Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt
|
|
- Göran Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt Bengt Andersson Gull Nordgen Temadag 9 oktober, Stockholm
2 Upplägg Lite statistik Förädlingsprogrammen Genetiska vinster Genetisk variation och genbevarande - en del siffror Kanske en liknelse
3 Plantproduktion i Sverige Milj seedlings Total Spruce Pine Other conifers Broad-leaved
4 Andel förädlade plantor 100 Proportion from seed orchards, % Scots pine Norway spruce
5 Skogsträdsförädling i Sverige Skogforsk ansvarar för de operativa förädlingsprogrammen Intressenterna (markägare, ) ansvarar för fröplantager Skogforsk och universitet (SLU, ) utför förädlingsforskning
6 Skogsträdsförädling Har pågått några årtionden, fåtal generationer Ung i jfr med förädling av grödor och husdjur Genbevarande ofta en parallell till förädlingen inte integrerat
7 Förädlingsstrategi Breddgrad (fotoperiod ) Förädlingspopulationer för - ökad värdeproduktion - möta klimatförändring - bevara genetisk diversitet Multiple Population Breeding Strategy Temperaturklimat (veg. periodens längd, dagar)
8 Förädlingsmål Tidsfördröjning => generella, långsiktiga mål Anpassning Produktion Stam- och vedkvalitet Plasticitet/Robusthet - stabilitet över miljögradienter
9 Förädlingscykeln Genetisk variation!
10 Fälttestning Population a Population b Population c Gemensam analys: Bättre avelsvärden - Test av robusthet - Information också från otestade lokaler 56
11 Beräknad genetisk vinst från fröplantager Genetisk vinst (%) i arealproduktion Dagens Nya 1,5 gen. Nästa gen. Upp till 5 12 % högre överlevnad (tall i norr) Bättre stam- och kvistvalitet Högre sjukdomsresistens
12 Långsiktiga förädlingsprogram Gran Tall Björk Contorta Mindre aktiviteter för andra arter t.ex. lärk, h-asp, ek, ask, bok, fågelbär, sitkagran, Douglasgran
13 Varför genbevarande? Genetisk variation behövs för förädling/förändring av egenskaper ökat värde, överlevnad och reproduktion i ändrat klimat Viktigt för riskhantering Tillräcklig diversitet för fortsatt evolution om kommersiellt skogsbruk upphör
14 Hur kan genetisk variation kontrolleras i förädlingspopulationer? Storleken på f-populationen,(antalet individer) Lågt släktskap för att minimera inavel
15 Genetisk variation för anpassning Kvantitativa egenskaper med kontinuerlig variation Styrs av många gener (spridda över kromosomerna) Varje gen har liten, och additiv, påverkan Olika gener kan ha samma effekt (jfr. synonymer) Genvarianter med mkt låga, eller höga, frekvenser bidrar marginellt till additiv varians
16 Genetisk variation 1 0,8 Additiv varians 0,6 0,4 0, ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Allelfrekvens
17 Sällsynta genvarianter (alleler) Antalet individer i en population för att behålla alla alleler i ett locus med viss sannolikhet (från Gregorius 1980). Frequency of rarest allele Probability of keeping rarest alleles 95 % 99 % 99.9 % 20 % % % % = 99.0 % efter 10 generationer Men vi vet inte säkert hur låg allelfrekvens vi behöver behålla
18 Inavel, släktskap F=1/2Ne Populationsstorlek = 50 Inavel 1% per generation Reducerar additiv varians med 1% per generation
19 Återstående additiv variation Slumpmässig rekrytering vi kan bättre!
20 Variation i en egenskap Frekvens Värde (medel 100 i oförädlad skog)
21 Efter 10 generationer Ne = 50, >95% av variationen kvar Ne = 500, > 99.95% av variationen kvar och Ne totalt = i gran- och tallprogrammen På lång sikt bidrar mutationer till att skapa ny genetisk variation Uthållig selektionsrespons verifierad i teoretiska simuleringar och praktiska selektionsförsök
22 Viktigt tillägg F-strategin är dynamisk Fältförsöken är en viktig informationskälla Träd kan fasas ut och nya träd fasas in baserat på testning i praktiken är därför populationerna större och träden säkrare
23 I sammanfattning Stor genetisk variation i f-populationer är nödvändigt för genetisk förändring Genetiskt bevarande kan integreras med förädling utan att vara spec. krävande F-programmen skapar möjlighet till variabla, välanpassade skogar
24
Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker
Nordiska förädlingsprogram för gran och tall möjligheter och risker NordGen Temadag 2017-10-18, SLU Umeå Bengt Andersson Gull Matti Haapanen (LUKE) Arne Steffenrem (NIBIO) Breddgrad (fotoperiod ) Förädlingsstrategi
Läs merFörädling. för framtiden. Broschyrens namn 1
Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete
Läs merBeskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal
Beskrivning demonstrationsförsök Vännfors med Dag Lindgrens lektionssal Skogforsks beskrivning finns på ett pdf dokument 655 Vännfors var särskilt lämpligt för ett demonstrationsförsök, beläget nära det
Läs merKarl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merFramtidens träd och träråvara. Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU
Framtidens träd och träråvara Ove Nilsson Umeå Plant Science Centre Dept. of Forest Genetics and Plant Physiology SLU Umeå Plant Science Centre Ett excellenscenter för växtforskning - och en innovationsplattform
Läs merStrategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden
STRATEGI 1(8) Datum 2012-12-20 Strategi Skogligt genbevarande i biotopskyddsområden Syfte Syftet med strategin är att klargöra Skogsstyrelsens avsikt att bevara genetiska resurser av inhemska skogsträd
Läs merARBETSRAPPORT. Lägesrapport för förädlingspoulationer
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 568 2004 Lägesrapport 2003 12 31 för förädlingspoulationer av tall, gran, björk och contortatall Johan Sonesson, Curt Almqvist, Bengt Andersson, Tore Erikcsson, Bo Karlsson,
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merI korta drag. Produktion av skogsplantor 2018 JO0313 SM 1901
JO0313 SM 1901 Produktion av skogsplantor 2018 Production of seedlings 2018 I korta drag Sammanfattning Leveransen av skogsplantor uppgick år 2018 till 384 miljoner plantor. Antalet levererade plantor
Läs merI korta drag. Produktion av skogsplantor 2017 JO0313 SM Sammanfattning. Korrigerad Production of seedlings 2017
JO0313 SM 1801 Produktion av skogsplantor 2017 Production of seedlings 2017 I korta drag Korrigerad 2018-04-20 1 Sammanfattning Leveransen av skogsplantor uppgick år 2017 till 375 miljoner plantor. Antalet
Läs merArbetsrapport nr 541 År Titel. Lägesrapport för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall.
Arbetsrapport nr 541 År 2003 Titel Författare Lägesrapport 2002-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall Johan Sonesson, Bengt Andersson, Tore Ericsson, Karl-Anders Högberg,
Läs merSödras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
Läs merI korta drag. Produktion av skogsplantor JO0313 SM Ny publiceringsform. Nyheter för undersökningen. Production of seedlings
JO0313 SM 1601 Produktion av skogsplantor Production of seedlings I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen publicerar från och med i år officiell statistik i serien Statistiska Meddelanden (SM).
Läs merI korta drag. Produktion av skogsplantor 2016 JO0313 SM Sammanfattning. Fördjupning. Production of seedlings 2016
JO0313 SM 1701 Produktion av skogsplantor 2016 Production of seedlings 2016 I korta drag Sammanfattning Leveransen av skogsplantor uppgick år 2016 till 345 miljoner plantor. Antalet levererade plantor
Läs merSE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.
plantor öppnar för nya möjligheter Foto Hartmut Weichelt Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes Fröplantor plantor m f Förädling av barrträd x Test Fröplantag Selektion Massförökning 1 Somatisk embryogenes
Läs merGenetisk variation. Konsekvenser av skogsträdsförädling och fröplantager beträffande genetisk variation och skadegörare
Genetisk variation Regeringen har givit Skogforsk ett uppdrag via Formas rörande skogsträdsförädling (regeringsbeslut Jo2008/1883). Inom ramen för detta har Skogforsk bett Dag Lindgren om assistans med
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merFrämmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Läs merSkogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra
Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner
Läs merHeritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU
Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper
Läs merGenetisk vinst i volym över tid i två granklontester
ARBETSRAPPORT 973-2018 Genetisk vinst i volym över tid i två granklontester Genetic gain in volume production over time in two Norway spruce eperiments FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK
Läs merEvolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merIntroduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk
Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget
Läs merEvolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merför svensk och nordisk marknad
Kommersiell växtförädling av lantbruksgrödor för svensk och nordisk marknad Annette Olesen, Lantmännen Lantbruk KSLA 20 april 2012 Växtförädlingsenheten på Lantmännen förädlar och tar fram nya sorter av
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merFuture Forests: Forskning, Fakta, Fantasi
Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merBilaga 5. Genetisk variation och skaderisker
Uppdrag om förbättrat växtodlingsmaterial Jo2008/1883 Bilaga 5. Genetisk variation och skaderisker STIFTELSEN SKOGSBRUKETS FORSKNINGSINSTITUT THE FORESTRY RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN UPPSALA Uppsala Science
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merÅRSBOK 2011 FÖRENINGEN SKOGSTRÄDSFÖRÄDLING
ÅRSBOK 2011 FÖRENINGEN SKOGSTRÄDSFÖRÄDLING 1 Foto framsidan: Granen ryker. Miljontals pollen sprids över landskapet. Varje pollenkorn innehåller en unik kombination av föräldraträdets gener. En liten bråkdel
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merSkogsgenetik/Skogsträdsförädling - Utredning och förslag till framtida satsningar
Skogsgenetik/Skogsträdsförädling - Utredning och förslag till framtida satsningar Växtfysiologi Molekylär genetik Skogsgenetik Kvantitativ genetik Egenskapers genetik Förökningsteknik Förord Skogsfakulteten
Läs merDet nordiska samarbetet
Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner
Läs merARBETSRAPPORT. Group coancestry and Inbreeding coefficient. Group coancestry RAM=PAM F PAM F RAM. Breeding cycle. GD x 100 NeV Ns.
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 674 2009 Group coancestry and Inbreeding coefficient Ns, NeV and GD x 100 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 120 100 80 60 40 20 0 Group coancestry RAM=PAM
Läs merSymboler och abstrakta system
Symboler och abstrakta system Warwick Tucker Matematiska institutionen Uppsala universitet warwick@math.uu.se Warwick Tucker, Matematiska institutionen, Uppsala universitet 1 Vad är ett komplext system?
Läs merFrämmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merVäxtodlingskonferens Brunnby
Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merHardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merGranens genetik och val av skogsodlingsmaterial Bo Karlsson, SkogForsk
Granens genetik och val av skogsodlingsmaterial Bo Karlsson, SkogForsk Inledning Skogsodlingsmaterialets genetik och framför allt härstamningen (proveniensen) började diskuteras redan i början av 1900-talet.
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merProduktionshöjande åtgärder
Produktionshöjande åtgärder Vad finns i verktygslådan? Undvika skador Föryngring Trädslagsval Förädlat material Konventionell gödsling Dikning/dikesrensning Röjning Gallring Slutavverkningstidpunkt Årlig
Läs mer*****************************************************************
Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment evolution HT12 Datum: 2012-12-21 Tid: 09.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare
Läs merKörsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.
Plantprislista 2018 Jubileumssäck med plantor för framtida generationer Sedan 1938 har Södra arbetat med att skapa förutsättningar för ny skog. Genom tiderna har den enskilde skogsägaren odlat olika trädslag
Läs merI huvudet på en växtförädlare
I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,
Läs merKvalitet från planta till planka
Föryngring framtidstro Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs merGrundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer
Genetiska Algoritmer 1 Grundläggande Idéer 2 3 4 Exempel Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Population av hypoteser Urvalprocess
Läs merVisioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk Anteckningar från en workshop på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, i oktober 2013.
Läs merFörvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön
Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk
Läs merMedia om invigning i Brån
Media om invigning i Brån Ett antal artiklar triggade av invigningen återges nedan: 1. Skogssverige 130925 2. VK 130928 sid 12 3. Skogforsk s nyhetsflöde 131008 4. Sveaskog intraweb De tre senare återges
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS
Läs merDen evolutionära scenen
Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merSyntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),
Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA), februari 2011 (projektnr. 30599-1) 1 Bakgrund I slutet
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merFördjupad dokumentation av statistiken
Andreas Eriksson 2016-04-05 1(12) Fördjupad dokumentation av statistiken Produktion av skogsplantor 2015 JO0313 Varje statistikprodukt inom den officiella statistiken ska åtföljas av en aktuell Beskrivning
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merFördjupad dokumentation av statistiken
Thang Tran 2014-05-15 1(12) Fördjupad dokumentation av statistiken Produktion av skogsplantor 2013 JO0313 Varje statistikprodukt inom den officiella statistiken ska åtföljas av en aktuell Beskrivning av
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merPrislista Södras plantor 2015
Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna
Läs merAvelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merBevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets
Bevarandegenetisk analys för den svenska lantrasen Västgötaspets Mija Jansson 2015-01-12 I det vilda är det viktigt att en art har genetisk variation för att den ska kunna anpassa sig till förändringar
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merPlantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU
Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete Inger Åhman et al. SLU www.plantcommistra.com Allelobios* *En av flera möjliga förklaringar till att sortblandningar kan ha mindre skadegörarproblem Fas
Läs merBiologisk mångfald - inte bara arter. Kerstin Johannesson Göteborgs universitet Tjärnö
Biologisk mångfald - inte bara arter Kerstin Johannesson Göteborgs universitet Tjärnö Atlantlax NILSSON et al. 2001 Mol Ecol Internationellt och nationellt politiskt mål och vision: All biologisk mångfald
Läs merSkogsplantor våren 2015
Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs merFörvaltning av lövträdens genresurs. - anpassning till förändrat klimat och behov
Förvaltning av lövträdens genresurs - anpassning till förändrat klimat och behov Foto: Lars Rytter, Skogforsk FÖRVALTNING AV LÖVTRÄDENS GENRESURS 1 FÖRORD Det har bedrivits växtförädling av lövträd vid
Läs merFramtidens lövskog 15 mars 2013
Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest
Läs merVinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor
Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
Läs merJordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.
Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merÖKAD TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING AV FÖRÄDLADE PLANTOR
ÖKAD TILLGÅNG OCH ANVÄNDNING AV FÖRÄDLADE PLANTOR Bo Karlsson och Ola Rosvall Slutrapport Uppdrag om förbättrat växtodlingsmaterial, Jo2008/1883 Förord I propositionen, En skogspolitik i takt med tiden
Läs merBevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson
Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport Mija Jansson Inavel F = 0.125 Sjuka/friska hundraser, inavel Förlust av genetisk varation: Founder Genom Ekvivalenter 1 FGE Sjuka/friska hundraser,
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merPrislista Södras plantor 2017
Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare
Läs merCell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
Läs merRedogörelse. Från Skogforsk nr Förädlingseffekter i Sveriges skogar. Kompletterande scenarier till SKA-VB 08
Redogörelse Från Skogforsk nr. 1 2011 Förädlingseffekter i Sveriges skogar Kompletterande scenarier till SKA-VB 08 Effects of planting genetically improved seedlings on forest growth and potential harvest
Läs merEffekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?
Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas
Läs merGenmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?
Genmodifierade Träd Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Björn Sundberg Umeå Plant Science Center, SLU A center of excellence in plant- and forest tree research. An innovation platform for the Swedish
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merHur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Läs merUtveckling för Lantmännens växtförädling
Utveckling för Lantmännens växtförädling Annette Olesen SUFs sommarmöte, Alnarp 19 Maj 2016 Växtförädling på Lantmännen Vårt uppdrag är Att förädla nya sorter av jordbruksgrödor för den nord- och centraleuropeiska
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge
NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge Närvarande: Danmark Lars Landbo (LL) Jordbruk/skog Island Sigurdur A. Thrainsson (SAT) Miljö
Läs mer