Rekrytering av äldre medarbetare, en nyckel till framgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekrytering av äldre medarbetare, en nyckel till framgång"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Examensarbete i pedagogik, 15 hp, inom Programmet med inriktning mot personaloch arbetslivsfrågor. Rekrytering av äldre medarbetare, en nyckel till framgång - En kvalitativ studie om att optimera en tivoliverksamhet genom att tillvarata och bevara äldre individers arbetskraft och arbetsvilja. Caroline Hyttring och Caroline Lidholm Handledare: Ulla Sebrant Examinator: Pia-Maria Ivarsson

2 Tack! Med några enkla rader vill vi rikta ett par ord av tacksamhet till människor som funnits vid vår sida och hjälpt oss under uppsatsresans gång. Tack, Ulla Sebrant, vår handledare, för vägledning och tips i vårt uppsatsarbete. Ett stort tack vill vi också rikta till Gröna Lund, företrädesvis till uppsatsens informant Kaj Holmgren, för ovärderlig praktisk hjälp. Tack även till de medverkande respondenterna, utan era utsagor hade denna uppsats inte varit möjlig. Vi vill även tacka våra mentorer Mona Gafvelin och Eva Sundman för råd, stöttning samt inspiration till uppsatsen. Ett stort tack vill vi även rikta till våra nära och kära som kommit med givande synpunkter vid granskning av detta arbete. Sist men inte minst vill vi tacka varandra, utan närvaro av endera parten hade denna uppsats aldrig rotts i land. Uppsala, maj 2011 Caroline Hyttring & Caroline Lidholm

3 SAMMANFATTNING I dagens samhälle finns attityder och fördomar som påverkar synen på äldre individer och därmed också deras deltagande på arbetsmarknaden. Bakom sådana uppfattningar om vad det innebär att bli äldre och vad äldre personer klarar av ligger ofta, medvetna eller omedvetna, känslomässiga föreställningar som också påverkar attityderna till dessa individer som arbetskraft. Att äldre individer har svårt att få ett arbete är ett faktum. I flertalet nutida artiklar uppges att arbetsgivare föredrar yngre individer framför äldre när de ska nyanställa och då med argument som att äldre personer har svårare att lära sig nya saker samt att de inte arbetar lika snabbt och effektivt som de unga. År 2010 påbörjade Gröna Lund en ny satsning inom organisationen, en satsning som inrymde rekrytering av äldre medarbetare. Gröna Lund är till stor del förknippad med yngre personal vilket medför att en sådan satsning, i synnerhet för utomstående, upplevs unik. Gröna Lund hade år 2010 inledningsvis ett mål, att 1 % av samtliga nyanställda skulle vara 50 år eller äldre. Ett procenttal som inför kommande säsong har ökat med fyra procentenheter. En satsning att behålla äldre individer i arbetslivet samt tillvarata deras arbetskraft och arbetsvilja var följaktligen något som fångade uppsatsskribenternas intresse. Uppsatsen är en kvalitativ studie som inrymmer tio intervjuer. Vidare tillämpas i denna uppsats två motivationsteorier; Herzberg tvåfaktorteori samt Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell. Dessutom behandlas teorier samt litteratur kring begreppet och egenskapen social kompetens. Syftet med denna uppsats är följaktligen att studera Gröna Lunds nya koncept vad gäller rekrytering av äldre medarbetare samt att undersöka vilka faktorer som motiverar denna unika åldersgrupp att söka sig tillbaka till parken nästkommande säsong. Denna uppsats uppmärksammar och exemplifierar således en organisation som i sin verksamhet attraherar och engagerar några av samhällets äldre individer. Organisationen ser på mångfald och olikheter som tillgångar, vilket i denna uppsats har visat sig ha positiva inverkningar både för äldre arbetstagare, för deras kollegor samt för organisationen i sin helhet. Vidare tyder uppsatsens resultat bland annat på att de äldre medarbetarna söker sig tillbaka till Gröna Lund för att det är en rolig arbetsmiljö och för att de i sitt dagliga arbete ständigt möter nya människor. Nyckelord: arbetsmotivation, motivation, social kompetens, äldre medarbetare, äldre på arbetsmarknaden.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Val av uppsatsämne Uppsatsskribenternas förförståelse Fortsatt disposition BAKGRUND Tillvägagångssätt för att finna relevant litteratur Äldre individer på arbetsmarknaden Attityder och föreställningar gentemot äldre på arbetsmarknaden Positiva aspekter med att anställa äldre medarbetare Motivation Herzbergs tvåfaktorteori Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell Social kompetens Social kompetens på arbetsmarknaden Sammanfattning av litteraturgenomgång Syfte Frågeställningar Avgränsningar METOD Val av datainsamlingsmetod Kvalitativa intervjuer Urval Sammanställning av respondenternas arbetssituation Tillvägagångssätt Inför intervjuerna Genomförande av intervjuer Bearbetning av material Etiska aspekter Metodproblematik RESULTAT Gröna Lunds satsning på rekrytering av äldre medarbetare Så upplever Gröna Lunds äldre medarbetare satsningen på Varför just jag arbetar på Gröna Lund Mångfald bland medarbetarna Trygghet i arbetsgruppen Anpassning av arbetsförhållanden Generellt svårt för äldre att komma in på arbetsmarknaden Vad som attraherar äldre att arbeta på Gröna Lund Arbetsuppgifterna och om att utvecklas som person Feedback från chefer i alla led En rolig arbetsmiljö... 29

5 5. ANALYS Gröna Lunds nya koncept Vad motiverar äldre individer att arbeta på Gröna Lund Slutsats av analys AVSLUTANDE DISKUSSION Förslag till vidare forskning REFERENSER BILAGA 1. INTERVJUGUIDE INFORMANT BILAGA 2. INFORMATIONSBREV RESPONDENT BILAGA 3. FÖLJEBREV RESPONDENT BILAGA 4. INTERVJUGUDIDE RESPONDENT

6 1. INLEDNING I detta inledande avsnitt kommer val av uppsatsämne att presenteras. Därefter följer en redogörelse för uppsatsskribenternas förförståelse och slutligen kommer uppsatsens fortsatta disposition att tydliggöras. 1.1 Val av uppsatsämne Vi vill påstå att det i dagens samhälle finns många äldre individer vars arbetskraft av olika skäl inte tas tillvara. Enligt vår uppfattning kan det exempelvis bero på att den enskilda individen inte har något arbete, att pensionsåldern har infunnit sig alternativt att sjukdom har bidragit till att ett heltidsarbete inte är möjligt. Att behålla dessa individer i arbetslivet, om de av dem själva är önskvärt, samt att tillvarata deras arbetskraft och breda erfarenheter torde enligt vår mening vara av intresse för både samhälle och företag. Att vi i media idag matas med en bild av äldre individer som gamla gummor och gubbar med vitt hår, skägg och käpp gör dessvärre inte ovan nämnda problematik enklare. Vi vill påstå att en sådan mediabild inrymmer en viss risk att äldre individer kollektivt generaliseras och bedöms utifrån en uppfattning om hur de förväntas vara och inte utifrån deras personlighet och faktiska arbetsvilja. Vi anser att medias bild är missvisande men vi vill påstå att den kan ge en viss förståelse för hur andra människor ser på äldre vilket i sin tur även torde spegla synen på dem av potentiella arbetsgivare på arbetsmarknaden. Gröna Lund är en organisation som år 2010 påbörjade en satsning gällande rekrytering av äldre medarbetare, vilka inrymmer åldern 50 år och uppåt. Att Gröna Lund satsar på ett koncept i vilket de vill anställa äldre medarbetare i sin verksamhet är för oss med bakgrunden av mediabilden och vad som ovan nämnts mycket intressant och bör enligt vår mening också uppmärksammas. I våra ögon är Gröna Lund en organisation som driver en mycket speciell verksamhet vilken vi tidigare har förknippat med yngre personal. Denna föreställning utgör ännu en faktor som gjorde oss intresserade att studera satsningen mer ingående. Då vi hade viss kännedom kring denna satsning, på grund av att den ena uppsatsskribenten arbetar på Gröna Lund, samt intresserar oss för kompetensförsörjning på arbetsmarknaden genom bevarandet av äldres arbetskraft och arbetsvilja var valet av uppsatsämne inte svårt. Ovanstående skäl är bakgrunden till att vi blev nyfikna på vad som är motivet till Gröna Lunds nya satsning och hur denna faktiskt fortskrider i praktiken. Det är även anledningen till att Gröna Lund utsågs till det företag vi närmre ville studera. 1.2 Uppsatsskribenternas förförståelse Att vi har varit två i arbetet med denna uppsats har för oss enbart varit positivt. Då den ena av uppsatsskribenterna arbetar på Gröna Lund och följaktligen hade viss kännedom kring satsningen redan innan denna uppsats skrevs, var det fördelaktigt att den andra 1

7 uppsatsskribenten inte hade inblick i satsningen. Således har givande diskussioner uppkommit under uppsatsresan i vilka uppsatsskribenterna har ifrågasatt varandra, varit varandra behjälpliga när någon av endera parten inte har förstått eller då vi haft skilda meningar. Den ena uppsatsskribentens subjektiva uppfattningar av Gröna Lunds verksamhet har följaktligen i växelverkan med den andre uppsatsskribentens objektiva uppfattningar varit ett framgångsrikt arbetssätt i denna uppsats. Vi har på detta sätt kompletterat varandra på ett mycket bra sätt, lärt oss av varandra och varit behjälpliga varandra, och tillsammans nått det mål vi för fyra år sedan påbörjade strävan emot. Både när jobbiga dagar och när bra dagar har infunnit sig har vi haft varandra, därav är vi glada att vi påbörjade och avslutade denna uppsats tillsammans. 1.3 Fortsatt disposition I uppsatsens nästkommande avsnitt presenteras en litteraturgenomgång av relevanta studier och forskning beträffande äldres situation samt attityder gentemot dem på arbetsmarknaden. I detta avsnitt presenteras även litteratur kring motivation och motivationsfaktorer samt social kompetens. Dessa bakgrundskunskaper kommer att utmynna i uppsatsens syfte samt frågeställningar. Vidare presenteras i avsnitt 3 studiens tillvägagångssätt samt den kvalitativa metod som tillämpats för att uppnå uppsatsens syfte. I nästkommande avsnitt, benämnt resultat, redogörs för de utsagor som framkommit av studiens intervjuer. Därefter följer uppsatsens analys. I detta avsnitt diskuteras och analyseras studiens resultat gentemot uppsatsens litteraturgenomgång. I det avslutande avsnittet, titulerat avslutande diskussion, kommer uppsatsens resultat samt analys att diskuteras i ett vidare perspektiv. Därefter presenteras under denna rubrik förslag till vidare forskning. 2. BAKGRUND I detta avsnitt kommer det tillvägagångssätt vi tillämpat för att finna relevant litteratur till valt uppsatsområde att presenteras. Vidare kommer äldre individers position på arbetsmarknaden att åskådliggöras, så även attityder gentemot äldre på arbetsmarknaden. Vidare diskuteras även positiva aspekter med att anställa äldre individer. I avsnittet presenteras även teoretiska anknytningar, motivation och social kompetens. Avslutningsvis kommer uppsatsens syfte, frågeställningar samt dess avgränsningar att tydliggöras. 2.1 Tillvägagångssätt för att finna relevant litteratur Då vi fick klartecken att skriva vår uppsats på Gröna Lund påbörjades sökning av vetenskaplig litteratur, artiklar samt uppsatser inom relevanta ämnesområden. Vi träffade en bibliotekarie på Uppsala universitet som handledde oss i användningen av lämpliga sökfunktioner såsom Eric, Diva, Disa och Libris. Sökord som användes var bland andra motivation, äldre medarbetare, äldre och arbetsmarknad och åldersdiskriminering. Vi 2

8 stämde i ett tidigt skede även ett möte med våra mentorer från arbetslivet vilka gav oss värdefulla insikter samt perspektiv kring aktuella frågor inom detta område. Under uppsatsresans gång visade det sig att ytterligare relevanta ämnesområden än de som ovan nämnts, det vill säga motivation samt äldre på arbetsmarknaden, var i behov att belysas. Vi fann i växelverkan mellan uppsatsens resultat och bakgrund att en komplettering av begreppet och innebörden av social kompetens även var relevant. Vi tillade således ett avsnitt benämnt social kompetens i vilket samma sökfunktioner som ovan tillämpades för att finna relevant litteratur. Sökord som då användes var social kompetens och sociala förmågor. Sammanfattningsvis har litteraturstudierna inrymt lämplig litteratur samt tidigare skrivna uppsatser och avhandlingar vilka varit oss behjälpliga med information och kännedom kring uppsatsens centrala ämnesområden. Vi har i största mån tillämpat förstahandskällor vid studier av vetenskaplig litteratur, men har sådana inte påträffats, har vi i andra hand nyttjat sekundära källor. Nedan följer en genomgång av den litteratur och de artiklar vilka vi ansåg vara relevanta för denna studie. 2.2 Äldre individer på arbetsmarknaden I dagens svenska moderna samhälle finns en paradox, medellivslängden ökar samtidigt som tiden för deltagande i arbetslivet minskar (Bengtsson & Nilsson, 2004, sid. 11). Resultatet av en sådan paradox är att gruppen äldre i samhället blir större samtidigt som andelen yngre yrkesverksamma minskar. Det är således av stor vikt att ge friska och arbetsföra individer möjligheten att arbeta trots en stigande ålder (Söderqvist & Öberg, 2001). I vägen för en sådan möjlighet föreligger dock i samhället attityder och fördomar som påverkar synen på äldre och därmed också deras roll i arbetslivet. Bakom sådana uppfattningar om vad det innebär att bli äldre och vad äldre personer klarar av ligger ofta, medvetna eller omedvetna, känslomässiga föreställningar som också påverkar attityderna till dessa individer som arbetskraft (Solem, 1996). Tillhörande denna problematik skriver Per Erik Solem (1996) att det finns ytterligare faktorer mot yrkesverksamma äldre individer som breder ut sig i samhället. Han talar om att åldern på den yrkesaktiva delen av befolkningen tenderar att förskjutas uppåt då allt fler vidareutbildar sig och således inträder senare på arbetsmarknaden. Sådana åldersförskjutningar menar han torde kunna bidra till mer positiva attityder gentemot äldre arbetskraft och till ett större intresse för att behålla dem längre. Som alternativ framhåller Solem dock att en sådan åldersförskjutning istället riskerar en effekt av att företag lägger större ansträngning på att anställa unga som övertygas och motiveras att lämna utbildningssystemet i en tidigare ålder Attityder och föreställningar gentemot äldre på arbetsmarknaden Är man jobbsökande och över 50 år är man inte speciellt populär på den svenska arbetsmarknaden (Eriksson, 2010, sid. 1). 3

9 Med detta citat inleds artikeln Företagen vill ha ung arbetskraft i Ingenjören, Sveriges ingenjörers medlemstidning. I samma artikel redogörs för hur alltfler arbetsgivare väljer yngre individer framför äldre när de ska nyanställa och då med argument såsom att äldre personer har svårare att lära sig nya saker samt att de inte jobbar lika snabbt och effektivt som de unga. Enligt undersökningar som Pensionsforum låtit göra tyder också på att arbetsgivare inte vill ha kvar eller inte vill anställa äldre individer (Söderqvist & Öberg, 2001). Sådana resultat stärks ytterligare i en rapport utgiven av Riksförsäkringsverket (2001) i vilken man har studerat arbetsgivares attityder till äldre yrkesverksamma. I rapporten menar sju av tio arbetsgivare att de sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år. Lars Grip (2000) ställer sig emot ovanstående resultat och menar istället att många företagare ser äldre medarbetare som både lönsamma och produktiva. Han tillägger däremot i sitt resonemang att det fortfarande finns mängder av fördomar och föreställningar i fråga om äldre medarbetare. Grip talar om diverse föreställningar som han tillskriver arbetsgivare vilka inte tenderar att anställa äldre. Som exempel nämner han arbetsgivares föreställningar om att äldre individer besitter föråldrad kunskap, att de ställer höga löneanspråk, att de är oflexibla, negativa, tysta, trygghetsstörande samt överlägsna i sin attityd. Till denna diskussion talar Solem (1996) även om att de äldre i samhällsdebatten framstår som ett socialt problem i vilken begreppet äldre associeras med beroende, skröplighet och omsorg. Han menar att begreppet ålder är mycket komplext vilket inte heller låter sig fångas i en entydig definition. Han inrymmer i sitt resonemang en rad olika åldersbegrepp utöver den kronologiska åldern. Några exempel på sådana är biologisk, funktionell eller social ålder. Han nöjer sig inte enbart med dessa utan tillägger även den subjektiva åldern, det vill säga den åldern individen själv upplever sig vara, och poängterar härvidlag att denna ålder i samhället bättre torde tas i beaktning. Åldrande är något som även enligt Börje Nenzén (2001) bättre torde accepteras i samhället, både vad gäller dess positiva aspekter som dess negativa. Det finns många skäl till att de äldre på arbetsmarknaden lämpligen bör beaktas som den tillgång för företag samt för samhället som de alltid har varit eller kunnat vara. Det biologiska åldrandet tillskrivs idag en alltför stor betydelse för den enskilde individens kapacitet och utvecklingsförmåga. Nenzén menar således att åldrandets utveckling bör betraktas som individuell i vilken en rad olika faktorer såsom arvsanlag, livsstil, levnadsförhållanden samt tidigare arbeten, torde inrymmas Positiva aspekter med att anställa äldre medarbetare En föreställning i samhället är att yngre arbetar bättre än äldre. Den engelska undersökningen The Independent Institute for Employment Studies visar dock på motsatsen, nämligen att den äldre arbetskraften på många vis överträffar den yngre. Enligt undersökningen är de äldre medarbetarna mer plikttrogna än sina yngre kollegor, de kommer i tid, är sällan sjuka samt är bättre lämpade för kundkontakt. Av undersökningen att döma har de äldre medarbetarna även mer tid att koncentrera sig på arbetet än sina yngre kollegor (Grip, 2000). En sådan tillskrivning fastställs även i ett delprojekt inom LO s välfärdsprojekt i vilket det tydligt 4

10 framgår att arbetstagarens lojalitet, arbetets betydelse samt samhörighet med arbetsplatsen tenderar att öka med stigande ålder (Hedenmo & Ödling, 2001). Vidare finns det tydliga affärsfördelar kopplade till att rekrytera medarbetare med olika bakgrund och ålder. Richard Branson (2010) talar i en krönika i tidningen Chef om att det är fördelaktigt för organisationer, i takt med att befolkningen i landet generellt blir äldre, att rekrytera fler medarbetare som återspeglar hur åldersstrukturen i landet ser ut i stort. Med detta anser han att det inte enbart är moraliskt rätt att anställa äldre medarbetare, utan att det även är bra för affärerna. Omfattande undersökningar utförda de senaste åren tyder på att variationen bland äldres intellektuella förmåga är större än variationen mellan yngre och äldre. Äldre individer har mer erfarenhet än yngre vilket på en arbetsplats kan vara värdefullt vid hantering av konflikter. De äldre kan även inbringa trygghet, ansvarsfullhet, pondus, förtroende och respekt i arbetsgruppen (Nenzén, 2001). Sådana påståenden styrks i ett samarbetsprojekt mellan Arbetslivsinstitutet Syd och Region Skåne, i vilket Eva Bengtsson och Kerstin Nilsson (2004) i delstudien En kvalitativ studie om medarbetares villkor i arbetslivet inom hälso- och sjukvården, funnit flertalet positiva attityder hos yngre medarbetare gentemot sina äldre kollegor. De yngre medarbetarna beskriver i denna studie att de äldre kollegorna bidrar till en spridning av ett lugn samt till en trygghet i det dagliga arbetet. De säger sig även uppleva att de äldre medarbetarna bättre, genom sin erfarenhet, kan bedöma och prioritera åtgärder vid uppkomna situationer. I studien ställer sig även de yngre medarbetarna positiva till åldersblandning på arbetsplatsen i vilken de menar att det förekommer ett fruktbart utbyte mellan de yngres nya kunskaper och de äldres erfarenheter. Således anser de yngre medarbetarna att de äldre genom sin erfarenhet kan förmedla meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i det dagliga arbetet. Sammanfattningsvis finns det ett flertal föreställningar kring äldre individer samt deras arbetskapacitet som är direkt felaktiga. En ökad ålder tycks i de flesta fall enligt Solem (1996) inte försämra individers förmåga att utföra sitt arbete. Arbetsprestationen verkar snarare vara förenad med förhållanden som exempelvis uppgiftens art, möjligheten till utbildning samt individens hälsa. Följaktligen finns det ett flertal positiva faktorer ur en arbetsgivares synvinkel att anställa äldre individer. Som avslutande exempel nämner Solem en organisations möjligheter att tjäna på en rimlig åldersbalans i arbetsstyrkan samt att rekryteringar av äldre medarbetare kan gynna mångfalden på en arbetsplats där yngre till störst del är representerade. Avslutningsvis menar Philip Ackerman och Ruth Kanfer (2004) att den amerikanska arbetskraften år 2010 till hälften skulle bestå av individer vilka är 45 år fyllda eller äldre. Således har äldre arbetskraft även börjat uppmärksammats i USA och inställningen till att omskola, motivera och behålla äldre arbetstagare har förändrats. För att knyta an detta avsnitt till det nästkommande påpekar Ackerman och Kanfer också att det är de äldres motivation att arbeta som nutida arbetsgivare i högre grad torde uppmärksamma snarare än att till större del se till de enskilda, äldre individernas kronologiska ålder. 5

11 2.3 Motivation Motivation är en psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål (Nationalencyklopedin). Ovanstående citat är Nationalencyklopedins benämning på begreppet motivation. I litteraturen har vi urskiljt en stor massa av information och teorier kring ämneskategorin och vi kommer i det följande presentera två av dessa, Herzbergs tvåfaktorteori samt Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell. Båda teorierna belyser perspektiv på hur människan motiveras i sitt arbete, vilket också är anledningen till att just dessa två teorier valdes att närmre belysas Herzbergs tvåfaktorteori I den moderna organisationspsykologin skiljer Geir Kaufmann och Astrid Kaufmann (2005) mellan behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristikamodeller ifråga om motivationsteorier. Den sistnämnda berör motivationselement i själva arbetet och kan hänföras till att kartlägga vilka faktorer i själva arbetssituationen som fungerar motiverande respektive icke motiverande. En av dessa arbetskaraktäristikamodeller hänförs till Frederick Herzberg vilken är välkänd för benämningen tvåfaktorteorin. Herzberg upptäckte, efter att ha ställt sig frågan om vad individer vill få ut av sitt arbete, vissa specifika faktorer på arbetsplatsen som bidrog till arbetstillfredsställelse hos individen. I en omfattande studie intervjuade han hundratals arbetare och bad dem svara på frågor kring trivsel samt vantrivsel i arbetet. Resultatet som framgick var att när en individ var nöjd med sin arbetssituation beskrev individen ofta faktorer som var relaterade till dennes arbetsuppgifter och till händelser i arbetet vilka denne utfört framgångsrikt. Herzberg valde att benämna dessa faktorer motivationsfaktorer. Vantrivsel på arbetet förklarade Herzberg, utifrån undersökningens resultat, snarare med omkringliggande faktorer vilka Herzberg valde att kalla hygienfaktorer. Sådana faktorer kunde han således inte sammankoppla med det utförda arbetet i sig (Herzberg, Mauser & Snyderman, 1999). I fråga om hygienfaktorer menar Herzberg att dessa återfinns i fysiska och sociala arbetsförhållanden, löneförhållanden, status samt arbetstrygghet. Vidare menar han att när dessa faktorer är tillfredställda uppstår inte vantrivsel. Med andra ord utövar hygienfaktorer sin effekt genom frånvaro av negativa arbetsbetingelser. Följaktligen kan hygienfaktorer generera vantrivsel om de saknas, men inte trivsel om de förekommer. Olikt Herzberg menar Kaufmann och Kaufmann (2005) att hygienfaktorer istället utgörs av faktorer som påverkar nivån av otillfredsställelse. De menar således att motivationsfaktorer å sin sida syftar till att skapa trivsel i den mån de finns till hands, att de är gynnsamma om de har en aktiv och främjande effekt på tillfredsställelsen och produktiviteten. Däremot menar Herzberg att motivationsfaktorerna inte skapade vantrivsel om de saknades, utan snarare att avsaknaden av dem bidrog till ett neutralt tillstånd utan att påverka tillfredsställelsen. 6

12 2.3.2 Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell En modell vilken har sin grund i Herzbergs tvåfaktorteori är den arbetskaraktäristika modellen vilken på 1970-talet utvecklades av Richard Hackman och Greg Oldham (1980). Denna modell beskriver hur arbetstillfredsställelse kan utvecklas inom ett arbete. Enligt modellen kan specifika arbetsförhållanden bidra till ökad motivation, prestation samt tillfredsställelse bland arbetstagarna. Exempelvis menar Hackman och Oldham att trivsel på arbetsplatsen leder till en bra prestation, som i sin tur skapar en tillfredsställelse och hög inre motivation. För en ökad arbetstillfredsställelse belyser Hackman och Oldham (1980) tre tillstånd vilka för individen är betydelsefulla att erfara i sitt arbete. Dessa tillstånd är meningsfullhet av arbetsuppgifter, ansvar för samt kännedom kring arbetsuppgiftens resultat. I fråga om meningsfullhet av arbetsuppgifter innefattar detta tillstånd att arbetet är betydelsefullt för medarbetaren samt att medarbetarens egna värderingar kan likställas med det arbete som denne utför. Ett personligt ansvar för resultatet inbegriper att medarbetaren lättare kan känna sig stolt över sin prestation vilket enligt Hackman och Oldham är av betydelse för arbetstillfredsställelsen. Slutligen gällande kännedom kring arbetsuppgiftens resultat inrymmer detta tillstånd att medarbetaren kan uppfatta resultatet samt begripa om det är bra eller dåligt. Detta resulterar att medarbetaren får en förståelse för hur dennes personliga prestationer kan påverka arbetsuppgifternas resultat. För att en medarbetare skall ha möjlighet att erfara dessa tre tillstånd lägger Hackman och Oldham (1980) speciell vikt vid fem specifika egenskaper. Till att börja med är variation av färdighet en av dessa. Med variation av färdighet syftar de på i vilken grad medarbetaren har möjlighet att nyttja olika färdigheter i utförandet av sina arbetsuppgifter. Uppgiftens identitet är ytterligare en egenskap. Denna belyser medarbetarens möjlighet att se helheten i sina arbetsuppgifter. Följaktligen skapas en meningsfullhet då medarbetaren har möjlighet att genomföra en hel arbetsprocess från början till slut och inte enbart en del av den. Vidare är uppgiftens betydelse en egenskap vilken de menar bidrar till medarbetarens möjlighet att erfara ovan nämnda tre tillstånd. Denna egenskap berör huruvida medarbetarens arbete har betydelse för konsumenternas liv eller välbefinnande. Autonomi är den fjärde egenskapen Hackman och Oldham belyser. Med autonomi menar dem medarbetarnas möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter samt sin arbetssituation. Den femte och sista egenskapen är feedback. Denna egenskap illustrerar vikten av feedback för genomförda arbetsuppgifter samt arbetsprestationer. Feedback är således av stor vikt för att öka medarbetarnas motivation och hjälper dem samtidigt att lära av sina erfarenheter. Nedan följer en modell av Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell. 7

13 Egenskaper Tillstånd Resultat Variation av färdighet Uppgiftens identitet Meningsfullhet av arbetsuppgifter Ökad arbetsmotivation Uppgiftens betydelse Autonomi Ansvar för arbetsuppgiftens resultat Ökad prestation Feedback Kännedomen kring arbetsuppgiftens resultat Ökad tillfredsställelse Figur 1. Modellen är en modifikation av Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell. 2.4 Social kompetens Social kompetens är ett mångtydigt begrepp. Daniel Goleman skriver tillsammans med Dalai Lama (2000) om begreppet som en individs kompetens vilken bestämmer hur väl denne kan hantera relationer med andra i sin omgivning. I begreppet inrymmer de bland annat; att ha känsla för andra individers känslor och perspektiv, att urskilja och tillgodose kunders behov, att verka för nyttiga relationer, att arbeta med andra för gemensamma mål, att se mångfalden som en möjlighet samt att samverka med olika slags människor. Vidare påpekar de att social kompetens i systemet av emotionella färdigheter inte är en förmåga som är genetiskt fastställd och inte heller att den utvecklas i den tidiga barndomen. De menar istället att förmågan och sådana egenskaper i större utsträckning tycks vara ett resultat av lärande vars förmåga utvecklas under livets förlopp. I sitt resonemang talar de om att en individ erhåller en bättre social förmåga då denne blir skickligare på att hantera sina egna känslor och impulser samt vid tillfällen då de motiverar sig själva och förbättrar sin empati. Således kan en individ öka sin sociala kompetens alltefter denne erfar nya upplevelser samt tillskriver sig fler lärdomar (Goleman & Lama, 2000). Ett ytterligare perspektiv talar Anders Persson (2003) om då han övergripande ser på social kompetens som människors samspel. Persson menar att människan är en social varelse som lever i samhällen där enskilde individen drar nytta av samarbete med andra människor. I sitt resonemang innefattar social kompetens således sättet som individer förhåller sig till det sociala klimatet, det vill säga en förmåga att kunna samspela med andra. Följaktligen har han valt att definiera begreppet som; Individens förmåga att hantera relationer mellan sig själv, de andra och samhället (Persson, 2003, sid. 178). Med denna definition som bakgrund menar Persson dock att denna förmåga även är avhängig kontexten. Således förklarar han social kompetens som även utgörande en situations- och klimatvariabel och inte enbart en individvariabel. I det sociala klimat i vilken förutsättningarna för socialt samspel är goda kan social kompetens nästintill tas för givet. En viktig aspekt av social kompetens är följaktligen den övergripande förmågan att kunna fungera i grupp. 8

14 2.4.1 Social kompetens på arbetsmarknaden I en undersökning, utförd i ett samarbete mellan tidskriften Du & jobbet (Ländin, 2000) och Centrum för personal och utveckling, säger flertalet olika personalchefer varierande att begreppet social kompetens i rekryteringssammanhang står för egenskaper såsom trevlig, glad, utåtriktad, driftig och representativ. Vidare säger en deltagare i studien att hon i första hand tänker på en individs samarbetsförmåga samt en persons förmåga att hantera kontakt med många olika typer av människor. Utsagorna i undersökningen är skiftande vilket tyder på en oenighet kring begreppets innebörd samt betydelse för olika organisationer. Vidare menar flertal forskare att det rådande samhället även ställer nya krav på individerna. Individer bedöms inte längre enbart efter hur skarpsinnade de är, efter deras utbildning eller besittande sakkunskap, utan skattas även efter hur de uppträder både enskilt och socialt tillsammans med andra. Det är med denna bakgrund Goleman & Lama (2000) försöker påvisa att social kompetens idag både torde vara viktigare och även kan verka mer framgångsrikt, för både den enskilda individen och även för organisationer. Att Sverige tidigare var ett mer homogent land i vilket det rådde en annan arbetsmarknad med specialiserade uppgifter och i vilket kollektivet beaktades, förklarar de som ett av skälen till att det då inte ställdes lika stora krav på den enskilda individens sociala kompetens. Idag är Sverige ett land som präglas av friare, mer flexibla arbetsuppgifter samt ett samhälle med internationella influenser vilket har förändrat vilka förmågor som uppskattas. Vidare har social kompetens blivit en mer central egenskap i rekryteringssammanhang då kundkontakt på arbetsplatser har ökat samt att organisationers arbetstagare alltmer arbetar i grupp (Ländin, 2000). I artikeln Varning för sociala personer (2010) skriver Sören Viktorsson och Cecilia Norrby om problematiken kring den sociala kompetensens framfart på arbetsmarknaden. I denna artikel varnar Liisa Keltikangas-Järvinen för alltför sociala personer i organisationer. I sitt resonemang skiljer hon mellan socialitet, en medfödd förmåga vilken hon sammanför med en individs temperament, och sociala förmågor. En social förmåga menar hon istället är något vi lär oss från barnsben och vidare genom livet, en förmåga som således gör att den enskilda individen genom livets gång lär sig att behärska sociala situationer. Keltikangas-Järvinen menar att arbetsgivare i alltför hög grad har lärt sig dyrka dem båda i vilket hon säger att det inte enbart är felaktigt, utan att det även kan vara skadligt med alltför många sociala personer. I resonemanget menar hon att det finns en risk i att arbetstagarna kommer att prata och skvallra i stället för att sköta det som de faktiskt är anställda att göra. Avslutningsvis finns det som ovan nämnts flertal åsikter och definitioner om vad social kompetens är samt även delade meningar kring vilken nytta sådana egenskaper har i arbetssammanhang. Vi kommer i vår vidare analys och diskussion ta hänsyn till samtliga perspektiv och således belysa begreppet utifrån uppsatsens resultat. 9

15 2.5 Sammanfattning av litteraturgenomgång Den övergripande litteraturöversikten ovan tar upp ett flertal aspekter vilka vi med bakgrund av uppsatsens syfte vill studera närmre. De aspekter vi menar är av vikt att betona och som fortsättningsvis kommer att utgöra en central betydelse i uppsatsen är följande: Det finns i dagens samhälle attityder och fördomar som påverkar synen på äldre individer vilka kan bidra till att dessa individer inte ges utrymme på arbetsmarknaden. Allt fler arbetsgivare väljer yngre personer framför äldre när de ska nyanställa. En engelsk undersökning framhåller att den äldre arbetskraften på många sätt överträffar den yngre. Till exempel visade undersökningen; att de äldre arbetstagarna är mer plikttrogna än sina yngre kollegor, de kommer i tid, är sällan sjuka, är bättre lämpade för kundkontakt samt att de har mer tid att koncentrera sig på arbetet. Herzberg nämner specifika faktorer på arbetsplatsen vilka bidrar till arbetstillfredsställelse. Han kategoriserar dessa i motivationsfaktorer samt hygienfaktorer. Enligt Hackman och Oldhams arbetskaraktäristika modell kan specifika arbetsförhållanden bidra till ökad motivation, prestation samt tillfredsställelse bland arbetstagarna. Begreppet social kompetens är mångtydigt då definitionen bland annat kan inrymma en individs förmåga att urskilja och tillgodose kunders behov samt även förmågan att samspela med andra människor. Social kompetens har blivit en alltmer central egenskap i rekryteringssammanhang. Genom ovanstående litteraturgenomgång har det åskådliggjorts att det finns vissa svårigheter för äldre individer att återvända in i arbetslivet. Yngre individer har många gånger företräde framför en äldre individ trots att forskning har visat på att äldre arbetskraft på många vis överträffar den yngre. Gröna Lund är en organisation som går emot en sådan tendens när de satsar på rekrytering av äldre medarbetare. Med litteraturgenomgången som bakgrund ansåg vi således att en närmare studie gällande Gröna Lunds satsning var av stor relevans. Detta för att belysa äldre individers arbetsvilja samt även uppmärksamma en organisation som satsar på denna målgrupp. Vidare är vi i denna studie även intresserade av att undersöka vad som motiverar de äldre att arbeta på en arbetsplats likt Gröna Lund, vilket intresse också har mynnats ut i uppsatsens syfte samt dess frågeställningar. 10

16 2.6 Syfte Med denna uppsats har vi som avsikt att studera och uppmärksamma en organisation som handlar mot de rådande föreställningar som finns om äldre individer på arbetsmarknaden. Vidare är intresset från vår sida att undersöka vad som inom denna organisation motiverar de äldre att arbeta på en sådan arbetsplats. Den organisation som kommer att studeras är tivoliverksamheten Gröna Lund. Syftet med denna uppsats är följaktligen att studera Gröna Lunds nya koncept vad gäller rekrytering av äldre medarbetare samt att undersöka vilka faktorer som motiverar denna unika åldersgrupp att söka sig tillbaka till parken nästkommande säsong. 2.7 Frågeställningar Vi har i den här studien utgått ifrån följande frågeställningar. Vilka är motiven till att Gröna Lund satsar på att rekrytera äldre medarbetare? Vad bidrar äldre medarbetare med i Gröna Lunds verksamhet? Vad motiverar äldre individer att arbeta på Gröna Lund? Anledningen till att dessa frågeställningar för uppsatsen blev aktuella beror delvis på att vi eftersträvade information kring Gröna Lunds satsning. Detta med tanke på den problematik kring rekrytering av äldre medarbetare som vi uppmärksammat i uppsatsens bakgrund. Vidare ville vi fördjupa oss i de äldre medarbetarnas subjektiva tankar kring satsningen, vad de kan bidra med i Gröna Lunds verksamhet samt vad som attraherar dem att arbeta där. 2.8 Avgränsningar Genomgående i uppsatsen har vi tillämpat begreppen motivation samt arbetsmotivation som likställda varandra. Begreppen används av Herzberg samt av Hackman och Oldham i deras teorier. Då deras teorier övergripande har arbetsmotivation som innehåll har vi valt att tillämpa båda begreppen med denna innebörd. Vi har studerat Gröna Lund som verksamhet, således kan vi inte uttala oss om andra organisationer på arbetsmarknaden som tillämpar liknande satsningar. Vi har valt att genomföra intervjuer med äldre medarbetare vilka arbetade på Gröna Lund år 2010 samt sedan har sökt tillbaka till årets säsong. Anledningen till att vi valde specifikt dessa individer har sin grund i att vi ville träffa personer som arbetat på Gröna Lund och således har erfarenhet om arbetet och verksamheten. Varför vi även intervjuade individer vilka ämnade arbeta kommande säsong var då vi i vårt syfte inrymmer arbetsmotivation, med andra ord en vilja att arbeta på denna arbetsplats. Härvidlag har vi i denna uppsats utelämnat de äldre individer som inte har sökt anställning inför den kommande säsongen. Vidare har vi även valt att utelämna ett könsperspektiv. Detta för att vi inte finner könsperspektivet relevant för uppsatsens huvudsakliga syfte. 11

17 De respondenter vi har intervjuat har samtliga arbetat med vad som Gröna Lund kallar allmänna tivolitjänster. Sådana befattningar innebär exempelvis tjänster som entrévärd, fastfoodvärd, kassavärd, attraktionsvärd samt spel- och lotterivärd. Inom ramen för detta arbete har frågeställningar som rör Gröna Lunds nya koncept samt motivationsfaktorer behandlats. Således har specifika begrepp och teorier vilka rör detta specifika område valts ut för att illustrera resonemanget. Bland annat har vi valt att utgå ifrån Herzbergs samt Hackman och Oldshams teorier beträffande arbetsmotivation. Detta har medfört en faktabegränsning och följaktligen har andra tänkbara perspektiv, ämnesområden samt övriga aspekter utelämnats. 3. METOD I följande avsnitt kommer det tillvägagångssätt som har tillämpats för att uppnå uppsatsens syfte att presenteras. I avsnittet ingår följaktligen en presentation av studiens metod och urval, motiveringar av dessa metodologiska val samt en redogörelse för vilka etiska överväganden som i uppsatsarbetet har tillämpats. Avsnittet avslutas med en kritisk diskussion kring uppsatsens metod och tillvägagångssätt. 3.1 Val av datainsamlingsmetod Uppsatsens syfte inrymmer att förstå, förklara samt beskriva en företeelse genom att granska den vilket medfört att vi har nyttjat den kvalitativa forskningsmetoden. En sådan forskningsprocess har som fördel att den innehåller ett stort mått av flexibilitet, öppenhet samt dynamik vilket ger utrymme för variationer (Backman, 2010). En annan fördel är att ett kvalitativt arbetssätt ger en god grund för att förstå konkreta skeenden då en kvalitativ undersökning kännetecknas av att vara avgränsad och till att åsyfta studier av en specifik miljö (Repstad, 2007). I denna uppsats åsyftar vi således att erhålla en förståelse för syftet med Gröna Lunds nya satsning samt vad som motiverar äldre medarbetare att arbeta på denna arbetsplats. Med detta som bakgrund valde vi att tillämpa kvalitativa intervjuer i denna studie Kvalitativa intervjuer I denna uppsats har vi tillämpat den kvalitativa forskningsintervjun vilken Kvale beskriver som ett sätt att: /.../ förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna (Kvale, 2009, sid. 17). En halvstrukturerad kvalitativ intervju är enligt Kvale (2009) en intervjuform som kan liknas med ett vardagssamtal, den inbegriper dock ett syfte samt en specifik teknik. Således är intervjun inte ett öppet samtal men inte heller ett slutet frågeformulär. Intervjun utförs istället 12

18 utifrån en intervjuguide som innehåller specifika teman och förslag på frågor. Detta är ett sätt för forskaren att söka förståelse för teman i intervjupersonens livsvärld ur individens egna perspektiv. Vidare menar Kvale att den kvalitativa intervjun är ett tillvägagångssätt för att erhålla beskrivningar, skillnader och variationer i ett fenomen som speglar den kvalitativa mångfalden. Följaktligen är det enligt Kvale specifika situationer och handlingar som eftersträvas och inte allmänna åsikter. Med bakgrund av denna beskrivning ansåg vi att den kvalitativa intervjun lämpades väl för uppsatsens syfte samt dess frågeställningar. Kvales beskrivning av den kvalitativa intervjun har hjälp oss under uppsatsresans gång. Dels vad gäller skapandet av intervjuguiden men också under intervjutillfällena då vi tillämpade Kvales tankar. Exempelvis utformade vi uppsatsens intervjuer samt intervjuguidens frågor relativt öppna för att således kunna erhålla mer varierande svar. Vidare samtalade vi kring de teman som vi upprättat och nyttjade intervjufrågorna mer som stöd i samtalet. Vid vissa tillfällen kan forskaren i tillämpning av en kvalitativ metod göra åtskillnad mellan informant och respondent som intervjuperson. Repstad (2007) särskiljer dem utifrån vilket syfte de har för det vetenskapliga arbetet. Han förklarar en informant som en intervjuperson som uppger objektiv faktabaserad information om specifika händelser. Respondenten berättar istället sin högst personliga uppfattning om händelser i olika situationer. I denna uppsats har vi valt att särskilja mellan informant och respondent av den anledning att informationen från uppsatsens informant bestod av objektiv fakta i vilken utsagan utelämnade subjektiva föreställningar. Detta till skillnad från de respondenter som deltagit i studien, vilka skildrar sin subjektiva uppfattning beträffande sin egen anställning på Gröna Lund. 3.2 Urval I vår studie har vi genomfört tio intervjuer. Anledningen till att vi valde att intervjua specifikt dessa tio individer förklaras med bakgrund till uppsatsens syfte, det vill säga att studera Gröna Lunds nya koncept vad gäller rekrytering av äldre medarbetare samt att undersöka vilka faktorer som motiverar denna unika åldersgrupp att söka sig tillbaka till parken nästkommande säsong. För att erhålla kännedom kring Gröna Lunds syfte med att anställa äldre medarbetare 1 intervjuades inledningsvis Gröna Lunds rekryteringschef, Kaj Holmgren 2. Då det är Holmgren som är en av upphovsmännen till Gröna Lunds satsning gällande rekrytering av 1 Då Gröna Lunds satsning avser äldre medarbetare i vilket individer med åldern 50 och uppåt inbegrips har vi i det följande valt att göra detsamma. Med äldre medarbetare åsyftar vi således fortsättningsvis medarbetare vilka är 50 år fyllda eller äldre. 2 Kaj Holmgren har givit sitt medgivande att uppges vid namn i denna uppsats. På Gröna Lund finns enbart en rekryteringschef vilket, om ej medgivande hade givits, hade medfört att vi i uppsatsen fått tillämpa ett fiktivt namn samt befattning då hans identitet ej hade kunnat skyddas på annat vis. Då Holmgren är upphovsmannen bakom satsningen valde vi efter hans medgivande således att benämna honom vid namn och befattning. 13

19 äldre medarbetare föll det sig naturligt att han var den person som erhöll mycket och lämplig information kring detta koncept. Således är det rekryteringschefen som har varit uppsatsens informant och som följaktligen bistått med faktamaterial till avsnitt 4.1; Gröna Lunds satsning på rekrytering av äldre medarbetare, vilket behandlar varför en sådan satsning implementerats i Gröna Lunds organisation. Då Gröna Lunds satsning berör rekrytering av äldre medarbetare blev det följaktligen aktuellt att undersöka denna ålderskategori. Vidare är uppsatsens syfte att undersöka vilka faktorer som motiverar de äldre medarbetarna att söka sig tillbaka till parken nästkommande säsong. Av denna anledning hade vi som avsikt att intervjua medarbetare som innan sista mars i år sökt tillbaka till säsongen år Urvalet av respondenter blev således medarbetare som arbetade på Gröna Lund år 2010, som sökt tillbaka till säsongen år 2011 och som arbetar inom allmänna tivolitjänster. Samtliga av dessa tolv individer kontaktades Sammanställning av respondenternas arbetssituation Huvudsysselsättning då individen inte arbetar på Gröna Lund Pensionär Pensionär Avtalspensionär Avtalspensionär samt arbetar extra som konsult Arbetar med annat under vintersäsong Arbetar med annat under vintersäsong och reser Arbetslös/ vikarie på annat jobb Arbetslös/ frilansare Tidigare säsonger på Gröna Lund Arbetslös Huvudanledning till att individen sökte arbete på Gröna Lund första säsongen denne arbetade där Önskade att prova på något nytt Arbetade på Gröna Lund på 60- och 70- talet För att förverkliga en barndomsdröm. Önskade att prova på något nytt Var arbetssökande Var arbetssökande Var arbetssökande Var arbetssökande Önskade att prova på något nytt Figur 2. Översikt av uppsatsens respondenter. Respondenternas huvudsysselsättning då de inte arbetar på Gröna Lund skiljer sig åt. Av uppsatsens respondenter är två stycken pensionärer, ytterligare två är avtalspensionärer medan resterande är arbetslösa alternativt har annat arbete under vintersäsongen. Flertalet respondenter arbetade sin första säsong på Gröna Lund år Vidare har en respondent arbetat sedan säsongen år 2009 och en respondent har arbetat 13 tidigare säsonger. Huvudanledningen till att de arbetslösa samt att de som arbetar med annat under vintersäsongen sökte till Gröna Lund första säsongen de arbetade där var att de behövde ett arbete och följaktligen en inkomst. Vidare önskade ett flertal respondenter att prova på något nytt arbete som frångick vad de tidigare arbetat med. En ytterligare respondent menar att hon sökte till Gröna Lund för att förverkliga en barndomsdröm. I uppsatsens resultatdel har vi valt att benämna studiens respondenter med siffror för att särskilja utsagorna samt att för läsaren påvisa att samtliga utsagor tagits i beaktning. 14

20 3.3 Tillvägagångssätt Uppsatsarbetet inleddes med ett flertal diskussioner kring val av ämnesområde. Valet av uppsatsområde fastställdes relativt snabbt då båda uppsatsskribenterna var intresserade av äldre medarbetares arbetssituation samt arbetsvilja. Vi hade sedan tidigare viss kännedom kring Gröna Lunds satsning gällande rekrytering av äldre medarbetare. Anmärkningsvärt i detta resonemang är att vi enbart hade vetskap om att satsningen förekom på Gröna Lund, utan vidare kännedom kring dess syfte samt fortlöpning i praktiken. Denna satsning intresserade oss och av denna anledning kontaktade vi Gröna Lunds rekryteringschef. Vi fick mer information kring satsningen vilket resulterade i att vi närmare ville studera detta nya koncept. Följaktligen är uppsatsen skriven på vårt initiativ utan direkt påverkan av Gröna Lund Inför intervjuerna Då vi inte hade möjlighet att erhålla offentliga dokument eller protokoll om Gröna Lunds satsning på grund av sekretess valde vi inledningsvis att genomföra en intervju med rekryteringschef Kaj Holmgren. Vi upprättade en intervjuguide (se bilaga 1) utifrån olika teman med underliggande frågor. För att få större vetskap kring Gröna Lund och de säsongsanställda som arbetar där inleddes intervjuguiden med frågor gällande detta. Vidare ställdes frågor kring målgruppen äldre medarbetare. Detta för att erhålla bakgrundsinformation om de äldre medarbetarna samt vad de arbetar med och huruvida dessa individer eventuellt skiljer sig från de yngre som anställs. Avslutningsvis, för att få en förståelse kring motivet till Gröna Lunds nya koncept, upprättade vi i intervjuguiden frågor gällande bakgrunden till att denna satsning påbörjades. Vidare inrymde intervjuguiden frågor kring syftet med denna satsning, vad de äldre tillför i parken och vad Gröna Lund eftersöker hos de äldre individer som rekryteras. Då vi utsett vilka av Gröna Lunds medarbetare som för uppsatsens syfte var mest intressanta (se Urval 3.2) mailade Gröna Lund inledningsvis ut det informationsbrev (se bilaga 2) vi sammanställt till denna urvalsgrupp. Genom detta informationsbrev erhöll individerna i urvalsgruppen information kring uppsatsen samt en kort enkät. Anledningen till varför vi bifogade en kort enkät var för att erhålla en bakgrund samt för att få en överblick över samtliga äldre medarbetare i uppsatsens urval och således potentiella respondenter. I informationsbrevet bad vi individerna att maila svaret på enkäten till våra personliga mailadress. Således kunde vi fortsättningsvis lättare komma i kontakt med dem utan bundenhet till Gröna Lund. Enkäten introducerades med några korta frågor om respondenternas bakgrund samt huvudsysselsättning och avslutades med frågor gällande individens anställning på Gröna Lund. Vidare ställdes en fråga huruvida individen skulle ställa sig positiv till att medverka i en personlig intervju. Vi erhöll inom tre dagar svar på informationsbrevet samt medföljande enkät från fem av de äldre medarbetarna. En påminnelse mailades ut efter en vecka vilket bidrog till att ytterligare sex svarade. Således blev svarsfrekvensen elva svar av tolv möjliga. Åtta av dessa individer 15

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer