Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande för: Jutarums förskola jan 2015-mars 2016 Ansvarig för planen: Förskolechef Åsa Hällström samt pedagoger på Jutarums förskola 1

2 Innehållsförteckning: Planens syfte sid. 3 Arbetsgång sid. 4 Grunduppgifter sid. 5 Utvärdering av föregående plan sid. 6 Främjande insatser sid. 7 Kartläggning sid. 11 Förebyggande åtgärder Östan sid. 12 Sunnan sid. 13 Västan sid. 14 Nordan sid. 15 Bilagor: Lagar och förordningar, begreppsdefinition 2

3 PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. 3

4 ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn och personal delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna ska även ingå i den årliga utvärderingen av verksamheten på förskolan. Vision så här vill vi, barn och personal, ha det. Främjande insatser Så här vill vi på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn har lika rättigheter och möjligheter. Kartläggning så här ser det ut just nu. Analys så här tänker vi, barn och personal, om detta. Förebyggande insatser så här gör vi, barn och personal. Mål detta vill vi, barn och personal, uppnå med åtgärden. Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn och personal UTVÄRDERING och UPPRÄTTANDE AV NY PLAN VISION FRÄMJANDE INSATSER MÅL KARTLÄGGNING ANALYS FÖREBYGGANDE INSATSER 4

5 Grunduppgifter: Förskolans/skolans namn: Jutarums förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Vår vision: På Jutarums förskola ska alla känna sig respekterade, sedda och trygga. Verksamheten ska vara lustfylld och utmanande och vara till för alla barn på Jutarums förskola. Planen gäller från: januari 2015 Planen gäller till: mars 2016 Ansvariga för planen: Förskolechef och pedagoger Barnens/elevernas delaktighet: Barnintervjuer, utvecklingssamtal tar tillvara på barnens tankar, idéer, intressen och åsikter i vardagsverksamheten och formar lärmiljöer utifrån detta. Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Utvecklingssamtal under hösten med frågeställningar kring barnens förskolevistelse, intressen och utvecklingsmöjligheter/behov. Information på föräldramöte i november. Forum för samråd arbetet presenteras och diskuteras samt förankras. Resultat från föräldraenkät i maj framtagna utvecklingsområde för verksamheten. Personalens delaktighet: Arbetsgrupp med representant från varje avdelning tar fram strukturen och kartläggningsmetoder under december 2014 och januari Kartläggning genomförs på respektive avdelning där samtliga pedagoger är ansvariga, för att identifiera åtgärdsbehov för förebyggande arbete i aktuell barngrupp. Arbetslagen beslutar om förebyggande åtgärder och använder handlingsplanen bilaga 3. Avdelningarnas handlingsplaner sammanställs av arbetsgruppen och läggs in i planen. Förankring av planen: Genomgång på apt med all personal. Information på föräldramöte. Forum för samråd involveras. Planen läggs ut på förskolans hemsida samt i fronterrummet för föräldrar. 5

6 Utvärdering av plan gällande : Östan- åtgärderna har gett resultat, barngruppen blev lugnare när de vuxna visste sina arbetsuppgifter( springare,sten) barnen blev tryggare när de vuxna blev mer strukturerade. Miljöerna är föränderliga vilket bidrar till en mer fokuserad barngrupp. Nordan- åtgärderna har gett resultat- valkorten gav lugn och ro och bidrog till lek i olika konstellationer. Det blev mindre konflikter i lekhallen när pedagoger var närvarande. Sandbordet bidrog till samarbete mellan barnen. Ommöbleringen blev inte som vi tänkte, miljön blev inte bra. Västan- det blev som vi tänkte när det gäller en könsneutral miljö. Däremot fallerade det lite när det gäller att hålla fast vid springare och sten. Vuxennärvaro och vuxenstöd minskade konflikter och att få till en könsneutral miljö har gett resultat. Sunnan- ja, de föränderliga miljöerna har bidragit till en fortsatt god stämning i gruppen och att barnen stannar kvar i en aktivitet över längre tid. Vår åtgärd att involvera föräldrarna i vår verksamhet gav resultat då de bidrog med material till vårt cafe. Om inte, vad kunde vi gjort annorlunda? Nordan- Vi återgick till den tidigare möbleringen det blev inte som vi tänkt det. Västan- vi kunde varit mer konsekventa när det gällde springare och sten. I övrig blev det som vi tänkt och önskat. Hur har vi hållit likabehandlingsplanen levande i vårt arbete? Vi har hållit planen levande genom att hålla oss till våra åtgärder. Vi talar dagligen om barnen och deras behov utifrån planen i våra arbetslag. Planen lyfts vid varje Apt för att stämma av att vi arbetar utifrån den. Sammanfattning: Vid regelbundna delutvärderingar i arbetslagen, arbetsgrupper har det förebyggande arbetet varit levande och utvecklats under läsåret. Förändringar för att utveckla miljöerna på förskolan pågår ständigt utifrån värdena i vår årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling kopplat till vår verksamhetsidé Strul och kul och vårt Comeniusprojekt We all smile in the same language. Gemensamma förråd underlättar förändringar på förskolan. När man har fokus på miljöernas påverkan på barngruppen upplever vi att man snabbare kan göra nödvändiga förändringar. Årets plan ska utvärderas senast: delutvärdering i maj-15 och slututvärdering i december-15. Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Planen ska hållas levande under verksamhetsåret genom att ha en stående punkt på arbetsplatsträffar. Detta arbete ska utgöra en naturlig del i vår verksamhet tillsammans med vår verksamhetsidé Strul och kul och vårt internationella Comeniusprojekt We all smile in the same language. De främjande insatserna ska utgöra grunden för arbetssättet och utvärderas som en del i en helhet. De förebyggande åtgärder man tagit fram utvärderas i arbetslagen och sammanställs av arbetsgruppen. Delutvärdering i arbetsgruppen maj-15. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechef och pedagoger 6

7 Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet Diskrimineringsgrunder: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Ansvar: Samtliga pedagoger är ansvariga för att arbeta med de främjande åtgärderna Uppföljning och utvärdering: Arbetslagsplaneringar, Arbetsplatsträffar, Delutvärdering halvårsskifte maj-juni, Utvärdering december inför upprättande av ny plan. Våra främjande insatser: X Kön Vi vill främja likabehandling av flickor och pojkar (kön) genom att: Exempel: Använda oss av metoder som fördelar talutrymmet för barnen (tex talsten, talrunda) Använda oss av valkort med aktiviteter som motverkar traditionella könsmönster för att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Som pedagog inte kommentera barns agerande och utseende utifrån traditionella könsnormer (tex söt tjej, tuff kille) 7

8 X Funktionshinder Vi vill främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning genom att: Anpassa gruppstorlek efter aktivitet och deltagare Anpassa aktiviteter efter deltagarnas förutsättningar Föra en öppen dialog kring tex allergier och kost Anpassa lärmiljöerna efter barngruppens förutsättningar Vid behov samarbeta med tex handikapporganisationer och barnhabiliteringen Använda oss av litteratur och lekmaterial som speglar olika typer av funktionsnedsättning X Religion eller annan trosuppfattning Vi vill främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning genom att: Vid inskolning inhämta information från vårdnadshavare om det är något vi behöver tänka på vad det gäller deras religion eller annan trosuppfattning. Fortlöpande dialog med föräldrar kring aktiviteter och traditioner som kan ha betydelse utifrån deras trosuppfattning. (tex Högtider, födelsedagar) Uppmärksamma högtider och traditioner från de trosuppfattningar som finns representerade på förskolan. X Etnicitet Vi vill främja likabehandling oavsett etnicitet genom att: Använda oss av mångkulturell almanacka kontinuerligt i verksamheten Uppmärksamma andra kulturer högtider Använda oss av ramsor och sånger på de språk som förekommer på förskolan Använda oss av litteratur som speglar kultur i andra länder Litteratur på de språk som förekommer på förskolan Bilder som visar andra kulturer uppsatta på förskolan Servera mat från de olika kulturer som finns på förskolan (tillagningskök) Material, spegla olika etniciteter (Dockor, pussel, utklädningskläder mm) 8

9 X Sexuell läggning Vi vill främja likabehandling oavsett sexuell läggning genom att: Använda oss av litteratur som speglar olika familjekonstellationer, varifrån man kommer (tex adoption, insemination), sexuella läggningar vid aktuell situation Förskolan använder lekmaterial som speglar olika familjekonstellationer Som pedagog inte värdera det barnen uttrycker (Tex när barnen säger vem de ska gifta sig med oavsett kön) Presentationen på förskolan av barnens familjekonstellationer speglar de faktiska förhållandena X Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi vill främja likabehandling oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck genom att: Det finns varierat utklädningsmaterial som är tillgängligt och tillåtande för alla Som pedagog ha ett könsneutralt förhållningssätt vad gäller barns lek, klädsel, uttryck och intressen X Ålder Vi vill främja likabehandling oavsett ålder genom att: Miljön organiseras utifrån tillgänglighet (tex materials placering) Som pedagog styras av barns individuella förutsättningar oavsett ålder vid planering av aktiviteter och vid val av material 9

10 X Kränkningar Vi vill främja ett socialt klimat fritt från kränkningar genom att: Alla anställda genom sitt agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas regelbundet lyfta frågan om bemötande och respekt för varandra i arbetslaget/enheten Under inskolning presentera den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling Som pedagog vara observant på barnens reaktioner och vid behov hitta alternativa sätt vid gruppindelningar, val aktiviteter, förflyttning utanför förskolan mm. (tex Valkort, lottdragning, promenadrep) Använda sig av sten och springare vid vissa tidpunkter under dagen. Namngivna pedagoger stannar som sten kvar i barnens aktiviteter och annan namngiven är springare tar hand om uppstådda situationer Arbeta med olika uttrycksformer såsom drama, litteratur och symbol figurer (tex fingerdockor) för att utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap att lösa konflikter Tillsammans med barnen diskutera olika situationer som kan uppfattas som kränkande och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsatts för kränkningar. Arbeta med dilemmadiskussioner kontinuerligt i arbetslagen/ på enheterna Stärka barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och stärka barnens självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Att våga säga NEJ när det inte känns ok är viktigt! All personal har kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Detta för att motverka sexuella trakasserier och kränkningar 10

11 Kartläggning: Val av kartläggningsmetod och områden som berörs baseras på utvärdering av främjande och förebyggande insatser från föregående år samt eventuella observationer som gjorts i verksamheten. Kartläggningsmetoder: Rumsobservationer i kombination med utvecklingssamtal, samt pedagogiakttagelser. Intervjufrågor med barnen. Områden som berörs i kartläggningen: Helhetsbild utifrån samtliga diskrimineringsgrunder kopplat till hur samspelet ser ut och hur de olika rummen används. Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Barnens val av aktiviteter och kamrater ligger som grund till resultaten av rumsobservationer. Föräldrarna involveras i utvecklingssamtal frågeställningar kring barnens intressen och behov. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Samtliga pedagoger har tillsammans gjort kartläggningen och analyserat resultatet i arbetslagen. Resultat och analys utifrån ovanstående rubriker: Man blir uppmärksam på vad som händer i de olika rummen och ges möjlighet att förändra. Gjort det tydligt vad som behöver förändras i miljöerna. Observationstiderna har varit flexibla för att få en rättvisare bild av rummens användning. Barnen lever i nuet och svarar på intervjufrågor utifrån aktuella händelser, så det har varit svårt att få en övergripande bild utifrån svaren. Fokus är förebygga och förhindra att kränkningar sker. 11

12 Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer Avdelning: Östan Analys och resultat utifrån kartläggning: I inomhusmiljön ser vi ett visst mönster att flickor och pojkar gör lite olika saker. Pojkarna bygger i både stort och smått Flickor leker mer rollekar och med skapande.. Vi upplever att Europaprojektet har gjort pedagogerna mer uppmärksamma på att hitta likheterna i olikheterna.. Aktiviteterna har varit i fokus och vi har fokuserat på vad och inte vem som har gjort något. Valen är mer könsneutrala för att vi som pedagoger har gjort valen intressanta. Likheter och olikheter. Vuxennärvaro fortsätter att vara viktigt både i praktiken och i samtalet. Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på genus och att förhindra kränkningar. Mål: Öka antalet könsneutrala aktiviteter i miljöer som utmanar till flera olika aktiviteter. Öka trygghetskänslan utomhus. Åtgärd: Vi måste fortsätta tänka på att man kan använda rummen till tydliga aktiviteter där både flickor och pojkar kan hitta sina intressen. T ex att ta in mer byggmaterial i skapanderummet och att vi som vuxna startar upp mer rollekar med barnen och leder in leken och dialogen på känslor, ansvar och samarbete. Att hitta glädjen i samarbete och i leken. Vi får använda sådana aktiviteter i Barnens Val eller efter maten. Tydlig systematik i barnens val med dokumentation av barnens intressen och val för att ha som grund för utveckling av verksamheten. Utomhus måste vi tänka på att vara ute samtidigt som barnen då två barn har uttryckt en oro över att vara ensamma ute. Ansvarig: Samtliga pedagoger på avd Östan Uppföljning och utvärdering: Regelbundet vid arbetslagets reflektionstillfällen samt delutvärdering i Maj-15 och slututvärdering i dec-15. Förändringar av åtgärder kan göras efterhand om bedömning görs att det behövs. 12

13 Avdelning: Sunnan Analys och resultat utifrån kartläggning: Intervjuvfrågorna var svåra för barnen att svara på. Våra dagliga observationer och frågor till barnen ger större sanning än ett frågetillfälle per år. Stora rummet: Rummet är mera tillgängligt för de mindre barnen. De mindre blir mer inbjudna av de större och lär sig av de större hur man leker här. Barnen är ideerika och hittar på nya lekar och stannar kvar under en lång tid, de vill också leka själva utan vuxna. Lekarna i detta rummet varierar mycket pgr hur vi har ändrat i miljön. Rummet är populärt och man leker många tillsammans. Nästan konfliktfritt, hämtar sällan hjälp av någon pedagog utan styr upp leken själva. Dockvrån/ tågbanerummet: Jämt fördelat mellan könen, men rummet är uppdelat i en dockvrå och en byggvrå där vi har bla en tågbana. Mer pojkar på tågbanan och fler flickor i dockvrån bla de yngre. Ateljen: Rummet har blivit mindre använt av alla barnen. Flest flickor som ritar teckningar och använder egna böcker målar mest med färgpennor. Skapandet har avtagit Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på genus och att förhindra kränkningar. Mål: Öka medvetenheten om hur man kan använda våra rum i ett könsneutralt perspektiv. Åtgärd: Döpa om våra rum till färger istället för dockis, byggis mm. Färgmarkera lister i dörröppningarna barnen bestämmer tillsammans. Stora rummet Vi tycker inte att detta rummet behöver åtgärdas utan det fungerar bra. Vi vill ha en ganska stor golvyta för att uppmuntra till barnens egna kreativa lekar. Fortsätta att byta ut lätt tillgängliga material. Dockvrå/tågbanerum Pedagogerna ska vara mer närvarande, sitta och bygga tillsammans med barnen. Vi ska ta väck all docklek och göra ett öppet rum med pusselmattor på golvet. Komplettera tågbanan med material som barnen önskar. Vi vill utmana barnen som leker traditionella rollekar till nya lekar som blir mera könsöverskridande. Ateljen Vi vill jämna till könsfördelningen. Lyfta ner material till barnens nivå tex färger och tillföra nytt skapande material för att utmana nytt skapande. Försöka att en pedagog blir mer ansvarig för ateljen. Ansvarig: Alla pedagoger på Sunnan Uppföljning och utvärdering: Regelbundet vid arbetslagets reflektionstillfällen samt delutvärdering i Maj-15 och slututvärdering i dec-15. Förändringar av åtgärder kan göras efterhand om bedömning görs att det behövs. 13

14 Avdelning: Västan Analys och resultat utifrån kartläggning: Barnintervjuerna och våra observationer visar att barnen tycker om att vara i alla rummen. Vi ser också att både små och stora barn, pojkar som flickor leker i alla rum. Rummet innan lilla rummet: Rollekar, bygger kojor. Både stora och små barn leker här. Det är blandat flickor och pojkar. Efter ett tag märkte vi att barnen flyttade in saker till det lilla rummet och fortsatte att leka rollekar och bygga koja där. Här leker barnen ofta själva. Lilla rummet (tänkt som tysta rummet och sagorum): Alla barnen leker här, precis som i det lilla rummet. Det blev inte som vi hade tänkt. Det blev mer som ett busrum. Barnen hoppade i soffan, klättrade upp i fönstret och hoppade därifrån. Det blev mycket konflikter mellan barnen. Här leker barnen ofta själva. Köket: Spel, pussel, lera, duplo, lugna aktiviteter, sagoläsande. Alla barn leker här. Det här rummet har fungerat bra utom sagoläsandet. Svårt att koncentrera sig på sagoläsning här eftersom detta är ett genomgångsrum. Här är det alltid en eller flera vuxna. Vi har lagt märke till att en viss konstellation barn som leker, ofta inte fungerar. Leken urartar och blir alltför stimmig. Det blir också mycket konflikter. Där förekommer det också att man försöker stänga ute någon från gruppen. Det är olika barn som blir utsatta för att inte få vara med inte en och samma. Områden som berörs av åtgärden: Samtliga diskrimineringsgrunder med fokus på att förhindra kränkningar. Mål: Att utveckla en lugn och harmonisk miljö på avdelningen och förebygga konflikter. Åtgärder: Åtgärder har redan skett när det gäller lilla rummet och sagoläsningen i köket. I det lilla rummet föll det sig naturligt att låta det bli till ett lekrum istället för lugna rummet. Det var barnen som ändrade inriktningen och vi hakade på. I köket tog vi bort lässoffan och ställde den i rummet i mellan rummet. Båda åtgärderna har gjort rummen mer ändamålsenliga och lugnare. Vi tycker dock att vi behöver sortera bort grejer från det lilla rummet då det lätt blir rörigt och svårstädat. Som åtgärd tänker vi att det är bra att ge barnen möjligheter till nya gruppsammansättningar, vilket vi redan gör genom att medvetet dela in barnen i nya sammanhang. Vi tänker också att det är bra att byta barn mellan avdelningarna och på så sätt bryta invanda mönster. Detta gör vi ibland men det skulle kunna göras i större utsträckning. Ansvarig: Samtliga pedagoger på avd Västan Uppföljning och utvärdering: Regelbundet vid arbetslagets reflektionstillfällen samt delutvärdering i Maj-15 och slututvärdering i dec-15. Förändringar av åtgärder kan göras efterhand om bedömning görs att det behövs. 14

15 Avdelning: Nordan Analys och resultat utifrån kartläggning: Kök Hög barnnärvaro, hög ljudnivå. Flest pedagoger- När vi är få vuxna har vi översikt över alla rum från köket. I köket finns mycket material som tilltalar många barn, t.ex spel, pussel, duplo m.m. Hemvrå Ganska jämt fördelat pojkar- flickor, rollek, dans. Lekhall Här är det mest pojkar som leker många tillsammans. Bygglek, bilar, superhjältar, rollekar som t.ex cirkus. (även flickor ibland) Måleri Här är mest flickor. De ritar, syr pysslar. Områden som berörs av åtgärderna: Fokus på kön och att förhindra kränkningar Mål Att förhindra kränkningar och skapa en bättre miljö för lässtunder. Åtgärd- Öka vuxennärvaro och fördela oss medvetet på avdelningen när möjlighet ges. Fortsätta med valkort där barnen kan välja aktiviteter utifrån intresse oavsett ålder och kön. Göra dansrummet ljusare för bättre lässtunder. Ansvarig: Samtliga pedagoger på Nordan Uppföljning och utvärdering: Regelbundet vid arbetslagets reflektionstillfällen samt delutvärdering i Maj-15 och slututvärdering i dec-15. Förändringar av åtgärder kan göras efterhand om bedömning görs att det behövs. 15

16 Bil:1 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 16

17 BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m. 17

18