad? Kontakta länsstyrelsen i ditt län! KompetensUtveckling av Lantbrukare inom Miljöområdet (KULM) ingår i Sveriges miljö- och landsbygdsprogram Inom Sveriges miljö- och landsbygdsprogram finns förutom KULM även möjligheter till kompetensutveckling inom det ekonomiska området samt kompetensutveckling för skogsägare inom miljöområdet. Jordbruksverket är centralt ansvarig för KULM och för den nationella samordningen. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

12 BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR Ersättning lämnas för skötsel av betesmarker, slåtterängar, fäbodbete, skogsbete och alvarbete på Öland och Gotland. Syftet är att bevara och förstärka hävdgynnade natur- och kulturmiljövärden. Åtagandet är femårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller hela perioden 1 januari december ERSÄTTNINGAR Årlig ersättningsnivå: Grundersättning Tilläggsersättning kr/ha kr/ha Ersättning för kompletterande åtgärder: Lövtäkt kr/träd dock maximalt 500 kr/ha Lieslåtter kr/ha Efterbete kr/ha VILLKOR Grundersättning lämnas för skötsel av betesmarker, slåtterängar, fäbod- och skogsbeten i hela landet. Grundersättning lämnas även för skötsel av alvarbete på Öland och Gotland. Utöver grundersättning kan tilläggsersättning lämnas för särskild skötsel av betesmarker och slåtterängar med höga natur- eller kulturhistoriska värden. Ersättning för kompletterande åtgärder kan lämnas endast för mark med tilläggsersättning där lövtäkt, lieslåtter eller efterbete krävs. Efter ansökan från brukaren avgör länsstyrelsen om tilläggsersättning och ersättning för kompletterande åtgärder kan lämnas. Länsstyrelsen fastställer i en åtgärdsplan den areal som berättigar till tilläggsersättning. I åtgärdsplanen står de särskilda skötselvillkoren och eventuella villkor för kompletterande åtgärder. I åtgärdsplanen beskrivs också de natur- och kulturvärden som finns i betesmarkerna och slåtterängarna. Ett jordbruksskifte ska vara minst 0,10 ha för att berättiga till ersättning. Skötsel av betesmarker och slåtterängar Generella skötselvillkor är att: sköta marken årligen så att ingen skadlig ansamling av förna sker träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort före det första stödårets slut och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden I en betesmark ska ett tillräckligt stort antal djur beta för att grässvålen ska bli tät och sammanhållen. All den vegetation som djuren kan äta ska vara avbetad. Då ansamlas inte förna (gammalt växtmaterial) på marken. Om förna ansamlas kan det hindra många arter att tränga upp följande vår. Det resulterar i att arter som gynnas av ett lågt betestryck kommer att dominera och grässvålen kommer att luckras upp. Träd och buskar har en självklar plats i det öppna odlingslandskapet. Äldre träd och buskar som bär tydliga spår av att de påverkats av betesdjur, lövtäkt (hamling) eller av att de vuxit upp i ett öppet odlingslandskap ska sparas. De är en del av vår kulturhistoria och har ofta ett högt biologiskt värde. Enstaka träd och buskar samt träd och buskar som står bredvid impediment kan också sparas. Träd och buskar som skuggar öppna gräsytor under en stor del av dagen har däremot ofta kunnat etablera sig i perioder då hävden (betestrycket) inte har varit tillräcklig. Dessa träd och buskar som är av igenväxningskaraktär ska vara borttagna före det första stödårets slut och därefter hållas borta. Jämför de två bilderna på sidan 13. För betesmarker gäller utöver de generella skötselvillkoren att: betesmarker ska betas av årligen, ett enstaka år får avbetningen ersättas med slåtter (bekämpning av parasiter). Om det finns risk att fornlämningar skadas får länsstyrelsen vid behov besluta om förbud mot hästbete eller om förbud mot bete vintertid. Definitioner av ägoslag Betesmark: ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete Slåtteräng: ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som på eftersommaren används för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterad med bete eller lövtäkt Åkermark: mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja Observera att åkermark inte kan ingå i stödet för bevarande av betesmark och slåtterängar. 1 2 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

13 Bild 1 Rätt Här kommer solljuset ner till marken. Enstaka träd står bredvid impediment men den öppna hävdberoende gräsytan är fri. Här finns de ljusälskande arter vi vill gynna. Bild 2 Fel Träden skuggar grässvålen under större delen av dagen. Brist på solljus gör att gräs och örter på marken växer dåligt, grässvålen luckras upp och den ljusälskande betes- eller slåtterfloran ersätts av mer skuggtåliga arter. Betet blir av sämre kvalitet. För slåtterängar gäller utöver de generella skötselvillkoren att: markvegetationen ska slås av på eftersommaren och tas bort varje år endast klippande eller skärande redskap får användas vid slåtter ängen ska städas (fagas) årligen vid behov. Löv, nedfallna kvistar m.m. ska räfsas ihop och föras bort. Åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden får inte utföras. Av denna anledning gäller förbud mot: spridning av kemiska bekämpningsmedel gödsling kalkning konstbevattning täkt av sten och jord andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden. Det är viktigt att den areal som tas med i åtagandet kan skötas i sin helhet under hela femårsperioden enligt villkoren för ersättningen. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

14 Exempel på träd som sparas: Hamlade träd, betespräglade enar, äldre vidkroniga ekar (den vida kronan visar att eken har växt upp i ett öppet landskap), gamla fruktträd samt enstaka yngre träd som på sikt kan ersätta dessa äldre träd. Undantag finns från de här generella principerna. Exempelvis kan hävdgynnade träd, som normalt ska sparas, stå för tätt och behöva gallras. Det är tillåtet att spara enstaka träd eller någon mindre grupp av buskar om dessa behövs som skydd för betesdjuren. Även någon mindre grupp av träd samt enstaka exemplar av nypon och liknande buskar kan sparas. Enstaka träd och buskar som står bredvid impediment och inte nämnvärt skuggar grässvålen kan man låta stå kvar. Se bild 1 på sidan 13. Låt däremot inte träd och buskar etablera sig i fornlämningar, odlingsrösen och andra kulturlämningar. Exempel på träd som tas bort: Bestånd av lövträd, t.ex. björkar och aspar, som under en stor del av dagen skuggar grässvålen. Se bild 2 på sidan 13. Bestånd av en, nypon och liknande buskar som har brett ut sig över stora områden med grässvål. Träd av igenväxningskaraktär som står i fornlämningar ska tas bort. Trädens rötter kan skada fornlämningen och risk finns att träd blåser omkull. Kontakta länsstyrelsen om du är osäker på hur du ska göra! Fäbod- och skogsbete För skötsel av fäbod- och skogsbeten lämnas grundersättning. Länsstyrelsen fastställer den areal som ska omfattas av åtagandet. För fäbodbete fastställer länsstyrelsen vilka fäbodar som kan berättiga till ersättning. För bete vid fäbodar räknas djuren om till djurenheter. Varje djurenhet kan berättiga till ersättning för upp till 7 hektar fäbodbete. Djur ska vistas vid fäbod eller fäbodarna under hela betessäsongen. För bete vid fäbodar får länsstyrelsen vid behov ställa ytterligare skötselvillkor. Godkänns inte fäbodbete eller skogsbete av länsstyrelsen kan det i sin helhet inte heller ligga till grund för foderareal eller kompensationsbidrag. Alvarbete För alvarbete på Öland och Gotland lämnas grundersättning. För betesdrift på alvarmark på Öland och Gotland får länsstyrelsen vid behov ställa ytterligare skötselvillkor, samt besluta om när och hur träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort. Detta bedömer länsstyrelsen vid fastställande av skogsbete: Området består huvudsakligen av skogsmark. En övervägande del av trädbeståndet är spontant uppkommet. Skogsbetet består inte av planterad skog. Det finns en lång kontinuitet i trädskiktet. Det finns inslag av gamla träd. Skogen är inte gallrad på vanligt sätt för att höja skogens produktion. Istället har skogen plockhuggits, vilket har gynnat gräs och örter. Detta gör att skogen ofta ser luckigare ut. Det finns inga tecken på storskaliga kontinuitetsbrott. Det finns inga tecken på slutavverkning. Marken har inte använts som inäga, dvs. den består inte av mark vilken tidigare varit åkermark, ängsmark, tomtmark eller liknande mark som har fått växa igen och slutligen blivit bevuxen med träd. Markvegetationens växtarter eller sammansättning visar på långvarig beteshävd. Upptrampade fästigar finns. Träd och buskar är påverkade av bete. Markvegetationen är rikare på gräs och örter än en obetad skog där risvegetation är vanligare. 1 4 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

15 Tilläggsersättning Om det finns behov av särskild natur- eller kulturmiljöanpassad skötsel kan brukaren förutom grundersättning få tilläggsersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar med höga biologiska eller kulturhistoriska värden. För alvarbete på Öland och Gotland, fäbod- och skogsbete lämnas inte tilläggsersättning. För att betesmarker och slåtterängar ska kvalificera för tilläggsersättning får marken endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Dessutom ska marken innehålla vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller innehålla höga kulturhistoriska värden. Dessa värden ska kräva en särskild skötsel för att bevaras och förstärkas. För marker som omfattas av tilläggsersättning ska brukaren också ha ansökt om grundersättning. De generella skötselvillkoren för grundersättning gäller även i marker med tilläggsersättning. Förutom de generella skötselvillkoren ställs för tilläggsersättning ett eller flera särskilda skötselvillkor. Länsstyrelsen prövar, efter ansökan från brukaren, vilka marker som berättigar till tilläggsersättning och fastställer areal och skötselvillkor i en åtgärdsplan. De särskilda skötselvillkoren är individuellt anpassade efter de natur- och kulturmiljövärden som finns på den aktuella marken. I många fall krävs ett gårdsbesök för att upprätta en åtgärdsplan. Länsstyrelsen kommer att kontakta brukaren inför ett sådant besök. Innan länsstyrelsen tar beslutet kommuniceras åtgärdsplanen med brukaren. Det är viktigt att brukaren ser efter att t.ex. skiftesgränserna stämmer. Brukarens synpunkter är viktiga i arbetet med åtgärdsplanen. Ett eller flera av nedanstående särskilda skötselvillkor blir aktuella för att få tilläggsersättning: förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur beslut om när på året bete eller slåtter ska ske reglering av bete med vissa djurslag beslut om vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement. Ersättning för kompletterande åtgärder Ersättning för kompletterande åtgärder kan lämnas när natur- och kulturmiljövärdena kräver skötsel som lövtäkt (hamling), lieslåtter eller efterbete. Ersättning för kompletterande åtgärder kan endast lämnas för skötsel av mark som berättigar till tilläggsersättning. Ersättning för lövtäkt kan sökas för både betesmarker och slåtterängar. Ersättning för lieslåtter och efterbete kan sökas för slåtterängar. Som lieslåtter räknas också slåtter med motormanuell minislåtterbalk. Brukaren måste ansöka om kompletterande åtgärder. Länsstyrelsen avgör i vilka fall ersättning kan lämnas. Eventuella villkor för kompletterande åtgärder står i brukarens åtgärdsplan. Följande villkor för kompletterande åtgärder kan bli aktuella: beslut om vilka träd som ska användas som lövtäktsträd och formerna för lövtäkten ersättande av maskinell slåtter med manuella metoder på slåtterängar beslut om och när efterbete ska ske. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

16 RESTAURERING AV SLÅTTER- ÄNGAR OCH BETESMARKER Syftet med projektstöd för restaurering av slåtterängar och betesmarker är att återfå biologisk mångfald och kulturmiljövärden i slåtterängar, betesmarker, skogs- eller fäbodbeten som helt eller delvis har försvunnit genom att hävden har upphört. Projektstöd ges för en viss andel av kostnaderna för att restaurera slåtterängar och betesmarker. Eftersom budgeten för projektstöd är begränsad kan stöd endast ges till de restaureringar som är mest angelägna för miljön. Observera att en stödberättigande restaurering inte får påbörjas innan länsstyrelsen har beslutat att bevilja stöd. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÖD Stödet lämnas i hela landet utanför området som omfattas av EU:s strukturfondsmål 1 (se karta på sidan 39). Områden som är aktuella för projektstöd ska vara ohävdade eller igenvuxna. De marker som ska restaureras får dock inte ha förlorat alltför stor andel av sina hävdgynnade värden. Det måste finnas kvar rester av hävdgynnade vegetationstyper, växt- eller djurarter eller höga kulturhistoriska värden på den mark som ska restaureras. Marken får heller inte vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder (t.ex. insådd av vallgräs) i någon högre grad för att stöd ska lämnas. Det område som ska restaureras ska vara minst 0,1 hektar stort och vara möjligt att restaurera inom 6 år. Ett område som omfattas eller har omfattats av någon form av miljöersättningar under nuvarande eller föregående femårsperiod berättigar inte till stöd. PRIORITERING MELLAN ANSÖKNINGAR Budgeten för projektstöd är begränsad. Därför kommer länsstyrelsen att prioritera mellan ansökningarna. Vid prioriteringen beviljas stöd till de projekt som förväntas ha störst positiv effekt för miljön. VEM KAN FÅ STÖD? Exempel på stödmottagare är jordbruksföretag, föreningar eller andra personer som vill restaurera en slåtteräng eller en betesmark. 1 6 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

17 STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER OCH ERSÄTTNINGSNIVÅ De faktiska kostnaderna som uppstår och det arbete som läggs ned på restaureringen ligger till grund för beräkningen av stöd. Endast kostnader som anses bidra till miljönytta är stödberättigande. Kostnader för eget arbete är stödberättigande med 175 kr per timme. Även kostnader för eget material kan berättiga till stöd. Kostnader som uppkommit innan beslut om stöd fattats, är inte stödberättigande. Undantaget är kostnader för att ta fram en restaureringsplan. Kostnader för restaureringsplanen är stödberättigande förutsatt att stöd beviljas. Stöd lämnas med en viss andel av stödberättigande kostnader. Länsstyrelsen beslutar om stöd och om vilken stödnivå som ska gälla. Stödnivån kan högst vara 90 procent av stödberättigande kostnader och ersättning kan lämnas med högst kr per hektar och år. ÖVRIGA VILLKOR På den mark som ingår i ett beslut om restaureringsstöd är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel, gödsla, kalka, bedriva täkt av sten och jord, konstbevattna eller genomföra åtgärder som kan skada markens natur- och kulturvärden. Om det är nödvändigt kan länsstyrelsen i beslutet också kräva speciella åtgärder för att bevara och stärka områdets natur- och kulturmiljövärden. INTRESSEANMÄLAN För att få reda på om den planerade restaureringen uppfyller grundvillkoren för stödet kan du lämna en intresseanmälan till länsstyrelsen. Observera att länsstyrelsens utlåtande grundat på intresseanmälan inte är bindande och när intresseanmälan lämnats in har du möjlighet att diskutera med länsstyrelsen om restaureringens utformning för att den ska ge så god miljönytta som möjligt. ANSÖKAN Intresseanmälan är inte en ansökan om stöd. Ansökan om stöd måste göras på en särskild ansökningsblankett (E18.8). Tillsammans med ansökan ska en restaureringsplan lämnas till länsstyrelsen, i vilken det planerade arbetet och dess kostnader ska anges. Blanketten och anvisningar till blanketten kan hämtas på Jordbruksverkets webbplats ( eller beställas från länsstyrelsen. Projektstöd kan sökas under hela året. UTBETALNING AV STÖD Stöd betalas ut i efterskott. Du kan ansöka om utbetalning löpande för upp till 80 procent av det beviljade stödbeloppet. De resterande 20 procenten av stödet betalas ut när länsstyrelsen har slutbesiktigat och godkänt restaureringen. Stöd betalas endast ut för kostnader som godkänts i beslutet. Det totala stödbelopp som betalas ut kan inte bli högre än det som fastställts i beslutet om stöd. Däremot kan det bli lägre om de verkliga kostnaderna blir lägre än beräknat eller om någon annan väsentlig ändring sker. RESTAURERING OCH SLUTBESIKTNING Restaureringen ska utföras under högst 6 år, och enligt den restaureringsplan som upprättats samt enligt beslutet om stöd. Restaureringsplanen ska beskriva områdets befintliga natur- och kulturvärden samt hur dessa värden ska stärkas genom projektet. I restaureringsplanen ska det särskilt anges om det är en slåtteräng eller betesmark som ska restaureras. Restaureringen ska vara genomförd senast under restaureringsplanens sista år, och när den är genomförd gör länsstyrelsen en slutbesiktning på plats. KOPPLING TILL ERSÄTTNING FÖR BEVARANDE AV BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR Alla slåtterängar och betesmarker som restaurerats med hjälp av projektstöd måste brukas i minst 5 år räknat från året efter slutbesiktningen. Då gäller bland annat dessa skötselvillkor: träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta betesmarker ska betas av årligen, ett enstaka år får avbetningen ersättas med slåtter (bekämpning av parasiter) markvegetationen ska slås av på eftersommaren och tas bort varje år endast klippande eller skärande redskap får användas vid slåtter ängen ska städas (fagas) årligen vid behov. Löv, nedfallna kvistar m.m. ska räfsas ihop och föras bort vid fäbodbete ska bete ske årligen. Efter slutbesiktningen är det möjligt att söka ersättning för skötseln (se rubriken Betesmarker och slåtterängar på sidan 12). S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

18 NATUR- OCH KULTURMILJÖER Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre markanvändningen. En viktig förutsättning för att få ersättning är att samtliga landskapselement på åkermarken kring företagets brukningscentrum eller annan gårdsbebyggelse vårdas. Syftet är att hela gårdsmiljöer ska bevaras och synliggöras. Åtagandet är femårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller hela perioden 1 januari december Ersättning för bevarande av värdefulla naturoch kulturmiljöer får lämnas för skötsel av vissa landskapselement belägna på eller i anslutning till åkermark. Med åkermark menas mark som är lämplig att plöja och kan användas till växtodling och bete. För landskapselement på betesmark lämnas ingen ersättning. Ersättning lämnas per landskapselementtyp och omfattning (per meter, styck eller hektar). ERSÄTTNINGAR Årlig ersättningsnivå: Basersättning: 100 kr/elementtyp som finns i åtagandet Belopp Landskapselement 6 kr/10 m öppet dike renar mellan åkerskiften jordvallar, gropvallar 26 kr/10 m brukningsvägar stenmurar gärdsgårdar av trä läplanteringar trädrader, buskrader 58 kr/10 m fägator, omgärdade av stenmur fägator, omgärdade av trägärdsgård 60 kr/styck odlingsrösen, stentippar fornlämningslokaler byggnadsgrunder brunnar, källor alléträd solitärträd 180 kr/styck hamlade pilar som ingår i rader eller häckar hamlade träd märgelgravar, linsänken, anlagda smådammar och andra småvatten åkerholmar överloppsbyggnader liten svårbrukad åker kr/ha traditionella hässjor eller storhässjor i bruk Ersättning lämnas inte för skötsel av landskapselement på skiften med energiskog, julgransodling eller annan liknande vedartad gröda, de år en sådan gröda odlas. Vad menas med Åtagandecentrum: Det block som ligger närmast brukningscentrum eller annan gårdsbebyggelse. Åtagandeenhet: All åkermark som naturligt hör till ett åtagandecentrum. En brukare kan välja om sidoarrenden och avlägset belägna block ska ingå i åtagandeenheten. I anslutning till åkermark: För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha gemensam ren med åkern. Ett landskapselement som omges av ett annat ägoslag ligger inte i anslutning till åkermark. Landskapselementen ska således ligga på den ren som omger den aktuella åkern. I de fall två landskapselement löper parallellt med varandra i anslutning till en åker utan något annat än en ren emellan sig kan båda landskapselementen anses ligga i anslutning till åkern. VILLKOR Ersättningen lämnas i hela landet. Åtagande beviljas endast om det sammanlagda ersättningsbeloppet för värdefulla landskapselement på åtagandeenheten uppgår till minst kr. Ersättningen grundas på antalet ersättningsberättigande landskapselement på eller i anslutning till den åkermark som ingår i åtagandeenheten. Landskapselementen ska till väsentlig del ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av jordbruket, dvs. före Se sammanställning 1 på sidan 20 för övriga krav för de enskilda landskapselementen. På åkermark inom en åtagandeenhet som kvalificerat sig för ersättning är det är inte tillåtet att bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet. Det är inte heller tillåtet att tippa sten eller massor på landskapselement eller dess renar. Marken får inte permanent tas ur jordbruksproduktion på annat sätt än för 1 8 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

19 anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten. Skötseln ska omfatta alla ersättningsberättigande landskapselement på åtagandeenheten. För att få reda på om det finns fornlämningslokaler inom åtagandeenheter kan du kontakta länsmuseet. Brukaren ska ha rätt att utföra den skötsel som krävs på alla landskapselement som ingår i åtagandet. Denna rätt bör klargöras mellan brukare och markägare, väghållare eller eventuellt andra inblandade innan ett åtagande ingås. Observera att det är Vägverket som har skötselansvar för samtliga alléer och diken utmed det statliga vägnätet. Skötsel av landskapselement Ersättning lämnas för att landskapselementen sköts enligt följande regler: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte förekomma på landskapselementen eller dess renar. Observera att detta gäller redan från åtagandeperiodens början. Med träd och buskar av igenväxningskaraktär menas träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag. Träd och buskar som kan skada natur- och kulturmiljövärden ska också tas bort. Hit räknas varken träd eller buskar som haft betydelse i den äldre markanvändningen eller deras ersättningsträd. 2. Vissa av landskapselementen ska utöver punkt 1 underhållas på det sätt som anges i sammanställning 2 på sidan Upplag och avfall, t.ex. gammalt foder eller uttjänt virke, skrot och rensningsmassor ska forslas bort från landskapselementen och dess renar. Länsstyrelsen får även föreskriva om extra skötselvillkor för landskapselement som består av träd, samt tider och former för bete. Länsstyrelsen kan även undanta enstaka landskapselement, eller del av landskapselement, från skötsel i de fall skötseln kan skada en utrotningshotad art. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

20 SAMMANSTÄLLNING 1 Definitioner av värdefulla landskapselement Landskapselementen ska huvudsakligen ha tillkommit före Värdefullt landskapselement Definition Allé Anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. Renar inkluderas. I landskapselementet Allé får inte landskapselementet Hamlat träd räknas separat för erhållande av ersättning. Brukningsväg Väg utan asfalt eller oljegrus som använts eller används för transporter inom gården. Renar och eventuellt dike inkluderas. I landskapselementet Brukningsvägar får inte landskapselementet Öppet dike räknas separat för erhållande av ersättning. Brunn, källa Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig konstruktion av trä eller sten. Omgivande ren inkluderas. Byggnadsgrund Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar och omgivande ren inkluderas. Landskapselementet Byggnadsgrund får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ligger på landskapselementet Åkerholme. Fornlämningslokal Fasta fornlämningar, ovan jord, enligt kulturminneslagen med kringliggande skydds- eller fornlämningsområde. Landskapselementet Fornlämningslokal får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ligger på landskapselementet Åkerholme. Fägata Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar. Renar inkluderas. I landskapselementet Fägata får inte landskapselementen Stenmur, Gärdsgård av trä och Brukningsväg räknas separat för erhållande av ersättning. Gärdsgård av trä Gärdsgård uppförd i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap. Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä t.ex. bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja eller ståltråd. Angränsande renar och eventuell grind inkluderas. Landskapselementet Gärdsgård av trä får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet Fägata. Hamlat träd Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i hamling. En skyddszon där konkurrerande vegetation kan skada trädet inkluderas. Landskapselementet Hamlat träd får inte samtidigt ingå i landskapselementen Pilevall, pilerad, Allé eller Solitärträd vid beräkning av ersättning. Jordvall, gropvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller hägnad. Renar och parallellt grävt dike inkluderas. Landskapselementet Jordvall, gropvall får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementen Pilevall, pilerad. Läplantering Långsträckta täta rader av träd eller träd och buskar omgivna av åkermark. Läplanteringen är gjord som skydd mot vind och jorddrift. Renar inkluderas. Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet Läplantering. Småvatten Mindre vattensamling som huvudsakligen varit nyttjad för agrara verksamheter. Anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka eller naturbildat småvatten med en areal mindre än 0,1 ha, som ständigt håller ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande ren inkluderas. Landskapselementet Småvatten får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ligger i landskapselementet Åkerholme. Odlingsröse, stentipp Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Renar inkluderas. Landskapselementet Odlingsröse, Stentipp får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ligger på landskapselementet Åkerholme. Hamlade pilar som ingår Pilträd, eller andra liknande träd, ursprungligen planterade i rad på en jordvall eller längs en väg. Pilträden är präglade av hamling. i rader eller häckar Renar inkluderas. Landskapselementet Pilevall, pilerad får vid beräkning av ersättning inte samtidigt tas upp som landskapselementen Allé eller Hamlat träd. Ren mellan åkerskiften Gräsbärande ren mellan åkerskiften som utgör eller har utgjort fast gräns mellan skiften eller brukningsenheter. Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementen Läplantering eller Trädrad, buskrad. Solitärträd Enstaka fristående träd i åkermark. En skyddszon om minst 2 meters radie runt stammen inkluderas. Trädets skyddszon ska vara helt omgiven av åkermark. Landskapselementet Solitärträd får inte samtidigt räknas som landskapselementet Hamlat träd vid beräkning av ersättning. Stenmur Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Omgivande renar inkluderas. Landskapselementet Stenmur får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet Fägata. Traditionell hässja eller storhässja i bruk Hässja av huvudsakligen traditionell träkonstruktion som är i bruk. Trädrad, buskrad Långsträckt anlagd, hävdad räcka av ädla lövträd eller taggbuskar och bärande buskar i anslutning till åkermark. Växterna bildar en sammanhängande rad. Renar inkluderas. Denna typ av landskapselement förekommer endast i fullåkersbygd. Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet Trädrad, buskrad. Liten svårbrukad åker Åker som till sin storlek är högst 0,3 hektar och varaktigt avgränsad av diken, vägar, hägnader, naturformationer etc. Omgivande renar inkluderas. Åkerholme Fastmarksimpediment helt omgivet av åkermark. Arealen är minst 100m 2 och högst 0,1 hektar. Landskapselementet Åkerholme ska för beräkning av ersättning dominera om det på sig bär något av landskapselementen Odlingsröse, stentipp, Byggnadsgrund och Fornlämningslokal, Småvatten eller Överloppsbyggnad. Öppet dike Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering av åkermark. Diket är vattenförande någon del av året. Renar inkluderas. Landskapselementet Öppet dike får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet Brukningsväg. Överloppsbyggnad Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning/hushållning. Byggnaden ska ha fungerande tak och i övrigt exteriört autentiskt utseende. Det område kring en byggnad som är avgörande för dess bevarande inkluderas. Byggnad som används för boende eller som är viktig för företags produktion är inte att betrakta som en överloppsbyggnad. Landskapselementet Överloppsbyggnad får inte räknas separat för erhållande av ersättning när det ligger på landskapselementet Åkerholme. 2 0 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

21 SAMMANSTÄLLNING 2 Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement Värdefullt landskapselement Skötselåtgärder Allé Lövträd ska hållas fria från stamskott och i förekommande fall beskäras. Utgångna träd ska ersättas. Brukningsväg Vägbanor och förekommande diken ska underhållas och de ska fungera. Brunn, källa Eventuellt lock, uppfordringsanläggning etc. ska underhållas. Fägata Hägnaderna ska underhållas på det sätt och i det material som traditionellt förekommer i regionen och eventuell grind ska underhållas och vara användbar. Gärdsgård av trä Gärdsgården ska underhållas på det sätt och i det material som traditionellt förekommer i regionen. Eventuell grind ska underhållas och vara användbar. Hamlat träd Trädet ska hamlas på det sätt och med det intervall som är traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ska ersättas. Läplantering Utgångna träd och buskar ska ersättas. Hamlade pilar som ingår Träden ska beskäras med en teknik och i de intervall som är traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ska ersättas. i rader eller häckar Stenmur Muren ska underhållas och eventuella skador som uppkommit under året ska åtgärdas. Eventuell grind ska underhållas och vara användbar. Traditionell hässja eller Grödan ska slås och hässjas varje år. Hässjorna ska underhållas. storhässja i bruk Trädrader, buskrader Trädrader och buskrader ska hållas täta. Buskar ska föryngringsbeskäras. Skötseln ska ske enligt av länsstyrelsen fastställda skötselkrav. Liten svårbrukad åker Åkerns fältform ska bevaras. Öppet dike Diket ska vara i funktion och rensas vid behov. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

22 UTROTNINGSHOTADE HUSDJURSRASER Ersättning lämnas för att hålla djur av utrotningshotade raser. Syftet är att öka antalet vuxna, renrasiga djur av svenska utrotningshotade husdjursraser så att rasernas fortlevnad och den biologiska mångfalden säkras. Åtagandet är femårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller hela perioden 1 januari 31 december ANSÖKAN OM ERSÄTTNING Blanketten för ansökan om åtagande, utbetalning och utökning ska skickas till Jordbruksverket. Denna handling ska inte skickas in tillsammans med blanketten SAM Blanketter skickas ut till alla som har ett åtagande sedan tidigare. Den som inte har ett åtagande sedan tidigare kan beställa blankett från Jordbruksverket. ERSÄTTNINGAR Djurslag Årligt ersättningsbelopp Mjölkkor, am- och dikor, övr kr nötkreatur över 2 års ålder Övriga nötkreatur från 6 månaders 600 kr ålder till 2 års ålder Får och getter 150 kr Svin 500 kr Ersättning kan inte lämnas om beloppet understiger kronor. RASER Följande husdjursraser är upptagna på Jordbruksverkets lista över utrotningshotade svenska husdjursraser som berättigar till ersättning. Nötkreatur fjällko rödkulla allmogeko (väneko, ringamålako, bohuskulla) Får gutefår ryafår svenskt finullsfår allmogefår (skogsfår, dala pälsfår, roslagsfår) Getter svensk lantrasget allmogeget (göingeget, jämtget) Svin linderödssvin VILLKOR Ersättning för bevarande av utrotningshotade husdjursraser lämnas i hela Sverige. Femårsåtagandet omfattar ett totalt antal djurenheter, vilket bestäms av djurinnehavet år 1. Djurägaren förbinder sig att under resterande 4 år hålla minst 50 procent av det antal djurenheter som finns i åtagandet. Om djurinnehavet ökar, kan djurägaren ansöka om utökning av femårsåtagandet år 2 eller senare. En mindre utökning kommer att läggas till det ursprungliga åtagandet medan en större utökning leder till ett nytt femårsåtagande med början 1 januari Renrasighet Ersättning kan endast lämnas för renrasiga djur. Renrasigheten ska styrkas med härstamningsintyg från officiell husdjurskontroll eller med ett genbanksintyg (se tabell 1 på sidan 23). Vissa avelsföreningar har egna krav på renrasighet. Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma ras. Djurägaren ska följa en avelsplan som har godkänts av Jordbruksverket. 2 2 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

23 Härstamningskontroll Djuren ska vara anslutna till officiell husdjurskontroll eller genbanksverksamhet under hela åtagandeperioden (se tabell 1). Detta innebär att djurägaren ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de regler som gäller för årlig rapportering till respektive organisation. Anslutningen är en förutsättning för möjlighet till avelsarbete inom varje ras. Detta är särskilt betydelsefullt för raser med ett litet antal individer. Ålderskrav Nötkreatur och svin över 6 månader berättigar till ersättning. Får och getter ska ha satts in i avel för att vara berättigande till ersättning. Även handjur är ersättningsberättigande. Villkoret för ålder på får, getter och svin som tas upp i ansökan, ska vara uppfyllt senast den 25 mars. Detta gäller inte nötkreatur, eftersom åldersuppgifter hämtas från centrala nötkreatursregistret (CDB). Hållandeperiod Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att djurägaren i minst 2 månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i ansökan om utbetalning. Detta räknat från dagen efter det att ansökan kommit in till Jordbruksverket. För nötkreaturen krävs ingen hållandeperiod. I stället görs en beräkning av antalet djurenheter för varje djur i ansökan. Beräkningen baseras på de händelser och uppgifter om ålder som djurägaren rapporterar till CDB. Räkningsperioden är 1 september augusti Det innebär att ansökan kan kompletteras med ytterligare nötkreatur fram till den 31 augusti Ersättningsdjur Får, getter och svin som redovisas i ansökan får ersättas med andra djur som på ersättningsdagen uppfyller alla villkor för ersättningsformen. En förutsättning för att ersättningen ska godkännas är att bytet sker inom 20 dagar från det att djuret lämnat jordbruksföretaget och att antalet djurenheter inte minskar mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna. Bytet ska noteras i stalljournalen. Minskat antal Det är möjligt att skriftligen dra tillbaka djur från sin ansökan. Det kan dock bara göras innan länsstyrelsen meddelat resultat av administrativ kontroll eller skickat besked om att kontrollbesök kommer att göras. Det är möjligt att även efter denna tidpunkt dra tillbaka djur för vilka inga felaktigheter har påträffats vid kontrollen. Anmälan om tillbakadragna djur ska snarast skickas in till Jordbruksverket. Om ett djur dör under hållandeperioden och det gör att antalet djurenheter för får, getter eller svin minskar, ska minskningen anmälas skriftligen till Jordbruksverket inom 10 arbetsdagar efter det att minskningen upptäckts. Djurmärkning Djuren måste vara märkta och journalförda enligt EU:s djurmärkningsregler. Alla djur ska vara individmärkta, även får, getter och svin. Tabell 1 Ras Rasföreningens egna krav Organisation eller förening som bedriver härstamningskontroll på renrasighet eller av Jordbruksverket godkänd genbanksverksamhet Fjällras Far 87,5% Svensk Mjölk Rödkulla Mor 70% husdjursföreningarna Morfar 87,5% Väneko Föreningen Allmogekon Ringamålako Bohuskulla Dala pälsfår Svenska Fåravelsförbundet Roslagsfår -Fårkontrollen Skogsfår Finullsfår Far 93,75% Svenska Fåravelsförbundet Ryafår Mor 93,75% -Fårkontrollen Gutefår Svensk lantrasget Svensk Mjölk husdjursföreningarna Göingeget, Jämtget Föreningen Allmogegeten Linderödssvin Föreningen Landtsvinet S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

24 ÖPPET OCH VARIERAT ODLINGSLANDSKAP Ersättning lämnas för skötsel av slåttervall och betesvall på åkermark. Syftet är att bevara odlingslandskapet och förhindra omfattande nedläggning av jordbruksmark. Därigenom bevaras en biologisk mångfald och värdefulla kulturmiljöer. Åtagandet är femårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller hela perioden 1 januari december ERSÄTTNINGAR Årlig ersättningsnivå: Stödområde 1 3 Stödområde 4 Stödområde kr/ha 900 kr/ha 400 kr/ha VILLKOR Ersättning ges för miljövänlig odling av slåtteroch betesvall på åkermark inom stödområde 1 5 eller på öar utan fast landförbindelse (med undantag för Ven). Inom stödområde 1 3 är stödet förenat med krav på djurhållning. Se karta över stödområden på sidan 25. Vallen får endast bestå av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av vallgräs och vallbaljväxter. All areal med vall som odlas på företaget inom nämnda område omfattas av åtagandet även om arealen vall förändras under åtagandeperioden. Odlingen ska dock omfatta minst 0,10 hektar under varje enskilt år under åtagandeperioden. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att berättiga till ersättning. Skötsel All åkermark med vall som odlas på jordbruksföretaget inom stödområde 1 5 och på öar utan fast landförbindelse (med undantag för Ven) ska skötas enligt reglerna under hela åtagandeperioden: inom vallen är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel, vallen får dock brytas kemiskt vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort vallen ska ligga obruten minst två vintrar i följd. Vallen får brytas tidigast efter det att den betats eller slagits minst två år i följd. Särskilda villkor inom stödområdena 1 3 Inom stödområde 1 3 är stödet förenat med krav på djurhållning. Jordbrukaren ska bedriva mjölk- eller köttproduktion med nötkreatur, tackor eller getter. Med tacka och get avses hondjur som har satts in i avel eller är äldre än 1 år. Med tacka/get som satts in i avel menas tacklamm/get som seminetats eller som släppts till bagge/bock för betäckning. Villkoren ska ha uppfyllts under hållandeperioden för stödåret. Hållandeperioden för tackor och getter är 2 månader. Det innebär att djurägaren i minst 2 månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i ansökan om utbetalning. Detta räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen. Djuren behöver dock inte hållas på brukningscentrum. 2 4 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

25 I ansökan om utbetalning ska brukaren med brukningscentrum i stödområde 1 3 redovisa det antal tackor och getter som kommer att hållas under hållandeperioden. Tackor och getter som redovisas i ansökan får ersättas med andra djur som på ersättningsdagen uppfyller alla villkor för stödet. En förutsättning för att ersättningen ska godkännas är att bytet sker inom 20 dagar från det att djuret lämnat jordbruksföretaget och att antalet djurenheter inte minskar mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna. Bytet ska noteras i stalljournalen. Det är möjligt att skriftligen dra tillbaka djur från sin ansökan. Det kan dock bara göras innan länsstyrelsen meddelat resultat av administrativ kontroll eller skickat besked om att kontrollbesök kommer att göras. Det är möjligt att även efter denna tidpunkt dra tillbaka djur för vilka inga felaktigheter har påträffats vid kontrollen. Anmälan av tillbakadragna djur ska snarast skickas in till länsstyrelsen. Om ett djur dör under hållandeperioden och det gör att antalet djurenheter för tackor och getter minskar, ska minskningen anmälas skriftligen till länsstyrelsen inom 10 arbetsdagar efter det att minskningen upptäckts. För nötkreatur krävs ingen hållandeperiod. Antalet nötkreatur hämtas automatiskt ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Uppgifterna baseras på de produktionsplatsnummer som brukaren redovisat i ansökan. Räkningsperioden för nötkreatur omfattar tiden 1 september augusti Ersättning lämnas för så stor areal som motsvaras av följande genomsnittliga djurinnehav. Stödområde där Antal djurenheter brukningscentrum finns per hektar 1 0,83 2a 0,95 2b 1,00 3 1,05 Antal djurenheter inom stödområdena 1 3 beräknas enligt följande: Djurslag Djurenheter Mjölkkor 1,0 Övriga nötkreatur äldre än 2 år 1,0 Nötkreatur mellan 6 månader och 2 år 0,6 Tackor 0,15 Getter av honkön 0,15 Stöd för öppet och varierat odlingslandskap inom stödområde 1 3 baseras således dels på antalet djurenheter inom jordbruksföretaget och dels på hur många hektar vall som finns inom företaget. Den maximala stödberättigande arealen inom stödområde 1 3 beräknas genom att det genomsnittliga antalet djurenheter på företaget divideras med den arealfaktor (antalet djurenheter per hektar) som gäller för det aktuella stödområdet. Jordbrukare med mark inom flera stödområden För jordbrukare med vall i två eller flera stödområden tillämpas den ersättningsnivå som gäller där respektive skifte är beläget. Vilken av arealfaktorerna som används vid beräkning av den maximala stödberättigande arealen i stödområde 1 3 styrs av det stödområde inom vilket brukningscentrum är beläget. För företag med vall i stödområde 1 3 och med brukningscentrum utanför område 1 3 gäller särskilda regler. Ersättning lämnas för vall inom område 1 3 utan krav på innehav av djur och med det belopp per hektar som gäller för område 4. För företag med vall i både stödområde 3 och 4 och med brukningscentrum i område 3 gäller också särskilda regler. Den ersättningsnivå och det krav på innehav av djur som gäller för område 3 gäller också för hela företaget. Stödområden miljöersättningar 1 2a 2b S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

26 EKOLOGISKA PRODUKTIONSFORMER Ersättning lämnas till jordbrukare med ekologisk odling med eller utan ekologisk djurhållning. Syftet är att öka omfattningen av den ekologiska odlingen och djurhållningen. Åtagandet är femårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller hela perioden 1 januari december ERSÄTTNINGAR EKOLOGISK ODLING Årlig ersättningsnivå i stödet för ekologiska produktionsformer. Vall och grönfoder Spannmål och proteingrödor Oljeväxter Potatis Övriga grödor Grönsaker Frukt och bär 500 kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha kr/ha ERSÄTTNINGAR EKOLOGISK DJURHÅLLNING Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas i form av en extra ersättning för ekologiskt odlad slåttervall, betesvall och grönfodergrödor. Grönfodergrödor får dock inte ingå i ansökan om arealersättning, men däremot kan slåttervallen anmälas till gräsensilagestödet. Ersättningen baseras på antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur) och suggor inom företaget. 1,00 djurenhet kvalificerar för ersättning för 1,00 hektar. Djurantalet får variera mellan åren under åtagandeperioden. Den ekologiska djurhållningen måste dock omfatta minst ett djur varje enskilt år under hela åtagandeperioden. Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet Mjölkkor, am- och dikor 1,00 Ungnöt 1,67 Suggor 2,00 Tackor, getter (hondjur) 6,67 Ersättning per djurenhet: kr/ha VILLKOR Ersättning för ekologiska produktionsformer lämnas i hela landet och ersättningsnivåerna är lika i hela Sverige. GMO Genetiskt modifierade organismer (GMO) eller produkter som framställts ur eller genom sådana organismer får inte användas, med undantag för veterinärmedicinska läkemedel. Marknadsföring av produkter En brukare som får stöd för ekologiska produktionsformer har inte automatiskt rätt att sälja sina produkter som ekologiska. En lantbrukare som vill marknadsföra sina produkter som ekologiska ska ansluta sig till kontroll av ett i Sverige godkänt kontrollorgan (KRAV). Kontrollen kan göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen ekologisk i märkning och marknadsföring av sina produkter. Det finns dock inget krav på anslutning till KRAV eller kontroll enligt EU:s regler för att stöd för ekologiska produktionsformer ska lämnas. EKOLOGISK VÄXTODLING Förutsättningar för ersättning Ersättning för ekologisk odling lämnas endast för odling på åkermark. Med åkermark menas 2 6 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

27 mark som är lämplig att plöja och kan användas till växtodling eller bete. All åkermark som ingår i jordbrukarens åtagande måste skötas enligt reglerna under hela den femåriga åtagandeperioden. Den ekologiska odlingen får inte flyttas runt mellan olika åkrar på gården utan måste bedrivas på samma mark under hela åtagandeperioden. Den mark som odlas i enlighet med dessa regler ska vara klart avskild från mark som inte odlas ekologiskt. Med klart avskild menas att det ska gå att se var skiftesgränsen mot konventionellt odlad mark går, även om det inte finns någon gröda, t.ex. efter skörd eller jordbearbetning. En jordbrukare behöver inte ansluta hela sin areal till stödet. Ersättning lämnas för odling av grödor som årligen används till livsmedel, foder eller utsädesproduktion. Gröngödslingsgrödor är inte ersättningsberättigande. Odlingen ska bedrivas med sikte på god skörd genom att lämpliga och tillåtna åtgärder vidtas. Ersättning lämnas inte för uttagen areal. Dock finns möjligheten för de odlare som har hela sin produktion (dvs. även djuren) ansluten till KRAV:s kontroll att använda den uttagna arealen till odling av foderbaljväxter. Någon ersättning för ekologisk odling lämnas dock inte. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att berättiga till ersättning. Du som odlar potatis eller grönsaker behöver inte längre redovisa vändtegar. Vändtegar, som är nödvändiga för odlingen och som sträcker sig högst 10 meter ut från den odlade grödan, ingår i den ersättningsberättigande arealen. Vid kontroll ska brukaren kunna lämna uppgifter om följande: växtföljder för den mark som odlas i enlighet med stödreglerna för förökningsmaterial: ursprung och behandling för tillförda gödsel- och jordförbättringsmedel: datum för spridning, ursprung och mängd för tillförda bekämpningsmedel: datum för spridning, ursprung och mängd andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen. sådd- och planteringstidpunkt Jordens bördighet och växtnäringsförsörjning Markens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller höjas genom att en eller flera av följande åtgärder vidtas med sikte på god skörd: odling i lämplig växtföljd odling av baljväxtrika vallar odling av ettåriga gröngödslingsgrödor odling av växter med djupt rotsystem nedbrukning av organiskt material från företag som odlar enligt reglerna för ekologisk odling tillförsel av gödsel eller biprodukter från ekologiskt hållna djur Biodynamiska preparat framställda av stenmjöl, stallgödsel eller växter får användas. Preparat som innehåller mikroorganismer eller växter får användas för att stimulera komposteringsprocessen. Behovet av denna användning måste dock konstateras (se nedan). Gödsel- eller jordförbättringsmedel Om ovanstående metoder inte ger tillräcklig näringstillförsel för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga, eller hålla marken i god kondition, får i undantagsfall andra gödsel- eller jordförbättringsmedel användas (se sammanställning 3 och 4). Vissa av dessa gödsel- eller jordförbättringsmedel får bara användas efter förhandsprövning av länsstyrelsen. Ansökan om förhandsprövning ska ske på en av Jordbruksverket fastställd blankett (E6.20) och ha kommit in till länsstyrelsen senast tre veckor före första spridningsdatum. Brukare som är anslutna till KRAV:s kontroll behöver inte använda denna blankett, utan där ska kontrollorganet avgöra om det finns behov av att använda dessa medel. Samma förfarande ska användas om brukaren vill utnyttja preparat av mikroorganismer för att förbättra markens bördighet och biologiska aktivitet. Gödsel- och jordförbättringsmedel får endast användas enligt bestämmelserna i stödet och enligt svenska bestämmelser om användning av gödselmedel. Uppgifterna redovisas lämpligen i form av en växtodlingsplan. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

28 SAMMANSTÄLLNING 3 VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV GÖDSEL FRÅN DJUR SOM INTE HÅLLS EKOLOGISKT. Gödsel från fjäderfä i bur och pälsdjur i bur får inte i något fall användas i ekologisk odling. Gödsel från specialiserad slaktsvinsproduktion och specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar får användas endast om djuren hålls på brukarens egna produktionsenhet och är brukarens egna. Gödsel från slaktsvinsproduktion i ströbäddsboxar får användas. Komposterad stallgödsel, vanlig stallgödsel, torkad stallgödsel, flytande gödsel och torkad fjäderfägödsel får användas endast om villkor om djurtäthet är uppfyllt (se nedan). Förhandsprövning krävs före användning av gödsel från djur som inte är brukarens egna och som inte finns på brukarens produktionsenheter. Gödsel från djur som är brukarens egna får användas utan förhandsprövning. Vid kontroll ska brukaren kunna visa att det har funnits behov av att använda sådan gödsel under odlingsperioden. Villkor om djurtäthet Det totala antalet djur per hektar (som är tillgänglig för spridning av gödsel) får inte vara högre än följande: kalvar yngre än 1 år 5 djur/hektar nötkreatur mellan 1 och 2 år mjölkkor inklusive utslagskor och sinkor över 2 år övriga nötkreatur över 2 år inklusive ko med kalv under 6 månader tackor med tillhörande lamm samt andra får getter med tillhörande killingar samt andra getter suggor i produktion slaktsvin värphöns unghöns slaktkycklingar kalkoner, ankor och gäss ston med tillhörande föl under 6 månader och andra hästar 3,3 djur/hektar 1,6 djur/hektar 2 djur/hektar 13,3 djur/hektar 13,3 djur/hektar 2,2 djur/hektar 10,5 djur/hektar 100 djur/hektar 250 djur/hektar 470 djur/hektar 140 djur/hektar 2 djur/hektar 2 8 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

29 SAMMANSTÄLLNING 4 Villkor för användning av övriga gödsel- och jordförbättringsmedel. Följande produkter får användas efter förhandsprövning där behovet först konstaterats av godkänt kontrollorgan eller länsstyrelse. Produkter som är sammansatta av eller endast innehåller Beskrivningen av produkten, krav på sammansättningen och det som anges nedan villkor för användning Komposterat eller fermenterat hushållsavfall Produkt från källsorterat hushållsavfall som komposterats eller genomgått anaerob fermentering för biogasproduktion. Endast vegetabiliskt och animaliskt avfall. Producerat i ett slutet och kontrollerat insamlingssystem som godkänts av Jordbruksverket. Högsta tillåtna koncentration i mg/kg torrsubstans: kadmium 0,7, koppar 70, nickel 25, bly 45, zink 200, kvicksilver 0,4, krom (total) 70, krom (VI) 0 (detektionsgräns). Tillåtet under en period som löper ut den 31 mars Andra råvaror som är godkända som gödselmedel i ekologisk odling får ingå i den blandning som komposteras respektive rötas, exempelvis vallgräs, halm eller andra skörderester samt övriga produkter som är godkända att använda som gödselmedel i ekologisk odling. Komposterad eller fermenterad blandning av vegetabiliskt Produkt från blandning av vegetabiliskt material som genomgått anaerob material som inte är ekologiskt producerat fermentering för biogasprodukter. Andra råvaror som är godkända som gödselmedel i ekologisk odling får ingå i den blandning som komposteras respektive rötas, exempelvis vallgräs, halm eller andra skörderester samt övriga produkter som är godkända att användas som gödselmedel i ekologisk odling. Guano Produkter eller biprodukter av animaliskt ursprung från djur Blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, avfettat benmjöl, fiskmjöl, köttmjöl, som inte är ekologiskt hållna fjäder-, hår- och chiquette -mjöl, ull, päls, hår, mjölkprodukter. För päls är högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg torrsubstans 0 (detektionsgräns) Alger och därav beredda produkter Får endast användas om det framställts genom: 1. fysisk bearbetning, t.ex. torkning, frysning, malning 2. extraktion med vatten eller utspädda syror eller alkaliska lösningar 3. fermentation Kalk från sockerframställning Basiskt slagg T.ex. Thomasfosfat och Thomasslagg Råkaliumsalt T.ex. kainit, sylvinit Kaliumsulfat eventuellt innehållande magnesiumsalt Framställt av råkaliumsalt genom fysikalisk extraktion Kalciumklorid Lösning av kalciumklorid. För behandling av blad på äppelträd efter konstaterad kalciumbrist Rent svavel Spårämnen Bor, kobolt, koppar, järn, mangan, molybden, zink Natriumklorid Endast stensalt är tillåtet Följande produkter får användas utan att behovet först konstaterats av godkänt kontrollorgan eller länsstyrelse. Produkter som är sammansatta av eller endast Beskrivning av produkten, krav på sammansättningen och innehåller det som anges nedan villkor för användning Torv Får endast användas till trädgårdsgrödor Leror T.ex. perlit, vermiculit Avfall från svampodling som inte är ekologisk Det ursprungliga odlingssubstratet får endast bestå av de produkter som finns upptagna i denna tabell Exkrement från maskar (maskkompost) och insekter Produkter och biprodukter av vegetabiliskt ursprung Produkter och biprodukter som inte är ekologiskt producerade, t.ex. malda kakor från oljeväxter, skal från kakaobönor, maltgroddar, äppelrester Sågspån och träflis Får endast användas om det kommer från trä eller virke som inte behandlats kemiskt efter avverkningen Komposterad bark Träaska Mjukt malet råfosfat Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor Aluminiumkalciumfosfat Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor. Får endast användas på basiska jordar (ph > 7,5) Vinasse och vinasseextrakt Vinasse från salmiakproduktion är inte tillåtet Naturligt förekommande kalciumkarbonater T.ex. krita, märgel, pulveriserad kalksten, alg-kalk, fosfathaltig krita Naturligt förekommande kalcium- och magnesiumkarbonater T.ex. dolomitkalk, pulveriserad magnesiumhaltig kalksten Magnesiumsulfat T.ex. kieserit Kalciumsulfat T.ex. gips. Endast naturligt förekommande Stenmjöl S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

30 Utsäde, plantor och annat förökningsmaterial Förökningsmaterialet ska vara ekologiskt odlat. För att det ska räknas som ekologiskt odlat krävs följande: ettårigt förökningsmaterial ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i åtminstone en växtgeneration förökningsmaterial av fleråriga växter ska härstamma från en föregående växtgeneration som odlats ekologiskt i åtminstone två odlingssäsonger. I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial av någon art eller sort tar slut under odlingssäsongen eller inte finns tillgängligt på marknaden kan förökningsmaterial som inte är ekologiskt producerat användas i stället under förutsättning att Jordbruksverket godkänt användningen. Jordbruksverket kan godkänna användning av konventionellt obetat utsäde i form av generella och individuella dispenser. Sådatumet är avgörande för om denna dispens kan beviljas. Vilket utsäde eller vegetativt förökningsmaterial som då får användas bestäms av Jordbruksverket och ändras i regel inför och under varje växtodlingssäsong. Aktuell information om detta lämnas bl.a. på Jordbruksverkets webbplats ( Länsstyrelsen har också information om detta. Bekämpning av skadedjur, sjukdomar och ogräs För att förebygga att odlingen skadas av skadedjur, sjukdomar och ogräs får följande åtgärder vidtas: val av lämpliga arter och sorter odling i lämplig växtföljd mekanisk bearbetning flamning och ångning utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller antagonister användning av fällor och fångstanordningar Om ovanstående metoder inte räcker till för att hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga får de produkter som anges i sammanställning 5 användas enligt de villkor som framgår där. SAMMANSTÄLLNING 5 Produkter för bekämpning av växtskadegörare. Produkter som undantagsvis får användas för bekämpning av växtskadegörare. Produkterna ska vara godkända att använda av Kemikalieinspektionen eller vara undantagna från ett sådant godkännande. Preparaten får inte innehålla genetiskt modifierade organismer. Pyretriner utvunna ur Tanacetum (Chrysanthemum) cinerariaefolium Preparat baserade på Azadirachta indica (nim) Bivax Feromoner Koppar (II) oxiklorid* Kopparhydroxid* Svavel Svavelkalk Kaliumbaserade fettsyror (såpor) Preparat innehållande naturligt förekommande patogener hos växtskadegörare Vegetabiliska och animaliska oljor Paraffinolja Lecitin Gelatin Hydrolyserade proteiner Diammoniumsulfat Järn (III) fosfat Insektsmedel. Eventuellt innehållande piperonylbutoxid som synergist Insektsmedel. Får endast användas på prydnadsväxter Får användas som sårbalsam Endast i fällor och dispensrar. Endast i syfte att bestämma antalet skadegörare Medel mot svamp i odlingar av frukt och bär, i potatis, plantskoleväxter och på prydnadsväxter utomhus. Högst 8 kg koppar per hektar och år. Endast under en period som löper ut den 31 december Behovet ska vara konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. Får användas mot svamp Medel mot svamp, insekter och kvalster Medel mot svamp och insekter Till exempel Bacillus thuringiensis Medel mot insekter, kvalster och svamp, groddhämmare. Medel mot insekter och kvalster Medel mot svamp Insektsmedel Lockämne. Endast för användning i enlighet med godkända användningsmetoder tillsammans med andra lämpliga produkter i denna tabell Lockämne som endast används i fällor Medel mot sniglar. Endast för spridning på marken mellan odlade plantor * När denna broschyr trycktes fanns inga godkända preparat för jordbruks- och trädgårdsgrödor. 3 0 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

31 Frukt- och bärodling Odlingen ska skötas med sikte på god skörd. Fruktträd ska, om de är av sådan sort att detta krävs, årligen beskäras. Brukaren ska vid kontroll kunna visa dokumentation av de åtgärder som vidtagits i odlingen. För att ersättning ska kunna lämnas måste det finnas minst följande antal träd eller plantor per hektar: Äpple, päron, plommon eller körsbär 400 Smultron eller lingon Jordgubbar eller åkerbär Hallon, björnbär eller björnbärskorsningar Havtorn Vinbär, krusbär, blåbär, nypon, aronia, vindruvor Fläder 600 Den som odlar druvor till t. ex. kommersiell vinproduktion måste följa EU:s regler om vin. Kontakta Jordbruksverket för mer information. Observera att även ett skifte med frukt- eller bärodling måste vara minst 0,10 hektar för att berättiga till ersättning. EKOLOGISK DJURHÅLLNING Förutsättningar för ersättning Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas i form av en extra ersättning för ekologiskt odlad slåttervall, betesvall och grönfodergrödor. Grönfodergrödor får dock inte ingå i ansökan om arealersättning, men däremot kan slåttervallen anmälas till gräsensilagestödet. Ersättningen baseras på antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur) och suggor inom företaget. 1,00 djurenhet kvalificerar för ersättning för 1,00 hektar. Djurantalet får variera mellan åren under åtagandeperioden. Den ekologiska djurhållningen måste dock omfatta minst ett djur under hela åtagandeperioden. Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet Mjölkkor, am- och dikor 1,00 Ungnöt (6 mån 2 år) 1,67 Suggor 2,00 Tackor, getter (hondjur över 1 år eller som har satts i avel) 6,67 Brukaren ska vid ansökan om åtagande ange att djurhållningen är ekologisk. Vid ansökan om utbetalning ska brukaren anmäla det faktiska antal djur under året för tackor, getter och suggor. Minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning ska hållas under det stödår (hållandeperiod) ansökan om utbetalning gäller. För nötkreatur krävs ingen hållandeperiod. I stället görs en beräkning av totalt antal djurenheter i ansökan. Beräkningen baseras på de uppgifter som finns rapporterade till centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden för nötkreatur omfattar tiden 1 september augusti Första året i ett åtagande för ekologiska produktionsformer är räkningsperioden 1 januari 31 augusti Uppgifterna baseras på de produktionsplatsnummer som brukaren redovisat som ekologiska. Med tacka och get avses hondjur som har satts in i avel eller är äldre än 1 år. Med tacka/get som satts in i avel menas tacklamm/get som seminerats eller som släppts till bagge/bock för betäckning. Djuren som tas upp i ansökan måste vara tackor, getter eller suggor dagen efter ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen. Tackor, getter och suggor som redovisas i ansökan får ersättas med andra djur av samma slag som på ersättningsdagen uppfyller alla villkor för stödet. En förutsättning för att ersättningen ska godkännas är att bytet sker inom 20 dagar från det att djuret lämnat jordbruksföretaget och att antalet djurenheter inte minskar mot de i ansökan om utbetalning redovisade djurenheterna. Det är möjligt att skriftligen dra tillbaka djur från sin ansökan. Det kan dock bara göras innan länsstyrelsen meddelat resultat av administrativ kontroll eller skickat besked om att kontrollbesök kommer att göras. Det är möjligt att även efter denna tidpunkt dra tillbaka djur för vilka inga felaktigheter har påträffats vid kontrollen. Anmälan av tillbakadragna djur ska snarast skickas in till länsstyrelsen. Om ett djur dör under hållandeperioden (stödåret) och det gör att antalet djurenheter för får, getter eller suggor minskar, ska minskningen anmälas skriftligen till länsstyrelsen inom 10 arbetsdagar efter det att minskningen upptäckts. Om grisar släpps på ett ekologiskt vallskifte som stöd sökts på, måste marken vara bevuxen (dvs. inte uppbökad) åtminstone fram till tidpunkten för normal förstaskörd för vall för att markanvändningen ska kunna redovisas som ekologisk vall. Produktionsregler för ekologisk djurhållning Djuren måste hållas helt ekologiskt senast från S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

32 den 1 juli det första året i åtagandeperioden. Tidpunkt och orsak till att den ekologiska djurhållningen påbörjas senare än åtagandeperiodens start ska antecknas i stalljournalen. Vid en eventuell kontroll av den ekologiska djurhållningen gör länsstyrelsen en bedömning om skälen kan anses fullgoda. Alla djur av samma djurslag på en produktionsenhet (samma produktionsplatsnummer) måste hållas ekologiskt. Undantag ges för suggor där det är möjligt att ha ekologisk och konventionell produktion på samma produktionsenhet om följande villkor är uppfyllda: de ekologiskt och de konventionellt hållna suggorna inte vistas tillsammans. Undantag gäller om de ekologiskt hållna suggorna är lätt åtskiljbara från de konventionellt hållna suggorna och samtliga suggor utfodras enligt reglerna för ekologisk djurhållning utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt det finns en noggrann dokumentation av suggorna och foderhanteringen Brukaren ska kunna visa på dokumentation av den ekologiska djurhållningen. Vid kontroll ska följande uppgifter finnas tillgängliga: omfattningen av idisslares utevistelse, dvs. datum för den förlängda utevistelseperiodens start och slut, samt datum för betesperiodens start och slut uppgifter om fodrets ursprung och om fodret innehåller syntetiska vitaminer foderstat för samtliga grupper av djur uppgift om inköpta djur är uppfödda under ekologiska produktionsmetoder hälsojournal (se rubriken Veterinärvård på sidan 36) I samband med att beslut om åtagande beviljas kommer ett dokument som är lämpligt att använda som mall att skickas ut. Djurens ursprung Djur som förs in i besättningen ska komma från produktionsenheter som är anslutna till KRAV:s kontroll eller hålls enligt bestämmelserna för stödet för ekologiska produktionsformer. Undantag är tillåtna i följande fall: som ett komplement till en naturlig ökning av besättningen och för förnyelse av besättningen får, i begränsad omfattning för avel, nötkreatur, grisar, får och getter från ickeekologisk uppfödning införlivas när lämpliga ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga vid hög dödlighet på grund av omständigheter som har att göra med djurens hälsa, olyckshändelser eller med katastrofer får förnyelse av besättningen ske med icke-ekologiskt uppfödda djur när lämpliga ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga. Djurmiljö Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får enskilda djur hållas bundna under en begränsad tidsperiod. Som ett undantag får nötkreatur i byggnader uppförda före den 24 augusti 2000 hållas bundna under förutsättning att de får tillgång till regelbunden rastning. Vid nybyggnad eller omfattande tilleller ombyggnad ska lösningar som garanterar daglig rastning väljas. Regelbunden rastning innebär daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden. Vid rastning utomhus ska hänsyn tas till om det är lämpligt med hänsyn till djurens välbefinnande och markens tillstånd. Alla djur ska ha tillgång till bete och kunna använda detta när djurens välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta. För tjurar över ett år medges undantag om dessa hålls i rastgård utomhus (se sammanställning 6 på sidan 33). Ungtjurar som är anmälda till slakt får hållas inne fram till slaktdatum, dock längst till den 15 juni i Götaland och till den 1 juli i Svealand och Norrland. Länsstyrelsen kan medge undantag från dessa datum vid långa slaktköer. Suggor ska ges möjlighet att böka. För bökning kan olika material användas. Under den varma årstiden ska grisarna ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka. Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden. Moderdjur ska ges möjlighet till avskildhet vid förlossningen. Kalvar, lamm och killingar ska ges möjlighet att dia åtminstone under hela råmjölksperioden. Det är inte tillåtet att hålla kalvar i enskilda boxar när de är äldre än 1 vecka. I undantagsfall kan kalvar hållas ensamma. Boxen måste då vara avsedd för minst 2 kalvar. Avvänjning av smågrisar får inte ske tidigare än vid 40 dagars ålder. 3 2 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

33 Särskilt angivna måttbestämmelser ska tillämpas vid nybyggnation (se sammanställning 6). För byggnader uppförda före den 24 augusti 1999 och som uppfyllde de då gällande svenska reglerna för ekologisk produktion medges undantag till och med den 31 december Byggnader avsedda för djur ska ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan ska vara av helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät. Med minst halva den totala golvytan avses halva minimiytan enligt sammanställning 6. Djuren ska ha en bekväm, ren och torr liggoch viloplats som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion. För att få använda sådana produkter tillsammans med strö gäller samma krav som då de används som gödsel- eller jordförbättringsmedel. Exempelvis krävs förhandsprövning för användning av vissa produkter. SAMMANSTÄLLNING 6 Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar. Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt Utrymme utomhus (rastgård, Minsta levande vikt (kg) för djuren) m 2 /djur ej betesmark) m 2 /djur Nötkreatur högst 100 1,5 1,1 högst 200 2,5 1,9 högst 350 4,0 3 högst 500 5,0 3,7 mer än 500 minst 1 m 2 /100 kg minst 0,75 m 2 /100 kg Mjölkkor 6 4,5 Avelstjurar Får och getter 1,5 2,5 Lamm och killingar 0,35 0,5 Modersuggor med upp till 40 dagar gamla smågrisar 7,5 2,5 Slaktsvin högst 50 0,8 0,6 högst 85 1,1 0,8 högst 110 1,3 1 Smågrisar över 40 dagar och högst 30 kg 0,6 0,4 Avelsgrisar, honor 2,5 1,9 Avelsgrisar, hanar 6,0 8,0 Foder Djuren ska födas upp på ekologiskt odlat foder som huvudsakligen odlats på produktionsenheten. Minst 75 procent av det dagliga foderintaget ska vara ekologiskt odlat foder. För idisslare gäller att minst 90 procent av fodret, räknat på årligt foderintag, ska vara ekologiskt odlat foder. För grisar är motsvarande andel 80 procent. Allt inköpt foder som ska räknas som ekologiskt i foderstaten ska vara kontrollerat av KRAV. Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans. Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, kan Jordbruksverket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad period och för ett särskilt område. Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod som är 3 månader för kalvar, 45 dagar för lamm och killingar och 40 dagar för grisar. För idisslare ska minst 60 procent av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen utgöras av grovfoder. Under en period av högst tre månader tidigt i laktationen får grovfoderan- S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

34 delen i fodret sänkas till 50 procent. För idisslare ska betet utgöra minst hälften av grovfoderintaget under betesperioden. Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för grisar. Krav på foderråvaror och fodertillsatser Inom ekologisk djurhållning finns begränsningar för vilka foderråvaror och fodertillsatser som får användas. De produkter som får användas räknas upp i sammanställningarna SAMMANSTÄLLNING 7 KONVENTIONELLA FODERRÅVAROR AV VEGETABILISKT URSPRUNG Produkterna får användas enbart om de framställs eller bereds utan användning av kemiska lösningsmedel. Spannmål, produkter och biprodukter Havre, havregryn, kli av skalad havre, havreskal och havrekli Korn, kornprotein och kornfodermjöl Riskorn, riskross, riskli, risgroddar och expeller Hirskorn Rågkorn, rågfodermjöl, rågskalmjöl och rågkli Durra Vete, vetefodermjöl, veteskalmjöl, veteglutenfoder, vetegluten, vetekli och vetegroddar Speltvete Rågvete Majs, majsfodermjöl, majskli, majsgroddar, expeller och majsgluten Maltgroddar Drav Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter Rapsfrön, rapsexpeller och rapsskal Sojabönor, rostade sojabönor och sojabönskal Solrosfrön och expeller Bomullsfrön och expeller Linfrön och expeller Sesamfrön och expeller Palmkärnexpeller Rybsfröexpeller och rybsfrö Pumpfröexpeller Olivpressmassa (från fysisk extraktion av oliver) Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter Sockerbetsmassa, torkad beta Potatis, potatisprotein, potatisstärkelse och potatispulpa (biprodukt från extraktion av potatisstärkelse) Maniokrot Rotknöl av sötpotatis Tapioka Drank Andra frön och frukter, produkter och biprodukter Johannesbrödmassa och johannesbrödskidor Citrusrester Äppelmäsk Tomatrester Druvmäsk Vallfoder och grovfoder Lusern, lusernmjöl, klöver, klövermjöl, gräs (från foderväxter), gräsmjöl, hö, ensilage, halm från spannmål samt rotfrukter till foder Andra växter, produkter och biprodukter Melass som bindemedel i foderblandningar, algmjöl (erhålls genom torkning och krossning av alger, som tvättas för att minska jodhalten), pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt (endast till ungdjur), kryddor och örter Frön från baljväxter, produkter och biprodukter Kikärter (frön) Evrum ervilia (frön) Lathyrus sativus (frön) som genomgått lämplig värmebehandling Ärter (frön), ärtfodermjöl och ärtkli Åkerbönor (frön), fodermjöl och kli Bondbönor (frön) Vicker (frön) Lupinfrön SAMMANSTÄLLNING 8 FODERRÅVAROR AV ANIMALISKT URSPRUNG Endast de uppräknade produkterna får användas. Detta gäller oavsett om de producerats ekologiskt eller om de producerats konventionellt. Mjölk- och mejeriprodukter Obehandlad mjölk, mjölkpulver, skummjölk, skummjölkspulver, kärnmjölk och kärnmjölkspulver Vassle, vasslepulver, vasslepulver med låg sockerhalt och vassleproteinpulver (extraherat genom fysisk behandling) Kaseinpulver Laktospulver Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter Fisk Fiskolja och torskleverolja, ej raffinerade Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller ickelöslig form, enbart för ungdjur Fiskmjöl 3 4 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

35 SAMMANSTÄLLNING 9 Foderråvaror av mineraliskt ursprung Endast de produkter som räknas upp nedan får användas för att tillgodose djurens näringsbehov. Natrium: Havssalt, ej raffinerat Bergssalt, obearbetat från gruva Natriumsulfat Natriumkarbonat Natriumbikarbonat Natriumklorid Kalcium: Märgel Skal av vattendjur (inbegripet ben av bläckfisk) Kalciumkarbonat Kalciumlaktat Kalciumglukonat Fosfor: Dikalciumfosfat Avfluorerat dikalciumfosfat Avfluorerat monokalciumfosfat Magnesium: Magnesiumanhydrid Magnesiumsulfat Magnesiumklorid Magnesiumkarbonat Svavel: Natriumsulfat Fodertillsatser spårelement Järn (E1): Järn(II)karbonat Järn(II)sulfat, monohydrat Järn(III)oxid Jod (E2): Kalciumjodat, vattenfritt Kalciumjodat, hexahydrat Kaliumjodid Kobolt (E3): Kobolt(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat Basiskt kobolt(ii)karbonat, monohydrat Koppar (E4): Koppar(II)oxid Basiskt koppar(ii)karbonat, monohydrat Koppar(II)sulfat, pentahydrat Mangan (E5): Mangan(II)karbonat Manganoxid och mangan(iii)oxid Mangan(II)sulfat, mono- och/eller tetrahydrat Zink (E6): Zinkkarbonat Zinkoxid Zinksulfat, mono- och/eller heptahydrat Molybden (E7): Ammoniummolybdat Natriummolybdat Selen (E8): Natriumselenat Natriumselenit SAMMANSTÄLLNING 10 Endast dessa produkter får användas i djurfoder och för det ändamål som anges i rubriken. Antibiotika, koccidiostatika, läkemedel, tillväxtfrämjande medel eller andra ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion får inte användas i djurfoder. Fodertillsatser vitaminer m.m. Vitaminer ska komma från råvaror som ingår naturligt i fodret. För grisar kan syntetiskt framställda vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer få användas. För idisslare kan syntetiska A-, D- och E-vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer få användas. Detta gäller endast fram till och med den 31 december En förutsättning är att djurhållaren kan visa att idisslarnas välfärd och hälsa inte kan garanteras utan användning av dessa syntetiska vitaminer (visas t.ex. genom tillräcklig dokumentation). Fodertillsatser enzymer Inga ytterligare krav än vad som gäller för övrig animalieproduktion i Sverige Fodertillsatser mikroorganismer Inga ytterligare krav än vad som gäller för övrig animalieproduktion i Sverige Vissa produkter som används i djurfoder Bryggerijäst Fodertillsatser bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel Silikagel (E 551b) Kiselgur (E 551c) Sepiolit (E 553) Bentonit (E 558) Kaolinleror (E 559) Vermiculit (E 561) Perlit (E 599) SAMMANSTÄLLNING 11 Endast dessa produkter får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel vid ensilering. Processtekniska hjälpmedel för ensilage Havssalt, grovt bergsalt, enzymer, jäst, vassle, socker, sockerbetsmassa, mjöl av spannmål, melass samt mjölksyre-, ättiksyre-, myrsyre- och propionsyrebakterier Om det på grund av väderförhållanden krävs, för att erhålla ett säkert ensileringsresultat, får man använda mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra vid produktionen av ensilage S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

36 Förebyggande hälsovård Förebyggande hälsovård vid ekologisk animalieproduktion ska bygga på följande principer: användning av uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov och som främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner användning av högkvalitetsfoder samt regelbunden rastning och tillgång till bete så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras säkerställande av lämplig djurtäthet för att undvika överbeläggning och med det förknippade djurhälsoproblem Ovannämnda principer bör begränsa djurhälsoproblemen så att de kan kontrolleras främst genom förebyggande åtgärder. Om ett djur trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder blir sjukt eller skadat ska det omedelbart behandlas och vid behov isoleras i lämpliga lokaler. Veterinärvård Som veterinärmedicinska läkemedel ska helst fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt och växtessenser, med undantag av antibiotika) och homeopatiska produkter (t.ex. vegetabiliska och animaliska ämnen eller mineraler) samt spårelement och foderråvaror av mineraliskt ursprung (se sammanställning 9 på sidan 35) användas. Detta gäller under förutsättning att de har en effektiv verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för. Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller sannolikt inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada och behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret får kemisksyntetiskt framställda konventionella veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika användas. Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda konventionella veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika för förebyggande hälsovård. När det är befogat av veterinärmedicinska skäl är behandling med vaccin eller bedövningsmedel tillåten. Hälsojournal ska föras över alla skador och sjukdomar, deras behandling och behandlingsresultat. Även förebyggande behandlingar ska dokumenteras. Uppgifter om slakt, levandedjursbesiktning och mjölkbedömning ska journalföras. I hälsojournalen ska alla djur eller djurgrupper kunna identifieras. När veterinärmedicinska läkemedel används ska produkttypen anges tydligt tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och lagstadgad karenstid. Fortplantning och operativa ingrepp Djurens fortplantning bör i princip baseras på naturliga metoder. Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. överföring av embryon) är förbjudna. Andra operativa ingrepp än märkning, nosringning av tjurar, kastrering och avhorning är inte tillåtna om de inte är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. 3 6 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

37 MINSKAT KVÄVELÄCKAGE Ersättning lämnas för insatser med syfte att minska kväveutlakningen under vinterhalvåret. Ersättning kan lämnas för två åtgärder, dels för sådd av fånggröda, dels för vårbearbetning, dvs. att ingen jordbearbetning sker efter skörden på hösten. Observera att vårsådd ska utföras år Syftet är att minska den kvävebelastning till havet som orsakas av mänsklig verksamhet. Åtgärden riktas till områden i södra Sverige där kväveutlakningen är hög. Åtagandet är femårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller hela perioden 1 januari december ERSÄTTNINGAR Årlig ersättningsnivå: Fånggröda Vårbearbetning 900 kr/ha 400 kr/ha VILLKOR Ersättning lämnas i Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att berättiga till ersättning. Ersättning lämnas för både fånggrödor och vårbearbetning. Åtgärderna kan kombineras på samma mark. För att få ersättning för respektive åtgärd måste jordbrukaren vårbearbeta respektive odla fånggröda på en areal motsvarande minst 20 procent av vårsädsarealen för vardera åtgärden. Det räcker inte att åtgärderna tillsammans omfattar 20 procent av vårsädsarealen. Som vårsädsareal räknas vårkorn, havre, vårvete och stråblandsäd. Observera att mark som ingår i ersättningsformen för minskat kväveläckage kan anmälas som uttagen areal men berättigar inte till ersättning för uttagen areal. Fånggröda Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, fröeller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas som huvudgröda. För att få ersättning för fånggröda måste brukaren odla en areal motsvarande minst 20 procent av vårsädesarealen med fånggröda. Om större areal odlas med fånggröda lämnas ersättning även för denna areal. Fånggrödan ska sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast sista sådatum, den 15 juni Vid sådd av fånggröda ska utsädet utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig lämnas ingen ersättning för fånggrödan. Fånggrödan får brytas tidigast den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län respektive tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Fånggrödan får inte användas för slåtter, bete eller annan produktion förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggrödan får inte övergå till huvudgröda året efter aktuellt stödår. Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel spridas i fånggrödan fram till datum för brytning. Fånggrödan får putsas. Kalkning är tillåten men inte täckdikning. Särskilda regler för fånggröda efter potatis, rotfrukter eller grönsaker Särskilda regler gäller för fånggröda efter odling av potatis, rotfrukter eller grönsaker. Vid odling av dessa produkter gäller att fånggrödan ska sås snarast efter skörd av huvudgrödan. Fånggröda som sås efter potatis, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast den 1 januari. Fånggröda efter potatis, rotfrukter eller grönsaker ska bestå av höstråg eller westervoldiskt rajgräs. Höstråg ska sås snarast efter skörd, dock senast den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län respektive senast den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Westervoldiskt rajgräs ska sås snarast efter skörd, dock senast den 15 augusti. Vårbearbetning Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, vall, fånggröda eller bevuxen träda förrän efter kalenderårets slut. För att få ersättning för vårbearbetning måste brukaren avstå från att höstbearbeta en areal motsvarande minst 20 procent av vårsädesarealen. Om större areal vårbearbetas lämnas ersättning för även denna areal. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

38 Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning. Mark som har besåtts med fånggröda efter odling av potatis, rotfrukter eller grönsaker berättigar således inte till ersättning för vårbearbetning. Ersättningsberättigande areal får utgöras av mark som inte jordbearbetas efter skörd fram till och med den 31 december under det aktuella stödåret. Året efter det aktuella stödåret måste en vårsådd ske senast den 15 juni. Detta innebär att vårsådd ska ha skett senast den 15 juni Vedartade huvudgrödor är inte ersättningsberättigande. Det är inte tillåtet att utföra åtgärder på marken som leder till att den bearbetas på något sätt. Detta kan t.ex. vara täckdikning eller bete på stubben. Efter sista skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska bekämpningsmedel spridas på marken förrän efter årsskiftet. Kom ihåg att de miljöregler som finns för t.ex. spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel måste följas för mark som är anmäld för fånggröda och vårbearbetning även om de reglerna inte är del av stödvilkoren. 3 8 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

39 VÅTMARKER OCH SMÅVATTEN Från och med 2001 finns två stöd för våtmarker och småvatten: projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten Syftet med stöden är att stimulera en ökning av arealen våtmarker och småvatten i odlingslandskapet och att våtmarker och småvatten sköts så att deras värden för miljön består eller ökar. Våtmarker och småvatten är viktiga för den biologiska mångfalden och för att minska de negativa effekterna av växtnäringsläckage från jordbruksmark. De fyller även andra viktiga funktioner, som att upprätthålla grundvattennivån och öka variationen i landskapet. Projektstöd ges för en viss andel av kostnaderna för att anlägga våtmarker och småvatten. Eftersom budgeten för projektstödet är begränsad kan stödet endast ges till de anläggningar som är mest angelägna för miljön. Stödet för skötsel av våtmarker och småvatten ges för anläggningar som har anlagts år 2000 eller senare. Även brukare som inte beviljas projektstöd för anläggning och brukare som av annan anledning inte ansöker om projektstödet kan beviljas stöd för skötsel av våtmarker och småvatten. Observera att anläggning inte får påbörjas innan en ansökan om projektstöd alternativt stöd för skötsel av våtmarker och småvatten (för brukare som inte ansöker om projektstöd) lämnats in och länsstyrelsen har fattat ett beslut i ärendet. HUR GÅR ANSÖKAN OM STÖD FÖR VÅTMARKER OCH SMÅVATTEN TILL? En del av de sökande har möjlighet att få projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten innan de ska gå in i ett tioårigt åtagande om skötsel av våtmarker och småvatten (se Projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten på nästa sida). Ansökan om ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten görs på olika sätt beroende på om sökanden fått projektstöd eller inte. Sökande som inte fått projektstöd ska lämna in en ansökan om stöd för skötsel av våtmarker och småvatten innan anläggningen påbörjas. Sökande som får projektstöd för anläggning lämnar in en ansökan om projektstöd innan anläggningen påbörjas och en ansökan om ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten efter att anläggningen färdigställts. Gemensamt för alla våtmarksansökningar är att länsstyrelsen, innan anläggningen påbörjas, ska besiktiga marken på plats och fatta ett beslut om att anläggning får påbörjas. S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

40 Nedan följer ett schema över i vilken ordning ansökan lämnas in för sökande som får projektstöd respektive inte får projektstöd. SÖKANDE SOM SÖKER PROJEKTSTÖD SÖKANDE SOM INTE SÖKER PROJEKTSTÖD Intresseanmälan för projektstöd lämnas in Länsstyrelsen svarar på intresseanmälan och talar om ifall det finns möjlighet att få projektstöd eller inte Möjlighet att få projektstöd finns inte Ansökan om projektstöd lämnas in Länsstyrelsen beslutar om projektstöd BIFALL AVSLAG Sökanden vill anlägga våtmark utan projektstöd Sökanden lämnar in en ansökan om ett tioårigt åtagande för skötsel av våtmarker och småvatten (detta är samtidigt en ansökan om att få anlägga våtmarken eller småvattnet) Våtmarken eller småvattnet anläggs Länsstyrelsen beslutar om ansökan om att få anlägga våtmarken eller småvattnet AVSLAG BIFALL Länsstyrelsen godkänner anläggningen vid slutbesiktning och fastställer samtidigt den areal som berättigar till stöd för skötsel av våtmarker och småvatten Våtmarken eller småvattnet anläggs Sökanden lämnar in en ansökan om ett tioårigt åtagande för skötsel av våtmarker och småvatten. Sökanden kan samtidigt ansöka om utbetalning av stöd för skötsel av våtmarker och småvatten (i blanketten SAM). Länsstyrelsen godkänner anläggningen vid slutbesiktning och fastställer samtidigt den areal som berättigar till stöd för skötsel av våtmarker och småvatten. Länsstyrelsen fattar ett beslut om ett tioårigt åtagande om skötsel av våtmarker och småvatten Länsstyrelsen fattar ett beslut om ett tioårigt åtagande om skötsel av våtmarker och småvatten PROJEKTSTÖD FÖR ANLÄGGNING AV VÅT- MARKER OCH SMÅVATTEN Stödet lämnas i hela landet utanför områden som omfattas av EU:s strukturfondsmål 1 (se karta på sidan 39). I Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län lämnas stöd endast i de fall då länsstyrelsen anser det vara särskilt angeläget för miljön. Våtmarker och småvatten som anläggs på jordbruksmark kan stödjas. Stöd kan även lämnas för anläggning på annan mark än jordbruksmark när det finns ett klart samband mellan den planerade anläggningen och jordbruksverksamhet, exempelvis om vatten från åkermark når våtmarken eller småvattnet via diken eller infiltration. Stöd lämnas inte för anläggningar som får stöd genom lokala investeringsprogram. PRIORITERING MELLAN ANSÖKNINGAR Budgeten för projektstöd är begränsad. Därför kommer länsstyrelsen att prioritera mellan Sökanden ansöker om utbetalning av stöd för skötsel av våtmarker och småvatten (i blanketten SAM) ansökningarna. Vid prioriteringen beviljas stöd till de projekt som förväntas ha störst positiv effekt för miljön. VEM KAN FÅ STÖD? Exempel på stödmottagare är jordbruksföretag eller andra personer som vill anlägga en våtmark eller småvatten i odlingslandskapet. Stöd kan även ges till exempelvis en organisation som samordnar flera våtmarksprojekt eller projekt som berör flera markägare. Viktigt är dock att samma aktivitet inte kan stödjas genom flera EU-finansierade stöd. STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER OCH ERSÄTTNINGSNIVÅ De faktiska kostnaderna som uppstår och det arbete som läggs ned på anläggningen ligger till grund för beräkningen av stöd. Endast kostnader som anses bidra till miljönytta är stödberättigande. Kostnader för eget arbete är stödberättigande med 175 kr per timme. Även kostnader för eget material kan berättiga till stöd. 4 0 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

41 Kostnader som uppkommit innan ansökan om stöd kommit in till stödmyndigheten är inte stödberättigande, med undantag för kostnader för att ta fram projekteringsplanen. Kostnader för projekteringsplanen är stödberättigande förutsatt att stöd beviljas. Stöd lämnas med en viss andel av stödberättigande kostnader. Länsstyrelsen beslutar om stöd och om vilken stödnivå som ska gälla. Stödnivån kan högst vara 90 procent av stödberättigande kostnader och ersättning kan lämnas med högst kr per hektar i Blekinge, Skåne och Hallands län och med högst kr per hektar i övriga län. INTRESSEANMÄLAN För att få reda på om den planerade anläggningen uppfyller grundvillkoren för stödet kan du lämna en intresseanmälan till länsstyrelsen. Observera att länsstyrelsens utlåtande grundat på intresseanmälan inte innebär ett beslut om stöd. När intresseanmälan lämnats in har du möjlighet att diskutera med länsstyrelsen om våtmarkens utformning och läge för att den ska ge så god miljönytta som möjligt. ANSÖKAN Intresseanmälan är inte en ansökan om stöd. Ansökan om stöd måste göras på särskild ansökningsblankett (E18.8). Tillsammans med ansökan ska en projekteringsplan lämnas till länsstyrelsen, i vilken det planerade arbetet och dess kostnader ska anges. Blanketten och anvisningar till blanketten kan hämtas på Jordbruksverkets webbplats ( eller beställas från länsstyrelsen. Projektstöd kan sökas under hela året. UTBETALNING AV STÖD Stöd betalas ut i efterskott. Du kan ansöka om utbetalning löpande upp till 80 procent av det beviljade stödbeloppet. De resterande 20 procenten av stödet betalas ut när länsstyrelsen har slutbesiktigat och godkänt våtmarken. Stöd betalas endast ut för kostnader som godkänts i beslutet. Det totala stödbelopp som betalas ut kan inte bli högre än det som fastställts i beslutet om stöd. Däremot kan det bli lägre om de verkliga kostnaderna blir lägre än beräknat. KOPPLING TILL STÖD FÖR SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH SMÅVATTEN För alla våtmarker och småvatten som får projektstöd för anläggning, gäller villkoret att de ska förbli våtmark eller småvatten i minst 20 år räknat från året efter slutbesiktningen. För våtmarker eller småvatten som anläggs på åker eller betesmark gäller dessutom kravet att anläggningen senast från och med året efter att den godkänts vid slutbesiktning, ska omfattas av ett tioårigt skötselåtagande om stöd för skötsel av våtmarker och småvatten (se nedan). SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH SMÅVATTEN Ersättning kan ges för våtmarker och småvatten som anlagts på åker eller betesmark, för vilka länsstyrelsen har fattat beslut om att anläggning får påbörjas efter den 31 december Åtagandeperioden för stöd för skötsel av våtmarker och småvatten är 10 år för att ge långsiktig miljönytta. Dock ska de våtmarker och småvatten som anläggs finnas kvar i 20 år. De får således inte överföras till annan markanvändning under denna period. Efter 10 år har den jordbrukare som önskar det rätt att förlänga skötselåtagandet med ytterligare 10 år. Åtagandet är tioårigt. Det åtagande du går in i 2004 gäller för tioårsperioden 1 januari december Utbetalning av skötselersättningen söks årligen i blanketten SAM. Den första ansökan om utbetalning kan göras samtidigt med ansökan om åtagande efter det att våtmarken eller småvattnet har slutbesiktigats av länsstyrelsen. Under själva anläggningsarbetet av våtmarken kan skiftet anmälas som uttagen areal om det i övrigt uppfyller villkoren för detta. ERSÄTTNINGAR Årlig ersättningsnivå: Grundersättning Tilläggsersättning (för slåtter eller bete) kr/ha 800 kr/ha Grundersättningen är både en ersättning för markens alternativvärde (markersättning) och för skötseln av våtmarken eller småvattnet. VILLKOR Ersättning lämnas i hela landet utanför de områden som omfattas av EU:s strukturfondsmål 1, (se karta på sidan 39). Våtmarken eller småvattnet ska bevaras minst 20 år från det att anläggningen färdigställts. Ett jordbruksskifte S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K

42 måste vara minst 0,10 hektar för att berättiga till ersättning. Med våtmark avses ett vegetationstäckt område där vattenytan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna. Med småvatten avses dammar och vattensamlingar där vattennivån ska vara så hög att en vattenspegel kan finnas under hela året. Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela åtagandeperioden. Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen beslutar. Tilläggsersättning kan lämnas enskilda år för avslagning av växtlighet och för bete. Hela arealen våtmark eller småvatten berättigar till tilläggsersättning även om en del av arealen utgörs av vattenspegel året om och därför inte kan betas eller slås. Om tilläggsersättning lämnas ska den avslagna växtligheten föras bort från våtmarken eller småvattnet om inte länsstyrelsen bestämmer annat. Stödmottagaren bestämmer själv om tilläggsersättning ska sökas ett enskilt år. Inom våtmark eller småvatten är det inte tillåtet att sprida gödselmedel, bekämpningsmedel eller kalk. Länsstyrelsen kan ge undantag från förbudet mot kalkning. Länsstyrelsen har även möjlighet att innan anläggningen påbörjas besluta om särskilda villkor. Dessa kan gälla utformning av dammvallen och dess släntlutning eller hur dammvallen och eventuella schaktmassor ska placeras för att smälta in i omgivningen. Länsstyrelsen har även möjlighet att besluta om förbud mot fisk- och kräftodling i våtmarken samt mot att tömma våtmarken eller småvattnet. 4 2 S T Ö D F Ö R M I L J Ö V Ä N L I G T J O R D B R U K