Årets redovisning inkluderar både en miljöredovisning som beskriver kemikalier, avfall, uppföljning av miljömål och klimatredovisningen

Transkript

1 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 1 (10) Miljö- och klimatredovisning. Vad händer när jorden värms med 4 grader? Denna fråga ställde Världsbanken och fick svar i en studie som heter Turn Down the Heat: Why a 4 C Warmer World Must Be Avoided. Studien beskriver en värld vid nästa sekelskifte där människans existens är hotad på grund av torka, översvämningar och extremväder. Studien säger inte att det nödvändigtvis kommer att inträffa, men den ger bra argument för den som vill förhindra en sådan framtid. Energisektorn har ett stort ansvar att välja produktionsmetoder som inte ger upphov till klimatpåverkande utsläpp. Alingsås Energi drar sitt strå i stacken genom att aktivt välja mindre klimatpåverkande lösningar. Lösningarna och resultaten presenteras i följande redovisning. Årets redovisning inkluderar både en miljöredovisning som beskriver kemikalier, avfall, uppföljning av miljömål och klimatredovisningen Miljöredovisning Kemikalier Alingsås Energi har i sin verksamhet ett 50-tal kemikalier. Alla kemikalier riskbedöms för miljöpåverkan, arbetssäkerhet och brandfara. Kemikalier som används är främst: hushållskemikalier (rengöring, isolerprodukter (olja och gjutharts) personlig hygien) avfettning/rengöring av kontakter smörjning, Fordonsrelaterade produkter (olja, korrosionsskydd frostskydd) märkning och målning Lim och hartsprodukter 2% 2% funktion 3% korrosionsskydd 3% 3% bekämpningsmedel 23% 3% 5% 7% Drivmedel Torkning Markering lim/klister/epoxylim gjutharts 18% 6% hushållsprodukt isolerolja 6% bygg 11% 8% fordon smörjning avfettning Figur 1 Fördelning av antal produkter efter användningsområde

2 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 2 (10) De flesta kemikalierna används mindre än 1kg/år enstaka produkter används i större mängd, störst förbrukning är bland hushållskemikalierna (diskmedel för diskmaskin) Vanligaste risken för ämnen som har miljöpåverkan är risk för vattenlevande organismer. Många produkter är i form av stängda sprayburkar och där drivmedlet är brandfarligt vid användning. Risk för brand och spridning av kemikalierna är liten då dessa sällan används och relevanta mängder kommer inte ut i miljön eller i brandfarliga miljöer. Avfall Alingsås Energi har ingen produktionsprocess med rent processbundna avfall som orsakas av t.ex. fel i produktionen eller restprodukter. Huvudsakliga avfall är därför skrot från nätstationer och kabelrester, kontorsavfall såsom papper, tidningar och tidsskrifter, förpackningsmaterial från leveranser och produkter som används i dagliga arbetet t.ex. sprayburkar, sedan finns det utrangerad utrustning t.ex. mätare, datorer och verktyg. Avfallen kan grovt indelas i 4 kategorier: farligt avfall som t.ex. uttjänta sprayburkar, elektroniksskrot och oljehaltigt avfall brännbart avfall som t.ex. engångspallar, ej återvinningsbara plastmaterial och möbler avfall som kan återvinnas t.ex. papper, wellpapp, plastfilm, förpackningar och skrot avfall som deponeras t.ex. rena schaktmassor I den årliga redovisningen visas inte mängden av så kallade hushållsnära sopor dvs det som samlas av kommunen (brännbart och komposterbart) och kommer främst från fikarummen. Figur 2 Fördelning av avfallslag (exklusive hushållsnära sopor och asfalt) Totalmängden avfall uppgick 2012 till ca 36 ton, varav 17 ton är skrot från verksamheten (kabelrester, metallskrot).

3 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 3 (10) Uppföljning miljömål För 2012 hade Alingsås Energi följande miljömål: 1. Fjärrvärme ska kunna deklareras med miljömärkning (Bra Miljöval) 2. Utsläpp av växthusgaser från egna transporter ska ej överstiga 60,4 1 ton CO2 ekvivalenter 3. Energiförbrukning för uppvärmning av fastigheter ska sänkas med 10% till 2015 mot 2009 års förbrukning. Till mål 1: På grund av förhandlingssituationen kring övertagande av fjärrvärmeproduktionen i Alingsås har Alingsås Energi avstått från att forcera detta mål. Ifall man har kontroll över produktionen blir det betydligt enklare att verkställa målet. Bedömning: Ej uppfyllt Prognos: kommer att uppfyllas framöver när ägarförhållanden är klara Till mål 2 Utsläpp från fordon uppgick till ca 61 ton vilket är nära målvärdet Bedömning: uppfyllt Prognos: kommer att sänkas framöver då personalen får eco-driving utbildning Till mål 3 Energiförbrukningen av fastigheter är svår att bedöma man kan dock konstatera att elförbrukningen på fastigheten Ljuset har sänkts märkbart men att läget måste bevakas och lärdomar kommer att dras av nuvarande mätning. Prognos: Kan uppfyllas om utvecklingen utvärderas för att hitta optimeringsmöjligheter. 1 Motsvarar ca 80% av 2004 års utsläpp, CO2 värdena justerades 2011 för att stämma överens med Gröna Bilisters miljövärdering av bränsleslag.

4 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 4 (10) Klimatredovisning Alingsås Energi 2012 Redovisningen fokuserar främst på klimatpåverkan genom fjärrvärme, interna transporter, intern energiförbrukning och försäljning av el. Förutsättningar Endast den andelen av koldioxid (CO 2 )utsläppen som har påverkan på den antropogena växthuseffekten redovisas. Koldioxid från biobränslen och deponigas värderas som klimatneutrala dvs utan negativ klimatpåverkan. Detta kan göras då kolföreningarna i råvarorna kommer från t ex växter som tar upp lika mycket koldioxid som frigörs i förbränningen. Koldioxidutsläppen ur klimatstatistiken för trafiken baseras på en beräknad förbränning ur bränsleinköpen. Koldioxidutsläpp för fjärrvärmen baseras på beräkning ur inköpt energi (per energislag). Andra växthusgaser: metan och SF 6 (Svavelhexaflourid). Metan bildas främst vid rötningsprocesser under syrefattiga förhållanden och har en effekt på klimatet som är ca 60 gånger större än koldioxid. Alingsås Energi utnyttjar bl a energin från förbränning av metan ur deponigas och sänker därmed klimatbelastningen men har i övrigt mycket ringa metanutsläpp. Värmecentralen Sävelund tar dessutom hand om avfall från skogsindustrin som annars skulle rötas i skogen och bilda metan på naturligt sätt. Svavelhexaflourid (SF 6 ) används bl.a. i ställverk som isolatorgas. Gasen är tung, ogiftig, har mycket bra isolationsförmåga och läcker mindre än andra gaser men dess påverkan på klimatet är ca gånger större än koldioxid. Alingsås Energi har ca 20 kg SF 6 i gastäta högspänningsbrytare, mängden rapporteras årligen till Svensk Energi. Om hela mängden skulle läcka motsvarar detta en belastning på 302 ton koldioxid för klimatet. Under 2012 uppträdde inga läckage.

5 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 5 (10) Fjärrvärme t t t Figur 3 Fjärrvärmeinköp jämfört med årliga koldioxidutsläpp (OBS före år 1999 låg KOLDIOXID utsläppen på över ton) Under 2012 har inköp av fjärrvärme ökat något mot föregående år (145 GWh; + 11 GWh mot 2011), ökningen beror främst på att 2012 var något kallare än 2011 (98% graddagar mot normalår, jämfört med 86% 2011). Figur 4 Såld fjärrvärme (GWh) mot andel graddagar jämfört med normalår Närmaste jämförelse (med hänsyn till graddagar) kan dras med 2003 års försäljning som låg ca 24 GWh lägre skillnaden kan hänföras till utbyggnaden av fjärrvärmen.

6 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 6 (10) Koldioxidutsläpp från oljeeldning sjönk med ca 1000 t mot 2011 till 767 t. Utsläppen ligger därmed på lägsta nivå sedan redovisningens start. Orsaken är att man har börjat att stödelda med bio-olja som inte räknas som klimatpåverkande i denna redovisning. Oljeeldning står för endast 2% av totala värmeproduktionen Trafik Utveckling trafik sedan 2008 Användningen av fordonsbränsle beror främst på transporter till och från arbetsplatserna i fält. Eftersom nätområdet inte bara täcker innerstaden utan också går ut i angränsande områden kan vägsträckorna bli betydande. Under de senaste åren har alla äldre bilar ersatts med nyare miljövänligare och samtidigt bättre anpassade till arbetsuppgifterna. I allmänhet byts äldre, mestadels bensindriva bilar mot nyare bilar med naturgas-, etanol- eller dieseldrift. Ett aktivt val görs vid varje inköp för att hitta den bästa balansen mellan nytta för företaget, förarens säkerhet och fordonets miljöpåverkan. Person- och lätta servicebilar brukar vara snåla diesel-, etanol- och gasdrivna bilar medan lastbilar och större servicebilar är dieseldrivna fordon, sedan september har även en elbil införskaffats (se goda exempel ) I jämförelse med 2011 var utsläppen något lägre och ligger ungefär på målnivån detta kan räknas som en sänkning eftersom man har en arbetsorganisation med huvudsakligen enmanna-lag. Arbetsbelastning och användning av fordonen har inte ändrats mot 2011, reduktionen kan förmodligen härledas till en något lägre total arbetstid (se arbetsmiljöbokslut) under Koldioxid från bränsleslag Figur 5 Koldioxid utsläpp från egna transporter Utsläpp av koldioxid kommer främst från de dieseldrivna fordonen, övriga andelar ligger på nästan samma nivå, med justering för lägre förbrukning mot föregående år.

7 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 7 (10) Det finns inga bensindriva fordon kvar i bilparken. Bensinförbrukning utgörs främst av småmaskiner (t.ex. motorsågar) men även i gas eller etanolbilar som då och då bör köras med lite bensin enligt tillverkarens rekommendationer. Figur 6 Förändring av bränslemix Koldioxid från uppvärmning av fastigheter Värmeförbrukning för fastigheten Ljuset under 2012 låg på 86,3 MWh (ca 500 kg koldioxid) och 221,82 MWh (ca 1,2 ton koldioxid) för fastigheten Bulten. Bultens förbrukning ökade med 28,6 MWh och Ljusets med 18,8 MWh. Förbrukningsökningen beror främst på att 2012 var kallare än Elförbrukningen för Ljuset låg under 2012 på 217 MWh (-17 MWh) och för Bulten på 172 MWh (+29 MWh). Förbrukningsminskningen på Ljuset kan bero på att man har gjort om belysning där man bl.a. tog bort över 70% av allmänbelysningen i kontorsutrymmen, samt införde närvarostyrning för kontorslokaler. Förbrukningsökningen på Bulten kan härledas till att man flyttade serverutrustningen och den tillhörande kylutrustningen. Totalförbrukning av energi uppgick till 304 MWh på Ljuset och 394 MWh på Bulten. Inom Alingsås Energi används endast Bra Miljöval El så elförbrukningens klimatbelastning värderas till noll och fjärrvärmen motsvarar ca 1,7 ton koldioxid.

8 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 8 (10) Försäljning och användning av el Alingsås Energi AB köper in sin el från förnyelsebara källor, huvudsakligen el med ursprungsgarantier, dessutom köper företaget även in vind- och vattenkraft direkt från lokala producenter. Totalt sålde Alingsås Energi 156,2 GWh el, varav ca 109 GWh från vattenkraft som är täckt av ursprungsgarantier, 31,5 GWh köptes genom direktkontrakt från vindkraftverk och ca 3 GWh direktkontrakt från vattenkraft därutöver såldes ca 12,8 GWh Bra-Miljöval El som köptes via DinEl. Figur 7 Sammansättning av elförsäljning för 2012 Den normala elmixen som säljs på Nordpool produceras från ca 34,4 % förnyelsebara, ca 22,7 % kärnkraft och ca 42,9 % fossila energikällor 2. Om våra kunder hade köpt vanlig el från leverantörer som säljer Nordpool Mixen hade detta orsakat ca ton koldioxid samt 547 kg kärnavfall. Mängden koldioxid motsvarar en kub med ca 288 m kantlängd, lika stort som kvarteret som täcks av Ullevi och lika högt som One Liberty Place i Philadelphia, USA. För gatubelysningen, förlusterna i elnätet och drift av samtliga anläggningar och fastigheter köper Alingsås Energi Nät AB in ca 10 GWh Bra Miljöval el 2 Produktionsandelar gäller för 2011, vid trycksättning har 2012 års produktionsandelar inte publicerats av Svensk Energi

9 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 9 (10) Grönt exempel: Elbil och laddstolpe Alingsås Energi valde att gå med i den svenska elbilsupphandlingen som är ett samarbete mellan svenska kommuner och privata företag. Stockholms Stad och Vattenfall står för organisationen kring upphandlingen. Huvudmålet med upphandlingen var att dels ge tillverkarna ett incitament att erbjuda elbilar till en större marknad, dels att sedan utvärdera elbilar i Sverige (och det svenska klimatet). Ramavtalet omfattar en stor variaton av bilar, allt ifrån mycket små bilar för 2-4 personer utan lastutrymme, till mindre flakbilar och småbussar. Alingsås Energi valde att införskaffa en Renault Kangoo Maxi, en skåpbil med 5 sittplatser som enkelt kan byggas om till ren skåpbil för transporter. Sedan oktober används bilen dagligen för resor inom Alingsås. Hittills har erfarenheterna varit bra, körupplevelsen och tillförlitligheten av själva eldriften har inte ställt till med problem. Bilen känns piggare än en vanlig skåpbil och den är tystare, nästan lite för tyst. Vad elbilsföraren måste vänja sig vid är att räckvidden upplevs som mer begränsad (ca 170 km enl. tillverkaren) och värmesystemet kräver diesel, så man måste ändå besöka macken då och då. Samtidigt har företaget installerat en laddstolpe för elbilar vid kontoret. Laddstolpen är för närvarande öppen för allmänheten utan extra kostnad under öppettiderna. Figur 8 Projektledare Matthias Ek framför laddstolpen

10 Handläggare: Fredrik Wizemann Sida: 10 (10) Slutsats Under 2012 låg totala nettokoldioxidutsläppen inklusive värmeproduktion för Alingsås Energi under fjolårets värden. Minskningen beror främst på användning av bioolja i fjärrvärmeproduktionen. Utsläppen från transporter har sjunkit något huvudsakligen på grund av något färre arbetade timmar, under 2013 kommer åtgärder att tas som på sikt sänker utsläppsnivåerna (t.ex. eco driving). Elhandeln kommer även under 2013 att köpa all el från garanterat ursprung, i vårt fall lokal vattenkraft, vindkraft och svensk vattenkraft med ursprungsgaranti. Figur 9 Totala koldioxidutsläpp från fjärrvärme och fordon Koldioxid deklaration för våra energiprodukter Nordisk elmix/residualmix (2011) 291 g CO 2 /kwh Alingsås Energi El Mix Normal 0 g CO 2 /kwh Bra Miljöval El 0 g CO 2 /kwh Alingsås Energi fjärrvärme 5,3 g CO 2 /kwh