DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONSSVAR TILL KYRKOMÖTESMOTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONSSVAR TILL KYRKOMÖTESMOTIONER"

Transkript

1 DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONSSVAR TILL KYRKOMÖTESMOTIONER

2

3 INLEDNINGSORD Om jag skulle ge dig en bok, vad skulle vara din första fråga om din nya bok? Skulle du fråga om vilken genre den tillhör? Vad handlingen är? Eller varför du borde läsa den? Häftet du håller i handen är inte riktigt den bok jag vill ge dig men den leder till den bok jag vill skriva tillsammans med dig. Men vi håller oss först till häftet du håller i handen. Det kan liknas vid en instruktionsbok och dess handling är om hur vi ska bygga kyrka tillsammans. Varför borde du läsa häftet? För att i det här häftet finner du svaren på vad barn och unga vill att Svenska kyrkan ska göra. För sjunde året i rad har unga samlats för att diskutera frågor och författa svar på några av de motioner som inkommit till kyrkomötet. Svenska Kyrkans Unga kan demokrati och har genom demokratiska former skapat det här häftet med perspektiv från olika erfarenheter, olika stift och olika tankar. På samma sätt som vi under mötet lyssnade in varandra hoppas jag att du som deltar på kyrkomötet lyssnar in såväl åsikter i detta häfte som hos andra som är på plats. I samma anda hoppas jag också att du kan vara modig och ge mer inflytande för barn och unga (citat från motion 2015:075). Men tillbaka till den boken du skulle få. Minns du hur jag vid andra stycket pratade om att vi skulle skriva en bok? Den boken vill jag ge dig, en bok som vi har skrivit tillsammans vars genre är framtiden och handlingen är om hur vi byggde en kyrka tillsammans. En kyrka för unga och äldre, vuxna och barn, en kyrka som visar vägen. Och varför borde någon läsa vår bok? För att se hur vi gjorde för att inkludera alla i vår kyrka! Lycka till i ert viktiga uppdrag! Artemis Ernstsson, ledamot i Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse HUR HAR DET HÄR HÄFTET KOMMIT TILL? I augusti arrangerade Svenska Kyrkans Unga De Ungas Kyrkomöte där unga i Svenska kyrkan träffades för att diskutera motionssvar till ett antal inkomna motioner till kyrkomötet. Jourhavande ungdom: Har du frågor om motionssvaren eller vill få kommentarer från en ungdom på plats? Ring: Amanda Carlshamre, telefon:

4 Mot 2015:19 Motion 2015:19 av Olle Burell och Sofija Pedersen Videke Avgiftsfritt för barn på nationella konferenser Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att all verksamhet för barn och unga på Svenska kyrkans nationella konferenser ska vara avgiftsfri. Motivering Låt barnen komma till mig och hindra dem inte... Glädjande nog är barn inbjudna till konferenser som arrangeras av Svenska kyrkans nationella nivå. Det gäller t.ex. Världens fest, men även arrangemang då barnen är i fokus, som Ärkebiskopens möte om barn och unga. Barn har ingen, eller begränsad, egen ekonomi och är därmed beroende av sina vårdnadshavares ekonomi. Det är orimligt att vårdnadshavares ekonomi är helt avgörande för barns deltagande i kyrkans aktiviteter, ett onödigt hinder. Vi föreslår därför att barn och ungas deltagande i nationella konferenser ska vara avgiftsfritt. Stockholm och Rydebäck den 8 juli 2015 Olle Burell (S) Sofija Pedersen Videke (S)

5 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:19 De Ungas Kyrkomöte 2015 ställer sig positivt till förslaget att Svenska kyrkans konferenser på nationell nivå skall vara avgiftsfria för barn och unga 0-18 år, detta med hänvisning till FN:s barnkonventions definition av barn som varje människa under 18 år. Vi ser dock även att åldersgruppen år bör inkluderas som en subventionerad grupp, då många inom denna åldersgrupp deltar på de nationella arrangemangen och är en grupp där det finns många studerande, arbetslösa och andra unga med svag ekonomi. Vi ser gärna att alla barn och unga ska få möjligheten att delta på Svenska kyrkans nationella arrangemang. Då vi är en gemenskap i Kristus bör vi möjliggöra för alla Guds barn att samlas och utvecklas tillsammans i tro. Låt barnen komma till mig och hindra dem inte - Luk 18:16 Därför vill De Ungas Kyrkomöte föreslå kyrkomötet besluta att bifalla motionen, med detta tillägg.

6 Mot 2015:20 Motion 2015:20 av Olle Burell m.fl. Säkerställ att ingen diskriminering sker i samband med kyrkliga handlingar Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utfärda bestämmelser som säkerställer att ingen diskrimineras i samband med kyrkliga handlingar. Motivering Svenska kyrkans grundläggande syn är att alla människor har lika värde och att kyrkan ska vara fri från all form av diskriminering. Det är av största vikt att det genomsyrar de kyrkliga handlingarna. Ingen ska riskera att mötas av strukturer eller bemötande som kan uppfattas diskriminerande. Ett tydligt ställningstagande i den riktningen var när kyrkomötet för sex år sedan fattade beslut om att äktenskap ska kunna ingås i Svenska kyrkan också av samkönade par. Av beslutet framgår också att två äktenskapssyner ska kunna inrymmas i Svenska kyrkan, vilket fick till följd att den präst som inte vill viga samkönade par kan avstå. Det betyder dock inte att det enskilda paret ska mötas av inskränkningar vad gäller friheten att vigas i sin hemförsamling eller den församling de väljer. Det är kyrkoherdens ansvar att se till att det finns en präst som kan förrätta vigseln. Motsvarande gäller också andra kyrkliga handlingar, oavsett familjebild ska medlemmar i Svenska kyrkan aldrig behöva riskera ett diskriminerande beteende. Under den tid som gått sedan beslutet har många samkönade par valt att gifta sig i kyrkan och många har också valt att döpa sina barn. Det fungerar på de flesta håll alldeles utmärkt, paren bemöts med välkomnande och glädje från församlingens sida. Det finns fungerande regler och rutiner som gör att paret inte behöver konfronteras med att det kan finnas präster i församlingen som inte vill utföra kyrkliga handlingar åt samkönade par. När beslutet om samkönade äktenskap togs och beslutet om att tillåta enskilda präster att avstå från att viga par av samma kön, var det under förutsättning att inga par skulle diskrimineras. Det är alltså inte per definition diskriminering att en präst har rätt att avstå från vissa kyrkliga handlingar, utan diskrimineringen uppstår när parets rätt till kyrklig vigsel inskränks eller när de bemöts annorlunda än andra par. Det är då centralt att följa upp hur det fungerar i praktiken, vilket kan få till följd att vissa bestämmelser behöver förändras för att förtydliga ansvaret för att ingen diskriminering ska ske. Med anledning av ovanstående föreslår vi att kyrkomötet uppdrar till kyrkostyrelsen att utfärda bestämmelser som säkerställer att ingen diskriminering sker i Mot 2015:20 Stockholm samband med den vigsel 30 juni eller 2015 andra kyrkliga handlingar. Olle Burell (S) Marta Axner (S) Wanja Lundby-Wedin (S)

7 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:20 De Ungas Kyrkomöte anser att det är en självklarhet att ingen diskriminering ska eller får förekomma varken i samband med kyrkliga handlingar eller i några som helst sammanhang. Även om diskriminering skulle vara ovanligt inom Svenska kyrkan vill vi betona att all diskriminering alltid är oacceptabel. Vi tycker dock inte att det som lyfts fram i motionen motiverar förslaget om att ta fram nationella bestämmelser om diskriminering vid kyrkliga handlingar. Däremot vill vi uppmuntra kyrkomötet att fortsätta att uppmärksamma vikten av att jobba aktivt på alla nivåer för att diskriminerande bemötande inte sker inom något som helst sammanhang inom Svenska kyrkan. I de fall där problem uppstår lokalt tror vi att det istället är lämpligt att stiftet, som har till uppdrag att utöva tillsyn över församlingarna, stöttar den lokala församlingen i deras arbete mot diskriminering och ser till att ta fram rutiner som förebygger problemen. De Ungas Kyrkomöte föreslår därför kyrkomötet besluta att avslå motionen.

8 Mot 2015:21 Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson ILO-konvention 169 Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppvakta regering och riksdag till stöd för en ratificering av ILO-konvention 169. Motivering Efter förra årets behandling av motionen Stöd samernas rättigheter behöver kyrkomötet nu göra ett klarläggande. beslutade att avslå motionen vilket gav intrycket att Svenska kyrkan inte stöder samernas sak, något många reagerade negativt på. Det föranledde Svenska kyrkans generalsekreterare att göra ett förtydligande avseende Svenska kyrkans hållning samt att informera om dess insatser för samerna och deras rättigheter. Under 2015 kommer en vitbok om kyrkans behandling av urfolken att presenteras. Syftet är att läka relationer, att ge människor upprättelse och att öka förståelsen för samiska erfarenheter. Förverkligandet av mänskliga rättigheter i Sverige har sedan i höstas åter varit föremål för granskning från FN. Den 26 januari förhördes regeringskansliet i Genève, inom ramen för Universal Periodic Review, om processen rörande efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. I samband med det valde Svenska kyrkan i sin rapport till FN att lyfta frågan om bristande ansvarstagande för urfolksrättigheter. Sverige måste nu ta flera kliv framåt, skrev ärkebiskopen på DN debatt den 25 januari. Ett av argumenten vid debatten i förra höstens kyrkomöte angående samernas rättigheter handlade om att intressen stod mot varandra och att man därför inte skulle gå så skyndsamt fram. Vi anser att ett viktigt steg till stöd för samernas rättigheter är att, i likhet med Norge och Danmark, ratificera ILO-konvention 169. Det skulle sannolikt innebära att förhandlingsläget blir ett annat. Vi föreslår därför att kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppvakta regering och riksdag till stöd för en ratificering av ILO-konvention 169. Stockholm och Simrishamn den 8 juli 2015 Olle Burell (S) Johan Åkesson (S)

9 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:21 Utifrån vår kristna människosyn är varje människa unik och okränkbar. Att få utveckla sin identitet, tala sitt språk och utöva sin religion är en del i att erkänna var människas värde oavsett vilket land eller kultur som människan är född inom. Svenska kyrkan har möjlighet att vara en föregångare och opinionsbildare i samhället och om riksdag och regering inte kan ta sitt ansvar i att erkänna samers rättigheter bör kyrkan visa på hur viktigt det är, och att människovärdet alltid bör stå över eventuella ekonomiska värden. Vi som unga i De Ungas Kyrkomöte tycker att det är en självklarhet att uppmana kyrkomötet att bifalla denna motion.

10 Mot 2015:22 Motion 2015:22 av Olle Burell och Birgitta Halvarsson Ökat stöd till församlingar för arbete med asylsökande Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att i budgeten tillföra ytterligare medel till kyrkostyrelsen för att löpande och mot behov kunna ge stöd åt de församlingar som aktivt arbetar med flyktingar och asylsökande. Motivering Flera församlingar har flyktingförläggningar inom sina gränser. På flyktinganläggningarna finns ofta både barn och vuxna. Miljön är många gånger ansträngd med trängsel, oviss väntan, tristess och spänningar inom flyktinggruppen. Konflikter i hemlandet aktualiseras ofta på anläggningarna. Den nya situation som uppstått för Svenska kyrkan i de områden där flyktingar har hänvisats kräver ökade ekonomiska resurser. I vissa pastorat/församlingar kan upp emot 5 10 procent av invånarantalet bestå av flyktingar, inte sällan i kommuner med jämförelsevis höga ohälsotal, dåliga skolresultat, hög arbetslöshet, höga självmordstal och en ansträngd kommunal ekonomi. Vår diakonala verksamhet och stöd har sin grund att vi är kristna. Det kan kräva mer utbildning av förtroendevalda, anställda och dem som på volontärbasis ställer sig till förfogande. De fem miljoner kyrkostyrelsen våren 2015 fick i uppdrag att fördela till pastorat/församlingar som riktat församlingsstöd räcker inte. De aktuella utmaningar församlingar står i kräver både okonventionella och konventionella lösningar samt resurser för att genomföra dem. Därför bör kyrkostyrelsen ges tillräckliga medel för att på nationell nivå, i samråd med stiften, fördela dessa till behövande pastorat/församlingar. Svenska kyrkan står idag inför en helt ny situation. Vi behöver därför förändra och vidga våra sätt att arbeta. För att motverka att främlingsfientligheten ökar i allmänhet och i församlingar med asylsökande i synnerhet krävs ökade insatser. Svenska kyrkan har också ett ansvar för att grupper inte ställs mot grupper när stödåtgärder ska fördelas. Som kristna bär vi ansvar gemensamt oavsett om vi bor i församlingar med flyktingförläggningar eller inte. Stockholm och Karlstad den 30 juli 2015 Olle Burell (S) Birgitta Halvarsson (S)

11 Mot 2015:86 Motion 2015:86 av Anna Ekström m.fl. Forma ett akut stöd till insatser för flyktingar och asylsökande 2016 Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingars arbete med flyktingar och asylsökande för Motivering FiSK ser med glädje att kyrkomötet med kyrkostyrelsen formade ett akut stöd till församlingar under 2015 till arbete med flyktingar och asylsökande. Tyvärr är situationen i framförallt Mellanöstern fortfarande instabil. Antalet flyktingar och asylsökande beräknas öka och behovet av dessa akuta insatser kvarstår. Över hela Sverige får stora som små församlingar nya utmaningar när till exempel ett anläggningsboende öppnas. Därför behövs det akuta stödet även under Karlskrona den 20 juli 2015 Anna Ekström (FiSK) Kenneth Nordgren (FiSK) Peter Nordgren (FiSK) Tomas Jansson (FiSK) Ulla Littgren (FiSK) Jerker Schmidt (FiSK)

12 Mot 2015:89 Motion 2015:89 av Dag Sandahl Flyktingarbetet Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att avsätta 35 miljoner kronor för församlingarnas flyktingarbete. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att skapa ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få del av medel för flyktingarbete. Motivering Företaget RFM Skog & Fastighet AB fick i maj ett kontrakt med Migrationsverket för att öppna ett asylboende i det f.d. gruppboendet i Grännaforsa. Hur många som kommer att bo där, har det inte lämnats information om. När boendet öppnar är också oklart. Situationen ter sig typisk. Om församlingen ska engagera sig i flyktingarbete är de kyrkliga lokalerna inte nästgårds, inte heller affärer, bibliotek eller andra samlingsplatser. Men det är i byar och samhällen av detta slag företag kan skaffa lokaler och så tjäna pengar på asylmottagning. Att den lokala församlingen ska ta ekonomiskt ansvar för flyktingmottagande har kyrkomötet inte sett vara rimligt. Det är inte heller rimligt att det ansvaret ligger på stiften, när somliga stift får ta ett större ansvar för flyktingmottagande än andra. På nationell nivå måste det finnas resurser som enkelt kan rekvireras när eller om församlingen engagerar sig i ett flyktingarbete. Med besked att det kommer fler flyktingar till Sverige tycks det enklast att avsätta det belopp församlingarna detta år menade sig behöva, 35 miljoner kronor. Det kan tyckas vara mycket pengar, men för ett arbete med socialt utsatta EU-medborgare begär Växjö pastorat 11 miljoner och det kan vara en nyttig jämförelse i sammanhanget. (Källa: Smålandsposten 18 juli 2015) När 5 miljoner kronor efter kyrkomötesbeslut fördelades denna försommar fick inga församlingar i de s.k. storstadsregionerna några bidrag och verksamhet som inte startat prioriterades. Stiften hade fått se förslagen till fördelning men inte underlag och tydligen inte involverats i processen för övrigt. Det betydde att församlingar som satsat resurser på flyktingarbete blev utan medan de som sa sig skola satsa, kunde få. Det tycks knappast vara ett riktigt rättvist system. Hur ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få ersättningar för de satsningar som görs ska konstrueras, är inte helt enkelt att säga. Ett maxbelopp som går att söka är en möjlighet - hur nu ett sådant belopp ska kunna beräknas. Man kan också tänka sig att beloppet kan ansökas i efterhand med 75 procent av verkliga verksamhets- och personalkostnader men det blir tungrott. Det är också tänkbart med generella belopp med ett grundbelopp som räknas upp efter antalet boendeforts. på nästa sida

13 Mot 2015:89 platser. Hur dessa avvägningar ska göras måste vara en fråga för kyrkostyrelsen. Huvudsaken är att systemet blir enkelt och transparent. Rimligtvis måste stiften ta sitt ansvar att fungera konsultativt gentemot de berörda församlingarna. Barmhärtigheten är ett krav. Främlingen finns hos oss. Men den insats Svenska kyrkans församlingar ska göra, får inte frita kommuner eller stat från deras ansvar för ett anständigt flyktingmottagande. Det måste också markeras. Och kanske skulle Svenska kyrkan på alla nivåer fråga om det verkligen ska gå att skapa sig vinster på det förhållandet att människor befinner sig på flykt. Profeten Jesajas ord kan vara tillämpliga (Jes 58:6 9). Moheda den 22 juli 2015 Dag Sandahl (FK) MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTIONERNA 2015:22/86/89 De Ungas Kyrkomöte är positivt till hur alla tre motioner lyfter att det diakonala arbetet är en grundpelare för oss kristna. I en otrygg värld där allt fler människor behöver fly från sina hem behöver vi kunna hjälpa dem med vad de behöver för dagen. De Ungas Kyrkomöte instämmer med motionernas intention att Svenska kyrkans arbete inte bara ska rikta sig till dem med fastslagen flyktingstatus, utan inkludera alla asylsökande. Vi ser att motionernas förslag är väldigt lika i sitt innehåll, bortsett från att man i motionen Forma ett akut stöd till insatser för flyktingar och asylsökande 2016 nämner en tidsbegränsning till 2016, vilket vi tycker är onödigt. Alla tre motionerna framhåller att de fem miljoner kronor som kyrkomötet har avsatt för 2015 var nödvändiga, men inte tillräckliga. Vi instämmer och tycker att en större, konkret summa pengar ska avsättas för detta ändamål, dock har vi svårt att veta vad som är tillräckligt. Summan 35 miljoner kronor som föreslås i motionen Flyktingarbetet är en summa som vi kan förstå verkar mer rimlig, mot bakgrund av de jämförelser som motionären gör. Att avsätta en större summa pengar kommer inte att lösa någonting om det inte existerar ett genomtänkt system för hur dessa pengar ska bli tillgängliga och fördelas. Vi tror, liksom flera av motionärerna som nämner detta, att kyrkostyrelsen är rätt instans för att ta fram ett sådant system. Ett system för rätt fördelning av pengarna kräver noggrannhet, men samtidigt vill vi trycka på vikten av att systemet bör vara enkelt och transparent för de församlingar, pastorat och stift som kommer att ta del av det. Detta är en aspekt som vi ser att motionen Flyktingarbetet lyfter. Men medan den andra att-satsen i motionen Flyktingarbetet endast nämner att församlingarna ska få del av medlen, tycker vi att medlen borde kunna komma även till exempel pastorat till handa genom det system för fördelning som kyrkostyrelsen får i uppdrag att upprätta. De Ungas Kyrkomöte föreslår därför kyrkomötet besluta att avslå motionen Ökat stöd till församlingar för arbete med asylsökande. avslå motionen Forma ett akut stöd till insatser för flyktingar och asylsökande bifalla motion Flyktingarbetet i sin helhet. Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. Då skall Herren svara när du kallar, när du ropar säger han: 2 Här är jag. - Jesaja 58:6-9

14 Mot 2015:27 Motion 2015:27 av Ylva Wahlström m.fl. Biskop i kanske tio år Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheter för biskopar att söka sig vidare, via andra uppdrag, än att kandidera till ärkebiskop. Motivering Nu är våra biskopar på väg att bli allt yngre. Så att vara biskop ända till pension blir allt tuffare och gör det extra svårt att hålla engagemang och glädje i sina viktiga uppdrag. Då behövs nya möjligheter utredas. Biskopar emeriti skulle kunna ha utbildandeuppdrag, forska men även gå tillbaka till församlingsarbetet som till exempel kyrkoherde. Många möjligheter borde kunna finnas, vi behöver våga tänka nyskapande. Pigga biskopar emeriti borde kunna vara en tillgång som frilansande inom vår organisation. På annat håll i vårt samhälle sitter man allt kortare på sitt ledandeuppdrag, så att då få biskopar som man förväntar sitta kanske 20 år är inte mänskligt hållbart. Och att ge fler möjlighet att bli biskopar borde vara berikande av vår kyrka. Och redan idag har vi glädje av våra pensionerade biskopar. Stockholm den 6 juli 2015 Ylva Wahlström (MPSK) Heléne Lundström (MPSK) Hildegard Jarskog (MPSK)

15 Motion 2015:59 av Niklas Grahn Motion 2015:59 Tidsbegränsat av Niklas Grahn uppdrag som stiftsbiskop Tidsbegränsat uppdrag som stiftsbiskop Mot 2015:59 Mot 2015:59 Mot 2015:59 Förslag till kyrkomötesbeslut Förslag till beslutar kyrkomötesbeslut att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda en modell med tidsbegränsning av uppdraget som stiftsbiskop. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda en modell med tidsbegränsning av uppdraget som stiftsbiskop. Motivering Motivering När en biskop väljs i Svenska kyrkan är praxis att detta uppdrag varar till och med pensionering. Uppdraget som stiftsbiskop innebär en stor arbetsbörda med uppdrag både När en på biskop stifts- väljs och nationell i Svenska nivå. kyrkan Uppgiften är praxis är att komplex detta uppdrag i en tid varar som innebär till och stora med pensionering. och snabba förändringar Uppdraget både som stiftsbiskop i kyrka och innebär i samhälle. en stor Nuvarande arbetsbörda praxis med innebär uppdrag att både kyrkans på stifts- biskopar, och om nationell de väljs nivå. i 45-årsåldern, Uppgiften är kan komplex förväntas i en ha tid en som tjänstgöringstid innebär stora som och snabba stiftsbiskopar förändringar i upp både till ca i kyrka 25 år. och Detta i samhälle. gör att Nuvarande det finns skäl praxis att innebär utreda om att uppdraget kyrkans biskopar, som stiftsbiskop om de väljs borde i tidsbegränsas. 45-årsåldern, kan förväntas ha en tjänstgöringstid som En stiftsbiskopar väg att gå skulle i upp till kunna ca 25 vara år. att Detta stiftsbiskopar gör att det väljs finns för skäl en att tidsbegränsad utreda om period, uppdraget t.ex. som åtta stiftsbiskop år, med möjlighet borde tidsbegränsas. till fyra års förlängning. Under dessa år innebär uppdraget En väg framförallt att gå skulle att vara kunna stiftsbiskop vara att dvs. stiftsbiskopar de har få andra väljs nationella för en tidsbegränsad uppdrag period, kyrkomöte, t.ex. biskopsmöte åtta år, med och möjlighet läronämnd. till fyra års förlängning. Under dessa år innebär uppdraget Tolv år framförallt är förmodligen att vara en stiftsbiskop rimlig tidsperiod dvs. de har för få en andra biskop nationella att orka uppdrag med den än kyrkomöte, krävande uppgiften biskopsmöte som stiftsbiskop och läronämnd. med full energi. Det är samtidigt en tillräckligt lång Tolv period år är för förmodligen att biskop en ska rimlig kunna tidsperiod dela med för sig en av biskop sina gåvor att orka till med ett stift. den krävande Genom att uppgiften begränsa som de nationella stiftsbiskop uppdragen med full energi. skulle kyrkan Det är få samtidigt biskopar en som tillräckligt kunde lång ägna period sig åt sitt för stift att en i än biskop högre ska utsträckning kunna dela än med idag. sig Det av är sina också gåvor sannolikt till ett att stift. fler Genom kandidater att begränsa skulle ställa de nationella sig till uppdragen förfogande skulle vid biskopsval kyrkan få biskopar om det som fanns kunde en ägna tidsbegränsning sig åt sitt stift av uppgiften i än högre med utsträckning en möjlighet än idag. till Det nya är uppgifter också sannolikt i kyrkan att efter fler kandidater denna tid. skulle ställa sig till förfogande vid biskopsval om det fanns en tidsbegränsning Den biskop som av uppgiften efter de tolv med åren en inte möjlighet har uppnått till nya pensionsålder uppgifter i övergår kyrkan till efter att denna bli nationell tid. biskop med ansvar för t.ex. ekumeniska kontakter och utredningar, och Den avlastar biskop därmed som efter stiftsbiskoparna. de tolv åren Fram inte har till uppnått och med pensionsålder är övergår de fortfarande till att bli med nationell i biskopsmöte biskop och med läronämnd. ansvar för Nationell t.ex. ekumeniska nivå blir arbetsgivare kontakter och för de utredningar, nationella och biskoparna. avlastar Därmed därmed tas stiftsbiskoparna. de omfattande Fram erfarenheter till och med och pension kunskaper är som de fortfarande uppgiften med som stiftsbiskop i biskopsmöte ger och tillvara läronämnd. av kyrkan. Nationell nivå blir arbetsgivare för de nationella biskoparna. Modellen Därmed skulle förmodligen tas de omfattande leda till erfarenheter en större åldersbredd och kunskaper i biskopsmötet som uppgiften då fler yngre som stiftsbiskop kandidater ger skulle tillvara komma av kyrkan. i frågas om uppdraget som stiftsbiskop inte sträcker sig Modellen över 25 år. skulle En sådan förmodligen åldersspridning leda till en skulle större i sin åldersbredd tur kunna i leda biskopsmötet till ökad samlad då fler yngre kunskap kandidater i biskopskollegiet skulle komma då fler i frågas generationer om uppdraget skulle som finnas stiftsbiskop företrädda. inte sträcker sig Jag över är 25 medveten år. En sådan om åldersspridning att den ovan skissade skulle i modellen sin tur kunna inte har leda stöd till ökad i vår samlad kyrkas kunskap tradition. i I biskopskollegiet en reformatorisk då kyrka fler generationer är det dock naturligt skulle finnas att vid företrädda. behov utarbeta nya modeller. Jag är medveten Om kyrkan om önskar att den kan ovan de skissade nationella modellen biskoparna inte har tilldelas stöd i ett vår mindre kyrkas tradition. territoriellt I ansvarsområde en reformatorisk som kyrka fallet är varit det med dock ärkebiskopen. naturligt att vid behov utarbeta nya Karlstad den 20 juni 2015 Niklas Grahn (POSK)

16 Mot 2015:85 Motion 2015:85 av Lisa Tegby m.fl. Översyn av sättet att välja biskop Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om hur Svenska kyrkans biskopsval kan utvecklas för att säkra att biskopskollegiet som helhet innehåller en för hela Svenska kyrkan nödvändig erfarenhet och kompetens med såväl en stor erfarenhetsbredd som kvalificerad teologisk kompetens. Motivering Sedan år 2000 är Svenska kyrkans biskopsval en helt inomkyrklig angelägenhet. Detta är en god, logisk och följdriktig konsekvens av relationsförändringen kyrka stat. Den nuvarande ordningen för biskopsval innebär dock att varje enskilt biskopsval med undantag av ärkebiskopsvalet är helt och hållet en angelägenhet för respektive stift. Det finns i nuvarande valsätt inga mekanismer för att säkra att biskopskollegiet som helhet får den nödvändiga bredden av olika kompetenser som behövs i en episkopal kyrka, där biskopsmötet är en angelägenhet för Svenska kyrkan som helhet. Detta skulle hypotetiskt kunna innebära att tretton stift vart och ett på sitt håll utser tretton biskopar med relativt snarlik kompetens där samtidigt andra viktiga kompetenser helt saknas i biskopskollegiet. Det skulle vara en olycklig konsekvens av att varje stift är helt suveränt i sitt val men samtidigt skulle inget enskilt stift kunna lastas för bristerna i helheten. I den ordning som rådde före relationsförändringen utmynnade biskopsvalen i respektive stift i tre kandidater som sattes upp i förslagsrum, där sedan regeringen utsåg en av de tre föreslagna kandidaterna. I denna ordning fanns, åtminstone i teorin, en möjlighet att väga in behovet av olika kompetenser i biskopskollegiet. Det finns skäl att överväga möjligheten att inom ramen för nuvarande inomkyrkliga ordning utveckla valsättet vid biskopsval så att valet tar hänsyn till såväl de enskilda stiftens önskemål som det övergripande behovet av att säkra tillräcklig bredd och kompetens inom biskopskollegiet som helhet. Ett sätt skulle vara att stiften, på ett liknande sätt som i den tidigare ordningen satte upp tre namn i förslagsrum, varpå den slutliga tillsättningen kunde ske i en överenskommen ordning på nationell nivå, där helhetsbedömningen av de önskvärda kompetenserna kunde göras. Hur ett sådant avgörande lämpligast skulle gå till bör vara en av frågorna att ta ställning till i den utredning som vi föreslår. En sådan utredning bör även belysa de olika önskvärda kompetenser och profiler som behövs inom biskopskollegiet. forts. på nästa sida

17 Mot 2015:85 Några sådana områden kan vara kvalificerad teologisk kompetens, erfarenhet av nationell och internationell ekumenik, andra internationella erfarenheter, bred och långvarig församlingserfarenhet m.m. Umeå, Göteborg, Visby, Skara och Stockholm den 22 juli 2015 Lisa Tegby (POSK) Sven-Bernhard Fast, biskop Carina Etander Rimborg (POSK) Åke Bonnier, biskop Eva Brunne, biskop Svar till dessa tre biskopsmotioner på nästa uppslag JOURHAVANDE UNGDOM Har du frågor under mötets gång? Besök vår utställning eller ring Amanda Carlshamre,

18 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTIONERNA 2015:27/59/85 De Ungas Kyrkomöte ställer sig positiva till motionerna som helhet och ställer sig bakom den önskan som finns kring att en utredning genomförs kring biskopsvalen samt hur man kan arbeta vidare efter att man avgått som stiftsbiskop. Vi tycker att alla tre motioner kompletterar varandra gällande biskopsuppdraget, och de tre motionernas olika perspektiv behöver tas till vara i den eventuella utredningen. Vi tror att det skulle kunna vara övervägande bra att en biskop blir vald under en tidsbestämd mandatperiod med möjlighet till omval. Vi ser däremot ingen anledning till att begränsa antalet omval. Om biskopen känner sig bekväm med sitt uppdrag och stiftet känner sig nöjd med det arbete biskopen genomfört, ser vi ingen anledning till att denne måste avgå efter en viss tidsperiod utan kan ställa upp för omval. Vi kan tycka att val var åttonde år kan vara rimligt, dels för att biskopen ska ha tid på sig att komma in i uppdraget och dels för att denne ska känna att den hinner genomföra sina och stiftets visioner under en rimlig tidsperiod. Vi anser även att mandatperioder öppnar möjligheter för att yngre personer ska kunna väljas till biskop utan att känna att det är för svårt att binda upp sig på uppdraget som livslångt. Att välja en yngre person till biskop skulle också kunna bredda erfarenheter och kompetens i biskopskollegiet, vilket också är önskvärt enligt motionen angående Översyn av sättet att välja biskop. Ett förslag som framkom under De Ungas Kyrkomöte var att detta sätt att välja biskop på tidsbegränsad mandatperiod även skulle kunna tillämpas på val av ärkebiskop. Vi tycker att det är naturligt att en biskop väljs på stiftsnivå och tror att det finns risker att det lokala perspektivet går förlorat om valet flyttas till nationell nivå, som föreslås i motionen Översyn av sättet att välja biskop. Framför allt tänker vi på att barn- och ungdomsperspektivet på både församlings- och stiftsnivå riskerar att falla bort om biskopen väljs enbart utifrån den nationella nivåns intressen. Vi är medvetna om att det i förslaget står att stiftet själva väljer ut tre kandidater och att det är någon av dessa tre som sedan väljs till biskop. Vi tycker dock att det ändå är stiftets sak att välja den biskop som anses vara mest lämplig för uppdraget. En spännande och klok lösning på det eventuella problem med bristande mångfald i biskopskollegiet som skulle kunna uppstå enligt motionen Översyn av sättet att välja biskop är att, som motionären beskriver i motionen Biskop i kanske 10 år, skapa många möjligheter för biskopar emeritus att kunna lämna för att arbeta vidare efter sitt uppdrag. Vi är dock tveksamma till tanken att en biskop skulle återgå till en församlingstjänst, då vi är rädda att det finns en risk att församlingen anses bli en viktigare eller bättre församling för att den har en tidigare biskop som medarbetare. Detta är något vi tror är viktigt att vara medveten om i en eventuell utredning. Medvetenhet kring sådana risker kan dock kanske vara tillräckligt för att avvärja problemet. forts. på nästa sida

19 Ett annat alternativ, som tas upp i motionen Tidsbegränsat uppdrag som stiftsbiskop, skulle vara att efter avslutat uppdrag som stiftsbiskop kunna bli nationell biskop. Vi ser att detta skulle kunna vara ett bra sätt att fortsätta använda biskoparnas kompetens och erfarenhet, dock måste detta uppdrag vara tydligt beskrivet i en kommande utredning. Det är också här viktigt att dessa nationella biskopar inte ses som mer, eller mindre, viktiga utan som en tillgång för både stiftsbiskopar och ärkebiskopen. Vi vill också betona att uppdraget som nationell biskop inte får bli så stort att det avskräcker någon från att vilja åta sig det, samt poängtera att det måste kunna finnas år då det inte finns någon nationell biskop alls. Då bör uppgifterna i uppdraget vara möjliga att fördela på andra poster, exempelvis stiftsbiskoparna. Vi tycker det vore önskvärt att de nationella biskoparna kunde vara tillgängliga för att samarbeta med Svenska Kyrkans Unga i hög utsträckning. De Ungas Kyrkomöte föreslår kyrkomötet besluta att bifalla förslaget att uppdra åt kyrkostyrelsen att utreda formerna för biskopsval, inklusive eventuella mandatperioder för uppdraget som stiftsbiskop och möjligheterna för biskopar att söka sig vidare via andra uppdrag.

20 Mot 2015:68 Motion 2015:68 av Lars-Ivar Ericson Policydokument kring kyrkans arbete med frågor om funktionshinder Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att sammanställa ett policydokument kring kyrkans arbete med frågor om funktionshinder. Motivering År 2008 publicerades genom initiativ av Sveriges kristna råd ett policydokument kring kyrkornas arbete med frågor om funktionshinder. Avsikten var att slå vakt om och värna alla människors lika värde. Alla behövs och har något att tillföra. Detta dokument medförde förhoppningsvis ökat fokus på de viktiga tillgänglighetsfrågorna, men fortfarande finns det brister i kyrkans lokaler och i möjligheten att integrera människor med funktionshinder i gudstjänster och vardagsverksamhet. Detta är allvarligt eftersom det från och med i år finns en lagstiftning om bristande tillgänglighet, och den har redan lett till en del uppmärksammade tidningsreportage och det är bara en tidsfråga innan Svenska kyrkan och dess tillgänglighetsarbete kommer att granskas. Ett reviderat policydokument utifrån nu gällande lagstiftning bör snarast ställas samman och distribueras till församlingarna. Tyringe den 19 juli 2015 Lars-Ivar Ericson (C)

21 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:68 De Ungas Kyrkomöte tycker att detta är en viktig fråga. Motionären har en bra tanke med sin motion och belyser ett anpassningsarbete som bör vara igång inom en snar framtid. Vi håller med om att en revidering av policydokumentet utifrån nu gällande lagstiftning behöver göras eftersom dokumentet skrevs 2008, som motionären påpekar. Vi ser också vikten av att Svenska kyrkans verksamhet ska vara tillgänglig för alla oavsett vem man är eller vilka förutsättningar man har. Vi håller med motionären om att Svenska kyrkan behöver bli mer aktiv och att det behöver hända något snart. Eftersom policydokumentet dock inte är skrivet av Svenska kyrkan utan framtaget i ett ekumeniskt samarbete i Sveriges Kristna Råd, där Svenska kyrkan bara är en part, inser vi att kyrkomötet inte är behöriga att besluta om en revidering. Däremot kan Svenska kyrkan arbeta för en sådan revidering inom ramen för Sveriges Kristna Råd. De Ungas Kyrkomöte föreslår kyrkomötet besluta att avslå motionen.

22 Mot 2015:75 Motion 2015:75 av Kekke Paulsson och Karin Janfalk Mer inflytande för barn och unga Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag på förändringar i kyrkoordningen som innebär att valbarhetsåldern sänks till 16 år i val till Svenska kyrkans beslutande organ. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag på förändringar i kyrkoordningen som innebär att Svenska Kyrkans Unga får ett mandat i kyrkostyrelsen. Motivering I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. (Inledningen av kyrkoordningens första avdelning) Sedan en tid tillbaka har alla medlemmar som fyllt 16 år senast på valdagen rösträtt i val till Svenska kyrkans beslutande organ. Nu anser vi att det är dags att följa upp det med att även ge 16-åringarna tillträde till de beslutande organen. Svenska Kyrkans Unga är Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation. Detta borde göra ett avtryck i Svenska kyrkans högre beslutande organ. Därför föreslår vi att Svenska Kyrkans Unga får en representant i kyrkostyrelsen. Stockholm och Getinge den 21 juli 2015 Kekke Paulsson (ViSK) Karin Janfalk (ÖKA)

23 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:75 De Ungas Kyrkomöte vill tacka för en modig och viktig motion med ett bra syfte, som kan göra skillnad. Vad gäller att-sats ett ställer De Ungas Kyrkomöte sig väldigt positivt i frågan om att sänka valbarhetsåldern till Svenska kyrkans beslutande organ till 16 år, och detta av flera anledningar. Bland annat visar Svenska kyrkan genom att rösträttsålder är 16 år att ungas åsikter om vilka som ska sitta i de beslutande organen är värda att ta vara på. Av den anledningen anser vi att det vore logiskt att personer mellan år även skulle kunna väljas till dessa uppdrag. Vid 16 års ålder har dessutom de flesta ungdomar nyss valt gymnasium och därigenom fastställt var de ska bo under de kommande tre åren, vilket gör det lättare att ställa upp för en längre mandatperiod. Detta förslag skulle innebära en möjlighet att ta tillvara på ungas engagemang och perspektiv i fler instanser i kyrkan, något som vi tror att inte minst Svenska kyrkans församlingar skulle gynnas av. Dels för att det framför allt är inom församlingarna som verksamhet för unga och ungas engagemang finns, men också för att ungas perspektiv är viktigt att ta till vara på i alla frågor inom Svenska kyrkan. Något som inte minst blivit tydligt genom att beslut i Svenska kyrkan ska genomgå barnkonsekvensanalys. Det sägs ibland att unga kanske inte kan eller vill sitta med i kyrkans beslutande organ, och att de inte behärskar de demokratiska formerna. Vi vet dock att väldigt många unga både vill och kan. Inom de flesta av Svenska Kyrkans Ungas lokalavdelningar sitter ungdomar i styrelsen, och inom hela Svenska Kyrkans Unga är det bara de unga som har rösträtt och kan väljas till förtroendeuppdrag vi kan demokrati! Vi inser att det finns en viss problematik i att 16 års valbarhetsålder inte motsvarar myndighetsåldern i Sverige, och att det skulle kunna medföra vissa problem rörande till exempel juridiskt ansvar så som avtalsskrivande. Det handlar dock om vilka poster de minderåriga skulle väljas till, och vi är helt övertygade om att detta är möjligt att lösa om man vill. Vad gäller att-sats två vill vi instämma i att Svenska Kyrkans Unga är Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation och därmed barn och ungas samlade röst och kraft inom kyrkan. Svenska kyrkan lyfter i kyrkoordningen barn och ungas särställning i sin verksamhet, och att våra röster är viktiga att ta till vara på. Av den anledningen anser vi att det både är logiskt och väldigt viktigt att Svenska Kyrkans Unga ska få föra barn och ungas talan, med verkligt inflytande även i kyrkostyrelsen. Då kyrkostyrelsen till skillnad från stift och församlingar inte har något krav enligt kyrkoordningen på barnkonsekvensanalys i sina beslut känns det ännu mer relevant att få in barn och ungas tydliga röst där. I samtal mellan Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkan har det ibland lyfts att det skulle kunna vara problematiskt för unga att åta sig att sitta i kyrkostyrelsen eftersom en fyraårig mandatperiod kan vara lång tid för unga människor, vars livssituation kan komma att ändras oftare än vuxnas. Vi tror dock inte att det skulle bli ett problem, eftersom mandatperiodens längd skulle vara känd redan när personen blir tillfrågad, och uppdraget antagligen skulle vara aktuellt för någon som är aktiv i ett stift eller på nationell nivå. En plats i kyrkostyrelsen vore fantastiskt för att kunna lyfta barns och ungas röster i Svenska kyrkan, och på sikt vill vi gärna se två mandat i kyrkostyrelsen för barn och unga. Vi ser med glädje och förväntan fram emot kyrkomötets beslut och välkomnar givetvis fler vägar för unga att göra sina röster hörda. De Ungas Kyrkomöte föreslår kyrkomötet besluta att bifalla motionen i dess helhet.

24 Mot 2015:84 Motion 2015:84 av Ola Isacsson m.fl. Låsta eller öppna kyrkor Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att kartlägga om Svenska kyrkans församlingar på ett rimligt sätt håller kyrkobyggnaderna öppna för allmänheten. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt redovisa resultatet av kartläggningen och att, vid behov, arbeta med en nationell strategi för att Svenska kyrkans kyrkorum ska vara öppna och tillgängliga i rimlig omfattning. Motivering Kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga för allmänheten (2 40 kap kyrkoordningen). I samband med relationsförändringen mellan stat och kyrka var kyrkobyggnadernas tillgänglighet en viktig fråga. Kyrkoordningens bestämmelse om tillgängliga kyrkor är inte enbart en del av Svenska kyrkans regelverk, det är ett åtagande Svenska kyrkan gått in under gentemot det allmänna. Kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga för allmänheten men är det så? Att resa i Sverige sommartid och vilja besöka kyrkor är tyvärr att mötas av många låsta kyrkportar. Det är inte heller genomskådligt varför somliga kyrkor är låsta, andra öppna. I två närliggande orter längs samma motorväg kan den ena ha öppna kyrkor, den andra ha låsta kyrkor. Det verkar inte finnas någon annan förklaring än att det rör sig om två olika pastorat, två olika personer som fattat beslut om låsta eller olåsta kyrkor. Det är anmärkningsvärt att t.ex. den medlemsfattiga evangelisk-lutherska kyrkan i östra Tyskland i så hög grad har sina kyrkorum öppna och tillgängliga på vardagar, medan en semesterresa i Sverige innebär möte med åtskilliga låsta kyrkportar. Ansvaret att hålla kyrkobyggnaderna tillgängliga och öppna är lokalt, men nationellt har Svenska kyrkan gått in under förpliktelsen att hålla kyrkobyggnaderna tillgängliga för allmänheten. För åtskilliga medlemmar kan en olåst kyrka vara ett påtagligt tecken på vad man bidrar med genom sin medlemsavgift. Låt det vara så! Växjö med flera orter den 22 juli 2015 Ola Isacsson (POSK) Anders Brunnstedt (POSK) Anette Nordgren ( ) Sven Gunnar Persson (POSK) Ragnhild Bertius (POSK) Per Lindberg (POSK) Bertil Persson (POSK) Torvald Johansson (POSK)

25 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:84 De Ungas Kyrkomöte tycker att motionärerna lyfter en mycket viktig fråga. Tillgång till en öppen kyrkobyggnad ser vi som något viktigt och något som alla borde ha. Om Svenska kyrkan ska vara en öppen kyrka för alla måste vi anpassa oss till dagens samhälle och även tolka en öppen kyrka mer bokstavligt, det vill säga, som en öppen kyrkobyggnad. Idag ser tillgängligheten för kyrkobyggnaderna väldigt olika ut och det finns i nuläget tydligen inget som reglerar detta. Att kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga är dock, som motionärerna påpekar, skrivet i kyrkoordningen och kyrkoordningen ska följas. Därför är en kartläggning en god idé för att se hur detta i praktiken tolkas och hanteras av församlingarna. Det är positivt att uppmaningen i den andra att-satsen är så öppet formulerad och vi tycker att förslaget om en eventuell strategi för hur man går vidare efter att man sett resultatet av en kartläggning är en bra idé. De Ungas Kyrkomöte uppmanar kyrkomötet att bifalla motionen i sin helhet.

26 Mot 2015:98 Motion 2015:98 av Ola Isacsson och Lisa Tegby Konsekvenserna av kyrkomötets beslut Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att initiera forskning kring konsekvenserna av genomgripande beslut i kyrkomötet, med särskild inriktning på hur kyrkosyn, teologi kring dop och medlemskap i Svenska kyrkan och ämbetssyn påverkats av besluten. 2. beslutar att uppdraget till kyrkostyrelsen i första hand inte syftar till att på kort sikt initiera förändringar i kyrkoordningen. Motivering s främsta uppdrag är att besluta om Svenska kyrkans regelverk års beslut om den kyrkoordning som skulle reglera Svenska kyrkan efter relationsförändringen är naturligtvis det mest genomgripande. Ett annat betydelsefullt beslut är regelverket om barnkonsekvensanalys, eftersom beslutet vilar på en formulering i kyrkoordningens portalparagraf: I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. Ett tredje område är beslutet om dopet som medlemsgrundande i Svenska kyrkan. Vilka långsiktiga förändringar ger sådana beslut upphov till? Till exempel: 1. Har regelverket kring barnkonsekvensanalys stärkt synen på att barnen intar en särställning i kristen tro och de därför särskilt behöver uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet? 2. Många har en känsla av att Svenska kyrkans blivit avsevärt mer hierarkisk sedan När det gäller ämbetslinjen är intrycket att kyrkoherden fått en betydligt starkare ställning, medan det självständiga ansvar som ges till alla diakoner och präster i vigningen är nedtonat. På motsvarande sätt är intrycket att teologin kring den enskilde kristnes ansvar är tunn medan ordföranden i råd och styrelser får en alltmer framskjuten roll. 3. Dopet är ytterligare ett område som verkar fått en ändrad förståelse. Är det vanligt att det som främst kommuniceras om dopet är att dopet ger medlemskap i Svenska kyrkan, medan det är betydligt svårare att kommunicera vilka andliga gåvor Gud ger i dopet? Det finns säkert fler beslut som lett till förskjutningar i Svenska kyrkans självförståelse, önskade eller oväntade, men här pekar vi på tre områden där Svenska kyrkan behöver öka sin kunskap. Har det skett verkliga förändringar bakom det som anas eller skönjs? Växjö och Umeå den 22 juli 2015 Ola Isacsson (POSK) Lisa Tegby (POSK)

27 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:98 De Ungas Kyrkomöte är positivt till idén att vi som kyrka behöver bli bättre på att följa upp konsekvenserna av de beslut som fattas i kyrkomötet och som berör hela kyrkan. Vi tycker särskilt att det är viktigt att se hur kyrkomötets beslut om att från 2013 genomföra barnkonsekvensanalys i samband med alla beslut tar gestalt i praktiken. Detta är något som vi gärna vill uppmuntra att det forskas kring, kanske av studenter eller på uppdrag av kyrkokansliets forskningsavdelning. Dock har vi svårt att avgöra om det är möjligt att bedriva all den typ av forskning som motionären i texten efterfrågar. De Ungas Kyrkomöte skulle gärna se att Svenska kyrkan på alla nivåer blev bättre på att följa upp vilka effekter de beslut som fattas faktiskt har i verkligheten. Ett förslag är att utreda möjligheten att skapa en ny rutin där varje beslut om åtgärder också inkluderar ett beslut om att inom en viss tid följa upp och undersöka det eventuella resultatet av det beslut man fattat. Efter diskussion om innehållet i motionen har De Ungas Kyrkomöte beslutat att med dessa kommentarer avstå från att föreslå avslag eller bifall till motionens att-satser.

28 Mot 2015:103 Motion 2015:103 av Emilia Lindstrand och Daniel Tisell Nationell samordning av närvaro på nätet Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att, på lämpligt sätt, möjliggöra en nationell satsning på närvaro på nätet och tillgänglighet i sociala medier. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen uppmana stiften att utse nätansvariga i respektive stift. 3. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att hitta lämpliga former för nationell nivå att samordna nätnärvarande anställda. Motivering Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Vi ska som kyrka och som kristna vara där människor är. Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike och i varje tid och sammanhang erbjuda evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. 90 procent av befolkningen 9 79 år använder internet en genomsnittlig vecka. 75 procent av alla svenskar har och använder idag en smartphone. Ett mobilt samhälle kräver mobila lösningar. En tillgänglig kyrka kräver tillgänglig personal. Ett idag självklart sätt att få kontakt med andra är via sociala medier. En genomsnittlig svensk lyfter sin mobil 221 gånger per dygn i syfte att få kontakt med andra. Om det är något kyrkan är duktig på så är det att möta människor. Vi kan däremot bli bättre på att möta och vara där många människor är i sociala medier. Svenska kyrkan ska vara kyrka även på digitala platser och en naturlig del i människors digitala rum. Eftersom vi inte är platsspecifika i sociala medier, är nätvandring inget vi kan kräva av enskild församling eller av stift. Vi är alla vistande i ett nationellt och ett globalt sammanhang. Det kräver därför en nationell satsning och samordning. En nationell satsning skulle möjliggöra ökad tillgänglighet, närvaro och kunskap kring sociala medier och kristen närvaro på nätet. Att utse anställd vid varje stift som utbildare och bollplank för frågor som rör sociala medier och närvaro på nätet, vore ett gott stöd till församlingsanställda och ideella medarbetare. En nationell samordning av utbildning och anställning för nätpräster och nätdiakoner samt andra kristna nätvandrare, vore ett sätt att förstärka kyrkans tydlighet, tillgänglighet, synlighet och närvaro där människor är. Stockholm och Mariestad den 22 juli 2015 Emilia Lindstrand (ViSK) Daniel Tisell (C)

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

MOTIONER & MOTIONSSVAR

MOTIONER & MOTIONSSVAR MOTIONER & MOTIONSSVAR 1 2 INNEHÅLL 4 Frihet i våra böner motion nr: 1 5 Svar till motion 1 6 Mer rättvisemärkt motion nr: 2 7 Svar till motion 2 8 Alla ska bli ett ett ekumeniskt riksmöte motion nr: 3

Läs mer

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016?

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Gör din röst hörd! Du kommer väl? Rösta Lär känna nya kompisar Påverka Besluta Propositioner för SKUR 25-26 april 2015 Svenska Kyrkans Ungas rådslag 25-26

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Vad vill du att vi ska göra under 2014 och 2015?

Vad vill du att vi ska göra under 2014 och 2015? Vad vill du att vi ska göra under 2014 och 2015? Gör din röst hörd! Du kommer väl? Rösta Lär känna nya kompisar Påverka Besluta Propositioner för SKUR 5-6 april 2014 Svenska Kyrkans Ungas rådslag 5-6 april

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Kansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö

Kansliet, Kyrkogränd 14, Tyresö SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkoråd Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Bollmoradalens församlingscentrum, sammanträdesrummet. onsdagen den 29 januari 2014, kl 18.00 19.10 Iréne Pierazzi,

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1)

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till respektive stiftsstyrelse, se sidan 8 för adress. Var

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONER & MOTIONSSVAR

DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONER & MOTIONSSVAR DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONER & MOTIONSSVAR Kyrkomötet Mot 2014:12 Kyrkomötet Motion 2014:12 av Terence Hongslo m.fl. Från teori till handling som förvaltare av skog och mark Förslag till kyrkomötesbeslut

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Att bifalla motionen Utskottet bifaller FS förslag Att bifalla motionen. Att avslå motionen Utskottet bifaller FS förslag Att avslå motionen

Att bifalla motionen Utskottet bifaller FS förslag Att bifalla motionen. Att avslå motionen Utskottet bifaller FS förslag Att avslå motionen Förbundsmötet 2014 Utskott nummer 6 Sekreterare: Olof Ambjörn 2014-09-27 Sida 1 Motion med förslag Motion nr 51: Lika förutsättningar för lokala RIM Att bifalla motionen Utskottet bifaller FS förslag Att

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP).

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP). 2015-03-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/573-869 Kommunstyrelsen Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Motioner och motionssvar. Stadgar

Motioner och motionssvar. Stadgar Motioner och motionssvar Stadgar 0 0 0 0 0 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping Närvarande: Ann-Sofie Lasell Gunilla Andersson Hans Andreasson Sanna Boij Miriam Carlsson Lars Dalesjö Helena Genemo Adjungerade: Lasse Svensson

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Proposition angående demokratiuppdraget

Proposition angående demokratiuppdraget Proposition angående demokratiuppdraget STYRELSEN FÖRESLÅR ATT STÄMMAN BESLUTAR - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, - att godkänna de föreslagna stadgeändringarna,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU3 Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:168 Återsändande av

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datum Diarienr 2014-01-23 1842-2013 Kyrkostyrelsen Svenska kyrkan 751 70 Uppsala Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datainspektionens beslut

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Sammanfattning Förbundsstämman 2012 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att se över arvodena i förbundet. Efter en genomgång av ordförandes

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 29 september 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-M är en kristen Media Organisation, är

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst STADGAR FÖR Författarcentrum Öst (organisationsnr: 802008-2031), antagna 20 februari 1976, 15 december 1977, 25 mars 1998, 27 mars 2006, 26 mars 2007, 18 april 2013, 31 mars 2014, 22 januari 2015 och 30

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund... 5 1 kap. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära... 5 Andra

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Protokollet är justerat 2014-04-16

Protokollet är justerat 2014-04-16 Plats och tid Närvarande Ej närvarande Övriga deltagande: Sammanträdesrummet i Aneby kyrka tisdagen den 08 april kl 16.00 20.30 Caroline von Wachenfelt, ordförande Göran Tranell Marianne Gustafsson Tjitte

Läs mer

Motion om införande av feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. (AU 375) KS 2014-124

Motion om införande av feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. (AU 375) KS 2014-124 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 19 Motion om införande av feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. (AU 375) KS 2014-124 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer