Nettopremier ett nytt prissättningssystem

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Författare Friné Johnsson Gabriella Lanciotti Dnr Nettopremier ett nytt prissättningssystem Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE Stockholm [Sveavägen 167] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Sammanfattning och slutsatser Det pågår en förändring inom den svenska skadeförsäkringen. Flera skadeförsäkringsbolag har infört s.k. nettopremier. Det innebär att kunden betalar en premie för försäkringen utan påslag för provision till förmedlaren. Kunden betalar istället förmedlaren ett avtalat arvode för försäkringsförmedlingen. Nettopremier används framför allt inom skadeförsäkring och nästan uteslutande mot företagskunder. FI anser att det med nettopremiesystemet kan ha blivit tydligare för kunderna vad som är kostnaden för försäkringen respektive för förmedlingen. Vissa försäkringsbolag bryter helt den ekonomiska länken med försäkringsförmedlare medan andra bolag administrerar ersättningen som kunden och förmedlaren har kommit överens om. Försäkringsförmedlares incitament att rekommendera en försäkring hos de försäkringsbolag som erbjuder högst provision till förmedlare försvinner. Med den nya lagen om försäkringsförmedling 1 förbättras dock denna genomlysning även om provisioner används, eftersom det finns ett uttalat krav på att förmedlaren oavsett avgiftsmodell ska informera kunden om priset på förmedlingen innan ett försäkringsavtal ingås. Det är därför viktigt att kunder, både privatpersoner och företag, blir medvetna om att de kan kräva tydlig och klar information om priser på försäkringar och förmedlares tjänster. Nettopremier innebär, enligt flertalet av de företag som intervjuats, en hårdare konkurrens för försäkringsförmedlarna och mellan förmedlarna och försäkringsbolagens säljare. Vissa förmedlarföretag anser att försäkringsbolagen och förmedlarna inte konkurrerar på samma villkor eftersom bolagen inte behöver redovisa sina kostnader kring distributionen av försäkringsprodukterna. Andra förmedlarföretag anser dock att de klarar konkurrensen, eftersom de redan säger sig vara vana att informera kunden om priset för tjänsten. Konkurrensen mellan försäkringsbolagen väntas däremot inte öka till följd av en övergång till nettopremier. Det kan dock noteras att nettopremier kan 1 Lag om försäkringsförmedling (2005:405). 1(14)

2 påverka konsolideringsgraden och andra solvensmått i bolagets redovisning positivt. Inom livförsäkring används nettopremier i betydligt mindre utsträckning eftersom det råder relativt stor samstämmighet mellan förmedlare och försäkringsbolag om provisionsmodellen. Några bolag tillämpar dock nettopremiesystemet. Det förekommer i vissa upphandlade affärer när kunden önskar det. Exempelvis inom ITPK, SAF-LO i den så kallade tiotaggarförsäkringen, kollektivavtalsliknande planer samt i chefpensionsplaner. Hur nettopremier i praktiken påverkar slutkunden och försäkringsmarknaden i stort är det dock svårt att ännu så länge avgöra. 2

3 Om nettopremier Syftet med denna promemoria är att granska hur nettopremier påverkar försäkringsmarknaden. Granskningen begränsar sig till några försäkringsbolag som har infört nettopremier. Vi har också intervjuat representanter för organisationer i branschen, försäkringsförmedlarföretag och företag som köper försäkringar 2. Nettopremier används framförallt inom skadeförsäkring och nästan uteslutande visavi företagskunder. Eftersom nettopremier är relativt nytt i Sverige kan vi ännu inte fullt ut se effekterna av hur detta system påverkar slutkunder och marknad. Inom livförsäkring däremot används nettopremier än så länge i mycket begränsad utsträckning. Vad innebär nettopremier? Nettopremier är en avgiftsmodell där kunden betalar en premie för försäkringen utan påslag för provision till förmedlaren. Kunden betalar istället förmedlaren ett arvode för försäkringsförmedlingen. Arvodet avtalas i förväg mellan kunden och förmedlaren. Andra ord för nettopremier är nettokvotering eller provisionsfri prissättning. Försäkringsbolagen drar bort provisionstillägget från försäkringspremien. Provisionerna har tidigare uppgått till procent. Skillnaden mellan försäkringspremier inklusive provisioner och försäkringspremier i nettopremiesystem illustreras i följande figur: Bruttopremier Försäkringspremier Kunden betalar 100 kr till försäkringsbolag inklusive provisioner Försäkringsbolag behåller 90 kr 10 kr betalas till mäklare Försäkringspremier Nettopremier Arvode i nettopremiesystem Kunden betalar 90 kr Kunden betalar mäklaren till försäkringsbolag avtalat arvode Med ett provisionssystem, som varit vanligast, är det försäkringsbolaget som bestämmer storleken på förmedlarens provision och betalar förmedlaren. Kunden betalar i sin tur en premie där provisionen till förmedlaren ingår. Provisionen är relaterad till priset på den mäklade försäkringen och omfattar marknadsföring, förmedling, service och fortlöpande kundkontakter, som annars skulle falla på försäkringsbolaget. Kunden vet inte hur stor del av premien som är provision till förmedlaren. 2 Se bilaga med lista på intervjuade företag. 3

4 Bakgrundsfakta Den 11 april 2003 beslutade Försäkringsförbundets styrelse att rekommendera försäkringsbolagen, inom skadeförsäkring, att inte längre betala provision till försäkringsförmedlare. Förbundet skriver: De av förbundets medlemsbolag, som meddelar direkt skadeförsäkring, rekommenderas att när försäkring förmedlas av mäklare, inte offerera eller träffa avtal med kund/försäkringstagare eller mäklare om storleken på den ersättning som ska tillkomma mäklaren. Rekommendationen gäller från den tidpunkt Konkurrensverket uttalade att det inte finns något hinder att tillämpa den. På begäran av Försäkringsförbundet prövades rekommendationen av Konkurrensverket. I beslut den 15 april 2004 förklarade verket att rekommendationen inte omfattas av förbuden i konkurrenslagen. 3 Verket skriver att Försäkringsförbundet anfört att rekommendationen som tar sikte på skadeförsäkring som upphandlas i Sverige inte är bindande för medlemsbolagen och att den inte har några begränsningar när det gäller den ersättning som försäkringsmäklaren kan avtala om med uppdragsgivaren och försäkringstagaren. Verket fann därför inte anledning att ingripa. Den 7 maj 2004 inkom Svenska försäkringsförmedlares förening (Sfm) med ett överklagande av Konkurrensverkets beslut till Marknadsdomstolen 4. Sfm skriver i sitt slutsvar: Både i Norge och i Danmark har majoriteten av bolagen gått över till ett så kallat nettopremiesystem. Effekterna av det nya systemet är att försäkringsbolagen har höjt sin riskpremie vilket resulterar i en högre kostnad för kund som köper en försäkring via förmedlare och därmed blir det en snedvriden konkurrens mellan försäkring som är förmedlad av mäklare och försäkring som säljs direkt. Den 30 juni 2005 lämnade Marknadsdomstolen överklagandet utan bifall. Marknadsdomstolen ansåg att konkurrensen mellan försäkringsbolagen inte påverkas i någon omfattning av rekommendationen. Konkurrensbegränsningen är inte märkbar i konkurrenslagens mening. I övrigt kan nämnas att Förtroendekommissionen 5 lade fram en del förslag som innebär att försäkringsmäklares tjänster borde betalas av kunderna, inte av försäkringsbolagen. Både Kommun- och finansmarknadsministern och Konsumentverkets generaldirektör 6 har uttryckt sig positivt om nettopremiesystemet. De är överens om att nettopremier ökar transparensen. Dessutom har de framfört att lagstiftning i frågan kan vara önskvärd. 3 Konkurrenslagen (1993:20) 6, 19. Och KV beslut Dnr 727/ Sfm slutliga bevisuppgift i Marknadsdomstolens ärende med dnr A4/04. 5 SOU 2044:47 s. 34 och Prop. 2004/05:133 Om försäkringsförmedling. 4

5 De största skadeförsäkringsbolagen tillämpar nettopremier Den svenska skadeförsäkringsmarknaden domineras av de stora sakförsäkringsbolagen Länsförsäkringar, If, Trygg-Hansa och Folksam. Marknadsandelar baserat på inbetalda premier inom skadeförsäkring, exklusive avtalsförsäkringsbolag 7, 1a kvartalet Direkt försäkring 8 i Sverige, inbetalda premier, MSEK ,5 2,0% 0,1% 0,1% 0,4% 0,7% 1,0% 2,0% 2,2% 2,3% 6,6% 29,9% Länsförsäkringar If Försäkring Trygg-Hansa Folksam Dina-gruppen Zurich Moderna Försäkringar Solid Europeiska Övriga utländska bolag Assuransföreningen SAFE Captivebolag Övriga 15,1% 17,5% 20,1% Källa Försäkringsförbundet och FI FI saknar information om hur mycket försäkringsbolagen säljer fördelat på distributionskanal (direktförsäljning, egen säljkår eller försäkringsförmedlare). Eftersom vissa typer av skadeförsäkringar, som företagsförsäkring, transport och motor, oftast är sålda genom förmedlare, är det vid denna typ av upphandling som nettopremier är vanligast. De flesta stora försäkringsbolag har egna försäljare. Utländska och mindre bolag är däremot beroende av försäkringsförmedlare. 7 Avgångbidragsförsäkring (AGB), sjuk- o olycksfallsförsäkring (AGS), Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). 8 Annan försäkring än återförsäkring. 5

6 If började med nettopremier 2004 och var först med det i Sverige. Under 2004 och 2005 följde andra försäkringsbolag efter, exempelvis Trygg-Hansa, Länsförsäkringar, Zurich och Folksam. Nettopremiernas påverkan på affärsrelationer och pris Den 1 juli 2005 trädde lagen (2005:405) om försäkringsförmedling i kraft. Samtidigt upphörde lagen (1989:508) om försäkringsmäklare. Den nya lagen ersätter begreppet försäkringsmäklare med försäkringsförmedlare, som omfattar alla som förmedlar försäkringar. De som vill fortsätta att förmedla försäkringar måste ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen senast den 31 mars Juni 2006 var 483 försäkringförmedlarföretag registrerade 9 hos Finansinspektionen. Antalet anställda försäkringsförmedlare var Samtidigt har 164 mäklarföretag sökt nytt tillstånd. Kravet på oberoende 10 i den gamla mäklarlagen är borttaget. Det innebär att inget hindrar en förmedlare att exempelvis äga aktier i ett försäkringsbolag (det finns dock ett krav på information om detta). När det gäller vilken roll en förmedlare har, exempelvis om han eller hon är knuten till ett visst försäkringsbolag, finns det i lagen krav på information om detta. Rollen som opartisk rådgivare innebär exempelvis att förmedlaren, utan att vara ombud för försäkringsbolagen, väljer ut ett antal försäkringsbolag att arbeta med. Försäkringsförmedlare är skyldiga att i rimlig tid informera kunden om priset för förmedlingen eller grunderna för hur priset bestäms 11. Kunden ska veta om det handlar om provision eller arvode. Öppenhet ska gälla oavsett betalningssystem. Om förmedlaren får betalt av annan än kunden, kräver lagen att kunden ska bli informerad. Dessutom ska informationen lämnas även när försäkringsavtalet förnyas eller ändras. FI har utfärdat föreskrifter 12 som kompletterar lagen. Samtliga kontaktade försäkringsbolag anser att nettopremier underlättar för förmedlaren att följa den nya lagen. Försäkringsförmedlare är kritiska Svenska försäkringsförmedlares förening (Sfm) anser att det är anmärkningsvärt att kravet att informera om priset för försäkringsförmedling 9 Enligt lagen ska försäkringsförmedlare, fysiska och juridiska personer, vara registrerade hos Finansinspektionen. Den juridiska personen kan omfatta en eller flera fysiska personer i lagen om försäkringsmäklare (1989:508). 11 Se 6 kap. 1 första stycket 5 lagen (2005:405) om försäkringsförmedling. 12 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsförmedling (FFFS 2005:11). 6

7 bara gäller för förmedlardistribuerande affärer och inte dem som säljs av bolagens egna säljorganisationer. Enligt Sfm:s nya stadgar ska försäkringsförmedlare iaktta de regler som gäller om information som ska lämnas till kunden 13. Stadgarna säger dock inget om ersättningsformerna till förmedlarna. Införandet av nettopremier har lett till en förändring av förmedlarens arbete på flera olika sätt. Framförallt har affärsrelationen flyttats från försäkringsbolaget till kunden. Samarbetet mellan försäkringsbolag och försäkringsförmedlare minskar eller upphör helt. Fördelarna är att nettopremier ger bättre insyn i prissättningen. Risken att försäkringsförmedlaren bara rekommendera försäkringar som ger högst provision försvinner. Sfm anser däremot att nettopremier inte ökar kundernas valfrihet utan tycker att kunden själv ska få välja avgiftsmodell. De flesta förmedlare var inte vana att förhandla med kunden om sitt arvode. De måste hitta ett nytt arbetssätt och det tar tid. Processen för försäkringsförmedlare och försäkringsbolag för att hantera nettopremier har därför visat sig vara kostsam. Några förmedlare menar att det kan orsaka att mindre seriösa förmedlarföretag försvinner av ekonomiska skäl. Kvarvarande försäkringsförmedlare kan ha bättre kvalitet och detta kan hjälpa till att höja branschens status. Nettopremiernas effekt på försäkringsbolagets balansräkning De försäkringsbolag vi talat med anser inte att det finns några ekonomiska incitament för att införa nettopremiesystem. Sfm hävdar i motsats till detta att det är de ekonomiska incitamenten som ligger till grund för införandet av nettopremier. Om ett försäkringsbolag har stora andelar förmedlarsålda affärer och väljer att gå över till nettopremier kan detta ha effekt på nyckeltal i balansräkningen. Konsolideringsgraden 14 påverkas. Den beräknas som kvoten mellan överskottsmedel och premieintäkt. Om premieintäkten exempelvis minskar med fem procent pga. att nettopremier införs, ökar konsolideringsgraden med fem procent utan att bolagens finansiella ställning har ändrats. Även andra solvensmått som solvensmarginal och solvensgrad kan påverkas, genom att premieindex kan minska. Dessa nyckeltal är intressanta för externa bedömare av försäkringsbolagens årsredovisning. Några bolag som administrerar förmedlares arvode, använder sig av ett så kallat klientmedelskonto. Därmed tas arvodena inte upp i resultaträkningen. 13 Svenska försäkringsförmedlares förening, stadgar Konsolideringsgraden består av eget kapital i procent av premieintäkten. 7

8 Nettopremiens påverkan på försäkringskostnader Vid förmedlade affärer kan premien minska om förmedlaren har gjort en bra riskbedömning, även om förmedlaren sköter en viss administration åt försäkringsbolaget. När kunder vänder sig direkt till försäkringsbolaget blir kostnaden i princip den samma, eftersom premier består av kostnaden för försäkringen plus en mindre del distributionskostnader, som kan motsvara förmedlares arvode. I ett nettopremiesystem debiterar förmedlarföretagen kunden direkt. Det förenklar administrationen för försäkringsbolagen som tidigare gjorde det i provisionssystemet. Två av de intervjuade bolagen uppger att de inte samarbetar med förmedlarna längre. Men det finns också försäkringsbolag som administrerar den ersättning som kunden och förmedlaren kommit överens om. På fakturan till kunden specificeras premien och provisionen till förmedlaren. Kunden betalar sedan ersättningen direkt till förmedlaren. Dessa bolag anser att detta system inte medför några extra kostnader, eftersom de skött administrationen tidigare i provisionssystemet. En nackdel med nettopremier som förmedlare nämner är längre handläggningstider. Kunderna måste godkänna och underteckna en större mängd dokument. Dessutom är avtalet mellan förmedlaren och kunden mer detaljerade. Förmedlarna kommer att behöva skapa nya rutiner för att hantera fakturor. Andra svårigheter som några förmedlare påpekar är att det kan vara svårt att skicka en faktura till en kund när en försäkring bara ska förnyas. Det kan bli ännu svårare att fakturera kunder för andra tjänster som förmedlaren utför för försäkringsbolaget. Det kan handla om besiktningar och arbete i samband med skadereglering. Konkurrens Både försäkringsbolagen och förmedlarföretagen bedömer att konkurrensen kommer att öka mellan förmedlare och försäkringsbolagens säljare med det nya systemet. Men konkurrensen mellan försäkringsbolagen kommer däremot att minska, att döma av vad många förmedlare anser. Man manar att de inte längre kommer att konkurrera om premiekostnaden. Slutpriset för kunden kommer istället förmedlare att råda över och inte som tidigare försäkringsbolagen. Det finns därför en oro hos förmedlare att de får justera sitt arvode för att kunna konkurrera. Några förmedlare har dock uttryckt det omvända, d.v.s. att det genom nettopremier blir lättare för försäkringsbolagen att ta över kunderna genom att erbjuda andra försäkringar så att kunden inte behöver gå via förmedlaren. 8

9 Ytterligare synpunkter från försäkringsförmedlare är att konkurrensen blir snedvriden. Anledningen är att försäkringsbolagen inte behöver redovisa sina egna administrationskostnader och ersättningen till bolagets egna säljare för kunden. Detta kan ge intryck av att försäkringen är dyrare om den förmedlas via förmedlare. Sfm anser att produkt och distribution hänger ihop och att nettopremier innebär att bolagen och förmedlare inte konkurrerar på lika villkor. Men det finns förmedlingsföretag som bedömer att deras konkurrenskraft kommer att stärkas genom det nya systemet, särskilt de största. Enligt några försäkringsbolag gynnar nettopremier kunderna genom att konkurrensen för förmedlingen ökar och kostnaderna för distributionen blir tydlig. I framtiden tror bolagen att kunderna kommer att kräva att både försäkringsbolagens och förmedlares tjänster är tydliga och transparenta. Det konkurrensutsätter försäkringsbolagen och förmedlare i högre grad än idag. Effekter för kunderna De flesta kundföretagen tycker att nettopremier är en sund utveckling. Fördelen är att värdet på produkten separeras, vilket ger kunden bättre inblick i priset. Kunden kan lättare välja förmedlare och försäkring. Ibland kan det vara enklare för kunder att betala förmedlare timarvode. En nackdel kan dock vara längre handläggningstider. 9

10 Nettopremier inom livförsäkring Inom livförsäkring råder relativt stor samstämmighet mellan förmedlare och försäkringsbolag om provisionsmodellen 15, och många pekar på dess fördelar. Men det pågår diskussioner om att provisionerna ska vara mer inriktade på beståndsvård. I dag finns ingen rekommendation från Försäkringsförbundet att livbolagen inte skulle träffa avtal om förmedlarens ersättning, vilket är ett tecken på att branschmedlemmarna inte vill detta. Produkterna anses för komplicerade. Livförsäkringsavtalen löper också över en betydligt längre tid än skadeförsäkringsavtalen. För vissa livförsäkringsprodukter får förmedlare en provision som kan vara mer än 50 procent av premien under det första året. I ett nettopremiesystem skulle sådana provisioner avskaffas. Det kan enligt Sfm innebära att många förmedlare kan få ekonomiska problem av att få sin inkomst periodiserad under hela försäkringsperioden. Nya system som stockersättning eller ersättning för beståndsvård har diskuterats. I det systemet får förmedlaren betalt när varje årspremie betalas. Frågan är hur förmedlaren ska kunna hantera detta för försäkringar som är tecknade för en längre tid. Livförsäkringsbolag Provisionssystemet tillämpas vanligtvis inom livförsäkring, men några livförsäkringsbolag använder redan nettopremier. Några försäkringsbolag ser en fördel av att lättare kunna se vad förmedlare levererar och vad det kostar. Pensionsförsäkringar tecknas till procent genom förmedlare. Livförsäkringsbolagen är beroende av förmedlarens distributionskanaler. Livförsäkringsförmedlarföretag Några stora förmedlarföretag inom livförsäkring arbetar redan med både provision och arvode. De hävdar att många kunder föredrar arvodesmodellen. Arvode till förmedlare förekommer vid stora upphandlingar av tjänstepensionsförsäkring som arbetsgivare köper åt sina anställda, kollektivavtalsliknande planer eller chefpensionsplaner. Modellen tillämpas också på sjuk- och olycksfallsförsäkring som är en skadeförsäkringsprodukt och ibland tecknas genom kollektivavtal. Detta kan upphandlas av arbetsgivare eller arbetstagarorganisation som en gruppförsäkring och betalas av den anställde via löneavdrag eller via fackföreningsavgiften. Den anställde kan också teckna sjuk- och olycksfallsförsäkring privat, med då brukar inte nettopremier tillämpas. 15 FI:s rapport 2005:2 Livbolagens provisioner till försäkringsmäklare. 10

11 Det är svårt att tala om rena nettopremier inom livförsäkring och pensionsförsäkring, eftersom ersättningen till förmedlare varierar beroende av försäkringsprodukt. För många sparprodukter kombineras arvode med provisioner. Inom pensionsförsäkring med fondsparande betalar några försäkringsbolag provision till förmedlare med någon procentandel av värdet på de försäkrades placeringar. I andra fall får kundföretag hela provisionen från försäkringsbolagen och använder dessa pengar för att betala arvode till förmedlare. Ekonomiskt incitament Med arvodesfaktura betalar kundföretag mervärdeskatt när de betalar arvode till förmedlare. Vissa kundföretag kan föredra det systemet för att kunna dra av mervärdeskatt. Detta kan gynna en del företag skattemässigt. I provisionssystemet betalar kundföretag löneskatt på pensionspremier. Administrationskostnader Stora förmedlarföretag håller på att bygga upp egna datasystem för att ta hand om administrationen av arvodessystem. Förmedlare kommer att behöva fakturera timpris för utfört arbete och det finns ingen standardisering. Varje kund har olika krav och behov. Dessutom förekommer ändringar under hela försäkringsperioden. 11

12 Bilaga Nettopremier i Norden Under 90-talet växte mäklaryrket fram enligt modell från Storbritannien. Antalet mäklade affärer ökade. Under var ersättningen till förmedlare mer kopplad till försäkringspriser än till förmedlares kompetens, eftersom den traditionella provisionen betalades som en procentandel av försäkringspremien. Behovet att öka transparensen för kunder blev påtaglig i diskussioner inom EU och i USA, där flera fall av olagliga relationer mellan förmedlare och försäkringsbolag blev kända och föremål för prövning i domstol. Det ansågs nödvändigt att kräva större självständighet mellan förmedlare och försäkringsbolag. Att kunden får veta vad förmedlingen kostar ger bättre möjlighet att bedöma om förmedlingen är värd sitt pris. Inom Norden har övergången till nettopremiesystem gått relativt fort. Diskussionen började först i Norge under Redan under 2003 gick det norska branschorganet ut med en rekommendation till skadeförsäkringsbolagen att inte träffa avtal om den ersättning som ska tillkomma mäklaren. Den norska konkurrensmyndigheten ansåg att detta inte stred mot konkurrenslagstiftningen. I den nya lagen om försäkringsförmedling 16, som i allt väsentligt motsvarar den svenska lagen, framgår det klart att förmedlaren ska informera kunden om storleken på sin ersättning 17. I Finland utfärdade även det finska branschorganet en rekommendation Men den finländska konkurrensmyndigheten slog dock fast att rekommendationen stod i strid med den finska konkurrensbegränsningslagen. Däremot beslutade myndigheten inte om några sanktioner på grund av rekommendationen lagstadgade Finland att en förmedlare endast får ta emot ersättning från sin uppdragsgivare, dvs. arvode, både för liv- och skadeförsäkringar. För arvodesbestämmelserna gäller en övergångstid på tre år för att förmedlare ska ha tid att anpassa sin verksamhet till den nya lagen. I Danmark införde nästan alla försäkringsbolag nettopremiesystem under Enligt en ny lag 18 blir det ett förbud för försäkringsbolag, såväl inom skade- som livförsäkring, att betala ersättning till mäklare. Övergångstiden är fem år. Många försäkringsförmedlare hävdar att den nordiska skadeförsäkringsmarknaden domineras av ett fåtal stora försäkringsbolag och att detta förklarar att nettopremier vinner mark i Norden och inte i övriga Europa. Dessutom hävdas att nettopremier är ett sätt för de största 16 Lov nr 41: Lov om forsikringsformidling. 17 For nr 1421: Forskrift om forsikringsformidling. 18 L 52 Lov om aendring af lov om forsikringsformidling. Antagen av Folketinget den 9 maj

13 försäkringsbolag att hindra andra försäkringsbolag, som inte har egna säljare, att komma in på marknaden. Enligt Sfm är effekterna av nettopremier i Norge och Finland att antalet försäkringsförmedlare blir färre. Om kunderna inte vill betala arvode till förmedlare går de direkt till försäkringsbolagen. De svenska skadeförsäkringsbolagen var sist i Norden med att införa nettopremier. 13

14 Bilaga - intervjuer Försäkringsbolag: Försäkringsbolaget If AB (publ) Länsförsäkringar Sak AB (publ) Försäkringsbolaget Zurich AB Trygg- Hansa AB Folksam ömsesidig sakförsäkring Skandia försäkringsaktiebolag Försäkringsförmedlarföretag: Aon Sweden AB Marsh AB Heath Lambert Sweden AB Max Mathiessen Liv och finansmäklare AB Försäkringsorganisationer: Sveriges Försäkringsförbund Svenska försäkringsförmedlare förening (Sfm) Företag som köper försäkringar: Intellibis AB S:t Erik Försäkrings AB 14