Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Transkript

1 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon Nr Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni Ändra innan din gård blir kontrollerad Landsbygden När du i förväg vet om att du behöver ändra i ansökan ska du göra det så snabbt som möjligt. När du har fått reda på att en kontroll är på gång kan du inte ändra i SAM-ansökan. Minska arealerna i ansökan före kontroll Du kan minska arealerna i din ansökan när som helst under året men du måste ha gjort det innan länsstyrelsen meddelar dig att de ska kontrollera ditt företag eller din ansökan. Du kan ändra din ansökan så här: I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. På blanketten Ändring av uppgifter i SAM-ansökan SISTA SÅDATUM ÄR 30 JUNI Information från sektionerna för Landsbygd och Jordbrukarstöd Foto: Åke Magnusson

2 Lär dig slå med lie, gå på SLÅTTERKURS! Kursen omfattar en dag, med teoretiska och praktiska moment: Lien och orvets historiska utveckling. Vad är typiskt för din bygd? Rätt längd på lieblad och orv, anpassat till din kroppslängd Montering av lie, jordläggning Slipa och bryna Slåtterteknik (aldrig mera ryggskott eller träningsvärk) Hur skall en bra räfsa se ut? Räfsningsteknik Kursledare sedan 12 år tillbaka är Kjell Gustafsson från Ängagärdets Natur och Kultur i Växjö. Han titulerar sig själv lieman och han är flitigt anlitad av länsstyrelser och olika naturorganisationer över hela landet. Ta gärna med vad du har liggande där hemma men köp inga nya liar eller orv innan du fått tillfälle att låna av kursledaren. Medtag lunch! Kursen är kostnadsfri! OBS! Begränsat antal deltagare. Vi håller till på tre platser i länet: Junsele, Sunnansjö och Norrböle Plats: Bysjö, Junsele Dag: tisdag 12 juli Tid: 9 ca 16 Frågor: Annika Carlsson eller Marianne Gustafsson, Plats: Sunnansjö, Bjästa Dag: torsdag 14 juli Tid: 9 ca 16 Frågor: Annika Carlsson eller Emma & Seth Zeigler & Plats: Norrböle, Matfors Dag: fredag 15 juli Tid: 9 ca 16 Frågor: Annika Carlsson eller Stefan Lundberg Anmälan senast fredagen den 8 juli till: annika.carlsson@lansstyrelsen.se Telenr eller eller till någon av kontaktpersonerna ovan. Foto: Jonas Salmonsson

3 Tänker du restaurera din trägärdesgård? Om du har en gärdesgård som behöver restaureras, eller om en tidigare gärdesgård har försvunnit och du vill återuppbygga den så kan du söka stöd. Gärdesgården ska ligga i anslutning till jordbruksmark och den måste få samma sträckning som tidigare. Gärdesgården ska ha den utformning som traditionellt har varit rådande. Ersättningen är 270 kr/m. Ansökningshandlingar hittar du på: amnesomraden/stod/ ersattningforutvaldmiljo/ ateruppbyggaentragardsgardiodlingslandskapet.4.7c909d4211d6c html Frågor? Kontakta Annika.Carlsson@lansstyrelsen.se , Gärdesgårdskurs vid Åttjärnsbodarna (mellan Önskan och Bureåborg) Åttjärnsbodarna är ett spännande naturreservat som inte bara innehåller en av länets mest skyddsvärda skogsmiljöer utan även en fäbodplats som minner om äldre tiders nyttjande av skogen. Under slutet av sommaren ska det byggas en gärdesgård i reservatet och i samband med det kan vi erbjuda en kurs i konsten att bygga en traditionell trägärdesgård! Har du en gammal byggnad som behöver renoveras? Intresset för att restaurera gamla ekonomibyggnader är mycket populärt och under 2011 finns fortfarande möjligheten att söka stöd. Ersättningen är kr/byggnad. Stödet gäller enbart ekonomibyggnader som inte längre används. Timrade byggnader prioriteras och åtgärder man kan söka stöd för är repareration eller byte av tak, byte av syll eller annan del av stommen. Några tips inför ansökan: Bifoga tydliga fotografier på hur byggnaden ser ut, både översiktsbilder och detaljbilder. Bifoga en detaljerad beskrivning i text för alla åtgärder du behöver göra. Kom ihåg att sätta ett klardatum som du vet att du kan hålla (lägg till åtminstone ett år). Utbetalning kan ändå sökas om du blir klar tidigare än du tänkt. Ansökningshandlingar hittar du på: amnesomraden/stod/ ersattningforutvaldmiljo/ restaureraenoverloppsbyggnad.4.6a459c aa58a html Frågor? Kontakta Annika.Carlsson@lansstyrelsen.se , Du kan redan nu lämna intresseanmälan till: Annika.Carlsson@lansstyrelsen.se eller Foto: Annika Carlsson

4 Undantag från kravet på ekologiskt utsäde! Du som odlar ekologiskt ska använda ekologiskt utsäde, plantor och annat förökningsmaterial. För vissa grödor har Jordbruksverket gett generell dispens från kravet för alla eftersom det ekologiska utsädet har tagit slut. Då får du i stället använda konventionellt utsäde som är kemiskt obehandlat. Läs mer om de generella undantagen och ändringarna under säsong på Vill du få ett e-postmeddelande om nya beslut ska du anmäla dig till Jordbruksverkets e- postlista. Skicka din e-postadress och anmälan till e-postlistan beslut om ekologiskt utsäde till goran.ekbladh@jordbruksverket.se Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Hushållningssällskapet i Kristianstad har i ett projekt dokumenterat betesdriften på gårdar med ekologisk produktion och automatiskt mjölkningssystem (AMS). Rapporten kommer bra i tiden nu när korna ska ut på bete. Projektet visar att olika ansatser kan leda till lyckad betesdrift med AMS. Alla var överens om att det viktigaste är att hålla en bra kvalitet på betet och styre fodermängderna på stall för att systemet ska fungera. Du kan ladda hem en pdf-version av Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem via p=18259&m=6081. Rapporten i sin helhet kan beställas från Pernilla.Folkesson@hushallningssallskapet.se. Ny säsong uppdaterat om växtskydd Jordbruksverket har inför odlingssäsongen uppdaterat listan över Växtskyddsmedel för ekologisk grönsaksodling och det finns en ny lista över Växtskyddsmedel för ekologisk bärodling. Även listan Gödselmedel för ekologisk produktion är uppdaterad På blanketterochtrycksaker under Odling, Trycksaker och därefter respektive ämnesområde finns nämnda listor att beställa eller ladda hem. Så ska du dokumentera Växtskyddsmedel Från och med 14 juni 2011 ska alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel registrera vilka växtskyddsmedel som används i odlingen. Enligt EU:s förordning för ekologisk produktion ställs redan krav på dokumentation om anledning till användningen, datum då växtskyddsmedlet används, typ av växtskyddsmedel och behandlingsmetod. Dessa krav sammanfaller i stort med de nya kraven för all yrkesmässig användning. Enligt de nya kraven ska preparat, tidpunkt, använd dos, på vilken yta och i vilken gröda dokumenteras vid varje behandlingstillfälle. Ny broschyr om mekanisk Ogräsbekämpning Den mekaniska ogräsbekämpningen kompletterar de förebyggande växtföljdsåtgärderna i ekologisk produktion. All jordbearbetning stimulerar vilande ogräsfrön att gro. Därför är det viktigt att känna till hur olika jordbearbetningar påverkar ogräset. Ann- Marie Dock Gustavsson har skrivit Jordbruksverkets nya broschyr Mekanisk ogräsbekämpning. Samtidigt har Rotogräs kommit i en ny och uppdaterad version. De nya broschyrerna kan beställas eller laddas hem på blanketterochtrycksaker under Odling, Trycksaker, Växtodling, Ekologisk växtodling, Ogräs.

5 Våtmarker i odlingslandskapet Vi fortsätter att söka efter intresserade markägare, jordbrukare, föreningar eller organisationer som kan tänka sig att söka pengar inom landsbygdsprogrammet för att restaurera eller sköta en befintlig våtmark i odlingslandskapet. Många av våra tidigare hävdade slåttermyrar, översvämningsmarker och strandängar hotas idag av igenväxning på grund av tidigare dikningar och genom att restaurera eller sköta dem bidrar du bl.a. till ett mer öppet jordbrukslandskap, förbättrad vattenkvalitet och att hjälpa de arter som är beroende av våtmarker. Dessutom kan du få betalt Trimma den biologiska mångfalden på din gård! Den biologiska mångfalden har ett eget värde men kan också vara en stor hjälp i odlingen. Pollinering och biologisk kontroll av skadegörare är två viktiga ekosystemtjänster för ekologiska lantbrukare och trädgårdsodlare. Som ekologisk odlare gynnar du redan pollinatörer, jordlöpare, spindlar och andra nyttoinsekter genom att inte använda kemiska bekämpningsmedel men extra åtgärder kan vara nödvändiga. Läs och utnyttja Jordbruksverkets tips om hur du kan göra för att öka skörden i bärodlingen eller gynna lärkorna och skadegörarnas naturliga fiender. Du hittar dem i maj månads ekobrev med tema biologisk mångfald under Miljö och klimat, Ekologisk produktion, Ekobrev på Solroskaka till fjäderfä är ett proteinfodermedel till ekohöns Det finns två olika typer av ersättning. För att få ersättning för miljöinvestering för Restaurering av våtmarker kan du få 90% av de faktiska kostnaderna, dock högst kr per hektar. För att få ersättning ska våtmarken finnas i anslutning eller ha en koppling till jordbruksmark. Våtmarken ska bevaras som våtmark i minst 20 år efter slutbesiktningen. När våtmarken har restaurerats går den in i ett 5-årigt åtagande inom miljöersättningen Skötsel av våtmarker. Helena Wall och Robin Kalmendal har i försök på Funbo-Lövsta forskningscentrum testat inblandning av solroskaka i olika mängder till slaktkycklingar och värphöns. Studierna visar att solroskaka, trots det relativt höga fiberinnehållet, är ett alternativt proteinfodermedel till ekologiska fjäderfän. Läs mer i rapporten 100 procent ekologiskt fjäderfäfoder, download.lasso?id=fil För Skötsel av våtmarker kan du söka miljöersättning. Om våtmarken ligger på åkermark är ersättningen 4000 kr per hektar och om våtmarken ligger på betesmark eller övrig mark är ersättningen 1500 kr per hektar. Man kan dessutom kombinera miljöersättningarna Betesmarker och slåtterängar tillsammans med Skötsel av våtmarker på samma mark och få ersättning för båda. Även för Skötsel av våtmarker gäller att våtmarken ska finnas kvar i minst 20 år och att den som blir beviljad stöd går in i ett 5-årigt åtagande. Kontakta: Sara Friberg e-post: sara.friberg@lansstyrelsen.se Foto:Annika Carlsson

6 Material från temadag om ekologisk bioding Den 23 mars ordnades en uppskattad dag om ekologisk biodling i Östersund. Fokus för dagen var regelverk, varroabekämpning och goda erfarenheter från ekologisk och biodynamisk biodling i praktiken. Nu kan alla ta del av presentationerna från dagen genom att på Jordbruksverkets hemsida klicka sig fram via Miljö och klimat, Ekologisk produktion, Djurhållning, Bin, Material från temadag om ekologisk biodling. Nytt-blad och konferensrapport Nu finns ännu ett Nytt-blad att läsa under följande länk: om-fakulteten/institutioner/institutionen-fornorrlandskt-jordbruksvetenskap/ publikationer/ Där presenterar Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå resultaten från 2010 års sortprovning av vallgräs och vallbaljväxter i norra distriktet (Nytt - Växtodlling 2011:2). Rapport från den Regionala jordbrukskonferensen för norra Sverige den mars samt bilder från flera av presentationerna hittar du via denna länk: institutioner/institutionen-for-norrlandsktjordbruksvetenskap/lokal-kalendernjv/2011/3/14e-regionalajordbrukskonferensen-for-norra-sverige/ Foto: Jonas Salmonsson Grönsaksodling i norr Rådgivarna Elisabeth Öberg och Ann-Kristin Isaksson har sammanställt odlingsbeskrivningar för frilandsgrönsaker i norr. Här beskrivs de vanligaste växtslagen; vitkål, broccoli, blomkål, salladskål, morot, kålrot och purjolök. Häftet är på 28 sidor och kostar 70 kronor. Det kan beställas från Veronica Landström på Hushållningssällskapet, veronica.landstrom@hush.se, Vill du ha e-post från KRAV? Är du lantbrukare och vill ha riktad information från KRAV via e-post? Skicka din e- postadress till: anna.ellstrom@krav.se. Du får också gärna lämna ditt mobilnummer för eventuella sms-utskick i framtiden. Statistik om ekologisk produktion Många ringer till Länsstyrelsen och Jordbruksverket för att få tag i statistik om ekologisk produktion. Jordbruksverket har därför samlat statistik på under Miljö och klimat, Ekologisk produktion, Statistik. Därifrån går det också att hitta till EU:s statistik.

7 Timringskurs Knuttimring kan spåras ända från vikingatiden och fram till mitten av 1800-talet var det den vanligaste byggnadstekniken i stora delar av Sverige. För att hålla liv i traditionen och sprida kunskapen detta gamla hantverk hölls en timringskurs i början av juni hos Marcus Lindgren, i Degersjö utanför Skorped. Deltagarna fick lära sig grunderna i knuttimring, allt från vilka verktyg man använder, hur man sköter dem till hur man lätt och smidigt kan plocka ner en redan timrad stuga. Blocksågade stockar barkades flitigt och därefter fick deltagarna använda såg och yxa för att timra några varv med enkelhaksknut, en av de vanligaste knutarna i Ångermanland. Foto: Jonas Salmonsson