Miljö- och klimatredovisning 2015.

Transkript

1 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 1 (15) Miljö- och klimatredovisning Årets redovisning inkluderar miljöredovisningen som beskriver kemikalier, avfall samt uppföljning av miljömål och klimatredovisningen samt annat som har hänt under 2015 som är relevant för miljöarbetet på Alingsås Energi. Miljöredovisningen för hela företaget ska inte förväxlas med den lagstadgade miljörapportering som sker för tillståndspliktiga verksamheter. 1 Alingsås Energi tar sitt samhällsansvar när det gäller omställningen till ett hållbart och fossilfritt och anpassningsbart samhälle. Det manifesterades bl.a. i engagemanget under Framtidsveckan. Under en dag öppnade företaget portarna till värmeverket på Sävelund och bjöd Alingsåsarna på en blick i fjärrvärmens maskinrum. Det arrangerades besök från Alströmergymnasiet där ca 70 elever fick se hur anläggningen fungerade. På kvällen erbjöds två turer till allmänheten som tacksamt togs emot av ca 40 besökare. Dessutom arrangerades en elbilsträff i centrum där Alingsås bilhandlare fick ställa ut sina elbilar och plug-in hybrider. Vädret var fördelaktigt och under dagen strömmade flera hundra besökare förbi bilarna och ställde frågor, samtalade om ämnet och visade allmänt intresse. Största förändringen i miljöarbetet under 2015 var att lyfta systemet på Alingsås Energi ytterligare ett snäpp: Under året pågick ett projekt att uppdatera miljöledningssystemet så att det stämmer överens med ISO 14001, den internationella standarden för miljöledningssystem. Systemet kommer att förbättra företagets utvecklingsarbete med hänsyn till miljö- och hållbarhet. Ett viktigt element i arbetet är en regelbunden uppföljning av företagets miljöprestanda. Den här redovisningen är del av denna uppföljningen. Kemikalier Alingsås Energi har i sin verksamhet ca 114 kemikalier. Alla kemikalier riskbedöms för miljöpåverkan, arbetssäkerhet och brandfara. Kemikalier som används är främst: hushållskemikalier (rengöring, personlig hygien) smörjning, märkning, målning och korrosionsskydd kemikalier i produktionsprocess (t.ex. vattenbehandling) drivmedel och bränslen isolerprodukter (olja, gjutharts och skum) 1 Se Sävelundsveket, Alingsås i utsläpp i siffror

2 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 2 (15) avfettning/rengöring av kontakter fordonsrelaterade produkter (olja, frostskydd) lim och hartsprodukter byggkemikalier (t.ex. silikontätning) funktionskemikalier (t.ex. läcksökning) lut funktion Torkning bekämpningsmedel produktion isolerolja hushållsprodukt drivmedel/bränsle gjutharts/skum bygg lim färg/lack/ytskydd fordon lösningsmedel avfettning smörjning Figur 1 Fördelning av antal ämnen efter användningsområde och år Diagrammet visar fördelningen mellan antalet av olika ämnen inte mängder i vikt eller volym. Man kan se att antalet kemikalier har ökat märkbart mot föregående år. I praktiken har antalet kemikalier nog inte ökat, snarare har en mer noggrann inventering skett inför miljöcertifieringen. Mängderna kan indelas i olika förbrukningsklasser. Största mängden är bränslen för värmeproduktion där förbrukningen uppgår till tusentals ton per år, följt av produktionskemikalier t.ex. natronlut och citronsyra som ligger mellan 100kg till några ton/år. Sedan kommer färg och smörjmedel samt hushållskemikalier (t.ex. diskmedel)

3 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 3 (15) som ligger mellan kg förbrukning per år och resten är småmängder med speciella applikationer som ligger under 10kg. Frånsett bränslen och produktionskemikalier, är den vanligaste risken hos ämnen som har miljöpåverkan, fara för vattenlevande organismer. Dessutom kommer många produkter i sprayburkar, där drivmedlet är brandfarligt vid användning. Risk för brand och spridning av kemikalierna är över lag dock liten då dessa sällan används i relevanta mängder och inte kommer ut i miljön eller används i brandfarliga miljöer. Avfall Om man frånser askan ur värmeproduktionen är huvudsakliga avfall skrot från anläggningsförnyelse och kabelrester, kontorsavfall såsom papper, tidningar och tidskrifter, förpackningsmaterial från leveranser och produkter som används i dagliga arbetet t.ex. sprayburkar, sedan finns det utrangerad utrustning t.ex. mätare, datorer och verktyg. Avfallen kan grovt indelas i 4 kategorier: farligt avfall som t.ex. uttjänta sprayburkar, elektroniksskrot och oljehaltigt avfall brännbart avfall som t.ex. engångspallar, ej återvinningsbara plastmaterial och möbler avfall som kan återvinnas t.ex. papper, wellpapp, plastfilm, förpackningar och skrot. Aska från fjärrvärmeproduktion räknas in i detta (se nedan) avfall som lämnas till deponi I den årliga redovisningen visas inte mängden av så kallade hushållsnära sopor dvs det som samlas in av kommunen (brännbart och komposterbart) och som kommer främst från fikarummen, samt förpackningar som hämtas gemensamt med hushållen i det delade miljörummet på Ljuset.

4 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 4 (15) Mängd (ton) Deponi Återvinnbart Brännbart Farligt Figur 2 Avfallsmängder 2015 och 2014 Totalmängden avfall uppgick 2015 till ca 46 ton och låg därmed 6 ton lägre än Mängden farligt avfall ökade med 1,6 ton, och inget avfall gick till deponi under Förändringen av avfallsmängderna kan förklaras med flera orsaker: Mängden brännbart är ca 1 ton lägre än 2015, detta kan bero på olika tömningsschema och är en vanlig variation. Under 2015 tömdes samlingsförråden på ljuset och värmeverket vilket inte förekom under Dessutom räknas även elektronikskrot (även lampor, batterier, ljusrör) från ljuset in, vilket delas med bostadsområdet på Paradisgatan. Aska Värmeproduktionen ger upphov till restprodukter i form av aska. Askan återförs till skogen för att återställa mineralbalansen efter avverkning. Under 2015 har 329 ton (293 ton 2014) aska omhändertagits. Klimatredovisning Alingsås Energi 2015 Redovisningen fokuserar främst på klimatpåverkan genom fjärrvärme, interna transporter, intern energiförbrukning och försäljning av el.

5 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 5 (15) Förutsättningar Endast den andelen av koldioxid (CO2)utsläppen som har påverkan på den antropogena 2 växthuseffekten redovisas. Koldioxid från biobränslen och deponigas värderas som klimatneutrala dvs utan negativ klimatpåverkan. Detta kan göras då kolföreningarna i råvarorna kommer från t ex växter som tar upp lika mycket koldioxid som frigörs i förbränningen. Koldioxidutsläppen ur klimatstatistiken för trafiken baseras på en beräknad förbränning ur bränsleinköpen. Koldioxidutsläpp för fjärrvärmen baseras på beräkning ur producerad energi (per energislag) och motsvarar den mängden som ingår i handelssystemet för utsläppsrätter. Andra växthusgaser: metan och SF6 (Svavelhexaflourid). Metan bildas främst vid rötningsprocesser under syrefattiga förhållanden och har en effekt på klimatet som är ca 60 gånger större än koldioxid. Alingsås Energi utnyttjar bl a energin från förbränning av metan ur deponigas och sänker därmed klimatbelastningen men har i övrigt mycket ringa metanutsläpp. Värmecentralen Sävelund tar dessutom hand om avfall från skogsindustrin som annars skulle rötas i skogen och bilda metan på naturligt sätt. Svavelhexaflourid (SF6) används bl.a. i ställverk som isolatorgas. Gasen är tung, ogiftig, har mycket bra isolationsförmåga och läcker mindre än andra gaser men dess påverkan på klimatet är ca gånger större än koldioxid. Alingsås Energi har ca 20 kg SF6 i gastäta högspänningsbrytare, mängden rapporteras årligen till Svensk Energi. Om hela mängden skulle läcka motsvarar detta en belastning på 302 ton koldioxid för klimatet. Under 2015 uppträdde inga läckage. 2 Antropogen betyder av människan orsakad

6 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 6 (15) Fjärrvärme ton CO2 9000,0 8000,0 7000,0 6000,0 5000,0 4000,0 3000,0 2000,0 1000,0 Koldioxid och inköpt värme Inköpt/producerad Energi (GWh) Inköpt EnergiGWh 0, Figur 3 Fjärrvärmeinköp/produktion jämfört med årliga koldioxidutsläpp Under 2015 har produktionen av fjärrvärme varit högre än 2014 (131 GWh; + 7,1 GWh mot 2014), detta beror på att 2015 var något kallare än 2014 och att nya kunder har tillkommit, Graddagarna blev 90% av ett normalår, dock har basen för graddagar ändrats så att det nya normalåret är varmare än de tidigare åren, en direkt jämförelse är därför inte möjlig. 160,00 140,00 120,00 GWh 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 Försäljning Fjärrvärme GWh Graddagar % av genomsnitt 140,00% 120,00% 100,00% % graddagar 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00 0,00% Figur 4 Såld fjärrvärme (GWh) mot andel graddagar jämfört med normalår OBS! Graddagar-basen ändrades 2015

7 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 7 (15) Koldioxidutsläpp från oljeeldning ökade med ca 32 t mot 2015 till ca 49 t. Utsläppen ligger därmed på en mycket låg nivå. Orsaken är att man stödeldar med bio-olja, som inte räknas som klimatpåverkande och har kunnat optimera driften så att oljeeldning undviks. Andelen producerad energi med fossil eldningsolja ligger omkring 0,4% av totala värmeproduktionen. Trafik Fordonsbränsle används för tre områden inom Alingsås energi, främst transport av manskap och material inom nätområdet, dessutom körs bränslet på värmeverket med en hjullastare och småmaskiner såsom motorsågar förbrukar bl.a. alkylatbensin. Fordonsparken utvidgas i takt med företagets åtaganden och arbetsuppgifter. Ett aktivt val görs vid varje inköp för att hitta den bästa balansen mellan nytta för företaget, förarens säkerhet och fordonets miljöpåverkan. Person- och lätta servicebilar brukar vara snåla el-, diesel-, etanol- och gasdrivna bilar medan hjullastare, lastbilar och större servicebilar är dieseldrivna fordon. Under 2015 har 3 elbilar använts i daglig tjänst på företaget. Samtliga fordon och maskiner släppte under 2015 ut ca 85 (76t) ton koldioxid och ligger över målnivån för totalt utsläpp (60 t) Orsaken är företagets tillväxt, där fler montörer och tillhörande fordon finns i verksamheten samt att värmeproduktionen har tillkommit. Räknat per fordon låg växthusgasutsläppen på 2,8 ton per fordon vilket är under målnivån (ca 3 ton/fordon motsvarande 80% lägre än 2004) kg/fordon utan VV utan VV Mål (80% 2004) utan VV utan VV Mål (80% 2004) Figur 5 Koldioxid utsläpp från egna transporter per fordon

8 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 8 (15) Fördelning per bränsle Utsläpp av koldioxid kommer främst från de dieseldrivna fordonen, etanol har ca 60% lägre koldioxidutsläpp än diesel och naturgas har ca 15%-25% lägre utsläpp än motsvarande fossilbränslebaserade fordon. Sedan 2004 har fordonsparken gått ifrån att vara baserat på bensindrivna fordon med några tunga dieselfordon till huvudsakligen dieseldrivna fordon men nästan 50% använder alternativa bränslen med lägre klimatrelevanta utsläpp. 8 Gas Etanol El 15 Diesel 3 3 Figur 6 Antal fordon per bränsle Koldioxid från fastighetsdrift Värmeförbrukning för fastigheten Ljuset under 2015 låg på 104,2 MWh (ca 39 kg koldioxid) och 219 MWh (ca 81 kg koldioxid) för fastigheten Bulten. Bultens förbrukning sjönk med 40 MWh och Ljusets ökade med 30 MWh. Förbrukningssänkningen på Bulten beror på åtgärder i felinställningar i värmesystemet, på ljuset har pumphusets värmeförbrukning kommit till, något som hade missats i tidigare redovisningar (tidigare var pumphuset el-uppvärmd). Elförbrukningen för Ljuset låg under 2015 på 190 MWh (-28 MWh) och för Bulten på 192 MWh (+4 MWh). Förbrukningsändringen på ljuset beror på pumphusets övergång till fjärrvärme, bultens förbrukningsändring är inom vanlig årsvis variation. Totalförbrukning av energi uppgick till 268 MWh på Ljuset och 411 MWh på Bulten, Jämfört med 2014 gick energiförbrukningen ned med ca 94 MWh. Inom Alingsås Energi används endast Bra Miljöval El och grön el med ursprungsgarantier därmed värderas elförbrukningens klimatbelastning till noll och fjärrvärmen motsvarar ca 119kg koldioxid.

9 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 9 (15) Distributionsförluster och annan energianvändning Distribution av energi kan inte ske utan förluster. I elnät sker förluster dels genom motståndsförluster i kablar och dels genom förluster i komponenter (t.ex. transformatorer). Energin förloras till största delen som värme. I fjärrvärmenätet har man energiförluster i form av tryck- och värmeförluster. Tryckförluster uppkommer som strömningsförluster (friktion och virvlar) i rör och komponenter och värmeförluster uppstår genom värmeförluster till omgivningen genom kulvertisoleringen. Dessutom krävs energi för att driva pumpar som säkerställer cirkulationen av varmvattnet. Under 2015 uppgick elnätsförlusterna till 7,6 (7,1) GWh eller 3,4% (3,4 %) av den transiterade volymen. Fjärrvärmenätets förluster uppgick till 18,6 (16,5) GWh eller 14,2 (13,3) % av den överförda värmeenergin. Fjärrvärmeproduktionen förbrukade 3,0 (3,2) GWh elenergi. Gatubelysningen förbrukade ungefär lika mycket som föregående år 2,42 (2,44) GWh. Genom effektivisering och byte till nya armaturer har dock elförbrukning per ljuspunkt minskat med ca 2,6% jämfört med föregående år. Försäljning och användning av el Alingsås Energi AB köper in sin el från förnyelsebara källor, huvudsakligen el med ursprungsgarantier, dessutom köper företaget även in vind- och vattenkraft direkt från lokala producenter. Totalt sålde Alingsås Energi 150,8 GWh el, varav ca 115 GWh från vattenkraft som är täckt av ursprungsgarantier, 25,5 GWh köptes genom direktkontrakt från vindkraftverk, ca 0,01 GWh från vattenkraft och 0,1 GWh från sol med direktkontrakt Därutöver såldes ca 10 GWh Bra-Miljöval El som köptes via DinEl.

10 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 10 (15) 10 25,5 Direktkontakt Vind 0,098 0,008 Direktkontakt Vatten Direktkontrakt sol Vattenkraft med ursprungsgarantier Bra miljöval 115,19 Figur 7 Sammansättning av elförsäljning för 2015 i GWh Alingsås Energi Nät AB köper in ca 10 GWh Bra Miljöval El för gatubelysningen, förlusterna i elnätet och el för fastigheter, dessutom producerades 1,44 (1,2) GWh vindkraft som används för elnätsförlusterna.

11 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 11 (15) Uppföljning miljömål För 2015 hade Alingsås Energi följande miljömål: 1. Elförbrukningen i våra gatubelysningsanläggningar ska minska med 10% till 2019 jämfört med Vilket ger en total förbrukningsminskning sedan 2008 på -35%. Beräknad per ljuspunkt.(belysning) 2. För kundträffar ska miljöbästa teknik användas (t.ex. transport med elbil eller elcykel, eller online-möten) (elhandel) 3. Öka medvetenheten hos kund för egna (el) energiförbrukningen. (elhandel) 4. Miljöpåverkan av våra elnät ska reduceras, bl.a. med hänsyn till reduktion av nätförluster och reduktion av övriga miljörisker. Minst 5 projekt ska verkställas. (elnät) 5. Implementera minst 4 projekt som med hjälp av fjärrvärme energieffektiviserar och reducerar utsläpp av CO2 för uppvärmning i Alingsås. (fjärrvärme) 6. Energiförbrukning i egna fastigheter ska sänkas med 10% till 2015 mot 2009 års förbrukning. (fastigheter) Mål 1: Elförbrukningen för belysningen som Alingsås Energi ansvarar för var MWh, 2015 låg samma förbrukning på 2420 MWh vilket är en reduktion på ca 1%. Per ljuspunkt ligger förbrukningen på ca 310 kwh (318 kwh) eller en reduktion på 2,6%. Prognos: 2015 har belysningspunkter i innerstan tillkommit vilket gör att totala förbrukningen inte har gått ned mycket, men per ljuspunkt har förbrukningen sjunkit med ca 2,6% av 10% som är målet. Mål 2 Marknadsavdelningen har en elbil som har gått totalt ca 1500 km under Ca 2/3 delar av dessa transporter var i marknadsföringssyfte (ca 1000 km) jämförelsevis användes privat bil på ca 300 km vid försäljningsaktiviteter för elhandel Bedömning: uppfyllt Prognos: Användandet av alternativa färdsätt inom staden och för rimliga sträckor där alternativ bil kan användas ligger ca 3ggr högre en användandet av egen (fossildriven) bil. Ambitionen är att förbättra detta framöver, i samtal med medarbetare blev det klart att tröskeln för användningen (t.ex. räckviddsångest vid användning av elbil) sänktes under Mål 3 Under 2015 utfördes inga kundträffar med detta syfte. Bedömning: ej uppfyllt

12 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 12 (15) Prognos: Målet var för specifikt, föreläsare hoppade av vilket gjorde att målet var svårt att uppnå. Under framtidsveckan prioriterades andra aktiviteter. Mål 4 Under 2015 byttes 3 stolptransformatorer mot markbaserade nätstationer. Fördelen blir att eventuella oljespill från transformatorer samlas i en oljeuppsamling i stationen. Tre transformatorer har installerats som följer ECO-design kraven som gör att förlusterna blir särskilt låga. Bedömning: uppfyllt Prognos: Även framöver kommer stolptransformatorer att byggas bort. Utrustning av framtida nätstationer och inköp av materiel kommer även framöver att följa ECOdesign krav och andra vedertagna miljökrav inom elnätsverksamheten. Mål 5 Med påbörjandet av projektering för en ny pannlinje på Sävelundsverket påbörjades det enskilt största klimatförbättrande projektet inom fjärrvärmeverksamheten sedan nybyggnationen av Sävelundsverket. Den nya pannlinjen kommer att göra användning av olja onödig under ett normalår och även vid en framtida tillväxt med ca 25 GWh kommer utsläppen från fossileldad olja inte att överskrida dagens värden. Övriga projekt inkluderade 91 nya fjärrvärmeanslutningar, planering för differenstrycksmätning i nätet och undersökning av användning av alternativa bränslen i värmeverkets hjullastare. Bedömning: uppfyllt Prognos: inte alla aktiviteter har direkt påverkan på CO2 utsläppen från uppvärmning, flera projekt kommer först verkställas under följande år, men man har gjort tydliga val som kommer att leda till märkbart reducerade CO2 utsläpp inom Alingsås. Viktigast är de 91 nya kunderna som byter ut olja, el (direktverkande, vattenburen eller värmepumpsbaserad) eller annan uppvärmning som har betydlig högre marginalutsläpp än Alingsås Energi:s fjärrvärme. Till mål 6: Den totala energiförbrukningen låg 2009 på 666 MWh och 2015 på 737 MWh. Under 2015 gjordes en teknisk utredning av värmesystemet på Bulten för att se över orsakerna till den stigande fjärrvärmeförbrukningen. Utredningen upptäckte flera felinställningar som var förmodligen orsak till avvikelserna. Redan i slutet av året kunde en klar vändning av energiförbrukningen fastställas. På ljuset skedde en påbyggnad med tillfälliga paviljonger som är eluppvärmda och kylda. Utöver mer arbetsplatser på ljuset gör det att elförbrukningen stiger på ljuset. Bedömning: ej uppfyllt. Prognos: även om målet inte är uppfyllt kan det dock ses so lyckat, då fel i anläggningen förmodligen inte hade upptäckts utan detta mål, diverse konkreta insatser har också fokuserat på flera områden såsom kyla och belysning. Målets formulering tog inte heller hänsyn till ökningen av antal anställda, arbetsplatser och ändrade produktionsförhållanden (t.ex. datahall på bulten, belysning på Ljuset).

13 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 13 (15) För 2016 och framåt fastslogs ett långsiktigt mål för energiförbrukning på hela företaget. Erfarenheterna från detta mål kommer att flöda in i detta. Även i fortsättning kommer fastigheternas energiförbrukning att övervakas och förbättras. Övriga miljöhändelser Under 2015 utfördes ett tillsynsbesök av kommunens miljöskyddskontor samt ett besök av strålsäkerhetsmyndigheten. Utöver revision enligt ISO genomfördes intern- och externrevisioner av systemet som hanterar handel med utsläppsrätter på företaget. Dessutom genomfördes en extern periodisk besiktning av egenkontrollrutinen för miljöfarlig verksamhet. Avvikelser från dessa genomgångar dokumenteras, åtgärdas direkt eller läggs upp i handlingsplan, genomförda åtgärder följs upp innan ärenden avslutas. Under 2015 förekom inga miljöavvikelser (olyckor/utsläpp/spill) som inte var kopplade till interna eller externa kontroller.

14 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 14 (15) Grönt exempel: Certifierad miljöarbete enl. ISO När man driver ett litet företag med endast kontorsverksamhet eller en mycket överskådlig processverksamhet är det förhållandevis lätt att veta hur man gör så att miljöpåverkan blir så liten som möjlig, hur man följer regler (och vilka som gäller), vilka kemikalier man använder, hur man hanterar sopor och andra restprodukter. För dessa företag finns miljödiplomeringen enligt svensk miljöbas som inkluderar mallar och checklistor för verksamhetens betydande miljöpåverkan och de viktigaste miljöreglerna. Alingsås Energi har varit miljödiplomerat sedan 2003, men med tiden har verksamheten vuxit och miljöpåverkande delarna i företaget har blivit flera. När Företaget tog över värmeproduktionen 2013 blev det klart att kraven miljödiplomeringen inte riktigt avbildade företagets behov av ett systematiskt miljöarbete. Då man redan har ett certifierad arbetsmiljöledningssystem beslöt man att lyfta systemet till en nivå som motsvarar standarden ISO Under 2014 startades arbetet med en grundläggande miljöutredning och genomgång av de delar i företaget som påverkar miljön s.k. miljöaspekter, samtidigt gjordes också bedömning av lagefterlevnad. Utifrån miljöaspekter och lagbedömning togs styrdokument fram som ska säkerställa att negativ miljöpåverkan reducerar eller elimineras. Samtidigt togs miljömål och miljöprogram fram som säkerställer att framtida miljöutvecklingen blir positiv. När allt är på plats genomförs en bedömning av ledningen för att säkerställa att systemet är effektivt och ändamålsenligt (ledningens genomgång). Systemet var färdigt ungefär i Maj 2015 men certifieringen säkerställs genom extern granskning. För att inte uppleva några överraskningar i detta finns s.k. internrevision där företaget granskar sig själv. Internrevisionen genomfördes i juni, det upptäcktes några avvikelser och förbättringsförslag som åtgärdades tills det blev dags för externrevisionen i Oktober. Certifikatet delades ut i december Arbetet med systemet har dock bara börjat. Tanken är att systemet utvecklas och förbättras hela tiden. Arbetssätt ska bli effektivare, miljöpåverkan bli mindre och riskerna för företaget och miljön lägre. Ytterst ska systemet bidra till en hållbar företagsutveckling, och med den inslagna vägen är detta fullt möjligt. 3 ISO är en internationell standard som beskriver hur ett miljöledningssystem ska vara uppbyggd för att säkerställa att företaget följer gällande miljölagstiftning och att det sker en ständig förbättring av företagets miljöprestanda. Standarden beskriver t.ex. hur man ska hantera avvikelser och hur man säkerställer att all miljöpåverkan kartläggs inom företaget.

15 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 15 (15) Slutsats Utsläppen av växthusgaser på Alingsås Energi låg högre än 2014 men fortsätter att vara på låg nivå och kommer att variera, främst beroende på väder och uppdragsvolymer och ska sjunka framöver när nya fordon och drivmedel introduceras. Vi missade 2 av 6 miljömål, men prognosen för miljöförbättring är bra för samtliga mål. Certifieringen enligt ISO säkerställer att vi ständigt förbättrar vårt interna miljöarbete t.ex. med förbättring av målsättningsprocessen och vår externa miljöpåverkan t.ex. vår hantering av kemikalier. Det är ett konstant arbete men en rolig utmaning Fjärrvärme Transporter Fastigheter Fjärrvärme Transporter Fastigheter Figur 8 Totala koldioxidutsläpp i ton från fjärrvärme, fastigheter och fordon Koldioxid deklaration för våra energiprodukter Nordisk elmix/residualmix (2014) 344,7 g CO2/kWh Alingsås Energi El Mix Normal 0 g CO2/kWh Bra Miljöval El 0 g CO2/kWh Alingsås Energi fjärrvärme 0,4 g CO2/kWh