Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering

Transkript

1 1(5) Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering Bakgrund Hösten 2013 togs beslut i kyrkomötet (bifall till motion 2013:54) om att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmuntra alla stift att sträva efter att i möjligaste mån genomföra hbt - certifikat på arbetsplatser i Svenska kyrkan. I december 2014 presenterades för kyrkostyrelsens arbetsutskott en förstudie med förslag på hur en certifieringsmodell för Svenska kyrkan kan arbetas fram och implementeras i stift och församlingar. Förstudien föreslår att en, för Svenska kyrkan, egen diplomeringsstandard, Svenska kyrkans hbt - diplomering, tas fram. En motivering till förstudiens förslag på att Svenska kyrkan ska utarbeta en egen diplomeringsstandard, är att denna då kan ge uttryck för Svenska kyrkans identitet som kyrka och förankras i teologiska utgångspunkter för Svenska kyrkans arbete med hbt - frågor, nationellt och internationellt. Ett diplomeringsarbete syftar till att inom Svenska kyrkan ge fördjupad kunskap om hbt -frågor, stärka medarbetare i normkritisk och teologisk reflektion och ge verktyg för en inkluderande verksamhet. I arbetet med förstudien har kontakt tagits med handläggare i samtliga stift i Svenska kyrkan för att kartlägga vilka typer av utbildningsinsatser som har genomförts och planeras på det aktuella området. Vid dessa kontakter har framkommit att flera stift förbereder fördjupat arbete med frågorna och gärna ser ett samarbete med den nationella nivån och med andra stift i detta. Få stift har i dagsläget långtgående processer för att arbeta strategiskt med inkludering och hbt - frågor. Likaså efterfrågas gemensamma riktlinjer för arbetet. Inom förstudiens ram har samtal förts med EKHO, Svenska Kyrkans Unga, Salt - barn och unga i EFS och RFSL kring bl.a. befintliga verktyg för att arbeta med hbt - frågor. Förstudien redovisar även kontakter med samverkansaktörer såsom Sensus studieförbund och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation samt med aktörer som har erfarenhet av arbete med att implementera en hbt -certifiering. Förstudien tydliggjorde att ett certifierings/diplomeringsarbete är ett arbete som bygger på process, förväntas pågå under en längre tid och omfatta hela arbetslag. En diplomeringsprocess kan inte enbart ses som ett avgränsat projekt, då en diplomering alltid är en färskvara och en diplomerad arbetsplats åtar sig att kontinuerligt arbeta med sitt bemötande och sin arbetsmiljö. Det är värdefullt med dessa längre processer när det handlar om ett genomträngande värderingsarbete där människor utökar sin kompetens i komplexa frågor som kommer nära det egna livet. I förstudien görs en risk- och möjlighetsanalys för arbetet med hbt - certifiering i stiften. Bland de risker som benämns är att stiften idag bedöms ha begränsade resurser för att främja

2 2(5) arbete med hbt-certifiering och att arbete med ett flertal andra omfattande processer för närvarande bedrivs i församlingarna ex. miljödiplomering och barnkonsekvensanalysarbetet. Med hänsyn tagen till de nämnda riskfaktorerna fanns därför anledning att överväga om en standard motsvarande en hbt-certifiering i nuläget riskerade att bli ett alltför omfattande arbete för stift och församlingar. Utifrån Svenska kyrkans strävan att kunna erbjuda inkluderande miljöer och utifrån vetskapen om att flera stift ligger "i startgroparna" för arbete med frågorna är det däremot fortfarande angeläget att den nationella nivån kan bidra med modeller och redskap för att stimulera arbetet. Framtagande och genomförande av en utvecklad certifierings/diplomeringsmodell i nuläget bedömdes som alltför arbetskrävande, istället beslutades att en alternativ processmodell arbetas fram och erbjuds Svenska kyrkans församlingar. Kyrkostyrelsen arbetsutskott fattade utifrån sina underlag beslut om att ta fram en förenklad processmodell för arbete med hbt-frågor som kan implementeras och kommuniceras i Svenska kyrkan. Nuläge Kyrkostyrelsens arbetsutskott fattade beslut om att ta fram en förenklad processmodell för arbete med hbt-frågor som kan implementeras och kommuniceras i Svenska kyrkan. I enlighet med beslutet kan denna modell vara en vidareutveckling av tidigare tematiska material och metoder. Tidigare och befintliga material kan både vara framtagna inom Svenska kyrkan och hos samverkanspartners. Materialen kan utvecklas med hjälp av resurser på nationell nivå. Det finns bland befintligt material behov av utökad teologisk reflektion, förstärkt normkritisk kommunikation och redskap för ett gott inklusivt arbetsmiljöarbete. Det är viktigt att arbetet sker i samverkan och dialog med relevanta aktörer för att nå ett relevant, tillgängligt och hållbart material. Denna förenklade processmodell innehåller inte en certifieringsmekanism. Arbetet i Svenska kyrkan kan dock i förlängningen leda till att en hbt-certifieringsmodell skulle kunna utvecklas längre fram. Diskussionsfrågor I önskan om att ni som ungdomsförbund ska vilja påverka hur den färdiga förenklade processmodellen ska se ut, vad den ska innehålla och vad den ska ge för resultat så har ni nu fått detta underlag. Underlaget innehåller några frågor som vi tror att ni är de bästa att svara på utifrån era uppdrag och er kompetens. Har ni övriga synpunkter på arbetet så får ni gärna kontakta ansvarighandläggare (hannah.kroksson@svenskakyrkan.se ).

3 3(5) Barnperspektiv och ungdomsperspektiv Svenska kyrkan har fattat beslut om att inför varje beslut göra en barnkonsekvensanalys, så att barnets bästa är tydligt för beslutsfattaren. Barn är personer som ännu inte hunnit fylla arton år. Inom det tematiska området och forskningsfältet för hbt-frågor så har det hänt mycket de senaste åren. Idag vet vi tillexempel mycket mer om barns upplevelse av könsidentitet och behov av könsuttryck. Även inom barnforskningen så har det hänt mycket, och att vi idag ser barn som kompetenta och med fullständiga rättigheter har inte varit självklart historiskt. Mycket har hänt och i och med barnkonventionen är spridningen global. Barn är egna personer med rättigheter som behöver lyssnas till och de ska vara delaktiga i de beslut som rör dem. De har egna upplevelser, de blir förälskade och de väljer till större grad idag sina könsuttryck än vad de gjorde tidigare. Dessa förändringar hänger ihop med stora processer som globalisering, ekonomiska medel- och förutsättningar, men det hänger också samman med en uppvärderad syn på barnets egen röst. Barnens familjer ser idag också väldigt olika ut. Många barn växer upp med flera föräldrar eller bara en. Några föräldrar har lika könsidentitet och/eller könsuttryck, andra har olika. Som exempel på barns delaktighet kan nämnas att barn vars föräldrar separerar idag får vara med och påverka sin boende- och livssituation. Detta kan både utgöra en stress för barnet och när det är bra: ge makt att påverka och en stärkt känsla av att bli lyssnad till. Stressen blir mest påtaglig när vuxna runt barnet inte kan vara schyssta. När de blir oroliga, stressade eller ledsna och på olika vis använder maktutövning som ger brister i sin omsorg om barnets bästa. Svenska kyrkan och dess barn- och ungdomsorganisationer möter många barn och föräldrar varje vecka i olika verksamheter. En del barn är samma, andra är här då och då och en del är här för första gången. I vilka verksamheter välkomnar Svenska kyrkan barn och föräldrar idag? Behandlas och välkomnas alla barn och föräldrar lika? Om inte vad borde vi göra åt skillnaderna? Vilka utmaningar ser ni för medarbetare (ideella och anställda) som möter barn och föräldrar? Vilka ökade kunskaper vill ni se att processmodellen ger våra medarbetare? Inkludering och involvering av barn- och ungdomsorganisationerna I Svenska Kyrkans Unga och i Salt barn och unga i EFS så finns det barn och ungdomar som aktivt valt att organisera sig, att påverka och ta del av verksamheten. Medlemmarna och deras ledare finns ofta i en församlingskontext. Många unga tar del av utbildning,

4 4(5) lärjungaskap och ledarskapsträningar, engagemanget är ofta högt. Att fler barn ska känna Jesus och att de unga får växa i tro och ansvar i församlingen är tydliga och viktiga mål. Unga som växer och re vitaliserar sina församlingar har stora möjligheter att engagera ännu fler. När det finns en bra och välkomnande verksamhet som engagerar så växer också viljan av att sprida goda exempel. Exempelvis berättar flera av stiften att de gärna samverkar distrikten när det kommer till ledarskapsutbildningar. Har ni verksamhet som idag skulle vilja och kunna bidra till utvecklingen av den nya processmodellen? Hur skulle ett sådant bidrag kunna se ut? Fundera på om ni har böner, lekar, värderingsövningar eller ledarskapsutvecklingsverktyg som kan passa in i arbetet med och öppnare bemötande. Finns det kanske personer som ni vet är väldigt bra på att välkomna nya till församlingen? Bidrag kan vara väldigt olika saker, vilka är era gåvor? Har ert ungdomsförbund verksamhet med möjliga resurspersoner för implementeringen av den nya processmodellen när den är klar? Kan era ledare bidra på något sätt? Vilken typ av stöd skulle de behöva för att bidra? Vilka behov och hinder för öppenhet tror ni finns i era lokala verksamheter? Hur skulle en förenklad processmodell kunna ge er stöd där? Vad behöver era ledare i sina verksamheter? Metoder och materialbehov Den förenklade processmodellen ska implementeras och kommuniceras i hela Svenska kyrkan. Det innebär att den måste vara bred och flexibel. Förstudien har förtydligat behovet av en kompetensförstärkning som gäller hela arbetslag, men fortfarande ger möjlighet till fördjupning. Vi har lyssnat på er, och kommer fokusera på trygga rum för barn. Vi vill skapa en bred förankring bland även förtroendevalda och ideella genom övningar anpassade för olika verksamheter. Vi kommer att arbeta med att stärka kompetensen i pedagogiska metoder, i tillgänglig arbetsmiljö, oskriven historia och teologisk tolkning. Metoder för tillgänglig arbetsmiljö kan handla om att uppdatera kommunikations-språk och bildbank. Material för teologiska tolkningar kan tillexempel vara olika bibelstudieövningar för våra bibliska berättelser. Vi har planerat att tillgängliggöra processmodellen som ett digitalt verktyg på webben.

5 5(5) Vad ser ni för möjliga metoder för att stärka hbt-kompetensen på Svenska kyrkans arbetsplatser? Vilken typ av material skulle ni tycka var till stor hjälp för ett bra implementeringsarbete av den förenklade processmodellen? Vilka material finns redan klara att användas? Hinder att delta i verksamheten/ på våra arbetsplatser Vi vill att alla människor ska uppleva att de har samma möjligheter att verka i vår kyrka, och att alla ska veta att de är sedda och älskade av Gud. I samtal och intervjuer med personer som finns i och utanför vår kyrka så har vi försökt att ringa in utvecklingsområden för välkomnande och öppna verksamheter. Det har gett oss både solskenshistorier Detta är den bästa arbetsplats jag haft och skräckexempel Jag fick hotbrev hem, från en tant i kyrkorådet. Prästen klappade mig på axeln och sa: men jag hotar dig i alla fall inte. Svenska kyrkan rymmer en stor mångfald. Ibland får vi höra berättat om upplevelser som gör oss ledsna och arga över hur bemötandet är. Det finns hinder i form av kunskapsluckor eller attityder som skadar våra församlingsmedlemmar, eller rent av gör att människor inte alls söker sig till vår kyrka för att ta del av vår gudstjänstgemenskap. Det finns utmaningar och hinder både för personer som identifierar sig utanför normen när det kommer till sexuell läggning och könsidentitet och könsuttryck. Det finns också utmaningar för de som identifierar sig innanför normen och tillexempel har svårt att förhålla sig till nya begrepp. Det kan upplevas som otryggt i mötet med nya begrepp eller att man upplever sig förväntas förstå saker som man inte har någon kunskap kring. Dessa hinder vill vi att den förenklade processmodellen ska kunna bemöta och riva ner så att kyrkan blir en gemenskap för alla som söker den. Vilka konkreta hinder kan ni komma på/ upplever ni finns på Svenska kyrkans arbetsplatser? Vilka konkreta hinder kan ni komma på som utsätter barn för en särskilt sårbar position i Svenska kyrkans verksamhet? Barn som identifierar sig som hbt-personer eller som lever i stjärnfamiljer.