DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONSSVAR TILL KYRKOMÖTESMOTIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONSSVAR TILL KYRKOMÖTESMOTIONER"

Transkript

1 DE UNGAS KYRKOMÖTE MOTIONSSVAR TILL KYRKOMÖTESMOTIONER

2

3 INLEDNINGSORD Om jag skulle ge dig en bok, vad skulle vara din första fråga om din nya bok? Skulle du fråga om vilken genre den tillhör? Vad handlingen är? Eller varför du borde läsa den? Häftet du håller i handen är inte riktigt den bok jag vill ge dig men den leder till den bok jag vill skriva tillsammans med dig. Men vi håller oss först till häftet du håller i handen. Det kan liknas vid en instruktionsbok och dess handling är om hur vi ska bygga kyrka tillsammans. Varför borde du läsa häftet? För att i det här häftet finner du svaren på vad barn och unga vill att Svenska kyrkan ska göra. För sjunde året i rad har unga samlats för att diskutera frågor och författa svar på några av de motioner som inkommit till kyrkomötet. Svenska Kyrkans Unga kan demokrati och har genom demokratiska former skapat det här häftet med perspektiv från olika erfarenheter, olika stift och olika tankar. På samma sätt som vi under mötet lyssnade in varandra hoppas jag att du som deltar på kyrkomötet lyssnar in såväl åsikter i detta häfte som hos andra som är på plats. I samma anda hoppas jag också att du kan vara modig och ge mer inflytande för barn och unga (citat från motion 2015:075). Men tillbaka till den boken du skulle få. Minns du hur jag vid andra stycket pratade om att vi skulle skriva en bok? Den boken vill jag ge dig, en bok som vi har skrivit tillsammans vars genre är framtiden och handlingen är om hur vi byggde en kyrka tillsammans. En kyrka för unga och äldre, vuxna och barn, en kyrka som visar vägen. Och varför borde någon läsa vår bok? För att se hur vi gjorde för att inkludera alla i vår kyrka! Lycka till i ert viktiga uppdrag! Artemis Ernstsson, ledamot i Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse HUR HAR DET HÄR HÄFTET KOMMIT TILL? I augusti arrangerade Svenska Kyrkans Unga De Ungas Kyrkomöte där unga i Svenska kyrkan träffades för att diskutera motionssvar till ett antal inkomna motioner till kyrkomötet. Jourhavande ungdom: Har du frågor om motionssvaren eller vill få kommentarer från en ungdom på plats? Ring: Amanda Carlshamre, telefon:

4 Mot 2015:19 Motion 2015:19 av Olle Burell och Sofija Pedersen Videke Avgiftsfritt för barn på nationella konferenser Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att verka för att all verksamhet för barn och unga på Svenska kyrkans nationella konferenser ska vara avgiftsfri. Motivering Låt barnen komma till mig och hindra dem inte... Glädjande nog är barn inbjudna till konferenser som arrangeras av Svenska kyrkans nationella nivå. Det gäller t.ex. Världens fest, men även arrangemang då barnen är i fokus, som Ärkebiskopens möte om barn och unga. Barn har ingen, eller begränsad, egen ekonomi och är därmed beroende av sina vårdnadshavares ekonomi. Det är orimligt att vårdnadshavares ekonomi är helt avgörande för barns deltagande i kyrkans aktiviteter, ett onödigt hinder. Vi föreslår därför att barn och ungas deltagande i nationella konferenser ska vara avgiftsfritt. Stockholm och Rydebäck den 8 juli 2015 Olle Burell (S) Sofija Pedersen Videke (S)

5 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:19 De Ungas Kyrkomöte 2015 ställer sig positivt till förslaget att Svenska kyrkans konferenser på nationell nivå skall vara avgiftsfria för barn och unga 0-18 år, detta med hänvisning till FN:s barnkonventions definition av barn som varje människa under 18 år. Vi ser dock även att åldersgruppen år bör inkluderas som en subventionerad grupp, då många inom denna åldersgrupp deltar på de nationella arrangemangen och är en grupp där det finns många studerande, arbetslösa och andra unga med svag ekonomi. Vi ser gärna att alla barn och unga ska få möjligheten att delta på Svenska kyrkans nationella arrangemang. Då vi är en gemenskap i Kristus bör vi möjliggöra för alla Guds barn att samlas och utvecklas tillsammans i tro. Låt barnen komma till mig och hindra dem inte - Luk 18:16 Därför vill De Ungas Kyrkomöte föreslå kyrkomötet besluta att bifalla motionen, med detta tillägg.

6 Mot 2015:20 Motion 2015:20 av Olle Burell m.fl. Säkerställ att ingen diskriminering sker i samband med kyrkliga handlingar Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utfärda bestämmelser som säkerställer att ingen diskrimineras i samband med kyrkliga handlingar. Motivering Svenska kyrkans grundläggande syn är att alla människor har lika värde och att kyrkan ska vara fri från all form av diskriminering. Det är av största vikt att det genomsyrar de kyrkliga handlingarna. Ingen ska riskera att mötas av strukturer eller bemötande som kan uppfattas diskriminerande. Ett tydligt ställningstagande i den riktningen var när kyrkomötet för sex år sedan fattade beslut om att äktenskap ska kunna ingås i Svenska kyrkan också av samkönade par. Av beslutet framgår också att två äktenskapssyner ska kunna inrymmas i Svenska kyrkan, vilket fick till följd att den präst som inte vill viga samkönade par kan avstå. Det betyder dock inte att det enskilda paret ska mötas av inskränkningar vad gäller friheten att vigas i sin hemförsamling eller den församling de väljer. Det är kyrkoherdens ansvar att se till att det finns en präst som kan förrätta vigseln. Motsvarande gäller också andra kyrkliga handlingar, oavsett familjebild ska medlemmar i Svenska kyrkan aldrig behöva riskera ett diskriminerande beteende. Under den tid som gått sedan beslutet har många samkönade par valt att gifta sig i kyrkan och många har också valt att döpa sina barn. Det fungerar på de flesta håll alldeles utmärkt, paren bemöts med välkomnande och glädje från församlingens sida. Det finns fungerande regler och rutiner som gör att paret inte behöver konfronteras med att det kan finnas präster i församlingen som inte vill utföra kyrkliga handlingar åt samkönade par. När beslutet om samkönade äktenskap togs och beslutet om att tillåta enskilda präster att avstå från att viga par av samma kön, var det under förutsättning att inga par skulle diskrimineras. Det är alltså inte per definition diskriminering att en präst har rätt att avstå från vissa kyrkliga handlingar, utan diskrimineringen uppstår när parets rätt till kyrklig vigsel inskränks eller när de bemöts annorlunda än andra par. Det är då centralt att följa upp hur det fungerar i praktiken, vilket kan få till följd att vissa bestämmelser behöver förändras för att förtydliga ansvaret för att ingen diskriminering ska ske. Med anledning av ovanstående föreslår vi att kyrkomötet uppdrar till kyrkostyrelsen att utfärda bestämmelser som säkerställer att ingen diskriminering sker i Mot 2015:20 Stockholm samband med den vigsel 30 juni eller 2015 andra kyrkliga handlingar. Olle Burell (S) Marta Axner (S) Wanja Lundby-Wedin (S)

7 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:20 De Ungas Kyrkomöte anser att det är en självklarhet att ingen diskriminering ska eller får förekomma varken i samband med kyrkliga handlingar eller i några som helst sammanhang. Även om diskriminering skulle vara ovanligt inom Svenska kyrkan vill vi betona att all diskriminering alltid är oacceptabel. Vi tycker dock inte att det som lyfts fram i motionen motiverar förslaget om att ta fram nationella bestämmelser om diskriminering vid kyrkliga handlingar. Däremot vill vi uppmuntra kyrkomötet att fortsätta att uppmärksamma vikten av att jobba aktivt på alla nivåer för att diskriminerande bemötande inte sker inom något som helst sammanhang inom Svenska kyrkan. I de fall där problem uppstår lokalt tror vi att det istället är lämpligt att stiftet, som har till uppdrag att utöva tillsyn över församlingarna, stöttar den lokala församlingen i deras arbete mot diskriminering och ser till att ta fram rutiner som förebygger problemen. De Ungas Kyrkomöte föreslår därför kyrkomötet besluta att avslå motionen.

8 Mot 2015:21 Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson ILO-konvention 169 Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppvakta regering och riksdag till stöd för en ratificering av ILO-konvention 169. Motivering Efter förra årets behandling av motionen Stöd samernas rättigheter behöver kyrkomötet nu göra ett klarläggande. beslutade att avslå motionen vilket gav intrycket att Svenska kyrkan inte stöder samernas sak, något många reagerade negativt på. Det föranledde Svenska kyrkans generalsekreterare att göra ett förtydligande avseende Svenska kyrkans hållning samt att informera om dess insatser för samerna och deras rättigheter. Under 2015 kommer en vitbok om kyrkans behandling av urfolken att presenteras. Syftet är att läka relationer, att ge människor upprättelse och att öka förståelsen för samiska erfarenheter. Förverkligandet av mänskliga rättigheter i Sverige har sedan i höstas åter varit föremål för granskning från FN. Den 26 januari förhördes regeringskansliet i Genève, inom ramen för Universal Periodic Review, om processen rörande efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. I samband med det valde Svenska kyrkan i sin rapport till FN att lyfta frågan om bristande ansvarstagande för urfolksrättigheter. Sverige måste nu ta flera kliv framåt, skrev ärkebiskopen på DN debatt den 25 januari. Ett av argumenten vid debatten i förra höstens kyrkomöte angående samernas rättigheter handlade om att intressen stod mot varandra och att man därför inte skulle gå så skyndsamt fram. Vi anser att ett viktigt steg till stöd för samernas rättigheter är att, i likhet med Norge och Danmark, ratificera ILO-konvention 169. Det skulle sannolikt innebära att förhandlingsläget blir ett annat. Vi föreslår därför att kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att uppvakta regering och riksdag till stöd för en ratificering av ILO-konvention 169. Stockholm och Simrishamn den 8 juli 2015 Olle Burell (S) Johan Åkesson (S)

9 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:21 Utifrån vår kristna människosyn är varje människa unik och okränkbar. Att få utveckla sin identitet, tala sitt språk och utöva sin religion är en del i att erkänna var människas värde oavsett vilket land eller kultur som människan är född inom. Svenska kyrkan har möjlighet att vara en föregångare och opinionsbildare i samhället och om riksdag och regering inte kan ta sitt ansvar i att erkänna samers rättigheter bör kyrkan visa på hur viktigt det är, och att människovärdet alltid bör stå över eventuella ekonomiska värden. Vi som unga i De Ungas Kyrkomöte tycker att det är en självklarhet att uppmana kyrkomötet att bifalla denna motion.

10 Mot 2015:22 Motion 2015:22 av Olle Burell och Birgitta Halvarsson Ökat stöd till församlingar för arbete med asylsökande Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att i budgeten tillföra ytterligare medel till kyrkostyrelsen för att löpande och mot behov kunna ge stöd åt de församlingar som aktivt arbetar med flyktingar och asylsökande. Motivering Flera församlingar har flyktingförläggningar inom sina gränser. På flyktinganläggningarna finns ofta både barn och vuxna. Miljön är många gånger ansträngd med trängsel, oviss väntan, tristess och spänningar inom flyktinggruppen. Konflikter i hemlandet aktualiseras ofta på anläggningarna. Den nya situation som uppstått för Svenska kyrkan i de områden där flyktingar har hänvisats kräver ökade ekonomiska resurser. I vissa pastorat/församlingar kan upp emot 5 10 procent av invånarantalet bestå av flyktingar, inte sällan i kommuner med jämförelsevis höga ohälsotal, dåliga skolresultat, hög arbetslöshet, höga självmordstal och en ansträngd kommunal ekonomi. Vår diakonala verksamhet och stöd har sin grund att vi är kristna. Det kan kräva mer utbildning av förtroendevalda, anställda och dem som på volontärbasis ställer sig till förfogande. De fem miljoner kyrkostyrelsen våren 2015 fick i uppdrag att fördela till pastorat/församlingar som riktat församlingsstöd räcker inte. De aktuella utmaningar församlingar står i kräver både okonventionella och konventionella lösningar samt resurser för att genomföra dem. Därför bör kyrkostyrelsen ges tillräckliga medel för att på nationell nivå, i samråd med stiften, fördela dessa till behövande pastorat/församlingar. Svenska kyrkan står idag inför en helt ny situation. Vi behöver därför förändra och vidga våra sätt att arbeta. För att motverka att främlingsfientligheten ökar i allmänhet och i församlingar med asylsökande i synnerhet krävs ökade insatser. Svenska kyrkan har också ett ansvar för att grupper inte ställs mot grupper när stödåtgärder ska fördelas. Som kristna bär vi ansvar gemensamt oavsett om vi bor i församlingar med flyktingförläggningar eller inte. Stockholm och Karlstad den 30 juli 2015 Olle Burell (S) Birgitta Halvarsson (S)

11 Mot 2015:86 Motion 2015:86 av Anna Ekström m.fl. Forma ett akut stöd till insatser för flyktingar och asylsökande 2016 Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingars arbete med flyktingar och asylsökande för Motivering FiSK ser med glädje att kyrkomötet med kyrkostyrelsen formade ett akut stöd till församlingar under 2015 till arbete med flyktingar och asylsökande. Tyvärr är situationen i framförallt Mellanöstern fortfarande instabil. Antalet flyktingar och asylsökande beräknas öka och behovet av dessa akuta insatser kvarstår. Över hela Sverige får stora som små församlingar nya utmaningar när till exempel ett anläggningsboende öppnas. Därför behövs det akuta stödet även under Karlskrona den 20 juli 2015 Anna Ekström (FiSK) Kenneth Nordgren (FiSK) Peter Nordgren (FiSK) Tomas Jansson (FiSK) Ulla Littgren (FiSK) Jerker Schmidt (FiSK)

12 Mot 2015:89 Motion 2015:89 av Dag Sandahl Flyktingarbetet Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att avsätta 35 miljoner kronor för församlingarnas flyktingarbete. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att skapa ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få del av medel för flyktingarbete. Motivering Företaget RFM Skog & Fastighet AB fick i maj ett kontrakt med Migrationsverket för att öppna ett asylboende i det f.d. gruppboendet i Grännaforsa. Hur många som kommer att bo där, har det inte lämnats information om. När boendet öppnar är också oklart. Situationen ter sig typisk. Om församlingen ska engagera sig i flyktingarbete är de kyrkliga lokalerna inte nästgårds, inte heller affärer, bibliotek eller andra samlingsplatser. Men det är i byar och samhällen av detta slag företag kan skaffa lokaler och så tjäna pengar på asylmottagning. Att den lokala församlingen ska ta ekonomiskt ansvar för flyktingmottagande har kyrkomötet inte sett vara rimligt. Det är inte heller rimligt att det ansvaret ligger på stiften, när somliga stift får ta ett större ansvar för flyktingmottagande än andra. På nationell nivå måste det finnas resurser som enkelt kan rekvireras när eller om församlingen engagerar sig i ett flyktingarbete. Med besked att det kommer fler flyktingar till Sverige tycks det enklast att avsätta det belopp församlingarna detta år menade sig behöva, 35 miljoner kronor. Det kan tyckas vara mycket pengar, men för ett arbete med socialt utsatta EU-medborgare begär Växjö pastorat 11 miljoner och det kan vara en nyttig jämförelse i sammanhanget. (Källa: Smålandsposten 18 juli 2015) När 5 miljoner kronor efter kyrkomötesbeslut fördelades denna försommar fick inga församlingar i de s.k. storstadsregionerna några bidrag och verksamhet som inte startat prioriterades. Stiften hade fått se förslagen till fördelning men inte underlag och tydligen inte involverats i processen för övrigt. Det betydde att församlingar som satsat resurser på flyktingarbete blev utan medan de som sa sig skola satsa, kunde få. Det tycks knappast vara ett riktigt rättvist system. Hur ett system som säkerställer att församlingar enkelt kan få ersättningar för de satsningar som görs ska konstrueras, är inte helt enkelt att säga. Ett maxbelopp som går att söka är en möjlighet - hur nu ett sådant belopp ska kunna beräknas. Man kan också tänka sig att beloppet kan ansökas i efterhand med 75 procent av verkliga verksamhets- och personalkostnader men det blir tungrott. Det är också tänkbart med generella belopp med ett grundbelopp som räknas upp efter antalet boendeforts. på nästa sida

13 Mot 2015:89 platser. Hur dessa avvägningar ska göras måste vara en fråga för kyrkostyrelsen. Huvudsaken är att systemet blir enkelt och transparent. Rimligtvis måste stiften ta sitt ansvar att fungera konsultativt gentemot de berörda församlingarna. Barmhärtigheten är ett krav. Främlingen finns hos oss. Men den insats Svenska kyrkans församlingar ska göra, får inte frita kommuner eller stat från deras ansvar för ett anständigt flyktingmottagande. Det måste också markeras. Och kanske skulle Svenska kyrkan på alla nivåer fråga om det verkligen ska gå att skapa sig vinster på det förhållandet att människor befinner sig på flykt. Profeten Jesajas ord kan vara tillämpliga (Jes 58:6 9). Moheda den 22 juli 2015 Dag Sandahl (FK) MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTIONERNA 2015:22/86/89 De Ungas Kyrkomöte är positivt till hur alla tre motioner lyfter att det diakonala arbetet är en grundpelare för oss kristna. I en otrygg värld där allt fler människor behöver fly från sina hem behöver vi kunna hjälpa dem med vad de behöver för dagen. De Ungas Kyrkomöte instämmer med motionernas intention att Svenska kyrkans arbete inte bara ska rikta sig till dem med fastslagen flyktingstatus, utan inkludera alla asylsökande. Vi ser att motionernas förslag är väldigt lika i sitt innehåll, bortsett från att man i motionen Forma ett akut stöd till insatser för flyktingar och asylsökande 2016 nämner en tidsbegränsning till 2016, vilket vi tycker är onödigt. Alla tre motionerna framhåller att de fem miljoner kronor som kyrkomötet har avsatt för 2015 var nödvändiga, men inte tillräckliga. Vi instämmer och tycker att en större, konkret summa pengar ska avsättas för detta ändamål, dock har vi svårt att veta vad som är tillräckligt. Summan 35 miljoner kronor som föreslås i motionen Flyktingarbetet är en summa som vi kan förstå verkar mer rimlig, mot bakgrund av de jämförelser som motionären gör. Att avsätta en större summa pengar kommer inte att lösa någonting om det inte existerar ett genomtänkt system för hur dessa pengar ska bli tillgängliga och fördelas. Vi tror, liksom flera av motionärerna som nämner detta, att kyrkostyrelsen är rätt instans för att ta fram ett sådant system. Ett system för rätt fördelning av pengarna kräver noggrannhet, men samtidigt vill vi trycka på vikten av att systemet bör vara enkelt och transparent för de församlingar, pastorat och stift som kommer att ta del av det. Detta är en aspekt som vi ser att motionen Flyktingarbetet lyfter. Men medan den andra att-satsen i motionen Flyktingarbetet endast nämner att församlingarna ska få del av medlen, tycker vi att medlen borde kunna komma även till exempel pastorat till handa genom det system för fördelning som kyrkostyrelsen får i uppdrag att upprätta. De Ungas Kyrkomöte föreslår därför kyrkomötet besluta att avslå motionen Ökat stöd till församlingar för arbete med asylsökande. avslå motionen Forma ett akut stöd till insatser för flyktingar och asylsökande bifalla motion Flyktingarbetet i sin helhet. Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. Då skall Herren svara när du kallar, när du ropar säger han: 2 Här är jag. - Jesaja 58:6-9

14 Mot 2015:27 Motion 2015:27 av Ylva Wahlström m.fl. Biskop i kanske tio år Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheter för biskopar att söka sig vidare, via andra uppdrag, än att kandidera till ärkebiskop. Motivering Nu är våra biskopar på väg att bli allt yngre. Så att vara biskop ända till pension blir allt tuffare och gör det extra svårt att hålla engagemang och glädje i sina viktiga uppdrag. Då behövs nya möjligheter utredas. Biskopar emeriti skulle kunna ha utbildandeuppdrag, forska men även gå tillbaka till församlingsarbetet som till exempel kyrkoherde. Många möjligheter borde kunna finnas, vi behöver våga tänka nyskapande. Pigga biskopar emeriti borde kunna vara en tillgång som frilansande inom vår organisation. På annat håll i vårt samhälle sitter man allt kortare på sitt ledandeuppdrag, så att då få biskopar som man förväntar sitta kanske 20 år är inte mänskligt hållbart. Och att ge fler möjlighet att bli biskopar borde vara berikande av vår kyrka. Och redan idag har vi glädje av våra pensionerade biskopar. Stockholm den 6 juli 2015 Ylva Wahlström (MPSK) Heléne Lundström (MPSK) Hildegard Jarskog (MPSK)

15 Motion 2015:59 av Niklas Grahn Motion 2015:59 Tidsbegränsat av Niklas Grahn uppdrag som stiftsbiskop Tidsbegränsat uppdrag som stiftsbiskop Mot 2015:59 Mot 2015:59 Mot 2015:59 Förslag till kyrkomötesbeslut Förslag till beslutar kyrkomötesbeslut att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda en modell med tidsbegränsning av uppdraget som stiftsbiskop. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda en modell med tidsbegränsning av uppdraget som stiftsbiskop. Motivering Motivering När en biskop väljs i Svenska kyrkan är praxis att detta uppdrag varar till och med pensionering. Uppdraget som stiftsbiskop innebär en stor arbetsbörda med uppdrag både När en på biskop stifts- väljs och nationell i Svenska nivå. kyrkan Uppgiften är praxis är att komplex detta uppdrag i en tid varar som innebär till och stora med pensionering. och snabba förändringar Uppdraget både som stiftsbiskop i kyrka och innebär i samhälle. en stor Nuvarande arbetsbörda praxis med innebär uppdrag att både kyrkans på stifts- biskopar, och om nationell de väljs nivå. i 45-årsåldern, Uppgiften är kan komplex förväntas i en ha tid en som tjänstgöringstid innebär stora som och snabba stiftsbiskopar förändringar i upp både till ca i kyrka 25 år. och Detta i samhälle. gör att Nuvarande det finns skäl praxis att innebär utreda om att uppdraget kyrkans biskopar, som stiftsbiskop om de väljs borde i tidsbegränsas. 45-årsåldern, kan förväntas ha en tjänstgöringstid som En stiftsbiskopar väg att gå skulle i upp till kunna ca 25 vara år. att Detta stiftsbiskopar gör att det väljs finns för skäl en att tidsbegränsad utreda om period, uppdraget t.ex. som åtta stiftsbiskop år, med möjlighet borde tidsbegränsas. till fyra års förlängning. Under dessa år innebär uppdraget En väg framförallt att gå skulle att vara kunna stiftsbiskop vara att dvs. stiftsbiskopar de har få andra väljs nationella för en tidsbegränsad uppdrag period, kyrkomöte, t.ex. biskopsmöte åtta år, med och möjlighet läronämnd. till fyra års förlängning. Under dessa år innebär uppdraget Tolv år framförallt är förmodligen att vara en stiftsbiskop rimlig tidsperiod dvs. de har för få en andra biskop nationella att orka uppdrag med den än kyrkomöte, krävande uppgiften biskopsmöte som stiftsbiskop och läronämnd. med full energi. Det är samtidigt en tillräckligt lång Tolv period år är för förmodligen att biskop en ska rimlig kunna tidsperiod dela med för sig en av biskop sina gåvor att orka till med ett stift. den krävande Genom att uppgiften begränsa som de nationella stiftsbiskop uppdragen med full energi. skulle kyrkan Det är få samtidigt biskopar en som tillräckligt kunde lång ägna period sig åt sitt för stift att en i än biskop högre ska utsträckning kunna dela än med idag. sig Det av är sina också gåvor sannolikt till ett att stift. fler Genom kandidater att begränsa skulle ställa de nationella sig till uppdragen förfogande skulle vid biskopsval kyrkan få biskopar om det som fanns kunde en ägna tidsbegränsning sig åt sitt stift av uppgiften i än högre med utsträckning en möjlighet än idag. till Det nya är uppgifter också sannolikt i kyrkan att efter fler kandidater denna tid. skulle ställa sig till förfogande vid biskopsval om det fanns en tidsbegränsning Den biskop som av uppgiften efter de tolv med åren en inte möjlighet har uppnått till nya pensionsålder uppgifter i övergår kyrkan till efter att denna bli nationell tid. biskop med ansvar för t.ex. ekumeniska kontakter och utredningar, och Den avlastar biskop därmed som efter stiftsbiskoparna. de tolv åren Fram inte har till uppnått och med pensionsålder är övergår de fortfarande till att bli med nationell i biskopsmöte biskop och med läronämnd. ansvar för Nationell t.ex. ekumeniska nivå blir arbetsgivare kontakter och för de utredningar, nationella och biskoparna. avlastar Därmed därmed tas stiftsbiskoparna. de omfattande Fram erfarenheter till och med och pension kunskaper är som de fortfarande uppgiften med som stiftsbiskop i biskopsmöte ger och tillvara läronämnd. av kyrkan. Nationell nivå blir arbetsgivare för de nationella biskoparna. Modellen Därmed skulle förmodligen tas de omfattande leda till erfarenheter en större åldersbredd och kunskaper i biskopsmötet som uppgiften då fler yngre som stiftsbiskop kandidater ger skulle tillvara komma av kyrkan. i frågas om uppdraget som stiftsbiskop inte sträcker sig Modellen över 25 år. skulle En sådan förmodligen åldersspridning leda till en skulle större i sin åldersbredd tur kunna i leda biskopsmötet till ökad samlad då fler yngre kunskap kandidater i biskopskollegiet skulle komma då fler i frågas generationer om uppdraget skulle som finnas stiftsbiskop företrädda. inte sträcker sig Jag över är 25 medveten år. En sådan om åldersspridning att den ovan skissade skulle i modellen sin tur kunna inte har leda stöd till ökad i vår samlad kyrkas kunskap tradition. i I biskopskollegiet en reformatorisk då kyrka fler generationer är det dock naturligt skulle finnas att vid företrädda. behov utarbeta nya modeller. Jag är medveten Om kyrkan om önskar att den kan ovan de skissade nationella modellen biskoparna inte har tilldelas stöd i ett vår mindre kyrkas tradition. territoriellt I ansvarsområde en reformatorisk som kyrka fallet är varit det med dock ärkebiskopen. naturligt att vid behov utarbeta nya Karlstad den 20 juni 2015 Niklas Grahn (POSK)

16 Mot 2015:85 Motion 2015:85 av Lisa Tegby m.fl. Översyn av sättet att välja biskop Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om hur Svenska kyrkans biskopsval kan utvecklas för att säkra att biskopskollegiet som helhet innehåller en för hela Svenska kyrkan nödvändig erfarenhet och kompetens med såväl en stor erfarenhetsbredd som kvalificerad teologisk kompetens. Motivering Sedan år 2000 är Svenska kyrkans biskopsval en helt inomkyrklig angelägenhet. Detta är en god, logisk och följdriktig konsekvens av relationsförändringen kyrka stat. Den nuvarande ordningen för biskopsval innebär dock att varje enskilt biskopsval med undantag av ärkebiskopsvalet är helt och hållet en angelägenhet för respektive stift. Det finns i nuvarande valsätt inga mekanismer för att säkra att biskopskollegiet som helhet får den nödvändiga bredden av olika kompetenser som behövs i en episkopal kyrka, där biskopsmötet är en angelägenhet för Svenska kyrkan som helhet. Detta skulle hypotetiskt kunna innebära att tretton stift vart och ett på sitt håll utser tretton biskopar med relativt snarlik kompetens där samtidigt andra viktiga kompetenser helt saknas i biskopskollegiet. Det skulle vara en olycklig konsekvens av att varje stift är helt suveränt i sitt val men samtidigt skulle inget enskilt stift kunna lastas för bristerna i helheten. I den ordning som rådde före relationsförändringen utmynnade biskopsvalen i respektive stift i tre kandidater som sattes upp i förslagsrum, där sedan regeringen utsåg en av de tre föreslagna kandidaterna. I denna ordning fanns, åtminstone i teorin, en möjlighet att väga in behovet av olika kompetenser i biskopskollegiet. Det finns skäl att överväga möjligheten att inom ramen för nuvarande inomkyrkliga ordning utveckla valsättet vid biskopsval så att valet tar hänsyn till såväl de enskilda stiftens önskemål som det övergripande behovet av att säkra tillräcklig bredd och kompetens inom biskopskollegiet som helhet. Ett sätt skulle vara att stiften, på ett liknande sätt som i den tidigare ordningen satte upp tre namn i förslagsrum, varpå den slutliga tillsättningen kunde ske i en överenskommen ordning på nationell nivå, där helhetsbedömningen av de önskvärda kompetenserna kunde göras. Hur ett sådant avgörande lämpligast skulle gå till bör vara en av frågorna att ta ställning till i den utredning som vi föreslår. En sådan utredning bör även belysa de olika önskvärda kompetenser och profiler som behövs inom biskopskollegiet. forts. på nästa sida

17 Mot 2015:85 Några sådana områden kan vara kvalificerad teologisk kompetens, erfarenhet av nationell och internationell ekumenik, andra internationella erfarenheter, bred och långvarig församlingserfarenhet m.m. Umeå, Göteborg, Visby, Skara och Stockholm den 22 juli 2015 Lisa Tegby (POSK) Sven-Bernhard Fast, biskop Carina Etander Rimborg (POSK) Åke Bonnier, biskop Eva Brunne, biskop Svar till dessa tre biskopsmotioner på nästa uppslag JOURHAVANDE UNGDOM Har du frågor under mötets gång? Besök vår utställning eller ring Amanda Carlshamre,

18 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTIONERNA 2015:27/59/85 De Ungas Kyrkomöte ställer sig positiva till motionerna som helhet och ställer sig bakom den önskan som finns kring att en utredning genomförs kring biskopsvalen samt hur man kan arbeta vidare efter att man avgått som stiftsbiskop. Vi tycker att alla tre motioner kompletterar varandra gällande biskopsuppdraget, och de tre motionernas olika perspektiv behöver tas till vara i den eventuella utredningen. Vi tror att det skulle kunna vara övervägande bra att en biskop blir vald under en tidsbestämd mandatperiod med möjlighet till omval. Vi ser däremot ingen anledning till att begränsa antalet omval. Om biskopen känner sig bekväm med sitt uppdrag och stiftet känner sig nöjd med det arbete biskopen genomfört, ser vi ingen anledning till att denne måste avgå efter en viss tidsperiod utan kan ställa upp för omval. Vi kan tycka att val var åttonde år kan vara rimligt, dels för att biskopen ska ha tid på sig att komma in i uppdraget och dels för att denne ska känna att den hinner genomföra sina och stiftets visioner under en rimlig tidsperiod. Vi anser även att mandatperioder öppnar möjligheter för att yngre personer ska kunna väljas till biskop utan att känna att det är för svårt att binda upp sig på uppdraget som livslångt. Att välja en yngre person till biskop skulle också kunna bredda erfarenheter och kompetens i biskopskollegiet, vilket också är önskvärt enligt motionen angående Översyn av sättet att välja biskop. Ett förslag som framkom under De Ungas Kyrkomöte var att detta sätt att välja biskop på tidsbegränsad mandatperiod även skulle kunna tillämpas på val av ärkebiskop. Vi tycker att det är naturligt att en biskop väljs på stiftsnivå och tror att det finns risker att det lokala perspektivet går förlorat om valet flyttas till nationell nivå, som föreslås i motionen Översyn av sättet att välja biskop. Framför allt tänker vi på att barn- och ungdomsperspektivet på både församlings- och stiftsnivå riskerar att falla bort om biskopen väljs enbart utifrån den nationella nivåns intressen. Vi är medvetna om att det i förslaget står att stiftet själva väljer ut tre kandidater och att det är någon av dessa tre som sedan väljs till biskop. Vi tycker dock att det ändå är stiftets sak att välja den biskop som anses vara mest lämplig för uppdraget. En spännande och klok lösning på det eventuella problem med bristande mångfald i biskopskollegiet som skulle kunna uppstå enligt motionen Översyn av sättet att välja biskop är att, som motionären beskriver i motionen Biskop i kanske 10 år, skapa många möjligheter för biskopar emeritus att kunna lämna för att arbeta vidare efter sitt uppdrag. Vi är dock tveksamma till tanken att en biskop skulle återgå till en församlingstjänst, då vi är rädda att det finns en risk att församlingen anses bli en viktigare eller bättre församling för att den har en tidigare biskop som medarbetare. Detta är något vi tror är viktigt att vara medveten om i en eventuell utredning. Medvetenhet kring sådana risker kan dock kanske vara tillräckligt för att avvärja problemet. forts. på nästa sida

19 Ett annat alternativ, som tas upp i motionen Tidsbegränsat uppdrag som stiftsbiskop, skulle vara att efter avslutat uppdrag som stiftsbiskop kunna bli nationell biskop. Vi ser att detta skulle kunna vara ett bra sätt att fortsätta använda biskoparnas kompetens och erfarenhet, dock måste detta uppdrag vara tydligt beskrivet i en kommande utredning. Det är också här viktigt att dessa nationella biskopar inte ses som mer, eller mindre, viktiga utan som en tillgång för både stiftsbiskopar och ärkebiskopen. Vi vill också betona att uppdraget som nationell biskop inte får bli så stort att det avskräcker någon från att vilja åta sig det, samt poängtera att det måste kunna finnas år då det inte finns någon nationell biskop alls. Då bör uppgifterna i uppdraget vara möjliga att fördela på andra poster, exempelvis stiftsbiskoparna. Vi tycker det vore önskvärt att de nationella biskoparna kunde vara tillgängliga för att samarbeta med Svenska Kyrkans Unga i hög utsträckning. De Ungas Kyrkomöte föreslår kyrkomötet besluta att bifalla förslaget att uppdra åt kyrkostyrelsen att utreda formerna för biskopsval, inklusive eventuella mandatperioder för uppdraget som stiftsbiskop och möjligheterna för biskopar att söka sig vidare via andra uppdrag.

20 Mot 2015:68 Motion 2015:68 av Lars-Ivar Ericson Policydokument kring kyrkans arbete med frågor om funktionshinder Förslag till kyrkomötesbeslut beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att sammanställa ett policydokument kring kyrkans arbete med frågor om funktionshinder. Motivering År 2008 publicerades genom initiativ av Sveriges kristna råd ett policydokument kring kyrkornas arbete med frågor om funktionshinder. Avsikten var att slå vakt om och värna alla människors lika värde. Alla behövs och har något att tillföra. Detta dokument medförde förhoppningsvis ökat fokus på de viktiga tillgänglighetsfrågorna, men fortfarande finns det brister i kyrkans lokaler och i möjligheten att integrera människor med funktionshinder i gudstjänster och vardagsverksamhet. Detta är allvarligt eftersom det från och med i år finns en lagstiftning om bristande tillgänglighet, och den har redan lett till en del uppmärksammade tidningsreportage och det är bara en tidsfråga innan Svenska kyrkan och dess tillgänglighetsarbete kommer att granskas. Ett reviderat policydokument utifrån nu gällande lagstiftning bör snarast ställas samman och distribueras till församlingarna. Tyringe den 19 juli 2015 Lars-Ivar Ericson (C)

21 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:68 De Ungas Kyrkomöte tycker att detta är en viktig fråga. Motionären har en bra tanke med sin motion och belyser ett anpassningsarbete som bör vara igång inom en snar framtid. Vi håller med om att en revidering av policydokumentet utifrån nu gällande lagstiftning behöver göras eftersom dokumentet skrevs 2008, som motionären påpekar. Vi ser också vikten av att Svenska kyrkans verksamhet ska vara tillgänglig för alla oavsett vem man är eller vilka förutsättningar man har. Vi håller med motionären om att Svenska kyrkan behöver bli mer aktiv och att det behöver hända något snart. Eftersom policydokumentet dock inte är skrivet av Svenska kyrkan utan framtaget i ett ekumeniskt samarbete i Sveriges Kristna Råd, där Svenska kyrkan bara är en part, inser vi att kyrkomötet inte är behöriga att besluta om en revidering. Däremot kan Svenska kyrkan arbeta för en sådan revidering inom ramen för Sveriges Kristna Råd. De Ungas Kyrkomöte föreslår kyrkomötet besluta att avslå motionen.

22 Mot 2015:75 Motion 2015:75 av Kekke Paulsson och Karin Janfalk Mer inflytande för barn och unga Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag på förändringar i kyrkoordningen som innebär att valbarhetsåldern sänks till 16 år i val till Svenska kyrkans beslutande organ. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag på förändringar i kyrkoordningen som innebär att Svenska Kyrkans Unga får ett mandat i kyrkostyrelsen. Motivering I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. (Inledningen av kyrkoordningens första avdelning) Sedan en tid tillbaka har alla medlemmar som fyllt 16 år senast på valdagen rösträtt i val till Svenska kyrkans beslutande organ. Nu anser vi att det är dags att följa upp det med att även ge 16-åringarna tillträde till de beslutande organen. Svenska Kyrkans Unga är Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation. Detta borde göra ett avtryck i Svenska kyrkans högre beslutande organ. Därför föreslår vi att Svenska Kyrkans Unga får en representant i kyrkostyrelsen. Stockholm och Getinge den 21 juli 2015 Kekke Paulsson (ViSK) Karin Janfalk (ÖKA)

23 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:75 De Ungas Kyrkomöte vill tacka för en modig och viktig motion med ett bra syfte, som kan göra skillnad. Vad gäller att-sats ett ställer De Ungas Kyrkomöte sig väldigt positivt i frågan om att sänka valbarhetsåldern till Svenska kyrkans beslutande organ till 16 år, och detta av flera anledningar. Bland annat visar Svenska kyrkan genom att rösträttsålder är 16 år att ungas åsikter om vilka som ska sitta i de beslutande organen är värda att ta vara på. Av den anledningen anser vi att det vore logiskt att personer mellan år även skulle kunna väljas till dessa uppdrag. Vid 16 års ålder har dessutom de flesta ungdomar nyss valt gymnasium och därigenom fastställt var de ska bo under de kommande tre åren, vilket gör det lättare att ställa upp för en längre mandatperiod. Detta förslag skulle innebära en möjlighet att ta tillvara på ungas engagemang och perspektiv i fler instanser i kyrkan, något som vi tror att inte minst Svenska kyrkans församlingar skulle gynnas av. Dels för att det framför allt är inom församlingarna som verksamhet för unga och ungas engagemang finns, men också för att ungas perspektiv är viktigt att ta till vara på i alla frågor inom Svenska kyrkan. Något som inte minst blivit tydligt genom att beslut i Svenska kyrkan ska genomgå barnkonsekvensanalys. Det sägs ibland att unga kanske inte kan eller vill sitta med i kyrkans beslutande organ, och att de inte behärskar de demokratiska formerna. Vi vet dock att väldigt många unga både vill och kan. Inom de flesta av Svenska Kyrkans Ungas lokalavdelningar sitter ungdomar i styrelsen, och inom hela Svenska Kyrkans Unga är det bara de unga som har rösträtt och kan väljas till förtroendeuppdrag vi kan demokrati! Vi inser att det finns en viss problematik i att 16 års valbarhetsålder inte motsvarar myndighetsåldern i Sverige, och att det skulle kunna medföra vissa problem rörande till exempel juridiskt ansvar så som avtalsskrivande. Det handlar dock om vilka poster de minderåriga skulle väljas till, och vi är helt övertygade om att detta är möjligt att lösa om man vill. Vad gäller att-sats två vill vi instämma i att Svenska Kyrkans Unga är Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation och därmed barn och ungas samlade röst och kraft inom kyrkan. Svenska kyrkan lyfter i kyrkoordningen barn och ungas särställning i sin verksamhet, och att våra röster är viktiga att ta till vara på. Av den anledningen anser vi att det både är logiskt och väldigt viktigt att Svenska Kyrkans Unga ska få föra barn och ungas talan, med verkligt inflytande även i kyrkostyrelsen. Då kyrkostyrelsen till skillnad från stift och församlingar inte har något krav enligt kyrkoordningen på barnkonsekvensanalys i sina beslut känns det ännu mer relevant att få in barn och ungas tydliga röst där. I samtal mellan Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkan har det ibland lyfts att det skulle kunna vara problematiskt för unga att åta sig att sitta i kyrkostyrelsen eftersom en fyraårig mandatperiod kan vara lång tid för unga människor, vars livssituation kan komma att ändras oftare än vuxnas. Vi tror dock inte att det skulle bli ett problem, eftersom mandatperiodens längd skulle vara känd redan när personen blir tillfrågad, och uppdraget antagligen skulle vara aktuellt för någon som är aktiv i ett stift eller på nationell nivå. En plats i kyrkostyrelsen vore fantastiskt för att kunna lyfta barns och ungas röster i Svenska kyrkan, och på sikt vill vi gärna se två mandat i kyrkostyrelsen för barn och unga. Vi ser med glädje och förväntan fram emot kyrkomötets beslut och välkomnar givetvis fler vägar för unga att göra sina röster hörda. De Ungas Kyrkomöte föreslår kyrkomötet besluta att bifalla motionen i dess helhet.

24 Mot 2015:84 Motion 2015:84 av Ola Isacsson m.fl. Låsta eller öppna kyrkor Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att kartlägga om Svenska kyrkans församlingar på ett rimligt sätt håller kyrkobyggnaderna öppna för allmänheten. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att på lämpligt sätt redovisa resultatet av kartläggningen och att, vid behov, arbeta med en nationell strategi för att Svenska kyrkans kyrkorum ska vara öppna och tillgängliga i rimlig omfattning. Motivering Kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga för allmänheten (2 40 kap kyrkoordningen). I samband med relationsförändringen mellan stat och kyrka var kyrkobyggnadernas tillgänglighet en viktig fråga. Kyrkoordningens bestämmelse om tillgängliga kyrkor är inte enbart en del av Svenska kyrkans regelverk, det är ett åtagande Svenska kyrkan gått in under gentemot det allmänna. Kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga för allmänheten men är det så? Att resa i Sverige sommartid och vilja besöka kyrkor är tyvärr att mötas av många låsta kyrkportar. Det är inte heller genomskådligt varför somliga kyrkor är låsta, andra öppna. I två närliggande orter längs samma motorväg kan den ena ha öppna kyrkor, den andra ha låsta kyrkor. Det verkar inte finnas någon annan förklaring än att det rör sig om två olika pastorat, två olika personer som fattat beslut om låsta eller olåsta kyrkor. Det är anmärkningsvärt att t.ex. den medlemsfattiga evangelisk-lutherska kyrkan i östra Tyskland i så hög grad har sina kyrkorum öppna och tillgängliga på vardagar, medan en semesterresa i Sverige innebär möte med åtskilliga låsta kyrkportar. Ansvaret att hålla kyrkobyggnaderna tillgängliga och öppna är lokalt, men nationellt har Svenska kyrkan gått in under förpliktelsen att hålla kyrkobyggnaderna tillgängliga för allmänheten. För åtskilliga medlemmar kan en olåst kyrka vara ett påtagligt tecken på vad man bidrar med genom sin medlemsavgift. Låt det vara så! Växjö med flera orter den 22 juli 2015 Ola Isacsson (POSK) Anders Brunnstedt (POSK) Anette Nordgren ( ) Sven Gunnar Persson (POSK) Ragnhild Bertius (POSK) Per Lindberg (POSK) Bertil Persson (POSK) Torvald Johansson (POSK)

25 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:84 De Ungas Kyrkomöte tycker att motionärerna lyfter en mycket viktig fråga. Tillgång till en öppen kyrkobyggnad ser vi som något viktigt och något som alla borde ha. Om Svenska kyrkan ska vara en öppen kyrka för alla måste vi anpassa oss till dagens samhälle och även tolka en öppen kyrka mer bokstavligt, det vill säga, som en öppen kyrkobyggnad. Idag ser tillgängligheten för kyrkobyggnaderna väldigt olika ut och det finns i nuläget tydligen inget som reglerar detta. Att kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga är dock, som motionärerna påpekar, skrivet i kyrkoordningen och kyrkoordningen ska följas. Därför är en kartläggning en god idé för att se hur detta i praktiken tolkas och hanteras av församlingarna. Det är positivt att uppmaningen i den andra att-satsen är så öppet formulerad och vi tycker att förslaget om en eventuell strategi för hur man går vidare efter att man sett resultatet av en kartläggning är en bra idé. De Ungas Kyrkomöte uppmanar kyrkomötet att bifalla motionen i sin helhet.

26 Mot 2015:98 Motion 2015:98 av Ola Isacsson och Lisa Tegby Konsekvenserna av kyrkomötets beslut Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att initiera forskning kring konsekvenserna av genomgripande beslut i kyrkomötet, med särskild inriktning på hur kyrkosyn, teologi kring dop och medlemskap i Svenska kyrkan och ämbetssyn påverkats av besluten. 2. beslutar att uppdraget till kyrkostyrelsen i första hand inte syftar till att på kort sikt initiera förändringar i kyrkoordningen. Motivering s främsta uppdrag är att besluta om Svenska kyrkans regelverk års beslut om den kyrkoordning som skulle reglera Svenska kyrkan efter relationsförändringen är naturligtvis det mest genomgripande. Ett annat betydelsefullt beslut är regelverket om barnkonsekvensanalys, eftersom beslutet vilar på en formulering i kyrkoordningens portalparagraf: I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. Ett tredje område är beslutet om dopet som medlemsgrundande i Svenska kyrkan. Vilka långsiktiga förändringar ger sådana beslut upphov till? Till exempel: 1. Har regelverket kring barnkonsekvensanalys stärkt synen på att barnen intar en särställning i kristen tro och de därför särskilt behöver uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet? 2. Många har en känsla av att Svenska kyrkans blivit avsevärt mer hierarkisk sedan När det gäller ämbetslinjen är intrycket att kyrkoherden fått en betydligt starkare ställning, medan det självständiga ansvar som ges till alla diakoner och präster i vigningen är nedtonat. På motsvarande sätt är intrycket att teologin kring den enskilde kristnes ansvar är tunn medan ordföranden i råd och styrelser får en alltmer framskjuten roll. 3. Dopet är ytterligare ett område som verkar fått en ändrad förståelse. Är det vanligt att det som främst kommuniceras om dopet är att dopet ger medlemskap i Svenska kyrkan, medan det är betydligt svårare att kommunicera vilka andliga gåvor Gud ger i dopet? Det finns säkert fler beslut som lett till förskjutningar i Svenska kyrkans självförståelse, önskade eller oväntade, men här pekar vi på tre områden där Svenska kyrkan behöver öka sin kunskap. Har det skett verkliga förändringar bakom det som anas eller skönjs? Växjö och Umeå den 22 juli 2015 Ola Isacsson (POSK) Lisa Tegby (POSK)

27 MOTIONSSVAR FRÅN DE UNGAS KYRKOMÖTE TILL MOTION 2015:98 De Ungas Kyrkomöte är positivt till idén att vi som kyrka behöver bli bättre på att följa upp konsekvenserna av de beslut som fattas i kyrkomötet och som berör hela kyrkan. Vi tycker särskilt att det är viktigt att se hur kyrkomötets beslut om att från 2013 genomföra barnkonsekvensanalys i samband med alla beslut tar gestalt i praktiken. Detta är något som vi gärna vill uppmuntra att det forskas kring, kanske av studenter eller på uppdrag av kyrkokansliets forskningsavdelning. Dock har vi svårt att avgöra om det är möjligt att bedriva all den typ av forskning som motionären i texten efterfrågar. De Ungas Kyrkomöte skulle gärna se att Svenska kyrkan på alla nivåer blev bättre på att följa upp vilka effekter de beslut som fattas faktiskt har i verkligheten. Ett förslag är att utreda möjligheten att skapa en ny rutin där varje beslut om åtgärder också inkluderar ett beslut om att inom en viss tid följa upp och undersöka det eventuella resultatet av det beslut man fattat. Efter diskussion om innehållet i motionen har De Ungas Kyrkomöte beslutat att med dessa kommentarer avstå från att föreslå avslag eller bifall till motionens att-satser.

28 Mot 2015:103 Motion 2015:103 av Emilia Lindstrand och Daniel Tisell Nationell samordning av närvaro på nätet Förslag till kyrkomötesbeslut 1. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att, på lämpligt sätt, möjliggöra en nationell satsning på närvaro på nätet och tillgänglighet i sociala medier. 2. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen uppmana stiften att utse nätansvariga i respektive stift. 3. beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att hitta lämpliga former för nationell nivå att samordna nätnärvarande anställda. Motivering Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Vi ska som kyrka och som kristna vara där människor är. Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike och i varje tid och sammanhang erbjuda evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. 90 procent av befolkningen 9 79 år använder internet en genomsnittlig vecka. 75 procent av alla svenskar har och använder idag en smartphone. Ett mobilt samhälle kräver mobila lösningar. En tillgänglig kyrka kräver tillgänglig personal. Ett idag självklart sätt att få kontakt med andra är via sociala medier. En genomsnittlig svensk lyfter sin mobil 221 gånger per dygn i syfte att få kontakt med andra. Om det är något kyrkan är duktig på så är det att möta människor. Vi kan däremot bli bättre på att möta och vara där många människor är i sociala medier. Svenska kyrkan ska vara kyrka även på digitala platser och en naturlig del i människors digitala rum. Eftersom vi inte är platsspecifika i sociala medier, är nätvandring inget vi kan kräva av enskild församling eller av stift. Vi är alla vistande i ett nationellt och ett globalt sammanhang. Det kräver därför en nationell satsning och samordning. En nationell satsning skulle möjliggöra ökad tillgänglighet, närvaro och kunskap kring sociala medier och kristen närvaro på nätet. Att utse anställd vid varje stift som utbildare och bollplank för frågor som rör sociala medier och närvaro på nätet, vore ett gott stöd till församlingsanställda och ideella medarbetare. En nationell samordning av utbildning och anställning för nätpräster och nätdiakoner samt andra kristna nätvandrare, vore ett sätt att förstärka kyrkans tydlighet, tillgänglighet, synlighet och närvaro där människor är. Stockholm och Mariestad den 22 juli 2015 Emilia Lindstrand (ViSK) Daniel Tisell (C)

avslå motionen Ökat stöd till församlingar för arbete med asylsökande.

avslå motionen Ökat stöd till församlingar för arbete med asylsökande. MOTIONSSVAR TILL MOTIONERNA ÖKAT STÖD TILL FÖRSAMLINGAR FÖR ARBETE MED ASYLSÖKANDE, FORMA ETT AKUT STÖD TILL INSATSER FÖR FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE 2016 OCH FLYKTINGARBETET De Ungas Kyrkomöte är positivt

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

De Ungas KyrKomöte motionssvar

De Ungas KyrKomöte motionssvar De Ungas Kyrkomöte MOTIONSSVAR De ungas kyrkomöte Den 5 augusti anordnade Svenska Kyrkans Unga för fjärde året i rad De Ungas Kyrkomöte. En arbetsgrupp från förbundet hade på förhand valt ut ett trettiotal

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:10

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:10 Kyrkomötet Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:10 Svenska kyrkan måste leva som den lär Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:89 där det föreslås att Kyrkostyrelsen

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169

Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169 Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:5 ILO-konvention nr 169 Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:21, ILO-konvention nr 169. Utskottet anser att Svenska kyrkan ska

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Motion 2014:101 av Sofija Pedersen Videke, Översyn av utbildning inom själavård

Motion 2014:101 av Sofija Pedersen Videke, Översyn av utbildning inom själavård Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2014:20 Översyn av utbildning inom själavård Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2014:101 om översyn av utbildning inom själavård. Utskottet

Läs mer

Internationell grupp

Internationell grupp Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Internationell grupp Vem har ansvar för församlingens internationella arbete? En enda kropp liksom kroppen är en och har många delar och alla

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITIONER 2015 PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016-2017 Svenska Kyrkans Unga vill bygga kyrka Svenska Kyrkans Unga är en rörelse inom Svenska kyrkan och vill bidra till bygga en kyrka där

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Gudstjänster i annat kristet samfund. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund

Gudstjänster i annat kristet samfund. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2016:8 Gudstjänster i annat kristet samfund Sammanfattning I motion 2016:48 föreslås kyrkomötet ge kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda behovet av ytterligare

Läs mer

Öppet nattvardsbord för de odöpta. Sammanfattning. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2009:5

Öppet nattvardsbord för de odöpta. Sammanfattning. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2009:5 Kyrkomötet G 2009:5 Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2009:5 Öppet nattvardsbord för de odöpta Sammanfattning I motion 2009:30 föreslås att Kyrkostyrelsen får Kyrkomötets uppdrag att teologiskt

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Anföranden Måndagen den 18 november 2013

Anföranden Måndagen den 18 november 2013 34 Församlingsinstruktionen m.m. BISKOP ESBJÖRN HAGBERG: Ordförande, ledamöter, åhörare, kollegor: Jag talar för utskottet och yrkar bifall till utskottets förslag. Betänkandet berör fem motioner. Det

Läs mer

Undervisning för barn upp till arton år. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund

Undervisning för barn upp till arton år. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2011:6 Undervisning för barn upp till arton år Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2011:92 om undervisning för barn upp till arton år.

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

Anföranden Måndagen den 17 november 2014

Anföranden Måndagen den 17 november 2014 58 Valfrågor BOEL JOHANSSON: Ordförande, ledamöter, biskopar och alla andra! Vi vill att så många som möjligt ska rösta i kyrkovalen, eller hur? Därför har vi förtidsröstning och vi har möjlighet att rösta

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag

Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1 Ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) dels att 2 kap. 16 och 17, 7 kap. 7, 8 kap.

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Kyrkomötet 2.0 nya arbetsformer. Sammanfattning. Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets betänkande 2009:3

Kyrkomötet 2.0 nya arbetsformer. Sammanfattning. Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets betänkande 2009:3 Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets betänkande 2009:3 Kyrkomötet 2.0 nya arbetsformer Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:2 om att uppdra till Kyrkomötets presidium att ta fram

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Normalstadgar för equmenias regioner

Normalstadgar för equmenias regioner Normalstadgar för equmenias regioner Inom equmenia finns sju regioner. Geografi och uppdrag fastställs av equmenias riksstämma. Verksamheten i regionerna sker i nära koppling till den verksamhet som sker

Läs mer

Miljöfrågor i förvaltningen av prästlönetillgångar

Miljöfrågor i förvaltningen av prästlönetillgångar Kyrkomötet Kyrkomötet Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2016:3 Miljöfrågor i förvaltningen av prästlönetillgångar Sammanfattning I detta betänkande behandlas tre motioner som rör miljöfrågor i

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

MOTIONER & MOTIONSSVAR

MOTIONER & MOTIONSSVAR MOTIONER & MOTIONSSVAR 1 2 INNEHÅLL 4 Frihet i våra böner motion nr: 1 5 Svar till motion 1 6 Mer rättvisemärkt motion nr: 2 7 Svar till motion 2 8 Alla ska bli ett ett ekumeniskt riksmöte motion nr: 3

Läs mer

Miljö- och tillgänglighetsfrågor

Miljö- och tillgänglighetsfrågor Kyrkomötet EE 2016:2 Kyrkomötet Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2016:2 Miljö- och tillgänglighetsfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlas fem motioner kring miljö och tillgänglighet. I

Läs mer

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten

Läs mer

Anföranden Tisdagen den 20 november 2012

Anföranden Tisdagen den 20 november 2012 56 Präster som avsagt sig behörigheten som vigselförrättare KARIN LÅNGSTRÖM VINGE: Fru ordförande! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att avslå motion 2012:38. Det är ju så att den som har avsagt

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling GÖTEBORGS STAD Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Annedal 2016 Förskolorna: Leijonsparres väg, Seminariegatan 5, Seminariegatan 7, Skanstorget, Sveagatan. 2016-01-22

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering

Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering 1(5) Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering Bakgrund Hösten 2013 togs beslut i kyrkomötet (bifall till motion 2013:54) om att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmuntra alla stift att sträva efter att i möjligaste

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för POSK 2013

Verksamhetsberättelse för POSK 2013 Verksamhetsberättelse för POSK 2013 Under 2013 har informatör Carina Etander Rimborg varit anställd på 100 procent. Arbetsuppgifterna för informatören har bestått i att besöka grupper över hela landet

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Kyrklig samverkan i Visby stift

Kyrklig samverkan i Visby stift SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 B Avseende dubbelt ordförandeskap Motionärer: Petra Höglund, Krystyna Öbom, Tina Niinisalo, Bengt Franzino och Ashraf Nasseri Representantskap 2014 beslutade om att

Läs mer

Kyrkoordningen och FN:s barnkonvention

Kyrkoordningen och FN:s barnkonvention Kyrkomötet Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:7 Kyrkoordningen och FN:s barnkonvention Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:75 där det föreslås att Kyrkostyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 INNEHÅLL PROPOSITION 2009:4 ANGÅENDE SPRÅKLIG REVIDERING AV STADGARNA 3 PROPOSITION 2009:5 ANGÅENDE INNEHÅLLSMÄSSIG REVIDERING AV STADGARNA 4 BILAGA 1, NUVARANDE FÖRBUNDSSTADGAR,

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Motion 2014:22 av Anders Brunnstedt m.fl., Barnportal på nätet

Motion 2014:22 av Anders Brunnstedt m.fl., Barnportal på nätet Kyrkomötet Kl 2014:3 Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2014:3 Svenska kyrkan på nätet Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2014:22, Barnportal på nätet och motion 2014:72, Webbsända

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:79 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:14 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att ta tillvara pensionerade läkares kompetens Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Svenska kyrkans kapitalsituation. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Skrivelsens förslag. Bakgrund

Svenska kyrkans kapitalsituation. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Skrivelsens förslag. Bakgrund Kyrkomötet Kyrkomötet Budgetutskottets betänkande 2016:3 Svenska kyrkans kapitalsituation Sammanfattning I detta betänkande behandlas kyrkostyrelsens skrivelse 2016:7 Svenska kyrkans kapitalsituation.

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

EUROPEAN YOUTH PARLIAMENT. Motioner. EUP Sveriges Årsmöte European Youth Parliament 1

EUROPEAN YOUTH PARLIAMENT. Motioner. EUP Sveriges Årsmöte European Youth Parliament 1 EUROPEAN YOUTH PARLIAMENT Motioner EUP Sveriges Årsmöte 2016 European Youth Parliament 1 Motion 1 Avsätta pengar för medlemsföreningar 3 Motionssvar 1..4 Motion 2 Årsmötets läge...5 Motionssvar 2..6 Motion

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KRISTNA RÅD (UKR) STADGAR FÖR Antagna den 06 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet), förkortat UKR, är en kristen- och en ekumenisk organisation, är en ideell, opolitisk förening och ett samarbetsorgan för Trossamfundet

Läs mer

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Utlåtande 2003:127 RV (Dnr 011-2966/2002) Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:51 av Svante Linusson

Läs mer

Motion 2015:97 av Nasrin Sjögren, Svenska kyrkans syn på abort och oföddas människovärde

Motion 2015:97 av Nasrin Sjögren, Svenska kyrkans syn på abort och oföddas människovärde Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:19 Abort och oföddas människovärde Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:97, Svenska kyrkans syn på abort och oföddas människovärde.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

FÖRHINDER FÖR BISKOPEN

FÖRHINDER FÖR BISKOPEN 8 kap. Biskopen BISKOPENS UPPGIFTER 1 Den som innehar en befattning som biskop ska 1. förkunna evangelium i ord och handling, 2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

Enligt uppdrag: Per Colliander

Enligt uppdrag: Per Colliander Partiet behöver förnyelse. I den kris partiet nu befinner sig finns det anledning granska struktur och arbetsformer. Detta bör också ske på det lokala planet. Gamla Gardet har en nu pågående studiecirkel

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Tidsbegränsad anställning som kyrkoherde

Tidsbegränsad anställning som kyrkoherde Kyrkomötet TU 2016:4 Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2016:4 Tidsbegränsad anställning som kyrkoherde Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2016:9 med vissa förslag om

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Om en fråga inte är aktuell för din situation så kan du hoppa över den frågan eller använda svarsalternativet

Om en fråga inte är aktuell för din situation så kan du hoppa över den frågan eller använda svarsalternativet Så här går det till Du öppnar den länken som finns angiven i utskicket med enkäten och registrerar ditt svar på det sätt som efterfrågas. För att stimulera till ett mer omfattande engagemang presenteras

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Svenska kyrkans roll och uppgifter i kris och krig

Svenska kyrkans roll och uppgifter i kris och krig Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2015:9 Svenska kyrkans roll och uppgifter i kris och krig Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:95 med förslag om att kyrkostyrelsen

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Motion 2012:10 av Ylva Wahlström, Säkra mångfalden i våra vigningstjänster

Motion 2012:10 av Ylva Wahlström, Säkra mångfalden i våra vigningstjänster Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2012:4 Säkra mångfalden i våra vigningstjänster Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2012:10 Säkra mångfalden i våra vigningstjänster.

Läs mer

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2012: Kyrkomötet beslutar, med anledning av motion 2012:13, att uppdra åt

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2012: Kyrkomötet beslutar, med anledning av motion 2012:13, att uppdra åt Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2012:2 Program för Kyrkliga handlingar i fokus Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2012:13 om ett långvarigt och genomgripande programarbete

Läs mer

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016?

Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Vad vill du att vi ska göra under 2015 och 2016? Gör din röst hörd! Du kommer väl? Rösta Lär känna nya kompisar Påverka Besluta Propositioner för SKUR 25-26 april 2015 Svenska Kyrkans Ungas rådslag 25-26

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2014:4

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2014:4 Kyrkomötet Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2014:4 Lönepolicy för Svenska kyrkan Sammanfattning I betänkandet behandlas motion 2014:44 med förslag att kyrkostyrelsen ska få i uppdrag

Läs mer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer

Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Proposition 2 - Förslag på elevrörelsens principer Bakgrund Sedan Kongressen 2012 har Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 6 respektive 10 vägledande principer. Principerna som lades fram 2012

Läs mer

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Utlåtande 2009: RI (Dnr 334-529/2009) Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Motion av Paul Lappalainen och Rebwar Hassan (båda mp) (2009:8) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer