KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Transkript

1 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

2 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen avdelningen Björnen Läsåret Inledning Varje avdelning på förskolan Prästkragen har gjort uppföljningar mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta och sin egen lokala arbetsplan för den egna avdelningen. Arbetsplaner som är framarbetade utifrån förskolans läroplan Lpfö 98 och Kommunens skolplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisningen med dessa uppföljningar som grund Organisation Förskolans ledningsgrupp består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Förskolorna Prästkragen, Solängen och Svea, 9 avdelningar bildar ett område, Norrbyområdet. Förskolechef ska vara en pedagogisk ledare som dessutom har administrativa uppgifter. Förskolecheferna träffas regelbundet för att diskutera gemensamma mål och riktlinjer för att bibehålla samsynen på förskolorna. Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningens kvalitetssäkring. All personal arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, utvärdering och utveckling av kvalitetssäkringen.. Samt en analys och ev. åtgärder som personal och förskolechef ska göra. Förskolan Prästkragen består av 5 förskoleavdelningar. 2 st. 1-3 årsavdelningar och 2 st. 3-5 årsavdelningar, samt 1st 1-5 årsavdelning som finns på Olsboskolan. Personal antalet ligger totalt på 12 stycken och barnantalet på ca 75 barn. Förskolan Prästkragen är miljöcertifierad och har Grön Flagg genom stiftelsen Håll Sverige Rent. Barn och personal sopsorterar tillsammans på förskolan.odlingslådor och bärbuskar finns på förskolans gård.

3 Förskolan har gemensamma aktiviteter under hela året som t.ex. Gemensam sångstund, Prästkrageloppet, Brandvecka, Lucia mm. Personalen arbetar i Tvärgrupper med förskolans barn 1 fm i veckan. Då är barnen indelade efter ålder. Temat under året har varit matematik. Förskolorna på Norrbyområdet byter material med varandra för att ge barnen möjlighet till ännu mer varierad lek och lärande. En personal/avdelning ingår i en utvecklingsgruppsgrupp som träffas en/månaden för att diskutera pedagogiska frågor. Under detta läsår har utvecklingsgruppen tillsammans med FC utvecklat arbetet med dokumentation/portfolio,inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal. Förskolan Prästkragens har ett mottagningskök, där ett måltidsbiträde tar emot maten samt förbereder frukost och mellanmål. Singelavdelningen Snigeln har också ett mottagningskök, där ett måltidsbiträde tar emot maten, men personalen på avdelningen förbereder själva frukost och mellanmål.. Sedan februari 2013 har vi tillgång till Time Care/bemanningen. Dit gör man beställningar av vikarier till förskolan. Vi har en 100% pool som finns stationerad på Prästkragen. Poolen arbetar för den som är frånvarande. Kvalitetredovisningar.Likabehandlingsplan och Arbetsplaner finns att läsa på Förskolans Hemsida. På Hemsidan finns också en presentation av förskolan och dess avdelningar. Avdelningen Björnen är en 3-5 års avdelning där 21 barn var inskrivna under ht-13.. Under vt-14 var 22 barn inskrivna,10 pojkar och 12 flickor. På avdelningen fanns 5 flerspråkiga barn. Med modersmål finska,arabiska,thailändska,kurdiska,asyriska och kildanska. På Björnen arbetar 1 förskollärare och 2 barnskötare. Barn och personal på Björnen äter ofta mat ute på förskolan. Maten äts då ur kåsor. Maten lagas ibland över öppen eld på förskolan. En dag i veckan är det skogsdag. Då lagas maten i skogen. Avdelningen har en fungerande struktur för dagen och veckan. Väl dokumenterade rutiner för återkommande aktiviteter och vardagsrutiner, och gemensam planeringstid för arbetslaget varje vecka liksom enskild planeringstid för varje personal. Dags-vecko och års strukturen är utformad utifrån den aktuella barngruppen. All personal har arbetskläder, vilket underlättar arbetet tillsammans med barnen. Om brister upptäcks i ute- och innemiljö kontaktas kommunens felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i. 2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal På Ht ordinariepersonal: 9 st. förskollärare och 5 st. barnskötare på förskolan.

4 På Vt ordinariepersonal: 9 förskollärare och 5st. barnskötare Lärarnas utbildning och inriktning Grundbemanningen är: Ht. 2013, 9 st. förskollärare Vt. 2014, 9 st. förskollärare.en förskollärare med handledarutbildning som handleder lärarstudenter på deras VFU-praktik. Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola % % % Lärartäthet Målet med två förskollärare och en barnskötare per avdelningen uppfylls inte. Endast en förskollärare saknas. Antal inskrivna barn per årsarbetare Ht Vt Ht.2013 Vt Förskolan 5,4 5,8 6,5 6, Övrig personal En 100 % pooltjänst finns stationerad på Prästkragen som täcker upp där behov finns. En förskolechef 100 %. Tillgång till tal-och språkpedagog. Förskolan har vid behov tillgång till förskolekonsulent. Modersmålsstöd vid behov. En måltidspersonal, 75 %. Lokalvårdare anställd av NVK. 2.2 Materiella resurser för lärande och lek Alla avdelningar har bärbar dator och trådlöst nätverk. Digitalkameror och lärplattor för dokumentation finns på varje avdelning på förskolan. Digitala fotoramar och telefonsvarare finns på varje avdelning. Förskolan har även fått projektorer som kan kopplas till datorn för att kunna visa större bild. Högtalare till projektor/dator finns också. Detta för att kunna använda dator i lärande syfte. Ett ljusbord finns på försskolan för att stimulera lärandet. Insatser har gjorts mot ökad ljudvolym i lokalerna. Ljudabsorberande tavlor på väggarna har satts upp och finns på samtliga avdelningar på förskolan. Förskoleavdelningen centralt har köpt in

5 möbeltassar som sätts på fortlöpande när nya stolar köps in. Ljuddämpande mattor finns på alla bord i förskolan. 2.3 Ekonomiska resurser Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef. Förskolechefen har ansvar för en del av budgeten. Personalen har ansvar för förbrukningspengarna på förskolan. På förskolan Prästkragen har man gemensam ekonomi som gör det möjligt att köpa in material efter barnens intressen och behov. Allt material tillhör alla barnen. På Prästkragen och Snigeln har vi en ekonomiansvarig som en gång/termin träffar ekonomiansvariga för de andra förskolorna och administrativ assistent. Ekonomigruppen på förskolan träffas regelbundet. 3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning del 5). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat : Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat : Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt t.ex. genom att synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka nationaliteter och språk som representeras på avdelningen genom t.ex. olika länders flaggor, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Vi har flaggor uppsatta i tamburen, kort på barnen med flaggor vid världskartan. Men förutom det har vi inte gjort något mer. Vi har gjort självporträtt som visar att vi ser olika ut. Vi har pratat om att vi äter olika mat av olika skäl. Arbetslaget har använt sig bl.a. av Vi har intervjuat alla barn

6 barnintervjuer när man planerat året, teman, projekt och aktiviteter. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. i början av höstterminen om vad de tycker om verksamheten. Dom fick också svara på vad de skulle vilja lära sig, om det var något de saknade på avdelningen och hur de skulle vilja att avdelningen såg ut med leksaker och aktiviteter. Vi har lyssnat in barnens synpunkter och intressen. Vi har intervjuat barnen inför samtal och frågat vad de tycker är viktigt i verksamheten. Vi har observerat vad barnen gör, hur de leker och med vad och vem. Arbetslagen har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmateria l för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Vi har sagoläsning oftast efter lunchen. Vi har kontinuerligt haft språkgrupper där vi arbetat med språkstimulerande aktiviteter där vi läst sagor, haft flanobilder till sagan, ritat och pratat runt sagan, haft språkkort av olika slag med olika aktivitet till. Vi har alfabetet med bokstäver och bilder uppsatt inne på avdelningen. Vi har tidningar de får klippa bokstäver och ord ur. Vi sjunger sånger och har rim och ramsor vid olika tillfällen. Vi har även använt oss av tecken som stöd vid tex sångsamling och vid matbordet. Vi har trasat barnen enskilt men inte kommit längre än så. Vi har under våren haft språkgrupper.

7 Även fast vi inte har sammanställt har vi sett behovet i gruppen och jobbat efter det. 4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1 Förskolechefens ansvar Förskolechef har varit delaktig som pedagogisk ledare i förskolornas arbete för att leda utvecklingen mot ökad måluppfyllelse och arbetat för en systematisk kvalitetssäkring på förskolan. Bl.a. genom en måluppfyllelse blankett och vart annat år med en medarbetarenkät. Förskolechef har ansvarat för den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.. Arbetat med Jämnställdhet och Värdegrundsfrågor på bl.a. Apt-möten. Förskolechef har under innevarande år haft medarbetarsamtal med samtliga personal och rehabiliteringsmöten med berörd personal, samt varit delaktig i löneprocessen för medarbetarna. På Norrbyområdet finns en utvecklingsgrupp som förskolechef ansvarar för,gruppen består av en representant från varje avdelning. Gruppen träffas en gång i månaden. Under ht-13 och vt-14 har gruppen utvecklat arbetet kring dokumentation/portfolio samt underlag till inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal.. Förskolechef har ansvarat för veckomöten,husmöten och arbetsplatsträffar där pedagogiska frågor lyfts.. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna. En gång per termin har förskolechef föräldraråd. Förskolechef har ansvarat för skyddsrond och hygienrond samt deltagit i brandtillsynen. Förskolechefen har haft administrativa uppgifter såsom analyslistor och budgetuppföljningar. Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. 4.2 Kompetensutveckling HLR utbildning 3st Studiebesök på fsk Gunghästen i Västerås 3st Tomas Gunnarsson (Att överlista jante-konsten att lyfta sig själv och andra) 1st Lärplattan 2st Utvecklingsgruppen 1st 4.3 Förskolan som arbetsplats All personal har vid medarbetarsamtalet fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov.

8 Vid tre tillfällen under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbetat med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, s.k. planerings/uppföljningsdagar. Utbildnings-och fritidsförvaltningen genomförde under juni 2013 en enkätundersökning gällande kvaliten i förskolan. Syftet med enkäten är att få en bild över hur verksamheten fungerar samt för att förbättra kvaliten i verksamheten. Då svarsfrekvensen 23% var mycket låg och har sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Förskolechefen redovisade resultatet på höstens föräldraråd. Förslag kom då från föräldrar att enkäten ska besvarade under ett föräldramöte. 4.4 Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument

9 som ständigt förändras och utvecklas. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Analys: För tillfället inte riktig med i planeringen. Analys: Inga föreläsningar har erbjudits. Och ingen litteratur har lästs. Analys: Vi diskuterar kontinuerligt detta i arbetslaget och hela förskolan tillsammans 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Analys: Vi har flaggor uppsatta i tamburen, kort på barnen med flaggor vid världskartan. Men förutom det har vi inte gjort något mer. Analys: Vi har gjort självporträtt som visar att vi ser olika ut. Vi har pratat om att vi äter olika mat av olika

10 skäl. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) Analys: Vi har intervjuat barnen utifrån den blankett vi har. Vi har försökt utformat verksamheten utifrån barnens önskemål. 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Analys :Vi ger alla barn samma möjlighet till alla delar i verksamheten. Arbetslaget hat ett medvetet tänk i genus. Analys: Hela förskolan och inne på avdelningen har vi kontinuerligt arbetat med grön flagg utifrån dom mål vi haft. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. Analys: Vi har utevistlese varje dag och ibland hela dagar. Vi deltog aktivt i skräplockarveckan genom att gå på städpromenad, städade vår egen gård.

11 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Målet har ändrats sedan förra gången, därav två ljus. Vi gör mycket automatiskt i verksamheten men har den inte som ett levande dokument i vår planering. Åtgärd: Vi har köpt in material (b.la böcker om barnkonventionen och genus) och kommer att jobba med det från och med i höst. Vi har en ständig dialog med barnen i olika situationer som uppstår. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: Barnen trivs och känner trygghet när dom kommer till förskolan. Analys: Trygga stabila vuxna som engagerar sig i barnen och är närvarande. Åtgärd: Vi fortsätter som förut. 4.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

12 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Analys: Vi har en arbetsplan på avdelningen men vi använder inte den kontinuerligt. 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling.

13 Analys: Vi har inte satt in några nya dokument i portfoliopärmen, vi har istället använt oss av väggdokumentation, dator och lärplatta för att visa barnets utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Analys: Vi har använt oss av rätt ord vid rätt tillfälle. Matematik- olika matematiska begrepp. Språksynonymer och ett varierat språk på rätt nivå. m.m 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Analys: Vi har bla haft en blixtpatrull grupp med de stora barnen som arbetat runt hållbar utveckling. De har bla skapat vindspel av återvunnet material. Vi har gått kontinuerligt till miljöstationen. Vi har ett medvetet tänk kring hållbar utveckling genom samtal och diskussioner. Analys: Vi har haft sapere veckor vid fyra tillfällen under året, där vi har använt oss utav våra fem sinnen. Vi är inte nöjda med upplägget av sapere då vi vill ha in den kontinuerligt i verksamheten.

14 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man Analys: Vi har använt dator och lärplatta när vi dokumenterat i verksamheten. Analys: Vi har gjort iordning en pärm med pedagogisk dokumentation med fokus på barngruppen, vi har även använt dator och lärplatta för olika slags dokumentation. Analys: Vi har sagoläsning oftast efter lunchen. Vi har kontinuerligt haft språkgrupper där vi arbetat med språkstimulerande aktiviteter där vi läst sagor, haft flanobilder till sagan, ritat och pratat runt sagan, haft språkkort av olika slag med olika aktivitet till. Vi har alfabetet med bokstäver och bilder uppsatt inne på avdelningen. Vi har tidningar de får klippa bokstäver och ord ur. Vi sjunger sånger och har rim och ramsor vid olika tillfällen. Vi har även använt oss av tecken som stöd vid tex sångsamling och vid matbordet.

15 kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Analys: Finns alltid med på utvecklingssamtalen. Vi har tittat igenom dem med föräldrarna och sett om något förändrats.vid förändringar fylls en ny språkdomän i. Analys: Vi har forskat och letat fakta med lärplattan och datorn tillsammans med barnen. Vi har gjort pedagogiska dokumentationer med kanonen. Analys: Vi har medvetet skaffat material för dessa situationer. Gett barnen ständiga utmaningar i den dagliga verksamheten genom att barnen har fått olika uppdrag i skogen. Utifrån barnens intressen så har vi arbetat och forskat mycket om tid. Analys: Miljön på avdelningen är anpassad för olika aktiviteter som ingår i

16 verksamheten utifrån det som barnen önskat och olika aktiviteter som barnen visat intresse för, t.ex. sång och rörelseaktiviteter, skapande med färg och form utifrån barnens egna intressen och riktade aktiviteter. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, Analys: Vi har kort på barnen vid världskartan som visar vart de kommer ifrån och även vilka flaggor som är representerade på avdelningen. Vi har pratat tillsammans med barnen om att vi kommer från olika länder, har olika saker vi tror på och att vi äter olika sorters mat. Analys: Kontinuerligt i verksamheten när saker händer. Vi har läst kompissagor som tar upp olika ämnen kring bl a konflikter. Vi har pratat om vad och hur en bra kompis är.

17 kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Analys: Vi har varit dåliga på att använda NTA lådorna. Trots detta har vi arbetat, forskat och experimenterat utifrån barnens önskemål och funderingar. 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperspektiv Analys: Vi har planerat verksameten så att den ska passa alla barn på avdelningen Åtgärd: Vi fortsätter på den inslagna vägen. Vi fortsätter ge barnen utmaningar och stimulans genom att uppmuntra idéer de kommer med. Vi ser till att barnens intressen tillvaratas genom att de får vara med och vara delaktiga. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? Resultat: Barnen lär sig saker på förskolan Analys: Dom frågar mycket och är intresserade. Vi använder oss av sociala medier för att ta reda på saker. Åtgärd: Vi fortsätter som vi har gjort.

18 4.4.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Analys: Vi har intervjuat alla barn i början av höstterminen om vad de tycker om verksamheten. Dom fick också svara på vad de skulle vilja lära sig, om det var något de saknade på avdelningen och hur de skulle vilja att avdelningen såg ut med leksaker och aktiviteter. Analys: Har utgått från den aktuella gruppen utifrån det vi ser och hör. Vi har lyssnat in vad barnen vill göra. Vatten, is och tid har vi experimenterat med utifrån barnönskemål.

19 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Analys: Vi ställer vad, hur och varför frågor till barnen. Frågor som inte bara kan besvaras med ja och nej utan att barnen måste utveckla sina svar, förklara och svar vi kan samtala runt. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Analys: Vi har muntliga regler som barnen inte har varit delaktiga i. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Analys: Vi lyssnar in vad barnen har för intressen och önskemål och försöker utforma miljön ute och inne efter det. 7. Arbetslaget skapar Analys: Vi har inte arbetat aktivt med portfolion eftersom vi har fokuserat på hela gruppen. Vi har arbetat med en gemensam pedagogisk pärm.

20 situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: Situationer uppstår hela tiden då vi får använda oss av demokratiska beslut t.ex. röstning av önskesång på sångstunden. Åtgärd: Vi utvecklar verksamheten vidare med barnmöten, barnintervjuer, med flera samtal och diskussioner både i grupp och enskilt med barnen. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: Barnen får vara med och bestämma Analys: Barnen är delaktiga i verksamheten. De får vara med och bestämma Åtgärd: Vi fortsätter som vi gör nu Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

21 Metoder: Resultat : Resultat : 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Analys: Vi lämnar ut lappar till föräldrar med barn på huset om när och hur inskolningen går till. Behövs inskolning efter semestern får föräldrarna ta hand om det. Vi bjuder in föräldrar till barn utifrån på mötet. Analys: Vårdnadshavare är alltid välkomna att ta del av verksamheten vi har. Vi informerar alltid föräldrarna på olika sätt så att de vet vad som händer och sker. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Analys: Vi ser individuellt till hur det ser ut för varje enskilt barn och vårdnadshavare. Analys: Vi har följt handlingsplanen och bjuder in till samtal

22 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Analys: : Vi har informerat lite om olika planer vi har att arbeta efter. Vi har haft olika frågeställningar där föräldrarna fått funderat och diskuterat med varandra. Analys: Vi har bjudit in till samtal höst och vår då vi tillsammans med barnet och vårdnadshavaren tittat på barnintervjun och pratat runt barnets utveckling och förmågor. Vi har också haft med dator och lärplatta då vi visat bilder, filmer och dokument 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Analys: Vi har informerat föräldrarna så de vet att möjligheten finns. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som Analys: Hela förskolan har gemensamma aktiviteter som Lucia och trivsel/fixarkväll

23 finns på varje avdelning 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Analys: Alla bjuds in till föräldrarråd höst och vår. Synpunktslåda finns på väggen utanför förskolechefens rum. Analys: Möjlighet finns och det har vi informerat om på förskolan. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Analys: Erbjudande har funnits under hela året. Analys: Vi har ett informationsmöte för alla vårdnadshavare. Enskilda samtal erbjuds om vårdnadshavare så önskar. Vid byte av verksamhet under terminen erbjuds ett överskolningsamtal med barnen, vårdnadshavare, gammal och ny personal. Åtgärd: Vi vill ha mer delaktiga föräldrar i vår verksamhet. Vi trycker extra mycket på att de är välkomna att besöka oss i verksamheten. Skicka ut mer utvärderingar så att föräldrar kan vara anonyma och säga vad de tycker är bra och mindre bra och kanske hur vi ska göra för att det ska bli bättre.

24 4.4.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Analys: Vi har följt planen. Analys: Vi har följt planen. Analys: De gamla björnbarnen som börjat förskoleklass återvände till Björnen en dag i slutet av terminen för att berätta för de barn som ska börja förskoleklass hur det är att gå

25 där och vad de gjort under sitt år där. Åtgärd: Vi fortsätter följa planen Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

26 föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. Analys: Vi har synliggjort varje barns utveckling fast på ett annat sätt än tidigare. Istället för portfoliopärm (text och bild) har vi haft en gemensam dokumentationspärm samt dator och lärplatta med både foton och filmklipp. Analys: Vi fotograferar, gör dokument som vi tillsammans med barnen reflekterar runt. Vi sätter upp bilder med text på väggen när vi lärt oss något nytt. Analys: Vi har lyssnat in barnens synpunkter och intressen. Vi har intervjuat barnen inför samtal och frågat vad de tycker är viktigt i verksamheten. Vi har observerat vad barnen gör, hur

27 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. de leker och med vad och vem. Analys: Vi har trasat barnen enskilt men inte kommit längre än så. Vi har under våren haft språkgrupper. Även fast vi inte har sammanställt har vi sett behovet i gruppen och jobbat efter det. Analys: Vi har använt oss av det material som finns tillgängligt för att följa upp, utvärdera och utveckla. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Analys: Vi har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering Analys: Vi har tagit del av resultatet. Svarfrekvensen var låg så det var svårt att få fram ett resultat. Åtgärd: Vi måste göra en sammanställning av hela barngruppen i TRAS.

28 5. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Handlingsplan Utveckling och lärande Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. Metod: Genom att arbeta mer interkulturellt (visa på våra olika ursprung) vill vi kunna fläta samman våra olikheter till att kunna göra något bra för alla individer i gruppen. Vi ska synliggöra alla länder som finns representerade på avdelningen genom olika väggdokument och laminerade böcker med bilder och text. Genom att använda vårdnadshavarna som resurser vill vi lyfta fram olika länders kultur (språk, traditioner, musik och mat) Normer och värden Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Metod: Vi ska arbeta mer aktivt med Plan för Likabehandling genom att vi ska använda oss av Kompisböcker, Barnkonventionsböckerna och andra inköpta böcker om regnbågsfamiljer. Vi ska diskutera/samtala om hur varje barn på avdelningen blir en bra kompis. Genom att använda dessa metoder hoppas vi att arbetet på avdelningen rustar barnen till att bli bra förebilder i framtiden.