Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem?"

Transkript

1 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem? Anna Westerbergh Institutionen för växtbiologi, Uppsala BioCentrum, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnécentrum för växtbiologi i Uppsala

2 Hur kan vilda växter nyttjas för utveckling av nya grödor? Perennialism - vild majs (teosinte) Biotisk stress - vete 01 Abiotisk stress - korn Perenialism - korn Perennialism - vete

3 Förändringar i klimat och väder Temperaturökning Ökad nederbörd vinter Årsmedeltemperatur (ºC) Förlängd växtsäsong sommar Ökad/minskad nederbörd

4 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? - Anpassade till förändringar i klimat och väder - Ökad kolinlagring - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden - Minskade energikostnader och användning av fossila bränslen Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium

5 Stragegi I. - Hybridisering mellan vild perenn och domesticerad annuell X H. bulbosum Hybrid korsas med korn höstkorn/vårkorn Perenn vild kornsläkting barley - Hordeum bulbosum ( knylkorn ) Introgressions-linjer (ILs) med Hordeum bulbosum segment Houben and Pickering, 009

6 Utvärdering av ILs mellan Hordeum bulbosum och korn Egenskaper: - Perenna: återtillväxt :a året - Agronomiska: avkastning - Icke-domesticerade: drösning - Fysiologiska: vernalisering/köldvila - Näringsinnehåll: protein Lovande ILs korsas för sammanslagning av olika bulbosum segment för ökad perennialitet hos avkommeplantor

7 Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Hordeum bulbosum H. euclaston H. capense 4x x Modifierad från von Bothmer (1995)

8 Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Vilda egenskaper H. euclaston H. capense btr1, btr ( brittle ) - kromosom 3 - korsbefruktare - osynkroniserad blomning - anpassad till annan dagslängd perenna: - stark vegetativ tillväxt - färre frön

9 Stragegi I. - Hybridisering mellan vild perenn och domesticerad annuell Shuwen Wang - Brödvete (6x, 4 krom.) x Thinopyrum elongatum (x, 14) (Triticum aestivum) - Brödvete (6x) x Th. intermedium (6x, 4) - Brödvete (6x) x Th. ponticum (10x, 70) Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) - Durumvete (4X, 8) x Th. intermedium (6x) (T. turgidum ssp. durum)

10 Utvärdering av hybrider mellan vete och Thinopyrum Genotyp och miljö samspel: - fältförsök i olika jordar i Sverige -..och olika platser i världen (Australien, Italien, Kanada, Kina, USA, Sverige) Egenskaper: - Perenna: återtillväxt :a året - Agronomiska: avkastning - Icke-domesticerade: drösning - Fysiologiska: vernalisering/köldvila - Näringsinnehåll - Resistens: svampsjukdomar fortsatta korsningar, selektion Shuwen Wang - Brödvete (6x, 4 krom.) x Thinopyrum elongatum (x, 14) (Triticum aestivum) - Brödvete (6x) x Th. intermedium (6x, 4) - Brödvete (6x) x Th. ponticum (10x, 70) - Durumvete (4X, 8) x (T. turgidum ssp. durum) AABBXX (6x) eller AABBDDXX (8x) Th. intermedium (6x)

11 Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Genotyp och miljö samspel: - fältförsök i olika jordar Lee DeHaan hybrid hybrid Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium Kernza

12 Andra potentiella perenna sädesslag 3 regioner i genomet för perennialitet homologa med vilda perenna ris- och sorghum-släktingar Westerbergh & Doebley - TAG 004 Stan Cox

13 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? - Anpassade till förändringar i klimat och väder - Ökad kolinlagring - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden - Minskade energikostnader och användning av fossila bränslen Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium

14 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? Ylva & Kjell Sjelin Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum - Anpassade till förändringar i klimat och väder? - Ökad kolinlagring Tack till - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser Kollegor inom och utanför SLU, Land Institute, KS, USA - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier Formas: och Ekologisk mikrosvampar) produktion i jorden och konsumtion - Minskade energikostnader SLU och användning av fossila bränslen Formas Lantmännen: Effektiva och hållbara produktionssystem,...och Alla Er här idag Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) AgResource, SLU Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium

15

16

17 Så blev och blir vilda växter till odlade grödor Lokal förädling (småbönder) Samlare tid Domesticering <1 000 år sedan Deltagande förädling För-förädling & Systematisk förädling <00 år sedan

18 Identifiering och nyttjande av vilda egenskaper och gener Wheat För-förädling Egenskaper som gått förlorade under evolutionen av våra grödor: - Tolerans mot abiotisk stress (värme, kyla, torka, vattenmättnad) - Resistens/tolerans mot biotisk stress (patogener, skadedjur) - Kvalitetsegenskaper (näringsinnehåll, smak) - Perenn livsform

19 Domesticering av våra grödor Bördiga halvmånen i Mellanöstern

20 Domesticering av våra grödor

21 Ursprung enkelt eller multipelt majs, kakao, bomull (4x), bönor, chilepeppar, squash solros, blåbär potatis, sötpotatis, kassava, Phaseolus bönor quinoa, jordnöt, bomull (4x), chilepeppar, squash sallad, kål havre sorghum, hirs, afrikanskt ris, melon, kaffe vete, korn, råg, ärtor, linser, lin bomull (x) ris (indica) ris (japonica), hampa, sojböna, te taro, banan, mango, kokosnöt

22 Tidig spridning majs, kakao, bomull (4x), bönor, chilepeppar, squash solros, blåbär potatis, sötpotatis, kassava, Phaseolus bönor quinoa, jordnöt, bomull (4x), chilepeppar, squash sallad, kål havre sorghum, hirs, afrikanskt ris, melon, kaffe vete, korn, råg, ärtor, linser, lin bomull (x) ris (indica) taro, banan, mango, kokosnöt ris, hampa, sojböna, te

23 Gemensamma morfologiska förändringar - domesticeringssyndromet Wheat Barley Ingen fröspridning Större frukter, sädeskorn och rotknölar Förändring av blomställning

24 Apical dominans Gemensamma morfologiska förändringar Barley

25 Gemensamma morfologiska förändringar Barley Från perenn till annuell livsform majs korn

26 Gemensamma fysiologiska förändringar - ingen frövila - självpollinering - synkroniserad blomning - blomning och fröproduktion anpassad till dagslängden kortdagsväxter i tropikerna, långdagsväxter i tempererade områden

27 Minskning av genetisk diversitet - flaskhalseffekten Sällsynta alleler Vilda släktingar domesticering spridning förädling gröda

28 Enstaka genetiska förändringar som ett resultat av domesticeringen Större frukter fw. bocal Förändring av blomställning till kompakt kålhuvud Ingen fröspridning Btr1, Btr Apical dominans tb1 Review: Doebey et al. (006) in Cell 17:

29 Medan andra morfologiska förändringar orsakas av förändringar Barley i ett flertal gener. Från perenn till annuell livsform Westerbergh and Doebley - TAG 004

30 Genetiska skillnader mellan annuella och perenna släktingar till majs (teosinte) Westerbergh & Doebley - Evolution 00 Westerbergh & Doebley - TAG 004 Lauter, Gustus, Westerbergh & Doebley - Genetics 004

31 Genetiska skillnader mellan annuella och perenna släktingar till majs Chr 1 Chr Chr 3 Chr 4 Chr 5 BNL5.6 UMC157 UMC11 UMC9 BNL5.59 NPI39 BNL8.45 UMC53 BNL7.49c UMC6 UMC134 UMCb UMC3 UMC11 PHI0-004a UMC9 UMC4b NPI114b UMC18a UMC13a PHI0-075 BNL5.46 NPI386 NPI18 UMC4a UMC156 UMC19 UMC104a BNL8.33 BNL6.5 UMC90 UMC7a UMC83b BNL7.71 Quantitative trait loci (QTL) som kontrollerar perenn livsform hos teosinte UMC5a UMC17 UMC3a UMC83a UMC7b TB1 PHI UMC1 UMC60 UMC15 NPI41 UMC36 UMC16 UMC111 UMC54 UMC108 NPI581a BNL6.3 NPI45a UMCa UMC104b Chr 6 Chr 7 Chr 8 Chr 9 Chr 10 BNL6.9 UMC59 PHI0-0581a NPI114a PHI UMC113a UMC81 BNL3.04 UMC65 UMC113b UMC1 UMC46 UMC38 BNL15.40 UMC5b UMC110 BNL14.07 BNL9.11 PHI0-004b BNL9.44 UMC95 BNL5.09 BNL14.8 UMC94b BNL7.49b UMC130 UMC18b UMC49b UMC64 = Ortologa regioner hos ris och sorghum UMC13 UMC6 Maximum-likelihood position for QTL UMC91 UMC35 1-LOD likelihood interval for traits: RHIZ LO-TL EL-ST TH-RO NO-TL NO-SB SL-TL WT-ST -LOD likelihood interval UMC1a NPI45b UMC16b UMC117 UMC7a Scale 10 cm BNL10.13 BNL7.49a Westerbergh and Doebley - TAG 004

32 Vilda växter för anpassning till klimatförändringar Resistens mot vetedvärgvirus hos vilda vetesläktingar Nygren, Shad, Kvarnheden, Westerbergh - PLOS ONE 014 Jim Nygren Tolerans mott torkstress Vildkorn - kornets anfader - Hordeum spontaneum Bedada, Westerbergh et al. - Heredity 014 Girma Bedada Bedada, Westerbergh et al.- BMC Genomics 014

33 Vattenmättnadstolerans Kjell & Ylva Sjelins gård, Vattholma, Uppsala Vattenmättnad Icke-vattenmättnad

34 Variation i respons Vildkorn Kornsorter enstaka flesta icke-vattenmättnad vattenmättnad icke-vattenmättnad vattenmättnad många Norrländsk kornsort Sameri, Lerceteau-Köhler, Gyllenstrand, Westerbergh (014)

35 Sökandet efter QTLs för vattenmättnadstolerans Vildkorn Kornsort X 1:a avkommegenerationen (F 1 ) :a avkommegenerationen (dubbla haploider)

36 Sökandet efter QTLs för vattenmättnadstolerans 1H H 3H Chrom 4H fr-grn_r15a g-%gl_ra g-%gl_r1b fr-%gl_ra fr-%gl_r3a fr-ln_rb Sameri, Lerceteau-Köhler, Gyllenstrand, Westerbergh (014) Greenhouse - % green leaves Field recovery - grain number Field seedling - % green leaves Greenhouse - leaf number Field recovery - % green leaves Greenhouse shoot dry weight Field recovery - leaf number Field recovery- tiller number fr-%gl_r3b fr-%gl_r3c g-ln_r1b g-ln_ra g-sdw_r3b favorable genes from wild barley f-%gl_r3a fr-%gl_rb fr-%gl_r3d fr-ln_rc fr-tn_r3a

37 Utveckling av robusta perenna sädesslag för anpassning till klimatförändringar X H. bulbosum höstkorn Introgressions-linjer med Hordeum bulbosum segment Perennial wild barley - Hordeum bulbosum Johnston et al. 009 Houben and Pickering, 009

38 Swedish University of Agricultural Sciences perennial barley and perennial wheat Modifierad från

39 Ökad kunskap om böndernas kassavaodling genom att kombinera molekylära genetiska markörer och intervjuer med bönderna Böndernas önskemål? Odling av lokalasorter? Adoption of nya förädlade sorter? Westerbergh, Hoang, Tran, Ngo, Le, Vu, Lundquist, - Proceeding of the Agricultural Research for Development Conference: Innovations and Incentives, Uppsala, Sweden 01 Kizito, Rönnberg-Wästljung, Egwang, Gullberg, Fregene,Westerbergh - Hereditas 007 Kizito, Chiwona-Karltun, Egwang, Fregene,Westerbergh - Genetica 006 Kizito, Bua, Fregene, Egwang, Gullberg, Westerbergh - Euphytica 005

40 Interdiciplinär forskning Intervjuer namn på odlade sorter urprung morfologisk beskrivning ändamål föda, foder, stärkelse, biobränsle önskade egenskaper odlingsmetoder Fältobservationer Molekylära markörer genetisk bar code genetisk diver

41 För-förädling växtförädling Utveckling av nya sorter med förbättrade egenskaper som högre avkastning, högre näringsinnehåll, resistens mot sjukdomar och insekter, bättre anpassade till klimatförändringar etc. Modern växtförädling använder sig av molekylära genetiska metoder (markör-baserad selektion), eller transformering (insättning av enstaka gener) eller modifiering av gener Korsning av utvalda genotyper Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på både fenotypisk utvärdering (fältförsök) och genetiska markörer On-farm testing Ny sort på marknaden

42 Traditionell förädling Kassava-mosaik-virus X Korsning av utvalda genotyper friska sjuka/infekterade Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på fenotypisk utvärdering (fältförsök)

43 Markör-baserad selektion Hypotetisk genetisk markör: CTGACCTAA X Korsning av utvalda genotyper Genetisk markör: CTGACCTAA - Även multipla markörer ATTGACCTAA Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på både fenotypisk utvärdering (fältförsök) och genetiska markörer

44 Genetisk modifiering En gen - CTGACCTAA - -Modifiering av gener - -Transformering/insättning av enstaka gener, t.ex -Bt-grödor (Bacillus thurengiensis) insektsresistens -Roundup-ready-grödor- (bakterie) resistens mot ogräsbekämpningsmedel - Golden rice (påsklilja+bakterie), betakaroten -Bladmögeltolerans hos potatis (vild släkting) ATTGACCTAA CTGACCTAA Korsning av modifierade genotyper/fenotyper

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition

Läs mer

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISKA RESURSER - Bevarande och utnyttjande Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden Många arter visar en extrem

Läs mer

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Allt började långt tidigare!

Allt började långt tidigare! Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling

2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Konventionell växtförädling 1 Från jägare/samlare till jordbrukare (10 12 tusen år sedan) Mänsklig selektion Vilda växtpopulationer Bevarande

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan

Läs mer

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Hans Larsson Ramune Kuktaite Marie Olsson Abrar Hussain

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet

Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet Modern växtbioteknik _ så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet Sten Stymne Institutionen för Växtförädling, Alnarp Den elektroniska revolutionen 1983 2013 Professor Li-Hua Zhu 1 Den biotekniska

Läs mer

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Kristofer Vamling Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Nya verktyg till modern växtförädling Bakgrund Det är en ständig utmaning att göra våra grödor mer lämpade för odling och konsumtion, vilket sker

Läs mer

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012 Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden Anders Nilsson KSLA den 20 april 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! kill Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång

Läs mer

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Hannele Tuominen - Umeå Plant Science Centre Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Umeå Plant Science Centre, UPSC Umeå Universitet BioImprove Formas finansierad

Läs mer

KAPITEL 10 SPANNMÅL. h) Med brutet ris i nr förstås bitar av korn vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av hela kornets genomsnittliga

KAPITEL 10 SPANNMÅL. h) Med brutet ris i nr förstås bitar av korn vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av hela kornets genomsnittliga KAPITEL 0 SPANNMÅL Anmärkningar. A) De produkter som är omnämnda i HS-numren i detta kapitel ska klassificeras enligt dessa nummer endast då de föreligger som spannmålskärnor, även i ax eller på strå.

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Saltå sortiment 2014

Saltå sortiment 2014 Saltå sortiment 2014 50AR Sedan 1964 har Saltå Kvarn förädlat ekologisk spannmål från odlare runt omkring i Sverige. I vår kvarn tar vi in havre, dinkel, vete, råg och korn. Av detta gör vi allt från hel

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 3: Arter och artbildning Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Vad är en art? Linné: endast klassificering Darwin: finns arter på riktigt när en art kan ändras med tiden? Artbegrepp

Läs mer

Kostguide vid läckande tarm

Kostguide vid läckande tarm Kostguide vid läckande tarm Följande råd syftar till att läka tarmslemhinnan och verka inflammationshämmande då läckande tarm och inflammation ofta går hand i hand. Tanken är att du enbart ska äta mat

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA), Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA), februari 2011 (projektnr. 30599-1) 1 Bakgrund I slutet

Läs mer

Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak?

Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak? Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak? Är de växter vi ser här genetiskt identiska med de som fanns där för 10000 år sedan?! Är de naturliga?! Olof Olsson Department

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle?

Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle? Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle? Författare Bertholdsson N.O. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

1. Växter, växtskadegörare och näring. 2. Generering av odlingsväxter

1. Växter, växtskadegörare och näring. 2. Generering av odlingsväxter Bilaga till föreläsningen "Bioteknikens nya och kommande tillämpningar Utmaningar, möjligheter och ekonomiska effekter på jordbruket i Europa" hållet i EU-parlamentet av Jussi Tammisola 10.10.2006. Odlingsväxter

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson Hundens evolution och domesticering Mija Jansson Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen,

Läs mer

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd

SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd Gröda i Näsgård Mark som ger bestämd SAM grödkod 2014 SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn,

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige Marie Nyman Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Inom EU finns en gemensam lagstiftning som reglerar användningen av genetiskt modifierade

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk Anteckningar från en workshop på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i oktober 2013.

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Stockholm 18 juni 2008

Stockholm 18 juni 2008 Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Äter du som en australiensare?

Äter du som en australiensare? Äter du som en australiensare? FODMAPs i maten vi äter I Australien är intaget av så kallade FODMAPs (Fermentable Oligo-saccharides, Di-saccharides, Mono-saccharides And Polyols) högt och forskning därifrån

Läs mer

NYA Oljegrödor. En titt in i kristallkulan. Institutionen för Växtförädling och Bioteknik VÄXTBIOTEKNIK

NYA Oljegrödor. En titt in i kristallkulan. Institutionen för Växtförädling och Bioteknik VÄXTBIOTEKNIK NYA Oljegrödor En titt in i kristallkulan Anders S. Carlsson Institutionen för Växtförädling och Bioteknik Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp VÄXTBIOTEKNIK Institutionen för Växtförädling och Bioteknik

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Skräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön.

Skräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön. Department of Plant Breeding Skräddarsydda förnyelsebara produkter för industriella applikationer. Förändringar i potatis som är bra för både hälsan och miljön. Mariette Andersson 2015-11-11 Vi på SLU

Läs mer

Jordens resurser: Jordens livsmedelssäkerhet. Thomas Rosswall, Professor em., SLU

Jordens resurser: Jordens livsmedelssäkerhet. Thomas Rosswall, Professor em., SLU Jordens resurser: Jordens livsmedelssäkerhet Thomas Rosswall, Professor em., SLU Palazzo Pubblico, Siena: Allegory of Bad Government and Its Effects on Town and Country (Ambrogio Lorenzetti, ca. 1330-1340.

Läs mer

Fågel, fisk eller mitt emellan

Fågel, fisk eller mitt emellan Fågel, fisk eller mitt emellan Om nya tekniker inom växtförädlingen och hur de passar eller inte passar in i vår nuvarande gentekniklagstiftning. Marie Nyman 2013-04-25 Lagstiftning Inom EU finns en gemensam

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer