Miljöarbetet på Alingsås Energi har fokuserats mycket på de tillkomna produktionsanläggningarna, men börjar nu bli del av ett rutinmässigt arbete.

Transkript

1 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 1 (13) Miljö- och klimatredovisning. Miljöarbetet på Alingsås Energi har fokuserats mycket på de tillkomna produktionsanläggningarna, men börjar nu bli del av ett rutinmässigt arbete. Resultatet av att Alingsås Energi nu har full kontroll över hela värdekedjan i fjärrvärmeverksamheten kan ses i årets låga växthusgasutsläpp och ytterligare samverkansvinster kommer att uppenbara sig framöver. Vi fortsätter att ställa om vår fordonspark och har nu 3 elfordon som går i daglig trafik. Avfallshantering samordnas med grannskapet för vårt kontor i staden ( Ljuset ). Årets redovisning inkluderar miljöredovisningen som beskriver kemikalier, avfall samt uppföljning av miljömål och klimatredovisningen Miljöredovisningen för hela företaget ska inte förväxlas med den lagstadgade miljörapportering som sker för tillståndspliktiga verksamheter. 1 Miljöredovisning Kemikalier Alingsås Energi har i sin verksamhet ca 90 kemikalier. Alla kemikalier riskbedöms för miljöpåverkan, arbetssäkerhet och brandfara. Kemikalier som används är främst: hushållskemikalier (rengöring, personlig hygien) smörjning, korrosionsskydd märkning och målning kemikalier i produktionsprocess (t.ex. vattenbehandling) drivmedel och bränslen isolerprodukter (olja, gjutharts och skum) avfettning/rengöring av kontakter fordonsrelaterade produkter (olja, frostskydd) lim och hartsprodukter byggkemikalier (t.ex. silikontätning) funktionskemikalier (t.ex. läcksökning) 1 Se Sävelundsveket, Alingsås i utsläpp i siffror

2 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 2 (13) lut funktion Torkning bekämpningsmedel produktion isolerolja hushållsprodukt drivmedel/bränsle korrosionsskydd gjutharts/skum bygg lim färg fordon lösningsmedel avfettning smörjning Figur 1 Fördelning av antal ämnen efter användningsområde och år Diagrammet visar fördelningen mellan antalet av olika ämnen inte mängder i vikt eller volym. Man kan se att antalet kemikalier har minskat något mot föregående år. Mängderna kan indelas i olika förbrukningsklasser. Största mängden är bränslen för värmeproduktion där förbrukningen ligger tusentals ton per år, följt av produktionskemikalier t.ex. natronlut och citronsyra som ligger mellan 100kg till några ton/år. Sedan kommer färg och smörjmedel samt hushållskemikalier (t.ex. diskmedel) som ligger mellan kg förbrukning per år och resten är småmängder med speciella applikationer som ligger under 10kg. Frånsett bränslen och produktionskemikalier, är den vanligaste risken hos ämnen som har miljöpåverkan, fara för vattenlevande organismer. Dessutom kommer många produkter i sprayburkar, där drivmedlet är brandfarligt vid användning. Risk för brand och spridning av kemikalierna är över lag dock liten då dessa sällan används i relevanta mängder och inte kommer ut i miljön eller används i brandfarliga miljöer. Avfall Om man frånser askan ur värmeproduktionen är huvudsakliga avfall skrot från anläggningsförnyelse och kabelrester, kontorsavfall såsom papper, tidningar och

3 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 3 (13) tidsskrifter, förpackningsmaterial från leveranser och produkter som används i dagliga arbetet t.ex. sprayburkar, sedan finns det utrangerad utrustning t.ex. mätare, datorer och verktyg. Avfallen kan grovt indelas i 4 kategorier: farligt avfall som t.ex. uttjänta sprayburkar, elektroniksskrot och oljehaltigt avfall brännbart avfall som t.ex. engångspallar, ej återvinningsbara plastmaterial och möbler avfall som kan återvinnas t.ex. papper, wellpapp, plastfilm, förpackningar och skrot. Aska från fjärrvärmeproduktion räknas in i detta (se nedan) avfall som deponeras t.ex. rena schaktmassor och aska från närvärmecentralen i Hemsjö I den årliga redovisningen visas inte mängden av så kallade hushållsnära sopor dvs det som samlas in av kommunen (brännbart och komposterbart) och som kommer främst från fikarummen Mängd (ton) Deponi Återvinnbart Paradiset (återv) Brännbart Farligt Figur 2 Avfallsmängder utveckling sedan 2012 Totalmängden avfall uppgick 2014 till ca 51 ton och låg därmed nästan 36 ton högre än Mängden farligt avfall har dock reducerats och inget avfall gick till deponi under Uppgången av avfallsmängderna kan förklaras med flera orsaker: containrar med brännbart tömdes i början av 2014 som var fyllda med avfall från 2013, värmeverket hade t.ex. ingen tömning av brännbart under I samband med förnyelse av nätstationer och belysning följde också en del förpackningsmaterial som ökade mängden återvinningsbart och brännbart avfall det gamla materialet skrotades vilket medförde stora mängder metallskrot och kabel (nästan 20 ton) gick till återvinning.

4 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 4 (13) Aska Alingsås Energi samlar återvinningsbart förpackningsavfall, elektronik, småbatterier och lampor för hela kvarteret ljuset i samarbete med Alingsåshem och HSB, så förutom den egna verksamheten tillkommer även ca 80 lägenheter (ca 5,7 ton). Värmeproduktionen ger upphov till restprodukter i form av aska. Askan återförs till skogen för att återställa mineralbalansen efter avverkning. Under 2014 har 293 ton aska omhändertagits, askan återförs till skogen för att återföra näringsämnen. Uppföljning miljömål För 2014 hade Alingsås Energi följande miljömål: 1. Öka medvetenheten hos kund för egna (el) energiförbrukningen 2. Implementera 10 projekt som reducerar nätförluster i elnät 3. Implementera 5 projekt som med hjälp av fjärrvärme reducerar utsläpp av CO2 för uppvärmning i Alingsås (fjärrvärme) 4. Fjärrvärme ska kunna deklareras med miljömärkning (Bra Miljöval) 5. Energiförbrukning i egna fastigheter ska sänkas med 10% till 2015 mot 2009 års förbrukning. Till mål 1: Under framtidsveckan 2014 erbjöds en workshop till samtliga invånare i Alingsås, dessvärre var intresset så lågt (1 anmäld deltagare) att aktiviteten fick ställas in. Under året växte intresset för elkontrakt med personlig elmätare (eliq) med över 130% Bedömning: uppfyllt Prognos: Vi kommer fortsättningsvis att utveckla samarbetet med exibea/eliq och i samband med att produkten utvecklas ger vi också tips till våra kunder som vill optimera sin energianvändning. Till mål 2 Elnät har genomfört 10 projekt som sänker nätförluster. Det är däremot svårt att bedöma effekten av dessa då huvudsyftet med de flesta av dessa åtgärder är att förbättra den allmänna prestandan i nätet med hänsyn till tillförlitlighet, underhåll och driftkostnader. Bedömning: uppfyllt Prognos: ett liknande mål kommer att sättas för 2015 men miljöfokus kommer att breddas då inte enbart nätförluster är miljöaspekt i elnätet. Till mål 3 Fjärrvärmeproduktion och nät har gjort klart 4 av 5 projekt, men det är svårt att säga hur stora effekterna kommer att bli. De flesta projekten förbättrar prestandan i nät och produktion och gör det mindre sannolikt att fossilolja behövs för att täcka produktionstoppar och eventuella driftstopp.

5 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 5 (13) Bedömning: uppfyllt Prognos: Särskilt effekthöjningen bidrar till större flexibilitet i produktionen och möjlighet att undvika fossiloljeeldning. Till mål 4 I början av 2014 genomfördes möten med SNF angående certifiering och analys av kraven gentemot vår bränsletillförsel. Utredningen ledde till att ca 75% av alla leveranser uppfyller SNF kraven, resterande leveranser kommer från mindre aktörer som inte kan tillhandahålla nödvändiga certifikat. Att endast certifiera en delmängd av leveransen som kunderna själva väljer att köpa eller inte (jfr Bra Miljöval El ) är inte aktuellt. Projektet avslutas, men SNF kraven och leverantörernas förmåga bevakas för att kanske i framtiden genomföra en certifiering. Bedömning: ej uppfyllt Prognos: Projektet avslutas Till mål 5 Målet övervakas, en hel del aktiviteter för energibesparing har genomförts på båda arbetsplatser, samtidigt har verksamheten förändrats och byggts om vilket gör det svårt att jämföra 2009 års energiförbrukning med 2015 års förbrukning. Prognos: Svårt att bedöma åt vilket håll förbrukningarna går framöver. Men en djupare analys av energiflöden behövs för att hitta eventuella energitjuvar. Det är osannolikt att dessa har effekt redan under 2015.

6 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 6 (13) Klimatredovisning Alingsås Energi 2013 Redovisningen fokuserar främst på klimatpåverkan genom fjärrvärme, interna transporter, intern energiförbrukning och försäljning av el. Förutsättningar Endast den andelen av koldioxid (CO 2 )utsläppen som har påverkan på den antropogena 2 växthuseffekten redovisas. Koldioxid från biobränslen och deponigas värderas som klimatneutrala dvs utan negativ klimatpåverkan. Detta kan göras då kolföreningarna i råvarorna kommer från t ex växter som tar upp lika mycket koldioxid som frigörs i förbränningen. Koldioxidutsläppen ur klimatstatistiken för trafiken baseras på en beräknad förbränning ur bränsleinköpen. Koldioxidutsläpp för fjärrvärmen baseras på beräkning ur inköpt energi (per energislag). Andra växthusgaser: metan och SF 6 (Svavelhexaflourid). Metan bildas främst vid rötningsprocesser under syrefattiga förhållanden och har en effekt på klimatet som är ca 60 gånger större än koldioxid. Alingsås Energi utnyttjar bl a energin från förbränning av metan ur deponigas och sänker därmed klimatbelastningen men har i övrigt mycket ringa metanutsläpp. Värmecentralen Sävelund tar dessutom hand om avfall från skogsindustrin som annars skulle rötas i skogen och bilda metan på naturligt sätt. Svavelhexaflourid (SF 6 ) används bl.a. i ställverk som isolatorgas. Gasen är tung, ogiftig, har mycket bra isolationsförmåga och läcker mindre än andra gaser men dess påverkan på klimatet är ca gånger större än koldioxid. Alingsås Energi har ca 20 kg SF 6 i gastäta högspänningsbrytare, mängden rapporteras årligen till Svensk Energi. Om hela mängden skulle läcka motsvarar detta en belastning på 302 ton koldioxid för klimatet. Under 2014 uppträdde inga läckage. 2 Antropogen betyder av människan orsakad

7 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 7 (13) Fjärrvärme 18000,0 Koldioxid och inköpt värme Inköpt/producerad Energi (GWh) El (marginalel=stenkol) (t CO2) , ,0 140 ton CO , ,0 8000,0 6000,0 4000, Producerad EnergiGWh 2000,0 20 0, Figur 3 Fjärrvärmeinköp/produktion jämfört med årliga koldioxidutsläpp Under 2014 har produktionen av fjärrvärme varit lägre än 2013 (124 GWh; -19,9 GWh mot 2013), detta beror främst på att 2014 var varmare än 2013, Gradagarna blev 79% av ett normalår, jämfört med 96% för ,00 140,00 120,00 100,00 GWh 80,00 60,00 40,00 20,00 Försäljning Fjärrvärme GWh Graddagar % av genomsnitt 140,00% 120,00% 100,00% % graddagar 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00 0,00% Figur 4 Såld fjärrvärme (GWh) mot andel graddagar jämfört med normalår

8 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 8 (13) Närmaste jämförelse (med hänsyn till graddagar) kan dras med 2000 års försäljning som låg ca 42 GWh lägre, skillnaden kan hänföras till utbyggnaden av fjärrvärmen. Koldioxidutsläpp från oljeeldning sjönk med ca 177 t mot 2014 till ca 17 t. Utsläppen ligger därmed på lägsta nivå sedan redovisningens start. Orsaken är att man stödeldar med bio-olja, som inte räknas som klimatpåverkande och har kunnat optimera driften så att oljeeldning undviks. Andelen producerad energi med fossil eldningsolja ligger under 0,1% av totala värmeproduktionen. Trafik Fordonsbränsle används för tre områden inom Alingsås energi, främst transport av manskap och material inom nätområdet, dessutom körs bränslet på värmeverket med en hjullastare och småmaskiner såsom motorsågar förbrukar bl.a. alkylatbensin. Fordonsparken utvidgas i takt med företagets åtaganden och arbetsuppgifter. Ett aktivt val görs vid varje inköp för att hitta den bästa balansen mellan nytta för företaget, förarens säkerhet och fordonets miljöpåverkan. Person- och lätta servicebilar brukar vara snåla el-, diesel-, etanol- och gasdrivna bilar medan lastbilar och större servicebilar är dieseldrivna fordon. Sedan september finns ytterligare 2 elbilar, en Renault Kango Z.E. som används i dagliga servicearbeten och en Renault ZOE som används för persontransporter inom företaget och till kunder eller events. Genom övertagande av fjärrvärmeproduktion har även ett större arbetsfordon följt med. Det är en hjullastare som används för bränsletransport på verksområdet. Dessutom kräver värmeproduktion egna transportfordon för bl.a. material och reservdelar mellan panncentralerna och som jourbil. I jämförelse med 2013 var utsläppen högre och ligger över målnivån. Orsaken är tillkommande transporter för drift av värmeverket, där nu ett helt år kommer till (2013 räknades först från juli). Om man räknar bort dessa tillkommande fordon ligger vi ungefär på målnivån och lite över 2013 års utsläpp. Fastän arbetsaktiviteteten har varit något högre pga en mild frostperiod införandet av en elbil på serviceavdelningen har till viss del gjort att bränsleförbrukningen inte har förändrat sig i större omfattning.

9 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 9 (13) CO2 från trafik utan VV utan VV Mål (80% 2004) Figur 5 Koldioxid utsläpp från egna transporter Det specifika utsläppet låg på ca 2613 kgco 2 /fordon för 2014 (2625 kgco 2 /fordon för 2013) Koldioxid från bränsleslag Utsläpp av koldioxid kommer främst från de dieseldrivna fordonen, bensinandelen har ökat något, på grund av en bättre rapportering av bensinförbrukning för gas och etanolbilarna, då dessa bör enligt tillverkare ibland köras på bensin för att hålla en bra prestanda. Övriga andelar ligger på samma nivå. Det syns tydligt att de tillkommande fordonen är dieseldrivna. Övrig bensinförbrukning utgörs främst av småmaskiner som tankas med alkylatbensin (t.ex. motorsågar). Det bör anmärkas att den äldre elbilen behöver diesel för drift av kupévärmen. Totalt tankade bilen ca 10l diesel under De nyare går enbart på el.

10 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 10 (13) ton CO Etanol CO2 Gas CO2 Diesel CO2 Bensin CO Figur 6 Förändring av bränslemix Koldioxid från fastighetsdrift Värmeförbrukning för fastigheten Ljuset under 2014 låg på 83,57 MWh (ca 10 kg koldioxid) och 259,5 MWh (ca 31,1 kg koldioxid) för fastigheten Bulten. Bultens förbrukning ökade med 4 MWh och Ljusets ökade med 31,1 MWh. Ökningarna är anmärkningsvärda då 2014 var ett betydligt varmare år än Det pågår en utredning som ska hitta orsaken till värmeläckaget på de olika platserna. Elförbrukningen för Ljuset låg under 2014 på 218 MWh (-6,6 MWh) och för Bulten på 189 MWh (+19,4 MWh). Förbrukningsändringen på ljuset beror mest på vanlig variation i förbrukningen, ökningen på Bulten måste däremot utredas närmare. Totalförbrukning av energi uppgick till 301,6 MWh på Ljuset och 448 MWh på Bulten. Inom Alingsås Energi används endast Bra Miljöval El och grön el med ursprungsgarantier så elförbrukningens klimatbelastning värderas till noll och fjärrvärmen motsvarar ca 41 kg koldioxid. Distributionsförluster Distribution av energi kan inte ske utan förluster. I elnät sker förluster dels genom motståndsförluster i kablar och dels genom förluster i komponenter (t.ex. transformatorer). Energin förloras till största delen som värme. I fjärrvärmenätet har man energiförluster i form av tryck- och värmeförluster. Tryckförluster uppkommer som strömningsförluster (friktion och virvlar) i rör och komponenter och värmeförluster uppstår genom värmeförluster till omgivningen genom kulvertisoleringen. Dessutom krävs energi för att driva pumpar som säkerställer cirkulationen av varmvattnet.

11 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 11 (13) Under 2014 uppgick elnätsförlusterna till 7,1 (7,3) GWh eller 3,4% (3,3%) av den transiterade volymen. Fjärrvärmenätets förluster uppgick till 16,5 GWh eller 14,3% av den överförda värmeenergin. Fjärrvärmeproduktionen förbrukade 3,2 GWh elenergi. Gatubelysningen förbrukade 2,2 GWh. Genom effektivisering och byte till nya armaturer har Elförbrukning per ljuspunkt har minskat med 5,8% jämfört med föregående år. Miljömål för 2015 är framtagna för att se över och sänka elnätets miljöpåverkan och ytterligare sänka elförbrukningen genom gatubelysning. Försäljning och användning av el Alingsås Energi AB köper in sin el från förnyelsebara källor, huvudsakligen el med ursprungsgarantier, dessutom köper företaget även in vind- och vattenkraft direkt från lokala producenter. Totalt sålde Alingsås Energi 149,8 GWh el, varav ca 123 GWh från vattenkraft som är täckt av ursprungsgarantier, 16,07 GWh köptes genom direktkontrakt från vindkraftverk, ca 0,02 GWh från vattenkraft med direktkontrakt därutöver såldes ca 10,79 GWh Bra-Miljöval El som köptes via DinEl. 10,79 16,07 0,02 Direktkontakt Vind Direktkontakt Vatten Vattenkraft med ursprungsgarantier Bra miljöval 122,92 Figur 7 Sammansättning av elförsäljning för 2014 i GWh

12 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 12 (13) Alingsås Energi Nät AB köper in ca 9,4 GWh Bra Miljöval El för gatubelysningen, förlusterna i elnätet och el för fastigheter, dessutom producerades 1,2 GWh (951GWh) vindkraft som används för elnätsförlusterna. Grönt exempel: Framtidsveckan Framtidsveckan är del av omställningsrörelsen och samordnas av Studiefrämjandet. Omställningsrörelsen vill förbereda samhället på ett hållbart och fossilfritt liv som är värt att leva i. Första framtidsveckan hölls 2009 i Söderhamn och har sedan dess hållits i flera kommunen och regioner, med fler kommunen varje år. Sedan 2013 hålls framtidsveckan i Alingsås och Alingsås Energi är aktiv deltagare. Historiskt så började engagemanget redan 2009 när man beslöt att deltaga i Earth Hour och släcka ned belysningen på de egna fastigheterna startade kommunen Earth Week som upplopp till Earth Hour, med några aktiviteter och föredrag i kommunal regi. Året därefter föreslog studiefrämjandet och omställningsrörelsen att man skulle använda Framtidsveckans koncept för att få så stor spridning som möjligt. Framtidsveckan bygger på öppenhet och vemsomhelst kan bidra med programpunkter. Samordning sker med en gemensam webportal som hanteras av Studiefrämjandet. Information om programmet delas ut till samtliga hushåll i Alingsås Kommun med en bilaga i någon av kommunövergripande tidningarna. Alingsås Energi är med och sponsrar bilagan samt tillhandahåller pumphuset till eventuella föredrag eller workshops. Dessutom bidrar man med arrangemang och bidrag till egna programpunkter, däribland föredrag, utställning och möten. Framtidsveckan är vårt sätt att visa att vi är en del av ett framtida hållbart samhälle där det fortfarande finns ljus på kvällen, värme i huset och fredagsmys för hela familjen. För 2015 kommer Alingsås Energi att öppna fjärrvärmeverket för gymnasielever och allmänheten, och vi kommer att visa vårt engagemang kring elektromobilitet.

13 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 13 (13) Slutsats Under 2014 låg totala nettokoldioxidutsläppen inklusive värmeproduktion för Alingsås Energi tydligt under fjolårets värden. Minskningen beror främst på användning av bioolja i fjärrvärmeproduktionen och ett mycket varmt år. Det är anmärkningsvärt att växthusgasutsläppen från våra transporter överstiger utsläppen från värmeproduktionen. Avfallsmängderna speglar den ökade utbyggnaden och förnyelsen som vi gör i vårt nät och även det samarbete som vi har startat med våra grannar i staden. Vi fortsätter att endast sälja grön el från vind och vattenkraft. Utsläppen av växthusgaser på Alingsås Energi är på historisk låg nivå. På företaget måste man nu börja fila på detaljerna, framförallt kemikaliehantering, materialförbrukning och avfallshantering kan förbättras. Det är ett konstant arbete men en rolig utmaning Fjärrvärme 7000 Transporter Fastigheter Fjärrvärme Transporter Fastigheter Figur 8 Totala koldioxidutsläpp i ton från fjärrvärme och fordon Koldioxid deklaration för våra energiprodukter Nordisk elmix/residualmix (2013) 483,4 g CO 2 /kwh Alingsås Energi El Mix Normal 0 g CO 2 /kwh Bra Miljöval El 0 g CO 2 /kwh Alingsås Energi fjärrvärme 0,12 g CO 2 /kwh