Bio. Social. Psyko PROCEDURSMÄRTA SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bio. Social. Psyko PROCEDURSMÄRTA SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING"

Transkript

1 Aktivitet/Delaktighet PROCEDURSMÄRTA Lära sig att bemästra proceduren Hantera smärtreaktionen Hantera Omgivningsfaktorer Serious games och musikmedicin Miljö som är designad för barnet Förändring av omgivningen smärtstimuli Procedur Strukturen på nociceptorer Strukturen på nervsystemet Strukturen på hjärnan Kroppsstrukturer Stefan Nilsson Kognition Smärtsjuksköterska, fil dok, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg åänsla av smärta Ofrivillig reaktion på smärtstimuli och smärtuttryck Kroppsfunktioner Not everything that can be measured counts, and not everything that counts can be measured. (Albert Einstein) Social Bio Procedursmärta, Postoperativ smärta CHEOPS (Children s Hospital of Eastern Ontario Pain Scale) McGrath et al., 1985 FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) Merkel et al., 1997 Postoperativ smärta TPPPS (Toddler-Preschooler Postoperative Pain Scale) Tarbell et al., 1992 Postoperativ smärta i hemmet PPPM (Parents Postoperative Pain Measure) Chambers et al., 2003 Psyko Intensivvård COMFORT Scale Ambuel et al., 1992 (McGrath et al., 2008) 1

2 FLACC Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Självskattningsskalor smärtintensitet Ben Aktivitet Normal ställning eller avslappnad Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Oroliga, rastlösa eller spända ben Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Sparkar eller uppdragna ben Sprättbåge, rycker till eller stel Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta Pieces of Hurt Tool Beyer et al., 1986 Faces Pain Scale Hicks et al., 2001 Oucher Hester et al., 1990 Visuella Analoga Skalor (CAS) McGrath et al., 1996 Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna (Huguet et al., 2010) Concurrent validity CAS r = 0.59, p < 0.05 FAS r = 0.35, p < 0.05 Construct validity FLACC (0-1-0) p < Interrater reliability κ 0.85, p < Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E. The FLACC behavioral scale for procedural pain assessment in children aged 5-16 years. Paediatr Anaesth 2008;18(8): Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket 1. Jag känner mig lugn Jag är spänd Jag känner mig upprörd Jag känner mig avspänd Jag känner mig nöjd Jag är bekymrad

3 STAIC-S Short STAI Korrelation (Spearman) Före 29 (20-48) 10.5 (8-21) Efter 25 (20-33) 9 (6-12) Apell J, Paradi R, Kokinsky E, Nilsson S. Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus - en studie som utvärderar short STAI. Vård i Norden 2011;31(1): (Uman 2006) Kognitiv distraktion skiftar fokus från procedur-relaterad smärta Kognitiva interventioner inkluderar de som främst angriper tankar och känslor Beteende distraktion skiftar fokus från procedur-relaterad smärta Beteendemässiga interventioner bygger på beteendevetenskap såväl som inlärning genom att fokusera på beteendet Miljö Fysisk Kognitiv-beteende distraktion är vanligt förekommande Teman Comfort theory Karakteristiskt för temat MUSIK Klinisk kompetens Fysisk Klinisk kompetens var viktigt eftersom dessa barn ville lita på att sjuksköterskan gjorde rätt Musikterapi Distraktion Delaktighet Miljö Distraktion hjälpte dessa barn att hantera smärtan Barnen ville delta i beslut när de behärskade området, t.ex. distraktion Personalen/Föräldrar sjunger och spelar för eller tillsammans med barnet Musikterapeut sjunger och spelar för eller tillsammans med barnet Musik medicin Trygghet Miljö Dessa barn kände sig trygga på sjukhus, även om det ibland var obehagligt Inspelad musik Nilsson S, Hallqvist C, Sidenvall B, Enskär K. Children s experiences of procedural pain management in conjunction with trauma wound dressings. Journal of Advanced Nursing 2011 in press. 3

4 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Dagkirurgiska ingrepp 80 barn och ungdomar i åldersgruppen 7 16 år Randomiserades till musik eller kontrollgrupp Maysound högtalare MusiCure spelades under 45 minuter efter att barnen och ungdomarna kom ut till uppvakningsavdelningen (UVA) Signifikant färre barn i musikmedicingruppen(1/40) jämfört med kontrollgruppen (9/40) behövde morfin på UVA (p < 0.05) FAS poängen sjönk mer med musik (0,47 0,37) jämfört med kontrollgruppen (0,37 0,47) Ett tema Postoperativ musik är en distraktion som är lugn och avslappnande Nilsson S, Kokinsky E, Nilsson U, Sidenvall B, Enskär K. School-aged children s experiences of postoperative music medicine on pain, distress and anxiety. Paediatr Anaesth 2009; 19: Hanoi, Vietnam 40 barn med leukemi Lumbalpunktioner Randomiserades till musik eller kontrollgrupp Hörlurar Valbar musik i MP3 spelare (Ipod) Självskattning (short STAI, NRS) och intervjuer SERIOUS GAMES Full immersiv teknik, d.v.s. en hjälm som omsluter barnets huvud och hörlurar som utestänger annat ljud än den virtuella världen Icke immersiv teknik, d.v.s. en skärm igenom vilken barnet kan nå den virtuella världen. Barnet hör genom högtalare och kan kommunicera och se omvärlden Thanh Nhan N, Nilsson S, Hellstrom A L, Bengtson A. Music therapy to reduce pain and anxiety in children with cancer undergoing lumbar puncture: a randomized clinical trial. J Pediatr Oncol Nurs, (3),

5 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 10 CAS in the intervention group, dissatisfied participants 10 CAS in the intervention group, satisfied participants Barn med cancer 8 8 Venpunktion/Venportsnål barn och ungdomar i åldersgruppen 5 18 år 4 4 Virtual Reality eller kontrollgrupp 3D-display/Diamantjakten Kvalitativa intervjuer och kvantitativa data 2 0 Before During After Median 25%-75% Min-Max 2 0 Before During After Median 25%-75% Min-Max Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E, Enskär K. The use of Virtual Reality for needle-related procedural pain and distress in children and adolescents in a paediatric oncology unit. Eur J Oncol Nurs 2009;13(2):

6 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Barn med traumasår 60 barn i åldersgruppen 5 12 år Dataspel, godisklubba eller kontrollgrupp Kvalitativa intervjuer och kvantitativa data Godis Serious games Kontroll Godis/ Kontroll Serious games/ Kontroll Serious games/ Godis FLACC * 0.006* FAS * c-fibrer TAKTIL STIMULERING grindeffekt på ryggmärgsnivå förbättra integrering av kroppsupplevelse oxytocinfrisättning endorfinfrisättning Massage Pojke Flicka 8 år 16 år Pojke 14 år Vila Flicka 13 år Pojke 10 år Pojke 3 år TAKTIL STIMULERING Pulsfrekvens Före Efter Efter sjukgymnastik Nilsson S, Johansson G, Enskär K, Himmelmann K. Massage therapy in postoperative rehabilitation of children and adolescents with cerebral palsy a pilot study. Complementary Therapies in Clinical Practice in press. Avsaknaden av en skillnad i hjärtfrekvens i samband med massage i denna studie kan tyda på ökad känslighet för beröring. Massageterapeuter bör använda metoden med försiktighet hos barn med CP Massage är en vanligt förekommande och uppskattad metod Det är viktigt med ytterligare forskning för att utvärdera hur och när massage är bra för barn med CP 6

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,

Läs mer

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö

Läs mer

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder FLACC Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder (McGrath et al, 1996) En beteendeskattning är värdefull om självskattning är tveksam

Läs mer

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning Lotta Ljunggren-Thomasson Berit Finnström April 2010 Att bedöma smärta Det är svårt för

Läs mer

Akut smärta hos barn. Gäller för: Region Kronoberg. Faktaägare: Johan Jonsson, specialistläkare, barn- och ungdomskliniken

Akut smärta hos barn. Gäller för: Region Kronoberg. Faktaägare: Johan Jonsson, specialistläkare, barn- och ungdomskliniken Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2016-09-26 Faktaägare: Johan Jonsson, Specialistläkare/Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska

Läs mer

Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov.

Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov. Arbetsbeskrivning för: Smärtskattning av barn med postoperativ/procedur samt annan akut smärta S Y F T E Denna texts syfte är att tidigt uppmärksamma smärta, samt vid smärta optimera smärtbehandling. O

Läs mer

Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer

Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer Innehåll Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Berit Finnström Allmänt om barn och smärta; smärtfysiologi, bedömning, åtgärder Smärta hos barn med funktionsnedsättning Vaccinationer av barn Kulturella

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta - Skattning och bedömning

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta - Skattning och bedömning Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18016 su/med 2017-09-05 3 Innehållsansvarig: Ingemar Brunsson, Överläkare, Läkare AN OP IVA barn (ingbr15) Godkänd av: Eira Stokland, Verksamhetschef,

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Smärtskattning av nyfödda barn

Smärtskattning av nyfödda barn Smärtskattning av nyfödda barn MATS ERIKSSON SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA PROFESSOR I OMVÅRDNADSVETENSKAP MED INRIKTNING PÅ PEDIATRISK OMVÅRDNAD ÖREBRO UNIVERSITET, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER BARN-

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar

Läs mer

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen 1 Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet, barnneurolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Svensk Barnsmärt förening,

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle SAHLGRENSKA AKADEMIN OM5510, Avancerad bedömning och vårdhandlingar vid ohälsa hos barn och ungdomar, 15,0 högskolepoäng Advanced assessment and nursing interventions in relation to illness in children

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr

Läs mer

Hälsofrämjande vårdmiljö

Hälsofrämjande vårdmiljö Hälsofrämjande vårdmiljö Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Paula Bergman Folkhälsovetare/doktorand Folkhälsa Region Jönköpings län Naturens positiva effekter - Blotta åsynen av natur är en

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier

Läs mer

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

AVLEDNINGSMETODER FÖR BARN OCH UNGDOMAR VID PROCEDURSMÄRTA INOM BARNSJUKVÅRD OCH DESS EFFEKT VID SMÄRTA, ORO OCH ÅNGEST

AVLEDNINGSMETODER FÖR BARN OCH UNGDOMAR VID PROCEDURSMÄRTA INOM BARNSJUKVÅRD OCH DESS EFFEKT VID SMÄRTA, ORO OCH ÅNGEST AVLEDNINGSMETODER FÖR BARN OCH UNGDOMAR VID PROCEDURSMÄRTA INOM BARNSJUKVÅRD OCH DESS EFFEKT VID SMÄRTA, ORO OCH ÅNGEST Kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap, 60 högskolepoäng Självständigt arbete,

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus- en pilotstudie, om short-stai är

Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus- en pilotstudie, om short-stai är Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus- en pilotstudie, om short-stai är tillräckligt känsligt för att mäta barns oro i jämförelse med STAIC-S FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Jeanette

Läs mer

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare Hjälp ditt barn att lära sig ett språk Guide för föräldrar och vårdnadshavare Ditt barns hörapparater förstärker ljuden i omgivningen. Syftet med ditt barns hörapparater är att säkerställa en konsekvent

Läs mer

ITB Dosering, uppföljning

ITB Dosering, uppföljning ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen? Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen? Medverkande från: Ersta Sköndal Bräcke högskola Lilla Erstagården Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) Astrid

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor

Läs mer

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Smärta hos barn och ungdomar (AH) Smärta hos barn och ungdomar (AH) Smärta hos barn och ungdomar Introduktion Redan i spädbarnsåldern kan barn uppfatta smärtsignaler (1,2). Litteraturen beskriver att nociceptorer utvecklas redan då fostret

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt

Läs mer

Taktil beröring/massage

Taktil beröring/massage Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Taktil beröring/massage En systematisk litteraturstudie om effekten och upplevelsen

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET

2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS Omskurna pojkar & vaccinationer (Taddio et al., 1995) Ex-prematurer skattade smärtan på bilder av provtagning

Läs mer

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

ATT LINDRA PROCEDURSMÄRTA HOS BARN GENOM DISTRAKTION

ATT LINDRA PROCEDURSMÄRTA HOS BARN GENOM DISTRAKTION SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA ATT LINDRA PROCEDURSMÄRTA HOS BARN GENOM DISTRAKTION En litteraturöversikt Andreas Karlsson Anna Rydberg Uppsats/Examensarbete: Program: Nivå:

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service) Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter

Läs mer

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se Margda Waern, Professor,

Läs mer

Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice

Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Division of Pediatric Dentistry, Stockholm, Sweden Det mest

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl. Barnens Bok Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl. Ursprunglig idé: Lotta Ljunggren-Thomasson, vårdkedjesamordnare/iva-sjuksköterska Neurologmottagningen, Drottning Silvias

Läs mer

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds

Läs mer

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård bakgrundsdokumentation

Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård bakgrundsdokumentation Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet

Läs mer

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla! KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Josefin Hansson Leg logoped, Göteborg

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Fingertoppskänsla och fingerfärdighet

Fingertoppskänsla och fingerfärdighet Fingertoppskänsla och fingerfärdighet Föräldrars uppfattningar om faktorer som inverkar på barnets upplevelse av perifer venpunktion Berit Finnström, universitetsadjunkt, Britt-Marie Käck, specialistsjuksköterska,

Läs mer

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge 1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN IRRITATION OCH ILSKA Alla föräldrar blir arga på sitt barn ibland. Det är naturligt och något som alla kan förstå. Vad du gör när du är arg har betydelse för barnet. Vad finns det som kan vara dåligt med

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Sinnenas samspel. Eva Staffans Sinnenas samspel Eva Staffans Sinnenas samspel sensorisk integration Den process genom vilken hjärnan tolkar den info vi får via sinne och ger ett meningsfullt svar någon klappar dig på axeln och du svänger

Läs mer

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER 2012-05-08 martin.grander@mah.se HUR VET DU ATT DU HAR LYCKATS MED DITT PROJEKT? Hur kan du kontinuerligt arbeta för att mäta framgång när det gäller

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Stamning. hos förskolebarn

Stamning. hos förskolebarn Stamning hos förskolebarn 1 Innehåll: Vad är stamning?... 3 Orsaker... 4 Hur vanligt är stamning?... 5 Prognos... 5 Kommunikation... 6 Behandling av stamning... 8 Vad kan du göra?... 9 Förälder... 10 Förskollärare...

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län

Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län Smärta vid demens Peter Strang Professor, överläkare Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län Exemplet smärta En händelse på 90-talet (Rapport (anmälan)

Läs mer

Långvarig smärta hos ungdomar med neuromuskulär sjukdom - en utvärdering av habiliteringsinsatsen Smärtskola

Långvarig smärta hos ungdomar med neuromuskulär sjukdom - en utvärdering av habiliteringsinsatsen Smärtskola Långvarig smärta hos ungdomar med neuromuskulär sjukdom - en utvärdering av habiliteringsinsatsen Smärtskola Författare: Katja Hörnstedt 1 & Margaritis Skouras 2 1 Barn och ungdomshabiliteringen, Lund,

Läs mer