Verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse"

Transkript

1 Årsredovisning 2006 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2006 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året samt framtidsutsikter, Resultatrapporten som innehåller bokslutet för EIB-gruppen, EIB, Cotonouinvesteringsanslaget, förvaltningsfonden för FEMIP och EIF, tillsammans med tillhörande bilagor, Den statistiska rapporten som innehåller en förteckning över bankens finansierade projekt och genomförda upplåning under 2006 tillsammans med en förteckning över EIF:s projekt. Den innehåller även översiktstabeller för 2006 och för de senaste fem åren. Bifogade cd-rom innehåller information från alla tre delar samt elektroniska versioner på tillgängliga språk. Årsredovisningen finns också på bankens webbplats E u r o p e i s k a i n v e s t e r i n g s b a n k s g r u p p e n

2

3 Verksamhetsberättelse 2006 EIB-gruppen Innehåll Nyckeltal för EIB-gruppen 4 EIB-gruppen: Förenklad balansräkning 5 Presidentens översikt 6 Bankens verksamhetsplan för perioden EIB-gruppens verksamhet Balanserad utveckling av Europeiska unionen 13 Stöd till innovation 17 Miljömässig hållbarhet 22 TEN: transportnät för Europa 28 Stöd till små och medelstora företag 32 Hållbar, konkurrenskraftig och säker energi 35 Förberedelser för Europeiska unionens utvidgning 38 Grannländer i söder och öster 43 Stöd till partnerländer 48 Upplåning: en strategi som ger kunder mervärde 54 Bankens ledning 58 Ett konstruktivt samarbete med EU-institutionerna och övriga finansinstitut 59 Öppenhet och redovisningsskyldighet 61 EIB:s arbetssätt och personal 66 EIB:s stadgeenliga organ 68 EIB:s direktion 70 EIB:s organisationsplan 71 EIF:s stadgeenliga organ 76 EIB-gruppens adresser 78

4 EIB-gruppen 4 Verksamhetsberättelse 2006 Nyckeltal för EIB-gruppen Europeiska investeringsbanken Verksamheten under 2006 (miljoner euro) Avtalade lån I Europeiska unionen I partnerländerna Beviljade projekt I Europeiska unionen I partnerländerna Utbetalningar Ur bankens egna medel Ur budgetmedel 267 Upplånade medel (före swappar) (1) I gemenskapsvalutor I andra valutor Situationen den Utestående Lån ur bankens medel Garantier 68 Finansiering ur budgetmedel Lång-, medel- och kortfristig upplåning Eget kapital Balansomslutning Årets resultat Tecknat kapital varav inbetalt och att inbetalas Europeiska investeringsfonden Verksamheten under 2006 (1) Upplånade medel inom ramen för det godkända upplåningsprogrammet för 2006, som inkluderar upplåningen på 2,9 miljarder euro som genomfördes under (2) Till detta tillkommer kapitalfonderna NEOTEC och Dahlia som investerar i flera riskkapitalfonder för vilka det finns separata mekanismer där EIF bidrar med 50 miljoner euro respektive 75 miljoner euro (RCM och EIF). Avtalade transaktioner Riskkapital (34 fonder) 688 (2) Garantier (54 transaktioner) Situationen den Portfölj Riskkapital (244 fonder) (2) Garantier (188 transaktioner) Eget kapital 694 Balansomslutning 771 Årets resultat 49 Tecknat kapital varav inbetalt 400

5 E u r o p e a n I n v e s t m e n t B a n k G r o u p Verksamhetsberättelse EIB-gruppen EIB-gruppen: Förenklad balansräkning Per den 31 december 2006 (i tusentals euro) Annual Report 2006 Volume II Financial Report Årsredovisning 2006 TILLGÅNGAR Finansförvaltning, tillgodohavanden hos centralbanker, postgiro Statsskuldväxlar som är belåningsbara i centralbanker Fordringar på kreditinstitut a) betalbara på anfordran b) andra fordringar c) utlåning Utlåning till allmänheten a) utlåning b) särskilda avsättningar Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning a) från offentliga emittenter b) från andra emittenter Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Övriga tillgångar a) övriga fordringar b) positiva nyanskaffningsvärden Tecknat kapital och utestående reserv, infordrat men ej betalt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut a) betalbara på förfallodagen eller efter avisering Skulder representerade av emitterade värdepapper a) omsättningsbara obligationer och andra skuldebrev b) övriga Övriga skulder a) övriga skulder b) övrigt c) negativa nyanskaffningsvärden Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar a) personalens pensionsfond TOTALT SKULDER Kapital tecknat ej infordrat Koncernreserver a) reservfond b) andra reserver Avsatta medel för mekanismen för strukturerad finansiering Avsatta medel för riskkapitaltransaktioner Reserv för generella kreditrisker efter avsättningar Årets resultat: före avsättningar för generella kreditrisker Avsättningar för generella kreditrisker Resultat att avsätta TOTALT EGET KAPITAL TOTALA TILLGÅNGAR TOTALT SKULDER OCH EGET KAPITAL

6 EIB-gruppen 6 Verksamhetsberättelse 2006 Presidentens översikt Inför 50-årsfirandet baserade EIB sin verksamhet för 2006 på den nya strategi som bankens råd beslutade året innan. Den nya strategin innehåller tre prioriteringar och ska öka hävstångseffekten av EIB:s åtgärder. Finansieringen inom unionen sker inom sex prioriterade områden medan finansiering utanför unionen anpassas till unionens yttre politik. Under 2006 uppgick Europeiska investeringsbankens utlåning till totalt 45,8 miljarder euro. Finansieringen till de dåvarande 25 medlemsstaterna motsvarade 87 % av verksamheten och uppgick till 39,8 miljarder euro. Europeiska investeringsfonden EIB-gruppens särskilda riskkapitalorgan som tillhandahåller garantier för små och medelstora företag investerade närmare 700 miljoner euro i riskkapitalfonder och lämnade totalt 2 miljarder i garantier för små och medelstora företags låneportföljer hos banker och finansinstitut. För att finansiera verksamheten lånade EIB totalt 48 miljarder på den internationella kapitalmarknaden genom drygt 300 obligationsemissioner i 24 olika valutor. kommissionens nya strukturfonder vars belopp har höjts till hela 308 miljarder euro för perioden med hjälp av EIB. Det blir därför möjligt att utnyttja delar av strukturfonderna för finansieringstekniska syften till stöd för små och medelstora företag och mikroföretag (JEREMIE) eller för social utveckling av städer (JESSICA). Det tredje initiativet (JASPERS) som finansieras av kommissionen, EIB-gruppen och EBRD erbjuder kostnadsfritt tekniskt stöd för identifiering och genomförande av infrastrukturprojekt som kan erhålla finansiering från strukturfonderna. EIB och kommissionen har också gjort gemensam sak för att främja innovation och FoU. Nya finansiella instrument möjliggör mer riskhantering och mobilisering av ytterligare offentligt eller privat kapital. Under tiden ansvarar EIF för att öka tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag samt nystartade företag, inom kommissionens ramprogram konkurrenskraft och innovation för Sex prioriteringar inom unionen Ökad hävstångseffekt En ökad hävstångseffekt av bankens transaktioner åstadkoms bäst genom att samarbetet med andra offentliga eller privata institutioner ökas så att vi kan utnyttja synergierna i kombinationen av expertkunskaper och erfarenhet samt av finansiering genom anslag och lån. Eftersom Europeiska kommissionen är expert på finansiering genom anslag är den en naturlig partner till EIB. Tre nya gemensamma initiativ inleddes under 2006 för att bredda användningen av Inom Europeiska unionen är EIB-gruppens ambition att genom ett selektivt urval av projekt effe ktivt bidra till unionens målsättningar och till att ta fram medel från andra källor till sådana projekt. Målet att prioritera kvalitet snarare än kvantitet som satts upp av bankens råd förklarar den svaga nedgången i lånevolym under 2006 (39,8 miljarder euro jämfört med 42 miljarder euro under 2005). Totalt räknar EIB-gruppen med att utlåningen under 2006 stödde totala finansieringar på cirka 120 miljarder euro, varav två tredjedelar i unionens minst utvecklade områden. Med

7 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen en mer stabil utlåningsvolym och blygsam ökning av antalet anställda fokuserar EIB-gruppen på att tillföra värde genom att koncentrera sig på mer komplexa projekt och mer innovativa finansiella produkter. På så sätt åtar sig banken att stödja investeringar i alla 27 medlemsstater, även om de nya medlemsstaterna kommer att prioriteras i relativa termer. De sex EU-prioriteringar som EIB:s utlåning är inriktad på under 2006 är: ekonomisk och social sammanhållning, stöd till innovation, transport- TEN (transeuropeiska nät), hållbar miljö, stöd till små och medelstora företag och en hållbar, konkurrenskraftig och säker energiförsörjning. Varje prioritet beskrivs enskilt och utförligt i den första delen av verksamhetsberättelsen och en fullständig förteckning över EIB:s lån finns i den statistiska rapporten som publiceras separat. Stöd till Europeiska unionens yttre politik Utanför Europeiska unionen består EIB:s bidrag i att genomföra de finansiella aspekterna av unionens stöd- och biståndspolitik gentemot partnerländerna. Dessa länder kan delas upp i tre stora kategorier: kandidatländer och potentiella kandidatländer, EU:s grannländer i söder och öster samt partnerländerna i Afrika, Västindien, Stillahavsområdet, Asien och Latinamerika. I vart och ett av dessa spelar EIB en roll, vilket förklaras i motsvarande avsnitt i verksamhetsberättelsen. en ökning med mer än en tredjedel jämfört med tidigare mandat. Huvudmålsättningarna för dessa mandat är att förbereda för anslutning av framtida medlemsstater och stödja unionens grannskapspolitik. Nya mandat för AVS-länderna kommer att träda i kraft Gott styrelseskick Nya initiativ och nya finansiella produkter i Europeiska unionen, nya mandat utanför EU hela utvecklingen visar att efter 49 års verksamhet är EIB fortfarande ett modernt och dynamiskt finansinstitut. Även när det gäller styrelseskick ansluter sig banken till bästa internationella praxis. De senaste åren har en rad åtgärder genomförts för att förbättra de olika kontrollfunktionerna, öka insynen och utveckla förbindelserna med det civila samhället. Bankens ansvar har blivit ett kontinuerligt inslag och särskilt inom detta område kan vi se fram emot ytterligare förbättringar. Den andra delen av verksamhetsberättelsen handlar om företagsledning, och det gör även bankens rapport om företagsansvar som bör läsas tillsammans med den här rapporten av alla som är intresserade av den aspekten på bankens verksamhet. Philippe Maystadt Europeiska investeringsbanksgruppens president I december 2006 bekräftade Europeiska rådet att man fäster stor betydelse vid EIB:s verksamhet utanför EU genom att ge banken nya externa mandat om totalt 27,8 euro under perioden ,

8 EIB-gruppen 8 Verksamhetsberättelse 2006 Bankens verksamhetsplan för perioden Den nya strategiska inriktning som inleddes 2005 är grunden för Europeiska investeringsbankens affärsplan. Den nya strategin innebär att banken är villig att satsa på projekt där det finns möjligheter till stora mervärden även när riskerna är höga. Den detaljerade verksamhetsplanen återfinns i ett dokument som är tillgängligt för allmänheten och omfattar de tre åren Den innehåller sex prioriterade områden inom Europeiska unionen: Ekonomisk och social sammanhållning i den utvidgade unionen, stöd till innovation, utveckling av transeuropeiska nät och accessnät, en hållbar miljö, stöd till små och medelstora företag samt hållbar, konkurrenskraftig och säker energi. En kombination av EU:s och EIB:s resurser och expertkunskaper Prioriteringarna för utlåning inom Europa har anpassats för att återspegla utvecklingen av Europeiska unionens politik enligt budgetplanen för och innehåller nya mekanismer för gemensam finansiering från EU:s budgetmedel och EIB:s lån, samt nya initiativ som innefattar banken, kommissionen och medlemsstaterna. Ett antal nya operativa initiativ har ingåtts under 2006 som kommer att få stor inverkan på bankens verksamhet under de kommande åren som långivare, rådgivare och förvaltare av EU:s medel och program. Tre initiativ, de tre J:na JASPERS, JEREMIE och JESSICA har inletts under Vart och ett av dem utnyttjar på olika sätt synergierna i att kombinera expertkunskaper samt bidrags- och lånefinansiering, och vart och ett av dem bidrar till att ytterligare förbättra kvaliteten på och effektiviteten i EIB:s erbjudande till sina kunder. JASPERS (Joint Assistance to Support Projects in the European Regions Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) är ett program för tekniskt stöd som huvudsakligen är inriktat på att identifiera och förbereda stora projekt som kan finansieras från strukturfonderna. Ett starkt team som leds från bankens huvudkontor i Luxemburg, men som även finns på plats regionalt med experter i regionala centrum i Warszawa, Wien och Bukarest, kommer att hjälpa de tolv nya medlemsstaterna att förbereda projekt av hög kvalitet så att de kan dra största möjliga nytta av de omfattande bidragen från strukturoch sammanhållningsfonderna som är tillgängliga under perioden Personal från EIB och EBRD kommer utöver inhyrda experter som betalas av Europeiska kommissionen att ge råd, sköta samordning, utveckla och revidera projektstrukturer, undanröja flaskhalsar, fylla ut luckor och identifiera problem. Arbetet med att förbereda projekten har redan inletts med verksamhet motsvarande över 25 miljarder euro i investeringar. JEREMIE (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises Gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag) är ett gemensamt initiativ från EIB-gruppen och Europeiska kommissionen för att förbättra tillgången till finansiering för småföretag och som omfattar både nystartade företag och mikrokrediter. Tack vare JEREMIE-initiativet kan medlemsstaterna och regionerna använda delar av sina strukturfonder för att få en uppsättning finansiella instrument som är särskilt utformade för att stödja mikroföretag och småföretag. Medlen förvaltas av Europeiska investeringsfonden, som kompletteras och förstärks av banken och andra långivare och görs tillgängliga för institutioner som är aktiva inom områden som riskkapital, finansiering till små och medelstora företag och mikrofinansiering.

9 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Bankens verksamhetsplan för perioden JESSICA (Joint European Support for Sustainable Investment in City Areas Gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) är ett policyinitiativ från Europeiska kommissionen, som stöds av EIB och där Europarådets utvecklingsbank är delaktig. JESSICA utnyttjar finansieringstekniska mekanismer för att stödja investeringar i hållbar stadsförnyelse inom ramen för EU:s regionalpolitik. Medlemsstaterna kan investera delar av sitt stöd ur strukturfonderna i stadsutvecklingsfonder som fokuserar på program för städerna som genererar intäkter. Banken antas få en viktig roll eftersom den kan medfinansiera dessa program eller till och med utses av medlemsstaternas myndigheter som förvaltare av JESSICA:s medel. Riskdelning främjar bankens nya strategi Två nya finansieringsinstrument kombinerar EU:s budgetmedel och EIB:s lånefinansiering. Finansieringsinstrumentet med riskdelning är huvudsakligen inriktat på den privata sektorns investeringar i forskning, utveckling och innovation. Det kommer att kombinera EU:s budgetmedel och EIB:s reserverade medel för kreditrisker för lån till projekt och initiativtagare som är högrisk, dvs. ligger under investment grade, men som stimulerar tekniska investeringar som är avgörande för den europeiska ekonomin. På liknande sätt utnyttjar instrumentet för lånegarantier till projekt inom transeuropeiska transportnät EU:s budgetmedel och EIB:s reserver för att kunna ge garantier för intäktsrisker under en begränsad period efter att transeuropeiska nät har avslutats, i de fall där trafiken byggs upp sakta. Dessa nya EU-EIB-instrument är ett komplement till andra nya produkter som utvecklats i samarbete med den kommersiella banksektorn. Högprioriterad energi Energi har blivit en nyckelfråga på Europeiska unionens politiska dagordning och för banken som har gjort energin till en av sina prioriterade målsättningar i gruppens verksamhetsplan för EIB:s utlåning inom energisektorn är inte något nytt, men genom att göra verksamheten till en prioriterad målsättning innebär det en ökad tilldelning av personal på hög nivå och ekonomiska resurser. Den nya prioriterade målsättningen har fått beteckningen Hållbar, konkurrenskraftig och säker energi där alla tre beståndsdelar är lika viktiga. I linje med EU:s politiska riktlinjer har fem områden fastställts för EIB:s utlåning: förnybar energi, energieffektivitet, forskning, utveckling och innovation inom energi, säkerhet och diversifiering av inhemsk produktion (inbegripet transeuropeiska

10 EIB-gruppen 10 Verksamhetsberättelse 2006 Bankens verksamhetsplan för perioden energinät) och externa leveranser (innefattar även gasledningar och LNG-terminaler). Verksamhetsplanen för innehåller också kvantifierbara målsättningar: den omfattar 4 miljarder euro i tecknade lån per år för alla fem områden tillsammans, både inom och utanför EU. Ett delmål är att låna ut miljoner euro per år till projekt för förnybar energi varav 50 % till elproduktion där tekniker för förnybar energi används. Beviljade finansieringar, tecknade avtal och utbetalningar ( ) (miljarder) Prioriteringar utanför EU Utanför Europeiska unionen kommer EIB att verka inom ramen för en rad nya mandat under de närmaste åren. De tillgängliga medlen har ökat och enligt de nya mandaten kan EIB låna ut upp till 27,8 miljarder euro under perioden , jämfört med 20,7 miljarder euro enligt mandaten för Utbetalningar Tecknade avtal Beviljade finansieringar För ytterligare information om EIB:s verksamhet enligt mandat i länderna utanför EU se motsvarande avsnitt i verksamhetsberättelsen. För föranslutningsländerna planeras lån på upp till 8,7 miljarder euro. De aktuella länderna är anslutnings- och kandidatländerna Kroatien, Turkiet och f.d. Jugoslaviska republiken Makedonien, liksom de potentiella kandidatländerna Albanien, Bosnien- Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo. Det tidigare föranslutningsmandatet omfattade 10,2 miljarder euro, men gällde utlåning i EU:s tolv nya medlemsstater. EIB:s utlåning i länderna som gränsar till Europa i söder och öster beror på den europeiska grannskapspolitiken. EU:s prioritering av grannländerna framgår av att 12,4 miljarder euro är tillgängliga för dessa länder under perioden , vilket gör det till det största mandatet utanför unionen någonsin. Mandatet gör att EIB kan infria de höga förväntningarna i partnerländerna i Medelhavsområdet (8,7 miljarder euro, jämfört med 4,6 miljarder euro under , utlåning i Turkiet ej medräknat) och samtidigt inleda verksamhet österut (Ryssland, Ukraina, Moldavien samt Armenien, Azerbajdzjan och Georgien). I Asien och Latinamerika kommer EIB att låna ut upp till 3,8 miljarder euro under perioden För Sydafrika finns 900 miljoner euro tillgängliga vilket är en ökning från 825 miljoner euro. Länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet omfattas av Cotonouavtalet som slöts år 2000 för en 20-årsperiod. EIB:s utlåningsvolym fastställs i på varandra följande finansprotokoll. Enligt det nuvarande protokollet finns 2 miljarder euro tillgängliga inom investeringsanslaget, som är en självfinansierande fond som finansieras genom bidrag från medlemsstaterna via Europeiska utvecklingsfonden och ytterligare 1,7 miljarder euro ur bankens egna medel. Under 2008 kommer investeringsanslaget att tillföras ytterligare 1,1 miljarder euro medan 2 miljarder euro blir tillgängliga för utlåning ur egna medel. Till detta kommer 400 miljoner euro i räntesubventioner och tekniskt stöd 1.

11 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Bankens verksamhetsplan för perioden Hållbarhet och god förvaltning Inom bankens hela verksamhet kommer en hållbar utveckling även fortsättningsvis att vara ett grundkrav både inom och utanför Europeiska unionen. Tre målsättningar är normalt kopplade till en hållbar utveckling: miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning samt ekonomiskt välstånd. Dessa tre målsättningar bekräftades på nytt av Europeiska rådet i juni 2006 när EU:s reviderade strategi för en hållbar utveckling antogs. Mot denna bakgrund förfinar EIB sina metoder för att identifiera, utvärdera och övervaka projekt för att garantera att hållbarheten beaktas tillräckligt och konsekvent när ett projekts mervärde bedöms. Banken kommer att fortsätta att bygga upp sin kapacitet inom hållbar utveckling och informera både intressenter och allmänheten. EIB ser för närvarande också över sitt uttalande om hållbar utveckling på webbplatsen. EIB:s styrelse godkänner årligen bankens verksamhetsplan för de kommande tre åren

12 EIB-gruppen 12 Verksamhetsberättelse 2006 EIB-gruppens verksamhet 2006

13 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Balanserad utveckling av Europeiska unionen Europeiska investeringsbanken har alltid varit en bank för regionerna och de stödområden som också erhåller bidrag från strukturfonderna. Mer än två tredjedelar av EIB:s utlåning under 2006 gick till Europeiska unionens fattigaste delar 2. Sedan 2004 har anslutningen av 12 nya medlemsstater inneburit att avsevärt fler och större andel av Europas medborgare lever i EU:s fattigaste delar. Dessa delar av EU står också i fokus för EU:s sammanhållningspolitik för programperioden Den totala utlåningen till regionerna låg på hela 26,7 miljarder euro i EU:s 25 medlemsstater under 2006, vilket är 67 % av den totala utlåningen. Om de 739 miljoner euro som avsatts för projekt i Bulgarien och Rumänien räknas med uppgick den totala utlåningen i regionerna till 27,5 miljarder euro i EU:s 27 medlemsstater. 2 Regioner med en BNP per capita som är lägre än 75 % av EU:s genomsnitt och regioner med strukturella svårigheter. Gemensamma målsättningar och sektorer Bankens utlåning i de fattigaste regionerna under 2006 var störst inom transport och telekommunikationer (43 %), energi (14 %) samt vatten, sanitär utrustning och avfall (18 %). Inom transportsektorn lånade EIB ut 320 miljoner euro för uppförande av avsnitt av motorvägen M3/M35. Motorvägen är en del av det transeuropeiska nätet och förbinder den ungerska huvudstaden Budapest med mindre utvecklade regioner i östra Ungern. Med tanke på utvecklingen av Ungerns östra delar och deras integration i Europeiska unionen är det mycket viktigt att motorvägsarbetet slutförs. Trafiken har ökat sedan Ungern blev medlem i EU och investeringarna kommer också att öka transportsäkerheten. Inom industrin och tjänstesektorn lånade EIB ut 25 miljoner euro till den estniska banken Hansapank för att finansiera investeringar som genomförs av medelstora företag med upp till anställda i de baltiska staterna. Hansapank kommer själv att använda EIB:s medel i Estland medan fördelningen i Lettland och Litauen sker genom bankens dotterbolag. EIB:s målsättning är att förbättra tillgången till medel- och långfristig finansiering för företagen. I de baltiska staterna är banklån fortfarande en viktig finansieringskälla för företagen eftersom nyemission eller utfärdande av obligationslån ofta inte är ett alternativ. I skotska högländerna lånade EIB ut 60 miljoner brittiska pund till investeringar för att bygga och Regional utveckling i EU Individuella lån ,2 mrd euro Mål 1 Mål 2 Flera regioner (miljoner)

14 EIB-gruppen 14 Verksamhetsberättelse 2006 Balanserad utveckling av Europeiska unionen Regional utveckling i EU Sektorvis fördelning av lån (2006) 3 Kallades tidigare globala lån. underhålla skolor. Projektet inom Highland Council Education Service är utformat som ett partnerskap mellan offentlig och privat sektor och innefattar tio skolor: tre mellan- och högstadieskolor, fem nya lågstadieskolor (varav en där undervisning sker på gaeliska), en kombinerad skola med låg-, mellanoch högstadium samt en ny skola för barn med särskilda behov. Projektet ska bidra till att förbättra undervisningsmiljön, genom att även erbjuda livslångt lärande till en större grupp i samhället. Med tiden kommer projektet att ge ett betydande bidrag till regionens ekonomiska tillväxt och utveckling. Många av projekten i regionerna stöder även andra prioriterade målsättningar. Under 2006 gick 59 % av den direkta utlåningen för att stödja Lissabonagendan till stödområden. Det gjorde även 65 % av utlåningen avsedd att förbättra den naturliga miljön och stadsmiljön samt 73 % av utlåningen till transeuropeiska nät och stora europeiska nät, inklusive energinät. Bulgarien och Rumänien Totalt Belopp % Kommunikation Energi Hälsa, utbildning Vatten, sanitär utrustning, avfall Stadsförnyelse Industri Övriga tjänster Totalt individuella lån Kreditramar Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i EU den 1 januari EIB har finansierat projekt i dessa två länder sedan 1990, motsvarande totalt 1,3 miljarder euro i Bulgarien och 4,9 miljarder euro i Rumänien i slutet av EIB:s utlåning omfattade samtliga av ländernas viktiga ekonomiska sektorer och innebar stöd till de investeringar som krävdes för att landet skulle kunna uppfylla EU:s anslutningskriterier och mer allmänt för att underlätta framtida integration i EU. När nu Bulgarien och Rumänien blivit medlemmar i EU kan de utnyttja bankens finansiering fullt ut. De stödramar som EIB och de aktuella länderna kommit överens om under 2006 ger en indikation på den förväntade verksamhetsnivån i de två nya medlemsstaterna. Eftersom finansieringen bygger på specifika projektförslag innebär avtalen att EIB:s lån till ländernas investeringsprogram för perioden kan uppgå till omkring miljoner euro årligen i Bulgarien och 1 miljard euro i Rumänien. Samarbetet mellan de berörda länderna och EIB är inriktat på mekanismer för medfinansiering med EU:s strukturfonder, de tre J:na (JASPERS, JEREMIE och JESSICA) och på att stödja regeringar och privata samarbetspartner i att strukturera och genomföra projekt som är ett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Utlåning från strukturprogrammen Med början 2001 har banken undertecknat ett antal ramlån som stöder de operativa programmen under och som medfinansieras av strukturfonderna i medlemsstaterna. Ramlånen finansierar flera slags åtgärder som vanligtvis genomförs av den offentliga sektorn och ingår i ett investeringsprogram, ofta för infrastrukturprojekt. Målsättningen för denna s.k. strukturutlåning är att stödja strukturfondernas program. Strukturutlåningsprogrammen tillämpades inledningsvis i de fattigaste regionerna i Spanien och Italien men de används nu också i Tyskland, Tjeckien, Cypern, Ungern, Lettland, Polen, Slovakien och Slovenien och de beviljade beloppen uppgår till totalt mer än 3,5 miljarder euro.

15 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Balanserad utveckling av Europeiska unionen JASPERS: tekniskt stöd till projektförberedelse Under 2006 samarbetade Europeiska kommissionen med EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och inrättade JASPERS (Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) för att förbättra förberedelserna av projekt som föreslås få bidragsfinansiering från EU:s strukturfonder och för att hjälpa medlemsstaterna att använda bidragen från unionen snabbare och effektivare. Totalt kommer 308 miljarder euro i stöd att vara tillgängliga för regionerna under EIB träffar regionerna i Bryssel Stödet från JASPERS är kostnadsfritt för mottagarna. Tjänsterna är tillgängliga för att förbereda projekt av hög kvalitet i alla EU:s medlemsstater som omfattas av konvergensmålet, men med inriktning på stora projekt och projekt i de tolv nyaste medlemsstaterna. Projektförberedelserna är tillgängliga för infrastrukturprojekt som syftar till att modernisera transportnät, miljöprojekt och investeringar för att förbättra energieffektivitet och användning av förnybar energi. JASPERS stöder även förbättringen av intermodala transportsystem och stadstransporter. JASPERS genomförs av en grupp bestående av ca 20 experter plus stödpersonal från EIB och EBRD. Man räknar med att ha anställt ytterligare 32 nya ingenjörer och ekonomer med ekonomiskt stöd från kommissionen före sommaren Gruppen är placerad vid EIB:s huvudkontor i Luxemburg och tre regionala kontor i Warszawa, Wien och Bukarest. I slutet av 2006 deltog gruppen redan i över 100 investeringsprojekt och -program med en total investeringskostnad på 25 miljarder euro. I och med JASPERS, JEREMIE och JESSICA-initiativen kommer samarbetet mellan banken och strukturfonderna att utvecklas ytterligare. Skarpare fokus För struktur- och sammanhållningsfondernas programperiod har tre målsättningar valts ut: Konvergens: stimulera tillväxten för att åstadkomma konvergens i unionens fattigaste regioner. Regional konkurrenskraft och sysselsättning: föregripa ekonomiska förändringar utanför konvergensregionerna genom att öka konkurrenskraften och stödet för att skapa fler och bättre arbetstillfällen.

16 EIB-gruppen 16 Verksamhetsberättelse 2006 Balanserad utveckling av Europeiska unionen Europeiskt territoriellt samarbete: gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete för att ytterligare utveckla EU:s integration. I denna förnyade sammanhållningspolitik erhåller konvergensmålet det största stödet från struktur- och sammanhållningsfonderna, medan den regionala konkurrenskraften och målsättningen för sysselsättningen huvudsakligen bygger på Lissabonagendan. EIB:s konvergensutlåning kommer att omfatta de utvalda konvergensregionerna, liksom regioner som fasas in respektive ut, totalt 113 regioner i EU:s 27 medlemsstater med en befolkning på 190 miljoner. Med en uppskattad utlåning på 40 % av den totala årliga utlåningen under de kommande åren kommer konvergensmålet att vara ett av bankens viktigaste mål. För att återspegla den nya EU-ramen kommer banken att ersätta sitt traditionella mål social och ekonomisk sammanhållning (som tidigare benämndes regional utveckling ) med konvergensmålet under Utanför konvergensregionerna kvarstår EU:s politiska mål, som stöds av EIB, att stödja innovation, miljöskydd, transeuropeiska nät, hållbar, konkurrenskraftig och säker energi samt stöd till små och medelstora företag.

17 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Stöd till innovation I och med att Lissabonagendan inrättades år 2000 satte Europeiska unionen det strategiska målet att upprätta en konkurrenskraftig, innovativ och kunskapsbaserad europeisk ekonomi som kan åstadkomma en hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning. EIB-gruppen introducerade år 2000 Innovation 2010-initiativet som ett lånefönster för att finansiera investeringar som stöder Lissabonagendan. Sedan dess har EIB lånat ut 45,7 miljarder euro inom initiativet. Under 2006 uppgick utlåningen till innovation i EU till 10,4 miljarder euro, vilket är samma nivå som föregående år, och det är därför högst troligt att bankens målsättning på 50 miljarder euro i tecknade lån under detta årtionde kommer att överskridas. Sedan 2000 har cirka 70 % av de investeringar som erhållit stöd varit belägna i EU:s fattigaste delar. Under 2006 uppgick innovationsprojekten i de fattigaste regionerna till 5,6 miljarder euro eller 59 % av EIB:s utlåning till innovation (2005: 8,8 miljarder euro eller 84 %). Genom finansiering av innovation i stödområden bidrar man till att överföra kunskap till de regioner som släpar efter och kompenserar på så sätt för tendensen att sådana investeringar i första hand hamnar i de rikaste regionerna. EIB kombinerar på detta sätt Lissabonagendan med en annan av sina prioriteringar, nämligen social sammanhållning och konvergens. Tre breda sektorer Innovation 2010-initiativet beredde vägen för teknisk modernisering och för att anpassa humankapitalet till en europeisk ekonomi enligt Lissabonagendan. Initiativet är inriktat på tre investeringsområden: Forskning, utveckling och innovation den privata och offentliga sektorns investeringar i forskning, utveckling av spetsforskningscentrum och akademiska forskningscentrum, liksom investeringar på ett senare stadium (produkter och processer) inom den privata sektorn. Utbildning och yrkesutbildning: stöd till universitetsutbildning genom förbättrad tillgång till utbildning och livslångt lärande, integration av forskning i projekt för högre utbildning, modernisering av tillhörande IT-infrastruktur samt digitala kunskaper och e-lärande. Spridning av teknik och utveckling av informations- och kommunikationsteknik inbegripet installation av fasta och mobila bredbandsnät och accessteknik, inrättande av nät inom ett antal sektorer (hälsovård och transport) och utveckling av plattformar för elektronisk handel. EIB:s dotterbolag Europeiska investeringsfonden spelar också en roll när det gäller att genomföra Lissabonstrategin genom att investera i riskkapitalfonder som ger små och medelstora företag tillgång till eget kapital. Under 2006 tecknade fonden riskkapitalavtal motsvarande 688 miljoner euro, vilket innebar att de totala åtagandena uppgick till 3,8 miljarder euro i slutet av året. Dessa investerades i 244 olika fonder. Forskning, utveckling och innovation Forskning, utveckling och innovation har varit det viktigaste verksamhetsområdet under de senaste åren och motsvarade 6,7 miljarder euro i lån under 2006, varav hälften användes till investeringar i Tyskland. Cirka 1,9 miljarder euro gick till Tysklands

18 EIB-gruppen 18 Verksamhetsberättelse 2006 Stöd till innovation bilindustri. Projekt inom detta område är mycket intressanta för banken eftersom de inte bara bidrar till att utveckla EU:s ledande spetsteknik utan också ofta stöder andra policymål inom EU, exempelvis energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. EIB finansierar forskning, utveckling och innovation inom både den privata och offentliga sektorn. I Polen lånade EIB exempelvis ut 500 miljoner euro via finansministeriet för att finansiera delar av 2006 års budgetutgifter för kapitalinvesteringar i vetenskaplig och teknisk infrastruktur och utrustning, löpande lönekostnader för forskare anställda av den polska vetenskapsakademin och statliga forskningsuniversitet, godkända offentliga universitet, tekniska högskolor och liknande institutioner, samt forskningsbidrag till forskare. I motsats till det allmänna mönstret i EU:s 25 medlemsstater är staten fortfarande den som investerar mest i forskning och utveckling i Polen och näringslivets FoU-utgifter har minskat under de senaste åren i förhållande till de totala FoU-utgifterna. Utländska företag har placerat tillverkningsanläggningar i Polen men deras FoU tenderar att finnas kvar i moderbolaget utomlands. EIB-lånet är avsett att stödja landet när det gäller att vända den negativa trenden för FoU-utgifter genom att stabilisera och successivt öka de offentliga FoU-investeringarna i ett försök att öka den privata sektorns investeringar genom att förbättra den allmänna infrastrukturen för forskning. I Spanien finansierade banken utbyggnaden av Parc Cientific de Barcelona (PCB), som är en vetenskapspark på universitetsområdet vid Universitat de Barcelona. Projektets målsättning är att erbjuda ytterligare lokaler som passar för biomedicinska företag och forskningsinstitut inom biovetenskap. Parken hyser forskargrupper från både den offentliga och den privata sektorn och erbjuder ett brett spektrum av teknisk infrastruktur. Universiteten i Mainz, Kaiserslautern, Tübingen och Freiburg, som alla är forskningsuniversitet på högsta nivå i Tyskland, har erhållit närmare 900 miljoner euro för att i första hand investera i grundforskning och moderna forskningsanläggningar. Utbildning och yrkesutbildning EIB lånade ut över 1,9 miljarder euro till en rad investeringar i humankapital, alltifrån byggnation eller renovering av skol- och universitetsbyggnader till själva utbildningsprogrammen. Vid Venedigs universitet finansierade banken exempelvis moderni-

19 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Stöd till innovation (miljoner) Tecknade avtal: Innovation 2010-initiativet ( ) Finansiering av innovation IKT Utbildning FoU Antal projekt Oslo Stockholm Helsinki St Petersburg Tallinn Belfast 2 1 Dublin Cork Edinburgh Amsterdam København Hamburg Berlin Warszawa 1 Riga 1 1 Vilnius Minsk Moskva GUYANA London Bruxelles Frankfurt Luxembourg Paris München Lyon Milano Praha Wien Bratislava Budapest Ljubljana Zagreb 3 Sarajevo Belgrade 2 Bucuresti Kishinev Kiyev Odessa Niksic ^ 2 Sofia Porto 3 18 Madrid Barcelona Roma Skopje 1 Tiranë Istanbul Ankara Lisboa Athinai Islas Canarias Nicosia 1 2

20 EIB-gruppen 20 Verksamhetsberättelse 2006 Stöd till innovation seringen av undervisningslokalerna med ett lån på 25 miljoner euro. Venedigs universitet är välkänt när det gäller vissa ämnen inom humaniora. Institutionerna för ekonomi, utländska språk, litteratur och filosofi betraktas som de viktigaste institutionerna i Italien. Av en tillfällighet kommer projektet även att bidra till att bevara världsarvet i Venedig eftersom ett antal historiska byggnader och områden kommer att renoveras och förnyas. Vid de tyska universiteten finansierade EIB grundforskning. I samma land har banken även ordnat en kreditlimit på 200 miljoner euro för KfW för att finansiera mikrokreditdelen av den tyska statens yrkesutbildnings- och företagarprogram för kvalificerade arbetare, som genomförs av KfW. Målsättningen är att bygga upp kunskap och skicklighet särskilt när det gäller företagsledning, redovisning, juridik och högre yrkesmässiga kunskaper så att deltagarna antingen kan starta egen verksamhet som entreprenörer eller få en tjänst med större ansvar inom sitt område. Programmet är en del av Tysklands utbildningssystem som stöder människor i icke-akademiskt livslångt lärande. Det spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla högt kvalificerad arbetskraft i hela produktions- och tjänstekedjan, och möjliggör arbetskraftens flexibilitet och så småningom ytterligare innovation. Hälsovårdssektorn är ibland kopplad till utbildning och undervisning och den spelar också självfallet en viktig roll när det gäller humankapitalet. EIB har därför finansierat modernisering och renovering av sjukhus, exempelvis Arras-sjukhuset i Pas-de-Calais och sjukhus i Marseille och Nice i Frankrike, Rotterdams universitetssjukhus i Nederländerna samt Royal London Hospital och Barts Hospital i Storbritannien. Nätverk för informations- och kommunikationsteknik Investeringar i dessa nätverk främjades av EIB:s lån som totalt uppgick till mer än 1,3 miljarder euro. Nätverken är avgörande för innovationsspridning och gemensamt utnyttjande av data och installation av nätverk för bredbandsåtkomst är en viktig del. Banken lånade ut 160 miljoner euro till Telecom Italia för investeringar i bredband i Frankrike. Projektet är en del av initiativtagarens strategi för att utveckla konkurrenskraftiga projekt inom utvalda nya marknader i Tyskland, Nederländerna och Frankrike. I Prag finansierade banken ett nytt centrum för informationstjänster för Deutsche Post, som ska sköta företagets hantering av paket, expressförsändelser, brev och logistik. Det nya centrumet blir en gemensam IT-plattform för Deutsche Post World Net. Företagets tjänster bygger till stor del på en konkurrenskraftig och effektiv processteknik, och effektivitetsvinster görs genom att ledande spetsteknik införs. Audiovisuella projekt är också en del av bankens utlåning inom området informations- och kommunikationsteknik. EIB:s stöd syftar till att stärka industrins internationella konkurrenskraft. Normalt är utlåningen till den audiovisuella sektorn inriktad på krediter för riskdelning som utformas tillsammans med specialiserade finansinstitut. Under 2006 lånade EIB också ut 75 miljoner euro till BBC Worldwide för investeringar i ett nytt audiovisuellt innehåll för BBC under perioden De nya produktionerna kommer huvudsakligen att vara dokumentärer, naturhistoria och underhållningsprogram. Låneprodukter med riskdelning Innovationssektorn är speciell genom att den ofta arbetar med den senaste tekniken och stakar ut nya vägar. Investeringarna kan därför ofta inte stödjas av standardlån utan kräver också finansieringsprodukter med riskdelning. EIB har därför inrättat en strukturerad finansieringsfacilitet för att kunna stödja prioriterade

21 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Stöd till innovation Kvantifierade resultat (miljarder) Forskning, utveckling och innovation 6,7 6,2 23,0 Utbildning/ yrkesutbildning 1,9 2,3 11,1 Informations- och kommunikationsnätverk 1,3 1,9 9,9 Totalt i2i i EU 10,4 10,7 44,8 4 4 Innefattar 300 miljoner euro till CERN-laboratorierna i Schweiz. projekt och initiativtagare som är högrisk, dvs. under investment grade, genom att avsätta en del av bankens överskott för att täcka den högre kreditrisken. Faciliteten är inte enbart avsedd för innovation utan kan även användas inom andra sektorer. Under 2006 godkände bankens råd en ökning av avsättningen från 750 miljoner euro till miljoner euro och beslutade även om ett totalt tak för framtida kapitaltillskott för den strukturerade finansieringsfaciliteten på miljoner euro. Delar av den strukturerade finansieringsfaciliteten kommer att utnyttjas för ett nytt riskdelningsprogram där Europeiska kommissionen kommer att delta: finansieringsinstrumentet med riskdelning. Kommissionen bidrar med en del av de medel som finns tillgängliga inom det sjunde ramprogrammet för forskning till avsättningen för kreditrisker. Från och med 2007 kommer finansieringsinstrumentet med riskdelning att förbättra tillgången till skuldfinansiering för privata företag och offentliga organisationer genom att erbjuda ytterligare finansiella produkter, exempelvis villkorliga lån eller förlagslån, mezzaninfinansiering, derivat och indirekta instrument samt instrument för eget kapital. Finansieringen med riskdelning är resursintensiv när det gäller personal, men den tillför mervärde och passar utmärkt för att Lissabonagendan ska göra framsteg.

22 EIB-gruppen 22 Verksamhetsberättelse 2006 Miljömässig hållbarhet EIB:s verksamhet inom ramen för miljömässig hållbarhet omfattar alla typer av miljöhänsyn, inkluderande klimatförändringar, skydd av natur och djurliv, hälsa, naturresurser och avfallshantering samt en förbättrad livskvalitet i stadsmiljöer. Direkta lån till investeringsprojekt på miljöområdet uppgick till totalt 10,9 miljarder euro under 2006, och stod för 24 % av den totala utlåningen. Miljöinvesteringar kan också finansieras genom kreditramar. Dexia Crediop i Italien erhöll en kreditram på 50 miljoner euro, som är avsedd enbart för små miljöinvesteringsprojekt, medan i Tyskland beviljades Helaba (Landesbank Hessen-Thüringen) Miljö per kategori Individuella lån 2006 (miljoner euro) Totalt Klimatförändringar 2 158,7 Miljö och hälsa 2 334,5 Stadsmiljö 4 058,1 Natur, biologisk mångfald och naturresurser 473,8 Naturresurser och avfallshantering 624,4 Totalt indivduella lån 9 650,0 Miljö per kategori Individuella lån : 52,9 mrd euro (miljoner) en kreditram på 151 miljoner euro och BayernLB en kreditram på 300 miljoner euro för finansieringen av småskaliga projekt inom innovation, miljö och sjukvård Klimatförändringar Miljö och hälsa Stadsmiljö Natur, biologisk mångfald och naturresurser Naturresurser och avfallshantering Bekämpa klimatförändringar Med ökade bevis under 2006 på hur snabbt klimatförändringar sker och hur allvarliga de är, fortsatte klimatförändringsfrågor att dominera dagordningen för miljöförbättringar. Vägledd av Kyotoprotokollet, som har som mål att minska växthusgaser med 8 % jämfört med 1990 års nivåer under perioden , gjordes en särskild insats genom utlåningen av 2,3 miljarder euro för investeringar i förnybar energi och energieffektivitet. I exempelvis Spanien finansierade ett EIB-lån på 70 miljoner euro investeringen i det första

23 Verksamhetsberättelse EIB-gruppen Miljömässig hållbarhet storskaliga kommersiella solkraftverket i Europeiska unionen, som är beläget i en bred dalgång norr om Sierra Nevada. Det ligger cirka 60 km från staden Granada, som är en ideal plats tack vare dess höga strålningsnivåer. Kraftverket Andasol kommer också att testa ett nytt högtemperatursystem för termisk lagring som ökar den dagliga elproduktionen till över 12 timmar under vintern och upp till 20 timmar under sommaren. Solkraftverket kommer att ersätta kraftverk baserade på fossila bränslen och på så sätt hjälpa till att minska klimatförändringar. Kraftverket förväntas ha EIB:s fotavtryck EIB:s utlåningsverksamhet har en inverkan på livskvalitén, men så har också bankens egen existens: dess kontor och människorna som arbetar i dem. Detta utgör bankens fotavtryck på miljön. EIB arbetar kontinuerligt på att förbättra miljöprestandan för sina byggnader och underhållet av sina kontor. De huvudsakliga områdena för åtgärder är förbättring av energieffektivitet, insamling och återvinning av avfall samt en gradvis introduktion av en upphandling som tar hänsyn till miljön, vilket ingår som del i ett integrerat miljöledningssystem. Bankens nya byggnad, som för närvarande byggs intill dess huvudkontor i Luxemburg, har givit en möjlighet att integrera miljökrav redan från början. Målet är att minimera den negativa miljöpåverkan av byggnationen och driften av kontorsfastigheten, samtidigt som en god arbetsmiljö befrämjas för att säkerställa de anställdas välbefinnande. De nya byggnadernas miljöpåverkan har beaktats från allra första planläggning. En av frågorna gällde en rationell energianvändning. De valda teknikerna kommer att hjälpa till att minska energikonsumtionen med mer än 50 % jämfört med normala kontorsfastigheter. Den nya EIB-byggnaden, som skall vara färdig i början av 2008, är den första byggnaden på europeiska fastlandet att certifieras i enlighet med miljökonsekvensanalysen från organisationen Building Research Establishment, som klassificerade byggnaden mycket bra för dess design.

24 EIB-gruppen 24 Verksamhetsberättelse 2006 Miljömässig hållbarhet en påverkan som demonstrationsobjekt, vilket kommer att hjälpa till att sprida användningen av en ny generation av koncentrerad solkraftteknik i EU. EIB:s lån tilldelades projektfinansieringspriset för Årets bästa finansieringsavtal för förnybar energi. Under tiden har EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) fortsatt att utvecklas. Inom ramen för ETS har cirka industriella anläggningar lokaliserade i EU ett tak för sina koldioxidutsläpp, där de har möjlighet att köpa och sälja utsläppsrätter för att uppfylla sina juridiska åtaganden. EIB spelar också en aktiv roll i utvecklingen av kolmarknaden. Banken har upprättat och förvaltar två fonder för handel med utsläppsrätter, en tillsammans med EBRD och en tillsammans med Världsbanken, som båda togs i drift i slutet av Den gemensamma multilaterala kolkreditfonden, som benämns EBRD-EIB Multilateral Carbon Credit Fund (MCCF), har ett åtagande på 165 miljoner euro från sex medlemsstater och sex energiföretag, vilket bör öka betydligt genereringen av kolkrediter från länder i Centraleuropa och Stadsmiljön och JESSICA Skyddet av stadsmiljön har blivit ett viktigt mål för europeiska insatser. Politiska beslutsfattare i EU, på nationell, regional och lokal nivå, har blivit alltmer medvetna om vilka konsekvenser lokal fattigdom och social uteslutning har på livskvalitén och den ekonomiska tillväxten i stadsområden. EIB:s utlåningsstrategi återspeglar EU:s politik och främjar koncentration till stadskärnan för att förhindra städernas utbredning och på så sätt minska efterfrågan på knappa landresurser i ytterområden som annars skulle ha exploaterats. En konsolidering av städer är också mer energieffektivt och minskar efterfrågan på resor med bil och främjar användningen av kollektivtrafik. EIB är också intresserad av det rika kulturella och arkitektoniska arvet som äldre städer erbjuder, vilket är en värdefull tillgång vid stadsförnyelse. Under 2006 lånade EIB ut 4,1 miljarder euro för stadsförnyelse och kollektivtrafik i Europeiska unionen. Czestochowa, i norra Silesien i Polen, är en liten stad med cirka invånare, men den är också hem till munkklostret Pauline från 1300-talet i Jasna Góra, en av kristendomens mest firade pilgrimsorter som har mer än 4 miljoner besökare varje år. Detta leder till en oproportionerlig efterfråga på stadens infrastruktur. Besökarna är mycket viktiga för den lokala ekonomin. Av det skälet gick ett EIB-lån på 29 miljoner euro till uppgraderingen av stadsinfrastruktur och kommunala tjänster under 2006.

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 PROVISORISK TEXT. DEN SLUTLIGA TEXTEN FÖR TALET SOM HÖLLS UNDER ÅRSMÖTET FINNS I PROTOKOLLET. TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD LUXEMBURG DEN 3 JUNI 2003 Välkomna till

Läs mer

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002

TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 TAL AV EIB:S PRESIDENT PHILIPPE MAYSTADT VID ÅRSMÖTET I BANKENS RÅD Luxemburg den 4 juni 2002 Mina damer och herrar! Jag hälsar er välkomna till detta årsmöte i Europeiska investeringsbankens råd. Jag

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska regionala utvecklingsfonden , som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2005 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2005 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:116

Regeringens proposition 2008/09:116 Regeringens proposition 2008/09:116 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2008/09:116 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden 2007-2013 2013 3. Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi 2007-2013 2013 6. JEREMIE

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2005) 479 SLUTLIG BRYSSEL DEN 15.04.2005 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2005 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNING 01 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC11/2005 OBLIGATORISKA

Läs mer

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Årsredovisning 2009 Europeiska investeringsbanksgruppen Europeiska investeringsbanksgruppen Europeiska investeringsbanksgruppen Europeiska investeringsbanksgruppen Del I Verksamhetsberättelse och rapport

Läs mer

Nycketal. (miljoner euro) 2000 1999. Avtalade lån 36 033 31 800. I Europeiska unionen 30 644 27 765

Nycketal. (miljoner euro) 2000 1999. Avtalade lån 36 033 31 800. I Europeiska unionen 30 644 27 765 EIB-gruppen år 2000 Nycketal (miljoner euro) 2000 1999 Avtalade lån 36 033 31 800 I Europeiska unionen 30 644 27 765 Kandidatländerna 2 948 2 373 (varav förmedlemskapsfacilitet) (1 618) (1 467) Partnerländerna

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten

Läs mer

www.eib.org Verksamhetsberättelse EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

www.eib.org Verksamhetsberättelse EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. 2 012 Ve r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e EIB-gruppen består av Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Europeiska investeringsbanken 98-100, boulevard Konrad Adenauer L-2950

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetkontrollutskottet 18.11.2013 2013/2131(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012 (2013/2131(INI)) Budgetkontrollutskottet Föredragande:

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar

Verksamhetsberättelse och rapport om företagsansvar Årsredovisning 2007 Europeiskainvesteringsbanksgruppen Europeiskainvesteringsbanksgruppen Europeiskainvesteringsbanksgruppen Europeiskainvesteringsbanksgruppe DelI Verksamhetsberättelse och rapport om

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM INFRASTRUKTURPLANERING OCH -INVESTERINGAR PÅ ALLA STYRESNIVÅER: AKTUELLA UTMANINGAR, ERFARENHETER OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Varför ska jag besvara det här frågeformuläret? FRÅGEFORMULÄR

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Kön Ålder Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år Q4 Har du någon gång varit på bilsemester? Base: Alla respondenter n=1063 n=531 n=532 n=279 n=211 n=260

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

BILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015

BILAGOR. till. Beredskap inför eventuella försörjningsavbrott från öst under vintern 2014-2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2015 COM(2014) 654 final/2 ANNEXES 1 to 2 CORRIGENDUM This document corrects document COM(2014)654 final of 16.10.2014 Concerns all language versions Correction

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EIB-gruppen Verksamhetsberättelse 2002

EIB-gruppen Verksamhetsberättelse 2002 EIB-gruppen Verksamhetsberättelse 2002 Nyckeltal för EIB-gruppen Europeiska investeringsbanken Aktiviteten år 2002 (miljoner euro) Avtalade lån I Europeiska unionen I kandidatländerna I partnerländerna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.10.2007 KOM(2007) 621 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism SV SV MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Sammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU

Sammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen Den ekonomiska tillväxten i EU har minskat markant sedan den senaste sammanhållningsrapporten publicerades för tre år sedan. Detta har lett

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

SAS- Destinationer och avreseorter Europa

SAS- Destinationer och avreseorter Europa SAS- Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre rabatt. Sid 1 (12) Rabatten

Läs mer

Arbetstagargruppens bidrag

Arbetstagargruppens bidrag SV Arbetstagargruppens bidrag De fackliga organisationernas och arbetsmarknadsparternas roll vid programplanering och uppföljning av politiska åtgärder för ekonomisk och social sammanhållning i anslutning

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund

EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 11 september 2014 EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund Vad är EU:s infrastrukturpolitik? Transporter är avgörande för den europeiska ekonomin utan

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Av Christoffer Björkman Praktikant, Höstterminen 2009, North Sweden European Office Handledning: Mona Mansour 2009-12-10 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.2.2016 COM(2016) 86 final ANNEX 2 BILAGA till Förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer