JUTARUMS FÖRSKOLA Bäckagårds/Söndrums VO

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR: JUTARUMS FÖRSKOLA Bäckagårds/Söndrums VO På Jutarums förskola ska alla känna sig respekterade, sedda och trygga. Upprättad av: Pedagogerna i samarbete med jämställdhetsutvecklare. År Ansvarig förskolechef: Åsa Hällström

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Planens syfte sid. 3 Arbetsgång sid. 4 Grunduppgifter sid. 5 Främjande insatser sid. 6 Kartläggning sid. 10 Förebyggande åtgärder Västan sid. 11 Sunnan sid. 12 Östan sid. 13 Nordan sid. 14 Mål och uppföljning gemensamt för Jutarums förskola: sid 15 Rutiner för akuta situationer sid. 16 Lagar och förordningar sid. 18 2

3 PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. 3

4 ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. Vision så här vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, ha det! Främjande insatser Kartläggning så här ser det ut just nu! Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, oavsett kön, om detta! Förebyggande insatser så här gör vi, barn/elever och personal, oavsett kön! Mål detta vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, uppnå med åtgärden Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal, oavsett kön! UTVÄRDERING och UPPRÄTTANDE AV NY PLAN VISION FRÄMJANDE INSATSER MÅL KARTLÄGGNING ANALYS FÖREBYGGANDE INSATSER 4

5 Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Jutarums förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Vår vision: På Jutarums förskola ska alla känna sig respekterade, sedda och trygga. Planen gäller från: Planen gäller till: Ansvariga för planen: förskolechef och pedagoger Barnens/elevernas delaktighet: efter ålder och förmåga Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Nej, föräldrarepresentanter i Forum för samråd involveras och diskuterar planen tillsammans med förskolechef och pedagogrepresentant. Personalens delaktighet: samtliga pedagoger Förankring av planen: Planen diskuteras och förankras i Forum för samråd jan-13. Vårdnadshavare delges planen via Fronter, vid inskolningen, och på avdelningen. Barnen i samspel med pedagogerna. Nyanställd personal av förskolechef, korttidsvikarier av avdelningens personal. Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Planen har inte utvärderats för det fanns ingen plan Åtgärder och insatser i plan från gäller tills denna träder i kraft. Årets plan ska utvärderas senast: På APT i mars 2013 samt inför upprättande av ny plan september 2013, samt kontinuerliga delutvärderingar på varje arbetsplatsträff. Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Samtliga pedagoger och förskolechef utvärderar tillsammans. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechef 5

6 Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Alla barn ska bli sedda oavsett kön Insats: Samarbetsprojektet Strul och Kul, Valbara aktiviteter som motverkar traditionella könsmönster (Valkort), talsten eller talpinne som fördelar ordet lika mellan flickor och pojkar vid olika samlingar eller möten i barngruppen, Bemötandet i t.ex. tamburen inte kommentera utseendet hos barnet/barnen utifrån söt eller tuff---- Ansvarig: samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars 2013 Områden som berörs av insatsen: X Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett funktionshinder Insats: Anpassar gruppstorlek efter aktivitet och deltagare. Öppen dialog kring t.ex. allergier. Ansvarig: samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars

7 Områden som berörs av insatsen: Kön X Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett religion och annan trosuppfattning Insats: Vid inskolning inhämtar information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad gäller deras religion eller annan trosuppfattning. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars 2013 X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Alla lika värde oavsett etnicitet Insats:Inköp av böcker som speglar mångfald, flaggpussel, färgade dockor, världsfamiljen. Pedagogerna introducerar materialet och leklär. Ansvarig: Birgitta köper in och samtliga pedagoger ansvarar för användandet Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars

8 Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning X Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Främja allas lika värde oavsett sexuell läggning. Insats: Presentation vid barnens fack med bilder eller text i tamburen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Bokinköp och boklån utifrån ett mångfaldsperspektiv på sexuell läggning. I naturliga samtal omkring barnens tankar vem man kan bli kär i. Fortbildning på APT genom seminarie omkring regnbågsfamiljer t.ex. med hjälp av jämställdhetsutvecklare. Ansvarig: Birgitta gör inköpen, samtliga pedagoger och förskolechef Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars 2013 Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet X Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Insats: Utklädningsmaterial som är tillgängligt och tillåtande för alla oavsett kön. Ansvarig: samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars

9 X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Allas lika värde avsett ålder Insats: Vid vissa gruppaktiviteter medvetet blanda åldrar, för att få förståelse för varandra och skapa förebilder. Ansvarig: Samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars 2013 X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Alla ska kunna känna sig trygga på vår förskola Insats: Se över inskolningsmaterialet så att plan mot diskriminering och kränkande behandling naturligt presenteras där.( är det något vi behöver veta för att bemöta ditt barn på bästa sätt). Samarbetet Strul och kul med olika bemannade stationer. Med lottdragning avgöra vem som håller vem i handen vid t.ex. promenad. Introducera sten och springare för att använda vid vissa tider under dagen (en åtgärd där vi under någon timma namnger den pedagog som stannar som en sten kvar i barnens aktivitet medan en namngiven kollega agerar springare och utför allt annat som ska göras ( svara i telefon, hjälpa barnen på toaletten, m.m).) Introducera: valkort. Ansvarig: Samtliga pedagoger, förskolechef Datum när det ska vara klart: delutvärdering vid varje APT och i mars

10 Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Rumsobservationer Områden som berörs i kartläggningen: Kön, kränkningar Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Ingen direkt involvering, men några av barnen har fått vetskap om att vi gör rumsobservationer. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Samtliga pedagoger har varit delaktiga, samt fått på information på APT av likabehandlingsgruppen. Resultat och analys: Vi har använt oss av rumsobservationsprotokoll, fått syn på att rummen används ojämnt och att tidpunkten för observationerna inte varit de bästa. Vi har också sett att i vissa rum är inte alltid någon pedagog. 10

11 Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Västan: Namn på åtgärd: Rummen används olika mycket av flickor/pojkar Områden som berörs av åtgärden: Kön, kränkningar Mål och uppföljning: Vi vill att både pojkar och flickor använder målar-rummet Åtgärd: Tillföra annat material, som byggmaterial, brädor, pinnar och annat konstruktionsmaterial, och ha andra aktiviteter. Ansvarig: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: innan dec.12 Namn på åtgärd: Lekhallen har för få pedagoger Åtgärd: observera mera och använda oss av sten och springare en åtgärd där vi under någon timma namnger den pedagog som stannar som en sten kvar i barnens aktivitet medan en namngiven kollega agerar springare och utför allt annat som ska göras ( svara i telefon, hjälpa barnen på toaletten, m.m.) Datum när det ska vara klart: feb

12 Sunnan: Namn på åtgärd: Rummen används olika mycket av flickor/pojkar Områden som berörs av åtgärden: Kön kränkningar Mål och uppföljning: vi vill att både pojkar och flickor använder målarrummet och Annes matrum. Åtgärd: Istället för att minska barnantalet i det populära rummet, så försöker vi vara alltid en vuxen i rummet och pedagogerna agerar sten och springare. Ansvarig: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: 6 febr-13 Namn på åtgärd: Måleriet har övervägande flickor vi vill att rummet också utnyttjas av våra pojkar. Åtgärd Intervjua barnen om vad innehåll och inredning de vill ha i rummet och därefter fixa material. Klart: 6 feb. -12 Ansvarig: Fixa intervjufrågor och intervjuer gör Eva- Marie S 12

13 Östan: Namn på åtgärd: datorrummet och köket används inte så mycket. Områden som berörs av åtgärden: kön och kränkningar. Mål och uppföljning: Vi vill att rummen ska bli mer utnyttjade, eftersom att vi är många barn och behöver möta allas behov. Vi pedagoger behöver också fördela oss mer. Åtgärd: Göra rummen mer inspirerande, tillföra annat material tillsammans med barnen. Ha föränderliga och utvecklande miljöer. Pedagogerna fördelar sig i rummen i möjligaste mån under hela dagen, vi har t.ex. ansvarsrum där man som pedagog har ansvaret att utveckla miljön och inspirera till lek. (sten & springare) Vissa rum inreder vi så att barnen kan använda dem själva, t.ex. datorrummet och köket eftersom vi inte är tillräckligt med pedagoger så att vi kan täcka alla rummen. Tanken är att man byter ansvarsrum var 14:onde dag. Ansvariga: Alla pedagoger. Klart: 6 feb-13. Namn på åtgärd: Val av kamrat-konstellationer. Områden som berörs av åtgärden: Kön och kränkningar. Mål och uppföljning: I strul och kul projektet använder vi oss av valkorten för att barnen ska välja aktivitet efter sitt intresse och inte kamraternas. Vi gör dolda val, vilket innebär nya kamrat konstellationer. Åtgärd: Eftersom vi ser vilka barn som väljer vad så kommer vi att utveckla valkorten utifrån barnens intressen och behov. Vi kommer att göra fördjupningsaktiviteter som vi kan ha t.ex. på eftermiddagarna. Ansvariga: Alla pedagoger. Klart: 6 feb

14 Nordan: Namn på åtgärd: Rum och kamrat-konstellationer. Vi har sett att det är ofta samma barn som leker med varandra och är i samma rum. Vi har också noterat att det är få pedagoger i lekhall och i dockrum. Områden som berörs av åtgärden: Kön kränkningar Mål och uppföljning: Utmana baren att leka med olika barn och olika aktiviteter. Både pojkar och flickor ska tilltalas av material och utrustning i alla rum. Uppdelning av vuxennärvaro i rummen. Åtgärd: Vi kommer att använda oss av valkort. Vi ska använda oss av sten och springare en åtgärd där vi under någon timma namnger den pedagog som stannar som en sten kvar i barnens aktivitet medan en namngiven kollega agerar springare och utför allt annat som ska göras (svara i telefon, hjälpa barnen på toaletten, m.m.) beroende på var det är flest barn, Vi ska också följa vissa barn lite mer. Måleriet (g.la.vattenleken) ska utrustas som teknikrum, Valkorten är klara. Ansvarig Alla pedagoger, Klart: 6 febr

15 Mål och uppföljning gemensamt för Jutarums förskola: Alla barn ska få likvärdiga möjligheter till material och utrymme kopplat till visionen. På Jutarums förskola ska alla känna sig respekterade, sedda och trygga. Åtgärd: Vi ska under 4-5 veckor observera 1 rum i taget och just de rum som stack ut lite i förra kartläggningen. Västan fokuserar: Lekhallen och gör barnobservationer Sunnan fokuserar: Annes matrum och måleriet Östan fokuserar: Att utveckla ansvarsrummen. Nordan fokuserar: Lekhallen och gör barnobservationer Ansvariga: Likabehandlingsplansgruppen. Klart: 6 feb

16 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER: Förskola Policy: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där elever befinner sig, inom och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: Alla pedagoger ansvarar för kontakten med vårdnadshavare för de barn som är knutna till sin avdelning. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnen att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till barnet. Pedagog samtalar enskilt med berörda elever då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och förskolechef ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolechef för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. 16

17 Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande. Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks av personal: Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolechef kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning: På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation: Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Barnets upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. Ansvarig pedagog och förskolechef ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande: Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef och därefter hemmet. Förskolechef meddelar även huvudmannen. 17

18 Bil:2 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 18

19 BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m. 19

20 20