Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem?
|
|
- Lovisa Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem? Anna Westerbergh Institutionen för växtbiologi, Uppsala BioCentrum, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnécentrum för växtbiologi i Uppsala Anna.Westerbergh@slu.se
2 Hur kan vilda växter nyttjas för utveckling av nya grödor? Perennialism - vild majs (teosinte) Biotisk stress - vete 01 Abiotisk stress - korn Perenialism - korn Perennialism - vete
3 Förändringar i klimat och väder Temperaturökning Ökad nederbörd vinter Årsmedeltemperatur (ºC) Förlängd växtsäsong sommar Ökad/minskad nederbörd
4 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? - Anpassade till förändringar i klimat och väder - Ökad kolinlagring - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden - Minskade energikostnader och användning av fossila bränslen Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium
5 Stragegi I. - Hybridisering mellan vild perenn och domesticerad annuell X H. bulbosum Hybrid korsas med korn höstkorn/vårkorn Perenn vild kornsläkting barley - Hordeum bulbosum ( knylkorn ) Introgressions-linjer (ILs) med Hordeum bulbosum segment Houben and Pickering, 009
6 Utvärdering av ILs mellan Hordeum bulbosum och korn Egenskaper: - Perenna: återtillväxt :a året - Agronomiska: avkastning - Icke-domesticerade: drösning - Fysiologiska: vernalisering/köldvila - Näringsinnehåll: protein Lovande ILs korsas för sammanslagning av olika bulbosum segment för ökad perennialitet hos avkommeplantor
7 Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Hordeum bulbosum H. euclaston H. capense 4x x Modifierad från von Bothmer (1995)
8 Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Vilda egenskaper H. euclaston H. capense btr1, btr ( brittle ) - kromosom 3 - korsbefruktare - osynkroniserad blomning - anpassad till annan dagslängd perenna: - stark vegetativ tillväxt - färre frön
9 Stragegi I. - Hybridisering mellan vild perenn och domesticerad annuell Shuwen Wang - Brödvete (6x, 4 krom.) x Thinopyrum elongatum (x, 14) (Triticum aestivum) - Brödvete (6x) x Th. intermedium (6x, 4) - Brödvete (6x) x Th. ponticum (10x, 70) Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) - Durumvete (4X, 8) x Th. intermedium (6x) (T. turgidum ssp. durum)
10 Utvärdering av hybrider mellan vete och Thinopyrum Genotyp och miljö samspel: - fältförsök i olika jordar i Sverige -..och olika platser i världen (Australien, Italien, Kanada, Kina, USA, Sverige) Egenskaper: - Perenna: återtillväxt :a året - Agronomiska: avkastning - Icke-domesticerade: drösning - Fysiologiska: vernalisering/köldvila - Näringsinnehåll - Resistens: svampsjukdomar fortsatta korsningar, selektion Shuwen Wang - Brödvete (6x, 4 krom.) x Thinopyrum elongatum (x, 14) (Triticum aestivum) - Brödvete (6x) x Th. intermedium (6x, 4) - Brödvete (6x) x Th. ponticum (10x, 70) - Durumvete (4X, 8) x (T. turgidum ssp. durum) AABBXX (6x) eller AABBDDXX (8x) Th. intermedium (6x)
11 Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Genotyp och miljö samspel: - fältförsök i olika jordar Lee DeHaan hybrid hybrid Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium Kernza
12 Andra potentiella perenna sädesslag 3 regioner i genomet för perennialitet homologa med vilda perenna ris- och sorghum-släktingar Westerbergh & Doebley - TAG 004 Stan Cox
13 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? - Anpassade till förändringar i klimat och väder - Ökad kolinlagring - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden - Minskade energikostnader och användning av fossila bränslen Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium
14 Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? Ylva & Kjell Sjelin Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum - Anpassade till förändringar i klimat och väder? - Ökad kolinlagring Tack till - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser Kollegor inom och utanför SLU, Land Institute, KS, USA - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier Formas: och Ekologisk mikrosvampar) produktion i jorden och konsumtion - Minskade energikostnader SLU och användning av fossila bränslen Formas Lantmännen: Effektiva och hållbara produktionssystem,...och Alla Er här idag Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) AgResource, SLU Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium
15
16
17 Så blev och blir vilda växter till odlade grödor Lokal förädling (småbönder) Samlare tid Domesticering <1 000 år sedan Deltagande förädling För-förädling & Systematisk förädling <00 år sedan
18 Identifiering och nyttjande av vilda egenskaper och gener Wheat För-förädling Egenskaper som gått förlorade under evolutionen av våra grödor: - Tolerans mot abiotisk stress (värme, kyla, torka, vattenmättnad) - Resistens/tolerans mot biotisk stress (patogener, skadedjur) - Kvalitetsegenskaper (näringsinnehåll, smak) - Perenn livsform
19 Domesticering av våra grödor Bördiga halvmånen i Mellanöstern
20 Domesticering av våra grödor
21 Ursprung enkelt eller multipelt majs, kakao, bomull (4x), bönor, chilepeppar, squash solros, blåbär potatis, sötpotatis, kassava, Phaseolus bönor quinoa, jordnöt, bomull (4x), chilepeppar, squash sallad, kål havre sorghum, hirs, afrikanskt ris, melon, kaffe vete, korn, råg, ärtor, linser, lin bomull (x) ris (indica) ris (japonica), hampa, sojböna, te taro, banan, mango, kokosnöt
22 Tidig spridning majs, kakao, bomull (4x), bönor, chilepeppar, squash solros, blåbär potatis, sötpotatis, kassava, Phaseolus bönor quinoa, jordnöt, bomull (4x), chilepeppar, squash sallad, kål havre sorghum, hirs, afrikanskt ris, melon, kaffe vete, korn, råg, ärtor, linser, lin bomull (x) ris (indica) taro, banan, mango, kokosnöt ris, hampa, sojböna, te
23 Gemensamma morfologiska förändringar - domesticeringssyndromet Wheat Barley Ingen fröspridning Större frukter, sädeskorn och rotknölar Förändring av blomställning
24 Apical dominans Gemensamma morfologiska förändringar Barley
25 Gemensamma morfologiska förändringar Barley Från perenn till annuell livsform majs korn
26 Gemensamma fysiologiska förändringar - ingen frövila - självpollinering - synkroniserad blomning - blomning och fröproduktion anpassad till dagslängden kortdagsväxter i tropikerna, långdagsväxter i tempererade områden
27 Minskning av genetisk diversitet - flaskhalseffekten Sällsynta alleler Vilda släktingar domesticering spridning förädling gröda
28 Enstaka genetiska förändringar som ett resultat av domesticeringen Större frukter fw. bocal Förändring av blomställning till kompakt kålhuvud Ingen fröspridning Btr1, Btr Apical dominans tb1 Review: Doebey et al. (006) in Cell 17:
29 Medan andra morfologiska förändringar orsakas av förändringar Barley i ett flertal gener. Från perenn till annuell livsform Westerbergh and Doebley - TAG 004
30 Genetiska skillnader mellan annuella och perenna släktingar till majs (teosinte) Westerbergh & Doebley - Evolution 00 Westerbergh & Doebley - TAG 004 Lauter, Gustus, Westerbergh & Doebley - Genetics 004
31 Genetiska skillnader mellan annuella och perenna släktingar till majs Chr 1 Chr Chr 3 Chr 4 Chr 5 BNL5.6 UMC157 UMC11 UMC9 BNL5.59 NPI39 BNL8.45 UMC53 BNL7.49c UMC6 UMC134 UMCb UMC3 UMC11 PHI0-004a UMC9 UMC4b NPI114b UMC18a UMC13a PHI0-075 BNL5.46 NPI386 NPI18 UMC4a UMC156 UMC19 UMC104a BNL8.33 BNL6.5 UMC90 UMC7a UMC83b BNL7.71 Quantitative trait loci (QTL) som kontrollerar perenn livsform hos teosinte UMC5a UMC17 UMC3a UMC83a UMC7b TB1 PHI UMC1 UMC60 UMC15 NPI41 UMC36 UMC16 UMC111 UMC54 UMC108 NPI581a BNL6.3 NPI45a UMCa UMC104b Chr 6 Chr 7 Chr 8 Chr 9 Chr 10 BNL6.9 UMC59 PHI0-0581a NPI114a PHI UMC113a UMC81 BNL3.04 UMC65 UMC113b UMC1 UMC46 UMC38 BNL15.40 UMC5b UMC110 BNL14.07 BNL9.11 PHI0-004b BNL9.44 UMC95 BNL5.09 BNL14.8 UMC94b BNL7.49b UMC130 UMC18b UMC49b UMC64 = Ortologa regioner hos ris och sorghum UMC13 UMC6 Maximum-likelihood position for QTL UMC91 UMC35 1-LOD likelihood interval for traits: RHIZ LO-TL EL-ST TH-RO NO-TL NO-SB SL-TL WT-ST -LOD likelihood interval UMC1a NPI45b UMC16b UMC117 UMC7a Scale 10 cm BNL10.13 BNL7.49a Westerbergh and Doebley - TAG 004
32 Vilda växter för anpassning till klimatförändringar Resistens mot vetedvärgvirus hos vilda vetesläktingar Nygren, Shad, Kvarnheden, Westerbergh - PLOS ONE 014 Jim Nygren Tolerans mott torkstress Vildkorn - kornets anfader - Hordeum spontaneum Bedada, Westerbergh et al. - Heredity 014 Girma Bedada Bedada, Westerbergh et al.- BMC Genomics 014
33 Vattenmättnadstolerans Kjell & Ylva Sjelins gård, Vattholma, Uppsala Vattenmättnad Icke-vattenmättnad
34 Variation i respons Vildkorn Kornsorter enstaka flesta icke-vattenmättnad vattenmättnad icke-vattenmättnad vattenmättnad många Norrländsk kornsort Sameri, Lerceteau-Köhler, Gyllenstrand, Westerbergh (014)
35 Sökandet efter QTLs för vattenmättnadstolerans Vildkorn Kornsort X 1:a avkommegenerationen (F 1 ) :a avkommegenerationen (dubbla haploider)
36 Sökandet efter QTLs för vattenmättnadstolerans 1H H 3H Chrom 4H fr-grn_r15a g-%gl_ra g-%gl_r1b fr-%gl_ra fr-%gl_r3a fr-ln_rb Sameri, Lerceteau-Köhler, Gyllenstrand, Westerbergh (014) Greenhouse - % green leaves Field recovery - grain number Field seedling - % green leaves Greenhouse - leaf number Field recovery - % green leaves Greenhouse shoot dry weight Field recovery - leaf number Field recovery- tiller number fr-%gl_r3b fr-%gl_r3c g-ln_r1b g-ln_ra g-sdw_r3b favorable genes from wild barley f-%gl_r3a fr-%gl_rb fr-%gl_r3d fr-ln_rc fr-tn_r3a
37 Utveckling av robusta perenna sädesslag för anpassning till klimatförändringar X H. bulbosum höstkorn Introgressions-linjer med Hordeum bulbosum segment Perennial wild barley - Hordeum bulbosum Johnston et al. 009 Houben and Pickering, 009
38 Swedish University of Agricultural Sciences perennial barley and perennial wheat Modifierad från
39 Ökad kunskap om böndernas kassavaodling genom att kombinera molekylära genetiska markörer och intervjuer med bönderna Böndernas önskemål? Odling av lokalasorter? Adoption of nya förädlade sorter? Westerbergh, Hoang, Tran, Ngo, Le, Vu, Lundquist, - Proceeding of the Agricultural Research for Development Conference: Innovations and Incentives, Uppsala, Sweden 01 Kizito, Rönnberg-Wästljung, Egwang, Gullberg, Fregene,Westerbergh - Hereditas 007 Kizito, Chiwona-Karltun, Egwang, Fregene,Westerbergh - Genetica 006 Kizito, Bua, Fregene, Egwang, Gullberg, Westerbergh - Euphytica 005
40 Interdiciplinär forskning Intervjuer namn på odlade sorter urprung morfologisk beskrivning ändamål föda, foder, stärkelse, biobränsle önskade egenskaper odlingsmetoder Fältobservationer Molekylära markörer genetisk bar code genetisk diver
41 För-förädling växtförädling Utveckling av nya sorter med förbättrade egenskaper som högre avkastning, högre näringsinnehåll, resistens mot sjukdomar och insekter, bättre anpassade till klimatförändringar etc. Modern växtförädling använder sig av molekylära genetiska metoder (markör-baserad selektion), eller transformering (insättning av enstaka gener) eller modifiering av gener Korsning av utvalda genotyper Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på både fenotypisk utvärdering (fältförsök) och genetiska markörer On-farm testing Ny sort på marknaden
42 Traditionell förädling Kassava-mosaik-virus X Korsning av utvalda genotyper friska sjuka/infekterade Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på fenotypisk utvärdering (fältförsök)
43 Markör-baserad selektion Hypotetisk genetisk markör: CTGACCTAA X Korsning av utvalda genotyper Genetisk markör: CTGACCTAA - Även multipla markörer ATTGACCTAA Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på både fenotypisk utvärdering (fältförsök) och genetiska markörer
44 Genetisk modifiering En gen - CTGACCTAA - -Modifiering av gener - -Transformering/insättning av enstaka gener, t.ex -Bt-grödor (Bacillus thurengiensis) insektsresistens -Roundup-ready-grödor- (bakterie) resistens mot ogräsbekämpningsmedel - Golden rice (påsklilja+bakterie), betakaroten -Bladmögeltolerans hos potatis (vild släkting) ATTGACCTAA CTGACCTAA Korsning av modifierade genotyper/fenotyper
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merInger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år
Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år Nationella växtskyddskonferensen, Ultuna, 14-15 november 2018
Läs merEvolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse
Evolution och coevolution i bondens förädling En filosofisk betraktelse Nästan all den odlade biologiska mångfalden är framställd av bönder Sedan jordbrukets begynnelse har miljontals bönder i tusentals
Läs merPlantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU
Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete Inger Åhman et al. SLU www.plantcommistra.com Allelobios* *En av flera möjliga förklaringar till att sortblandningar kan ha mindre skadegörarproblem Fas
Läs merVäxtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Läs merForskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015
Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet
Läs merVirus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi Tre virussjukdomar har orsakat omfattande skador i stråsäd - Vetedvärgsjuka - Dvärgskottsjuka (havre) - Rödsotsjuka
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merMöjligheter med GMO. Jens Sundström
Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural
Läs merI huvudet på en växtförädlare
I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merOrientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU
Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns
Läs merAllt började långt tidigare!
Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort
Läs merRoland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen
KVA 2015 GENETISKA RESURSER - Bevarande och utnyttjande Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen KVA 2015 GENETISK DIVERSITET av betydelse för framtiden Många arter visar en extrem
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merResistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
Läs merResistens mot fruktträdskräfta i äpple
Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Fruktträdskräfta En allvarlig sjukdom som angriper ca 122 växtarter Orsakas av svampen Neonectria
Läs merför svensk och nordisk marknad
Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av
Läs mer2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling
GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Konventionell växtförädling 1 Från jägare/samlare till jordbrukare (10 12 tusen år sedan) Mänsklig selektion Vilda växtpopulationer Bevarande
Läs merFörädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merEkologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk
Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Hans Larsson Ramune Kuktaite Marie Olsson Abrar Hussain
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merInger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merModern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet
Modern växtbioteknik _ så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet Sten Stymne Institutionen för Växtförädling, Alnarp Den elektroniska revolutionen 1983 2013 Professor Li-Hua Zhu 1 Den biotekniska
Läs merGenetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Läs merUtveckling för Lantmännens växtförädling
Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska
Läs merSorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merKristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv
Kristofer Vamling Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Nya verktyg till modern växtförädling Bakgrund Det är en ständig utmaning att göra våra grödor mer lämpade för odling och konsumtion, vilket sker
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merGenetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara
Hannele Tuominen - Umeå Plant Science Centre Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Umeå Plant Science Centre, UPSC Umeå Universitet BioImprove Formas finansierad
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merKAPITEL 10 SPANNMÅL. h) Med brutet ris i nr förstås bitar av korn vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av hela kornets genomsnittliga
KAPITEL 0 SPANNMÅL Anmärkningar. A) De produkter som är omnämnda i HS-numren i detta kapitel ska klassificeras enligt dessa nummer endast då de föreligger som spannmålskärnor, även i ax eller på strå.
Läs merväxtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och i Norden Anders Nilsson KSLA den 20 april 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! kill Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merTadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen
Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan Anna Berlin Sveakonferensen 2008-01-16 Tadzjikistan 1 Support to Seed Industry Development in Tajikistan and Kyrgyzstan June, 2006 Växtodling
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merUtnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019
Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Lantmännens Växtförädling Introduktion och Foderväxter SUFs sommarmöte 4 juni 2019 Bo Gertsson Offentliga satsningar på svensk växtförädling
Läs merDNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Läs merVikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter
Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter Bo Gertsson, Lantmännen Lantbruk 8 november 2017 Lantmännen har hela värdekedjan! Växtförädling Spannmåls -handel Utsädeshandel
Läs merCOMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }
COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.
Läs merBaljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?
Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster
Läs merSaltå sortiment 2014
Saltå sortiment 2014 50AR Sedan 1964 har Saltå Kvarn förädlat ekologisk spannmål från odlare runt omkring i Sverige. I vår kvarn tar vi in havre, dinkel, vete, råg och korn. Av detta gör vi allt från hel
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merModerna verktyg i hybridförädlingen
Moderna verktyg i hybridförädlingen Elisabeth Gunnarsson Majs - den första hybridgrödan George Harrison Shull 1874-1954 Edward M. East 1879-1938 D.F. Jones, Genetics 9, 405-418, 1924 2 Vad är heterosis?
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merFörädling och genbevarande två sidor av samma mynt
Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande
Läs merKostguide vid läckande tarm
Kostguide vid läckande tarm Följande råd syftar till att läka tarmslemhinnan och verka inflammationshämmande då läckande tarm och inflammation ofta går hand i hand. Tanken är att du enbart ska äta mat
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merEvolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 3: Arter och artbildning Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Vad är en art? Linné: endast klassificering Darwin: finns arter på riktigt när en art kan ändras med tiden? Artbegrepp
Läs merSanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak?
Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak? Är de växter vi ser här genetiskt identiska med de som fanns där för 10000 år sedan?! Är de naturliga?! Olof Olsson Department
Läs merSyntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),
Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA), februari 2011 (projektnr. 30599-1) 1 Bakgrund I slutet
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs merEng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk
Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk Höstveteförädlare Tina Henriksson Ansvarig för vårt höstveteprogram sedan 2005 Tidigare ärtförädlare i Sverige och försöksansvarig på företag i land
Läs merProjektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.
VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merFörändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..
Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder
Läs merAnsökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )
Yttrande 2014-05-07 027/2014-4.1.1. 1(2) Ert datum Ert dnr 2014-02-27 4.6.18-1824/14 Jordbruksverket Enheten för foder och hälsa Att: Kersti Andersson Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merVäxtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis
Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Hässleholm 150305 Ulrika Carlson-Nilsson Inst för Växtförädling, Alnarp Växtförädling potatis 2009 2011 beviljades medel för växtförädling vid
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merVirusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi
Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi Viktiga faktorer för virusspridning och dess effekter - Förekomst av smittkällor;
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merDelredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al
Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling Development of new hybridization material for improved resistance to late blight in organic growing systems
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs merGenmodifierade växter framtidens oljeråvaror. Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Genmodifierade växter framtidens oljeråvaror Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 230 53 Alnarp Varför vegetabiliska oljor? Fossil olja: a) kommer att ta slut
Läs merGenmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?
Genmodifierade Träd Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Björn Sundberg Umeå Plant Science Center, SLU A center of excellence in plant- and forest tree research. An innovation platform for the Swedish
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merSwedish Infrastructure for Ecosystem Science
Nytt långliggande odlingssystemförsök på Lönnstorp Program 13.00 Välkomna! Introduktion till nytt långliggande odlingssystemförsök på Lönnstorp (Erik Steen Jensen, professor i odlingssystem, SLU och Linda-Maria
Läs merLänken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson
Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende
Läs merSOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk
SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merDe nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se
De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!
Läs merFruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring
Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom
Läs merBiologisk och termisk utsädesbehandling
Biologisk och termisk utsädesbehandling Per Widén Lantmännen BioAgri AB Pseudomonas chlororaphis, MA342 Använt på ca 4,5 miljoner hektar sedan 1998 Huvudsakligen konventionell odling Även godkända för
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merSE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.
plantor öppnar för nya möjligheter Foto Hartmut Weichelt Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes Fröplantor plantor m f Förädling av barrträd x Test Fröplantag Selektion Massförökning 1 Somatisk embryogenes
Läs merBibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle?
Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle? Författare Bertholdsson N.O. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs merHundens evolution och domesticering. Mija Jansson
Hundens evolution och domesticering Mija Jansson Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen,
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merÅsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp
Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla
Läs merKöper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?
Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt
Läs merLandskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld
Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merHållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln
Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs mer