Årets redovisning inkluderar miljöredovisningen som beskriver kemikalier, avfall samt uppföljning av miljömål och klimatredovisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årets redovisning inkluderar miljöredovisningen som beskriver kemikalier, avfall samt uppföljning av miljömål och klimatredovisningen"

Transkript

1 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 1 (13) Miljö- och klimatredovisning. Ett företag som äger infrastrukturnät har ett förhållandevis överskådligt miljöansvar, det gäller att bygga så att miljön påverkas så lite som möjligt. Kunder, grannar och andra intresserade partier ska inte störas av om- och utbyggnad och under drift ska underhåll och fel påverka omgivningen så lite som möjligt. Miljölagstiftningen gäller även för sådana företag men påverkar förhållandevis lite den dagliga driften. En produktionsanläggning har helt andra förutsättningar, det händer saker hela tiden, bränslen kommer in, energi och emissioner lämnar anläggningen, delar slits ut och underhåll sker löpande. Allt detta under myndigheternas vaksamma ögon. Kraven på kompetens och egenkontroll höjs och risken att något går snett ökar. Men genom övertagandet av produktionsanläggningen har vi möjlighet att direkt påverka produktionen, vi kan välja vem som levererar bränsle, hur driften ser ut och vilka metoder och framtida planer vi har för hela systemet. I slutändan tror vi att den lokala och globala miljön blir vinnaren. Årets redovisning inkluderar miljöredovisningen som beskriver kemikalier, avfall samt uppföljning av miljömål och klimatredovisningen Miljöredovisningen för hela företaget ska inte förväxlas med den lagstadgade miljörapportering som sker för tillståndspliktiga verksamheter. Miljöredovisning Kemikalier Alingsås Energi har i sin verksamhet ca 100 kemikalier. Alla kemikalier riskbedöms för miljöpåverkan, arbetssäkerhet och brandfara. Kemikalier som används är främst: hushållskemikalier (rengöring, personlig hygien) smörjning, korrosionsskydd märkning och målning kemikalier i produktionsprocess (t.ex. vattenbehandling) drivmedel och bränslen isolerprodukter (olja, gjutharts och skum) avfettning/rengöring av kontakter fordonsrelaterade produkter (olja, frostskydd) lim och hartsprodukter byggkemikalier (t.ex. silikontätning)

2 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 2 (13) Figur 1 Fördelning av antal produkter efter användningsområde Man kan klassa användning av kemikalier i olika förbrukningsklasser. Störst är bränslen för värmeproduktion där förbrukningen ligger tusentals ton per år, följt av produktionskemikalier t.ex. natronlut och citronsyra som ligger mellan 100kg till några ton/år. Sedan kommer färg och smörjmedel samt hushållskemikalier (t.ex. diskmedel) som ligger mellan kg förbrukning per år och resten är småmängder med speciella applikationer som ligger under 10kg. Frånsett bränslen och produktionskemikalier, är vanligaste risken hos ämnen som har miljöpåverkan, fara för vattenlevande organismer, dessutom kommer många produkter i sprayburkar, där drivmedlet är brandfarligt vid användning. Risk för brand och spridning av kemikalierna är över lag dock liten då dessa sällan används i relevanta mängder och inte kommer ut i miljön eller används i brandfarliga miljöer. Avfall 5% 4% 5% 4% 5% 3% 6% 3% 2% 2% 1% 1% smörjning 7% 9% Om man frånser askan ur värmeproduktionen är huvudsakliga avfall skrot från nätstationer och kabelrester, kontorsavfall såsom papper, tidningar och tidsskrifter, förpackningsmaterial från leveranser och produkter som används i dagliga arbetet t.ex. sprayburkar, sedan finns det utrangerad utrustning t.ex. mätare, datorer och verktyg. Avfallen kan grovt indelas i 4 kategorier: farligt avfall som t.ex. uttjänta sprayburkar, elektroniksskrot och oljehaltigt avfall 21% 10% 10% avfettning lösningsmedel fordon färg lim gjutharts/skum bygg korrosionsskydd drivmedel/bränsle hushållsprodukt produktion isolerolja Torkning bekämpningsmedel funktion lut

3 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 3 (13) brännbart avfall som t.ex. engångspallar, ej återvinningsbara plastmaterial och möbler avfall som kan återvinnas t.ex. papper, wellpapp, plastfilm, förpackningar och skrot avfall som deponeras t.ex. rena schaktmassor och aska från småproduktion I den årliga redovisningen visas inte mängden av så kallade hushållsnära sopor dvs det som samlas av kommunen (brännbart och komposterbart) och kommer främst från fikarummen Axelrubrik Deponi Återvinnbart Brännbart Farligt År Figur 2 Avfallsmängder utveckling sedan 2011 Totalmängden avfall uppgick 2013 till ca 15,3 ton och låg därmed 3,7 ton lägre än Aska Värmeproduktionen ger upphov till restprodukter i form av aska. Askan återförs till skogen för att återställa mineralbalansen efter avverkning. Sedan 1 Juli har 93,9 ton aska omhändertagits, askan återförs till skogen för att återföra näringsämnen. Uppföljning miljömål För 2013 hade Alingsås Energi följande miljömål: 1. Sänka andelen farligt avfall (elektronik, orent trä, olja etc) till under 20% (vikt) mot Fjärrvärme ska kunna deklareras med miljömärkning (Bra Miljöval) 3. Utsläpp av växthusgaser från egna transporter ska ej överstiga 60,4 1 ton CO2 ekvivalenter (2011 ca 62,7 ton) 4. Energiförbrukning i egna fastigheter ska sänkas med 10% till 2015 mot 2009 års förbrukning. 1 Motsvarar ca 80% av 2004 års utsläpp

4 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 4 (13) Till mål 1: Andelen farligt avfall låg på 11% under Tidigare skedde felsortering av träavfall som man trodde var rent trä, men tack vare spån-element blev hela lass kontaminerade och klassades då som farligt avfall (orent trä) hos mottagaren. Rutinerna ändrades och nu har fraktionerna sorterats på rätt sätt. Bedömning: uppfyllt Prognos: Andelen farligt avfall kommer att bevakas och ambitionen är att minska mängderna ytterligare Till mål 2 Under 2012 och 2013 pågick förhandlingar om övertagande av fjärrvärmeanläggningarna i Alingsås. Målet skjuts till 2014 Bedömning: ej uppfyllt Prognos: Ett projekt är startat för införande av Bra Miljöval Certifiering av produkten i första halvåret 2014 Till mål 3 Totalutsläpp från fordon uppgick till 68 ton CO2, ökningen beror främst på nyförvärvet av värmeproduktionsanläggningarna. Utan dessa hade utsläppen hamnat på ca 60 ton. Målet kan ses som uppfyllt. Bedömning: uppfyllt Prognos: Utsläppen kommer fortsättningsvis att övervakas och ambitionen är att genomföra utbildning i miljövänlig körning för hela personalen. Till mål 4 Målet övervakas, en hel del aktiviteter för energibesparing har genomförts på båda arbetsplatser, samtidigt har verksamheten förändrats och byggts om vilket gör det svårt att jämföra 2009 års energiförbrukning med 2015 års förbrukning. Prognos: Svårt att bedöma åt vilket håll förbrukningarna går framöver. Energitjuvar måste hittas.

5 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 5 (13) Klimatredovisning Alingsås Energi 2013 Redovisningen fokuserar främst på klimatpåverkan genom fjärrvärme, interna transporter, intern energiförbrukning och försäljning av el. Förutsättningar Endast den andelen av koldioxid (CO 2 )utsläppen som har påverkan på den antropogena växthuseffekten redovisas. Koldioxid från biobränslen och deponigas värderas som klimatneutrala dvs utan negativ klimatpåverkan. Detta kan göras då kolföreningarna i råvarorna kommer från t ex växter som tar upp lika mycket koldioxid som frigörs i förbränningen. Koldioxidutsläppen ur klimatstatistiken för trafiken baseras på en beräknad förbränning ur bränsleinköpen. Koldioxidutsläpp för fjärrvärmen baseras på beräkning ur inköpt energi (per energislag). Andra växthusgaser: metan och SF 6 (Svavelhexaflourid). Metan bildas främst vid rötningsprocesser under syrefattiga förhållanden och har en effekt på klimatet som är ca 60 gånger större än koldioxid. Alingsås Energi utnyttjar bl a energin från förbränning av metan ur deponigas och sänker därmed klimatbelastningen men har i övrigt mycket ringa metanutsläpp. Värmecentralen Sävelund tar dessutom hand om avfall från skogsindustrin som annars skulle rötas i skogen och bilda metan på naturligt sätt. Svavelhexaflourid (SF 6 ) används bl.a. i ställverk som isolatorgas. Gasen är tung, ogiftig, har mycket bra isolationsförmåga och läcker mindre än andra gaser men dess påverkan på klimatet är ca gånger större än koldioxid. Alingsås Energi har ca 20 kg SF 6 i gastäta högspänningsbrytare, mängden rapporteras årligen till Svensk Energi. Om hela mängden skulle läcka motsvarar detta en belastning på 302 ton koldioxid för klimatet. Under 2013 uppträdde inga läckage.

6 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 6 (13) Fjärrvärme ton CO , , , , ,0 8000,0 6000,0 4000,0 2000,0 0,0 Inköpt/producerad Energi (GWh) El (marginalel=stenkol) (t CO2) Olja (t CO2) Inköpt EnergiGWh Figur 3 Fjärrvärmeinköp/produktion jämfört med årliga koldioxidutsläpp Under 2013 har inköp/produktion av fjärrvärme är nästintill oförändrad mot föregående år (143,5 GWh; -1,1 GWh mot 2012), detta beror främst på att 2013 var något varmare än 2012, samtidigt som man har anslutid nya kunder (95,6% graddagar mot normalår, jämfört med 98% 2012).

7 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 7 (13) 160,00 140,00 120,00 GWh 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 Försäljning Fjärrvärme GWh Graddagar % av genomsnitt 140,00% 120,00% 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% % graddagar 0,00 0,00% Figur 4 Såld fjärrvärme (GWh) mot andel graddagar jämfört med normalår Närmaste jämförelse (med hänsyn till graddagar) kan dras med 2004 års försäljning som låg ca 22 GWh lägre skillnaden kan hänföras till utbyggnaden av fjärrvärmen. Koldioxidutsläpp från oljeeldning sjönk med ca 580 t mot 2014 till 183 t. Utsläppen ligger därmed på lägsta nivå sedan redovisningens start. Orsaken är att man stödeldar med bio-olja som inte räknas som klimatpåverkande i denna redovisning och har kunnat optimera driften så att oljeeldning undviks. Oljeeldning med fossil eldningsolja står för endast 0,5% av totala värmeproduktionen. Trafik Användningen av fordonsbränsle beror främst på transporter till och från arbetsplatserna i fält. Eftersom nätområdet inte bara täcker innerstaden utan också går ut i angränsande områden kan vägsträckorna bli betydande. Under de senaste åren har alla äldre bilar ersatts med nyare miljövänligare och samtidigt bättre anpassade till arbetsuppgifterna. I allmänhet byts äldre, mestadels bensindriva bilar mot nyare bilar med naturgas-, etanol- eller dieseldrift. Ett aktivt val görs vid varje inköp för att hitta den bästa balansen mellan nytta för företaget, förarens säkerhet och fordonets miljöpåverkan. Person- och lätta servicebilar brukar vara snåla diesel-, etanol- och gasdrivna bilar medan lastbilar och större servicebilar är dieseldrivna fordon, sedan september har även en elbil införskaffats (se goda exempel ) Genom övertagande av fjärrvärmeproduktion har även ett större arbetsfordon följt med. Det är en hjullastare som används för bränsletransport på verksområdet.

8 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 8 (13) Dessutom kräver värmeproduktion egna transportfordon för bl.a. material och reservdelar mellan panncentralerna och som jourbil. I jämförelse med 2012 var utsläppen betydligt högre och ligger över målnivån. Orsaken är tillkommande transporter för drift av värmeverket. Om man räknar bort dessa tillkommande fordon ligger vi ungefär på målnivån och något under 2012 års utsläpp. På grund av en långdragen frostperiod där nya projekt inte kunde startas förrän tjälen släppte i april kunde färre projekt startas och därmed blev transportbehovet något lägre. CO2 från trafik utan VV Mål (80% 2004) utan VV Mål (80% 2004) Koldioxid från bränsleslag Figur 5 Koldioxid utsläpp från egna transporter Utsläpp av koldioxid kommer främst från de dieseldrivna fordonen, övriga andelar ligger på nästan samma nivå, det syns tydligt att de tillkommande fordonen är dieseldrivna. Det finns inga bensindriva fordon kvar i bilparken. Bensinförbrukning utgörs främst av småmaskiner som tankas med alkylatbensin (t.ex. motorsågar) men även i gas eller etanolbilar som då och då bör köras med lite bensin enligt tillverkarens rekommendationer. Det bör anmärkas att elbilen behöver diesel för drift av kupévärmen. Totalt tankade bilen ca 15l diesel under 2013

9 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 9 (13) Etanol CO2 Gas CO2 Diesel CO2 Bensin CO2 Andel av Utsläpp År Figur 6 Förändring av bränslemix Koldioxid från fastighetsdrift Värmeförbrukning för fastigheten Ljuset under 2013 låg på 79,3 MWh (ca 120 kg koldioxid) och 255,5 MWh (ca 386 kg koldioxid) för fastigheten Bulten. Bultens förbrukning ökade med 33,6 MWh och Ljusets sjönk med -7 MWh. Sänkningen på Ljuset beror främst på det något varmare året, ökningen på Bulten är lite mera oklar. En möjlig orsak kan vara att den nybyggda serverhallen i varmförrådet kyler omgivande lagret som i sin tur måste värmas extra för att kompensera kylningen. Elförbrukningen för Ljuset låg under 2013 på 225 MWh (+7,18 MWh) och för Bulten på 170 MWh (-2,3 MWh). Förbrukningsändringen på Bulten ligger omkring 1,3% och kan förklaras med vanlig årlig variation i elförbrukning. Totalförbrukning av energi uppgick till 303 MWh på Ljuset och 425 MWh på Bulten. Inom Alingsås Energi används endast Bra Miljöval El så elförbrukningens klimatbelastning värderas till noll och fjärrvärmen motsvarar ca 500 kg koldioxid. Energiförbrukning av drift Fördelning av energi kan inte ske utan förluster. I elnät sker förluster dels genom motståndsförluster genom kabellängd och dels genom förluster i komponenter (t.ex. transformatorer). Energin förloras till största delen som värme. I fjärrvärmenätet har man energiförluster i from av tryck- och värmeförluster.

10 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 10 (13) Tryckförluster uppkommer som strömningsförluster (friktion och virvlar) i rör och komponenter och värmeförluster uppstår genom värmeförluster i kulvertisoleringen. Dessutom krävs energi för att driva pumpar som säkerställer cirkulationen av varmvattnet. Under 2013 uppgick elnätsförluster till 7,3 GWh eller 3,3% av den transiterade volymen. Fjärrvärmenätets förluster uppgick till 22 GWh eller 15% av den överförda värmeenergin. Fjärrvärmeproduktionen förbrukade 1,5 GWh elenergi sedan 1 Juli. Gatubelysningen förburkade 2,6 GWh. Miljömål för 2014 är framtagna för att se över och sänka nätförlusterna. Försäljning och användning av el Alingsås Energi AB köper in sin el från förnyelsebara källor, huvudsakligen el med ursprungsgarantier, dessutom köper företaget även in vind- och vattenkraft direkt från lokala producenter. Totalt sålde Alingsås Energi 158 GWh el, varav ca 113,7 GWh från vattenkraft som är täckt av ursprungsgarantier, 30,7 GWh köptes genom direktkontrakt från vindkraftverk, ca 0,5 GWh från vattenkraft med direktkontkrakt och ca 0,1 GWh direktkontrakt från solenergi därutöver såldes ca 12,9 GWh Bra-Miljöval El som köptes via DinEl. 12,9 30,7 0,5 0,1 Direktkontrakt Vind Direktkontrakt Vatten Vattenkraft med Ursprungsgarantier Bra miljöval 113,7 Figur 7 Sammansättning av elförsäljning för 2013 i GWh

11 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 11 (13) Den normala elmixen som säljs på Nordpool produceras från ca 28,4 % förnyelsebara, ca 38,2 % kärnkraft och ca 33,4 % fossila energikällor 2. Om våra kunder hade köpt vanlig el från leverantörer som säljer Nordpool Mixen hade detta orsakat ca ton koldioxid samt 157 kg kärnavfall. Alingsås Energi köper Nät AB in ca 9,4 GWh Bra Miljöval El för gatubelysningen, förlusterna i elnätet och el för fastigheter, dessutom producerades 951 GWh vindkraft som används för elnätsförlusterna. Grönt exempel: Rökgasrening på Värmeverket Här följer en förenklad beskrivning av hur man hanterar utsläpp (emissioner) och restprodukter från fastbränsleeldning på Panncentralen Sävelund. Panncentralen Sävelund eldas främst med träflis från flisad stamved och biprodukter från sågverk och pappersbruk. Alla som någon gång har eldad med trä vet att man förutom värme får ut en hel del restprodukter. Restprodukterna efter förbränning av trä kan antingen vara fasta eller i gasform. Fasta restprodukter är främst aska, sot och en liten del oförbränt material, resterna i gasform är främst vattenånga och koldioxid, men även mer komplexa ämnen som kolmonoxid (CO), kväveoxider (NO 2 och NO sammanfattad NO x ), komplexa kolväten och andra gasformade restprodukter beroende på bränslets sammansättning kan uppkomma. I en perfekt förbränning och avgasrening kommer endast koldioxid och vattenånga ur skorstenen. Men verkligheten är inte så enkel, därför måste anläggningen kunna styra mängden kväveoxid, kolmonoxid och fasta rester (aska och sot) som kommer ur förbränningsrummet. Rökgasernas sammansättning styrs på Sävelunds panncentral genom kontroll och styrning av själva förbränningen. Här är det operatören som känner sitt hantverk och planerar driften när man beställer bränslet. Fukthalt, kvalitet och blandning av olika bränslen bestämmer hur bränslet kommer att förhålla sig i förbränningsrummet. Själva förbränningen kan styras genom att välja hur snabbt bränslet går igenom brännkammaren, hur mycket syre/luft man blåser in och hur mycket bränsle man matar in. För att förhindra att komplexa kolväten och sot bildas måste förbränningstempraturen vara hög och det måste finnas tillräckligt med syre. Hög temperatur och ett stort luftöverskott är förutsättningen för att förbränna kolmonoxid och kolväten optimalt, samtidigt är detta även förhållanden där onönskade kväveoxider bildas. Förhållandet mellan syre, temperatur, bränsle, kolmonoxid och kväveoxid måste ständigt övervakas och styras mot målvärden för att säkerställa en optimal 2 Produktionsandelar gäller för 2012, vid trycksättning har 2013 års produktionsandelar inte publicerats av Svensk Energi

12 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 12 (13) förbränning. Till sin hjälp har driftpersonalen styrsystem som gör att man inte hela tiden måste vrida på rattar och ställdon för att säkerställa en optimal drift. Figur 8 förbränningsförhållanden och avgaser Det som lämnar ugnen är en het rökgasblandning som ännu innehåller aska. Askan hanteras först i en s.k. multicyklon där centrifugal- och tyngdkrafter fäller ut en stor del av askan, lättare partiklar som lämnar cyklonen skiljs av i ett s.k. elektrostatiskt filter som laddar upp de heta rökgaserna och ser till att sot och flygaska samlas på plåtar som regelbundet skakas av. Askan från cyklonen och elektrostatska filtret återförs delvis till ugnen för att säkerställa en så fullständig förbränning som möjligt. Slutligen samlas askan i en vattenfylld ränna där den kan omhändertas och slutligen återgå till skogsmark för att återföra mineraler och näringsämnen. De nästan rena rökgaserna innehåller också fukt. Fukten är vatten i gasform ur vilket energi kan utvinnas i s.k. kondensorn. Där sprutas vatten in i rökgasen som till vis mån tvättar bort de sista partiklarna men även säkerställer att man kramar ur extra energi ur rökgasen. Vattnet ur kondensorn har ett lågt ph värde, är alltså syra. Vi mäter kontinuerligt syrahalten och tillsätter lite lut för att neutralisera vattnet innan det släpps i vattendrag. Självklart pågår löpande mätning för att säkerställa att kondensatorvattnet inte är farlig för miljön och att vi håller oss inom tillståndsgränserna. Genom bra styrning och underhåll av anläggningen kan man hålla nere emissionsvärdena på en nivå som är förhållandevis ofarliga för människa och natur och som håller sig inom tillståndet för anläggningen.

13 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 13 (13) Slutsats Under 2013 låg totala nettokoldioxidutsläppen inklusive värmeproduktion för Alingsås Energi under fjolårets värden. Minskningen beror främst på användning av bioolja i fjärrvärmeproduktionen och gynnsamma driftförhållanden. Utsläppen från transporter har stigit huvudsakligen på grund av förvärvet av fjärrvärmeproduktionen. Elhandeln kommer även under 2014 att köpa all el från garanterat ursprung, i vårt fall lokal vattenkraft, vindkraft och svensk vattenkraft med ursprungsgaranti Fjärrvärme Transporter Fastigheter Fjärrvärme Transporter Fastigheter Figur 9 Totala koldioxidutsläpp från fjärrvärme och fordon Koldioxid deklaration för våra energiprodukter Nordisk elmix/residualmix (2012) 258,3 g CO 2 /kwh Alingsås Energi El Mix Normal 0 g CO 2 /kwh Bra Miljöval El 0 g CO 2 /kwh Alingsås Energi fjärrvärme 1,5 g CO 2 /kwh

Årets redovisning inkluderar både en miljöredovisning som beskriver kemikalier, avfall, uppföljning av miljömål och klimatredovisningen

Årets redovisning inkluderar både en miljöredovisning som beskriver kemikalier, avfall, uppföljning av miljömål och klimatredovisningen Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 1 (10) Miljö- och klimatredovisning. Vad händer när jorden värms med 4 grader? Denna fråga ställde Världsbanken och fick svar i en studie som heter Turn Down the Heat:

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Kalix fjärrvärme Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt och förhållandevis

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Kompletterande GRI indikatorer 2012. Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 Kompletterande GRI indikatorer 2012 Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012 1 2 Personalrelaterade uppgifter MÅLUPPFYLLELSE PERSONALMÅL 2012 Område Mål Utfall Antal

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2012. Peter Danielsen 24.4.2013. Sidan 1 av 6

MILJÖRAPPORT 2012. Peter Danielsen 24.4.2013. Sidan 1 av 6 MILJÖRAPPORT 2012 Peter Danielsen 24.4.2013 Sidan 1 av 6 Uppgifter om företaget, omläggningar av verksamheten Edita Bobergs AB är ett Svanmärkt tryckeri, certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001, ISO 12647-2

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten Skånes Energiting Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten 2 80 % Kundnöjdhet 80 % Medarbetarnöjdhet 9 % Avkastning på eget kapital 0 % Utsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer