PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Fyllinge Verksamhetsområde Klackens Förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Pedagoger och barn på Klackens förskola Med hjälp av Jämställdhetsutvecklare BUF Senast uppdaterad Ansvarig rektor: Petra Bergendahl 1

2 PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (1985:1100). Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja barns och elevers lika möjligheter och rättigheter måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas årligen och beskriva det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. Diskrimineringslag (2008:567) Lagen syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Skollagen säger att skolans verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan: främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (SFS1999:886) 2

3 VISION FYLLINGE VERKSAMHETSOMRÅDES VISION FÖR LIKABEHANDLING. I vår verksamhet skall barn/elever och personal känna sig trygga. Trygghet innebär att: Alla känner sig sedda och bekräftade. Alla vågar vara sig själva. Alla vågar och vill gå till förskolan/skolan och vara delaktiga. Alla vågar lyckas/misslyckas. Alla barn och elever vet att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på förskolan/skolan. Föräldrar vet och känner trygghet i vem de skall vända sig till om de känner oro för sitt barns situation i förskolan/skolan. Vi motverkar fördomar, löser konflikter, förhindrar kränkningar, mobbning och utanförskap. Ingen skall utsättas för kränkande behandling. Vi inom Fyllinges verksamhetsområde prioriterar därför det förebyggande arbetet med att skapa trygghet, goda relationer, ansvarstagande och respektfullt bemötande av andra. 3

4 KARTLÄGGNING och NULÄGESANALYS samt ÅTGÄRDER 2011/2012 TOMTEBO Kartläggning: Intervjuer och observationer Resultat och Analys: Utifrån enskilda intervjuer med barnen och observationer av oss pedagoger har det framkommit att barnen inte upplever någon rädsla längre. Och att det inte heller finns något rum de inte tycker är roligt att vara i, detta resulterar nog på att vi ändrat miljön i dessa rum pga tidigare intervjuer. Barnen påpekar bara att de inte tycker om att vara på framsidan på gården om det inte finns någon personal där. Och vissa barn tycker att det kan vara otäckt att gå på toaletten, dels för att någon hållit emot dörren och dels för att något barn sagt att det bor ett odjur i toastolen. Åtgärder: Vi ska hänga upp en ringklocka på toaletten. Och ute på gården ska vi försöka fördela personal till framsidan Förslag: Den som stänger har ansvaret för att någon personal är där. Utvärdering: Detta ska ske snarast. TROLLEBO Kartläggning: Intervjuer och observationer Resultat och analys: Utifrån enskilda intervjuer med barnen och observationer av oss pedagoger så har det framkommit att barnen inte upplever att det inte finns några uttalade konflikter längre. Och att grodan som vi arbetade med innan har gett oss resultat ett mildare klimat. Barnen hjälper varandra mer och bemöter varandra bättre. Vid tvättningen efter måltid och vid påklädning i tamburen har vi pedagoger märkt att det kan förekomma lite konflikter. Åtgärder: De konflikter som uppstår mellan barnen tänker vi komma till rätta med genom att vi pedagoger fördelar oss i de olika rummen. Att vi stöttar och hjälper dem att prata med varandra. Vid tvättningen och påklädningen försöker vi alltid att vara med en pedagog, och att vi alltid är en pedagog som är ute när barnen kommer ut, för att motverka konflikter även där. Genom att vi tidigare intervjuade barnen om det lilla rummet har det blivit mycket mer populärt att vara i, både för stora och små. Utvärdering: Detta sker kontinuerligt. 4

5 UGGLEBO Kartläggning: Intervjuer och observationer Resultat och analys: Utifrån enskilda intervjuer med barnen och observationer av pedagogerna så har det framkommit att de lite större barnen vill ha ett rum där de kan stänga in sig och få vara ifred. Åtgärder: Vi personal valde att flytta dockis till vår lekhall istället, göra fler rum i rummen. Pga att vi får in fler mindre barn. Gamla dockis ska vi göra till ett ritrum för de större barnen, där de kan få vara ifred och kan skriva och rita. Hjärtestunder och Alfons har vi inte längre kvar men de lever kvar hos de större barnen, och resultatet vi fick av detta sprider sig till de mindre. De större är väldigt snälla och hjälpsamma mot de mindre. Utvärdering: Detta ska ske snarast. 5

6 ANSVARSFÖRDELNING REKTOR HAR det yttersta ansvaret för att planen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal som rör sig på förskolan, men som tillhör andra enheter (såsom måltid, städ m fl.) får ta del av planen PERSONAL HAR... skyldighet att aktivt arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Personalen har ansvar för att reagera när man stöter på kränkande behandling. Personalen har ansvar att hålla sig uppdaterad om innehållet i planen. FÖRÄLDRAR HAR också ett stort ansvar. Om förskola/skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Ta kontakt med förskolan/skolan om ditt barn berättar om kränkningar. Vi kan hjälpas åt att skapa en förskola/skola där alla trivs och har det bra. Bilagor: Lagar och centrala begrepp Dokumentationsblankett Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd och kommentarer

7 BILAGOR: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder - Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionshinder har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck eller könsidentitet, omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 7

8 BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl.. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När barn/elever behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder Funktionshinder innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla likas rättigheter. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn kränks pga. En förälders sexuella läggning, funktionshinder m.m. 8

9 RUTIN FÖR DOKUMENTATION: OBS! Dokumentation ska föras på särskild blankett OBS! Vuxen utsätter barn Absolut förbud! Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal, detta sker enskilt, tillsammans med föräldrar eventuellt barn, personal och rektor. Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och leda till muntlig eller skriftlig varning. Barn utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar med den som kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av att möta barnet bör annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Barn utsätter barn Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar enskilt med alla parter samt dokumenterar händelsen på särskild blankett. Rektor kontaktas vid behov. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Vuxen utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar och kontaktar närmaste rektor. Om du känner dig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är det viktigt att du dokumenterar och tar kontakt med närmaste rektor. 9

10 Kartläggnings och nulägesanalys samt åtgärder 2011/2012 KLACKEN Kartläggning: Intervjuer och observationer. Intervjuerna har skett enskilt med 5 pojkar och 5 flickor på respektive avd. Intervjun har bestått av dessa frågor: Vilket rum tycker du om att vara i? Varför? Finns det någonstans du inte tycker om att vara på din avdelning? Varför? När du leker ute på gården, var tycker du om att leka? Varför? Finns det någonstans du inte tycker om att vara ute på gården? Varför? Observationerna har skett genom att vi pedagoger har iakttagit barnen i olika rum och olika situationer. Resultat och analys: Utifrån enskilda intervjuer med barnen och observationer av pedagogerna så har det framkommit att: Trollebo: barnen inte har visat någon oro eller rädsla barnen verkar vara trygga i förskolans alla miljöer Detta vill vi på Klacken ha som mål och fokusera på: Trolllebo: Förebyggande insatser: Respektera varandra, vara en bra kamrat och ha ett trevligt bemötande gentemot alla i sin omgivning, dvs öka den sociala kompetensen i gruppen. Detta ska ske i den dagliga verksamheten. Vi pedagoger skapar medvetet situationer där barnen får hjälpa till och där de får samarbeta med varandra. Genom att vi pratar mycket om hur man är en bra kompis. Det är viktigt att vi lär barnen att de kan hjälpa varandra vid av och påklädning. Att de kan hjälpa till att duka borden. Att de lär sig städa efter avslutat lek. Viktigt är också att vi pedagoger bemöter barnen och varandra med respekt eftersom vi skall föregå med gott exempel. Vad ska vi göra för att nå detta mål? Vi pedagoger kommer att observera leken. Hur ska vi göra för att nå detta mål? 10

11 Delta i leken tillsammans med barnen, lyssna och agera vid behov. Det ska vara en stående punkt på verksamhetsmötena. Detta vill vi på Klacken främja: Främjande insatser: Respektera varandra, vara en bra kamrat och ha ett trevligt bemötande gentemot alla i sin omgivning, dvs öka den sociala kompetensen i gruppen. Detta ska ske i den dagliga verksamheten. Vad ska vi göra för att nå detta mål? Hur ska vi göra för att nå detta mål? Trollebo Grodan som vi arbetade med innan har påverkat våra barn väldigt positivt. Vi pedagoger stöttar och uppmuntrar barnen att bemöta både varandra, personal,vikarier och föräldrar på ett positivt sätt. Att vi är med dem och hjälper dem vid konflikter. 11