organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten"

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NYHETSBREV Nr. 3 November 2008 Kvinnofridsreformen tio år Mycket har gjorts för att stärka kvinnofriden de senaste tio åren, men det behövs ytterligare kunskap om mäns våld mot kvinnor liksom insatser och metoder för att hjälpa de som är utsatta. Dessutom behöver vi bli bättre på att förebygga våld. Fortsatt engagemang från olika myndigheter och ideella organisationer är nödvändigt för att vi ska uppnå verklig kvinnofrid. Brottsoffermyndigheten har nyligen fått regeringens uppdrag att fördela medel till forskning och andra studier, systematisk metodutveckling och andra liknande insatser som syftar just till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, och om hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vi kommer att utlysa medlen i slutet av året och ser mycket fram emot att få stödja projekt som kan föra frågorna framåt. Redan tidigare har vi två utbildningsuppdrag från regeringen som vi hoppas och tror kommer att leda till att personal inom rättsväsendet blir bättre rustade för att möta olika typer av brottsoffer. Inom det ena uppdraget, som rör bemötande av sexualbrottsoffer, är utbildningen i full gång. Den har rönt mycket stor uppskattning hos deltagarna. Det andra uppdraget är ett utbildningsprogram för att öka kunskapen i frågor som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det ska riktas till personal inom rättsväsendet och Migrationsverket och startar nästa år. Under hösten har Brottsoffermyndigheten tillsammans med Domstolsverket presenterat en utvärdering av vittnesstödsverksamheten i en rapport till regeringen. Utvärderingen visar att verksamheten finns på samtliga tingsrätter och hovrätter, fungerar väl och fyller en viktig funktion för målsägande och vittnen som ska medverka i en rättegång. Om inte vittnen och brottsoffer vågar berätta om vad de har utsatts för eller upplevt hotas rättssäkerheten. Vi kommer tillsammans med Domstolsverket, Brottsofferjourernas Riksförbund och andra ideella organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten ska utvecklas. Den s.k. Stalkningsutredningen har nyligen presenterat sina resultat och förslag. Vi har intervjuat utredaren Ebba Sverne Arvill. Hon berättar bl.a. om arbetet med utredningen och de viktigaste slutsatserna. Professor Gun Heimer, chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, tilldelades tidigare i år Brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris. Hon har genom sitt förhållningssätt starkt bidragit till att våld mot kvinnor uppmärksammas. Hon beskriver i en artikel NCK:s arbete för kvinnofrid. I nyhetsbrevet finns även rapporter från projekt som finansierats från Brottsofferfonden, en artikel om kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning och mycket mera. Margareta Bergström Generaldirektör Nu är det dags att omsätta kunskapen i praktisk handling så att den blir till konkret hjälp för de kvinnor vars liv, hälsa och mänskliga rättigheter begränsas av våld. Då kan vi göra stor skillnad Professor Gun Heimer, mottagare av BrOM:s nationella pedagogiska pris 2008 Innehåll 5 minuter med Ebba Sverne Arvill...2 Nationellt centrum för kvinnofrid...3 Kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning...4 Kvinnofrid och reparativ rättvisa...5 Röda tråden...7 Läger för våldtagna kvinnor...7 Nordiske kvinner mot Vold...7 Utvärdering av vittnesstödsverksamheten...8 Regeringsuppdrag...9 Nordiskt arbetsmöte om brottsskadeersättning...10 Rättegångsskolan på webben...10 Vardagsrädsla...11 Redaktion Anna-Lena Dahlgren Ulf Hjerppe Elisabeth Wikén Jidell Maria Königsson Gudrun Nordborg Hans Sjölander Prenumeration Nyhetsbrevet finns också i elektronisk form! För kostnadsfri prenumeration besök Brottsoffermyndighetens hemsida på adressen Nästa nummer Utkommer i februari 2009 Besöksadress: Storgatan 49 Adress: Box 470, UMEÅ Tel: E-post: Hemsida:

2 5 minuter med Ebba Sverne Arvill Rektor vid Polishögskolan och särskild utredare i utredningen Förstärkt skydd för personer som utsätts för hot eller förföljelse (Ju 2006:09) Kan du berätta om syftet med den s.k. Stalkningsutredningen? Vi har haft i uppdrag att se över situationen för de som utsätts för systematisk förföljelse för att se om det behövs en förbättring av lagstiftningen eller något annat samt att utvärdera lagen om besöksförbud. Vilka har för dig varit de viktigaste frågorna i utredningen? För mig har helheten varit det viktigaste, att se över situationen och ta det här på allvar eftersom det kan ha en väldigt stor inverkan på en persons vardag. Vi har i första hand inriktat oss på att avskräcka gärningsmannen och i andra hand på att skydda brottsoffret. Det viktigaste är att det är ett allvarligt brott och måste betraktas som ett sådant, åtgärderna måste utgå ifrån det. Vilka är utredningens viktigaste slutsatser och vilka är de viktigaste förslagen? Helheten är det viktigaste, den behövs i arbetet med lagstiftning, tillämpning och framförallt samverkan. Vi har lagt fram tre huvudförslag: att ett nytt brott, olaga förföljelse, ska införas, att nuvarande lag om besöksförbud ska ersättas med en ny lag om kontaktförbud samt att det ska vara möjligt att i vissa fall kunna ha elektronisk övervakning av kontaktförbud, dvs. fotboja. Dessutom föreslår utredningen att det ska finnas skyddshandläggare i alla kommuner. Vad hoppas du att utredningen ska leda till, vilka är dina förväntningar? Dels att brottsligheten ska minska men också att de som ändå blir utsatta ska skyddas bättre. Hur många uppskattar du drabbas av hot och förföljelse och vilka drabbas främst? Brottsförebyggande rådet (Brå) har konstaterat att personer har utsatts för systematisk förföljelse under det senaste året. Av dem kände två tredjedelar förföljaren och ju närmare relation man hade desto större var risken för allvarligt våld. 25 procent hade utsatts för våld i samband med förföljelsen personer per år flyttar till ny bostad som konsekvens av förföljelsen. Vi nämner olika typer av förföljelse: kvinnor som förföljs av en ex-partner, kändisar som förföljs av beundrare, läkare som förföljs av en patient, främst inom psykiatrin, tjänstemän som förföljs av sk. rättshaverister, studenter som förföljs av andra studenter som är olyckligt kära och tror att kärleken kommer att besvaras så småningom om de insisterar samt andra, t.ex. personer som förföljs av arbetskamrater, grannar eller familjemedlemmar och då ofta ofta hedersrelaterat. Det är ofta kvinnor som är skyddsperson och många av dem har barn. Barnen drabbas extra hårt av åtgärder som flytt och fingerade personuppgifter, då de inte får prata om sin situation, tvingas byta namn etc. En del av uppdraget var att undersöka möjligheten till ekonomiskt stöd för hotade och förföljda personer, vad har ni kommit fram till? Vi har tittat på det och har delat in kostnaderna i tre faser. 1. Initiala kostnader: skydd av hemmet, t.ex. lås, larm och byte av telefonnummer, samt eventuella transportkostnader i de fall man måste undvika att åka kollektivt. 2. Omställningskostnader: när man tvingas flytta från sin hemort och/eller byta bostad med de kostnader som det innebär. 3. Levnadsomkostnader: vid flytt till ny ort saknar man ofta jobbmöjligheter och har svårigheter att försörja sig, åtminstone i början men ofta ganska länge. Vi pekar på möjligheterna att få hjälp idag men menar att den sällan räcker till. Hjälpen ser också olika ut beroende på var man bor. Vi anser att det bör se likadant ut överallt, vilket är en viktig fråga för Socialstyrelsen. En annan viktig fråga är vilken kommun som ska betala. Den s.k. Vistelseutredningen arbetar med detta och vi har överlämnat våra synpunkter till den. I uppdraget ingick även att studera andra länders lösningar, vilka länder har ni tittat på och vilka skillnader finns det? Det finns en allmän rapport från Brå om vilken lagstiftning det finns i andra länder angående stalkning. Det finns inte överallt och det finns olika lagtekniska lösningar. Besöksförbud finns i de flesta EU-länder medan elektronisk övervakning i samband med kontaktförbud enbart finns i ett fåtal länder, t.ex. USA, Spanien och Norge. Ebba Sverne Arvill Rektor, Polishögskolan Rådet för Brottsofferfonden Rådet beslutar om fördelning av medel från Brottsofferfonden. Rådet, som utses av regeringen, består av: Generaldirektör Margareta Bergström (ordförande), generaldirektör Jan Andersson, docent Tommy Andersson, professor Pär Anders Granhag, professor Gun Heimer, professor Håkan Hydén, professor Margareta Hydén och professor Marie Torstensson Levander.

3 Nationellt centrum för kvinnofrid Det har nu gått 5 år sedan Sverige skrev under FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Sedan dess har Sverige liksom flera andra länder vidtagit en lång rad viktiga åtgärder för att motverka våldet. Lagstiftningen har skärpts och regeringen har utarbetat en nationell handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ändå återstår mycket att göra. Våldet utgör fortfarande ett allvarligt hot mot kvinnors liv och säkerhet i hela världen, och Sverige är inget undantag. Trots att vi har en hög levnadsstandard och har kommit relativt långt i arbetet för jämställdhet har vi inte lyckats förhindra att ett förfärande stort antal kvinnor utsätts för våld. Tvärtom finns det till och med tecken på att vissa typer av våld, som exempelvis våldtäkter, har blivit vanligare på senare år. Under förra året polisanmäldes närmare 000 fall av misshandel och mer än 4 00 fall av våldtäkt. Vi vet också att mörkertalet är mycket stort. Trots dessa dystra siffror är jag övertygad om att vi kan vända utvecklingen. På senare tid har medvetenheten om problemet ökat på många håll i samhället, och det finns en stor politisk enighet om att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor i hela landet och att med kraft bekämpa våldet och öka rättssäkerheten för brottsoffren. På Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, arbetar vi på regeringens uppdrag med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap om våld mot kvinnor och att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor på nationell nivå. Vi startade vår verksamhet 994 på Rikskvinnocentrum vid Akademiska sjukhuset, landets första specialistklinik för kvinnor som utsatts för våld. Enheten bildades som en direkt följd av FN-deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, och uppgiften var dels att ta hand om våldsutsatta kvinnor akut, dels att utbilda, forska och utveckla nya metoder. Uppdraget har sedan dess utökats successivt och 00 ombildades centrumet till ett nationellt kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. En av hörnstenarna i vår verksamhet är utbildning - regionalt, nationellt och internationellt. Vi utbildar både studenter som är på väg ut i yrkeslivet och yrkesverksamma som redan möter våldsutsatta kvinnor i sitt arbete. Vi anordnar universitetskurser, erbjuder specialanpassade utbildningar och medverkar som föreläsare för myndigheter, landsting, kommuner och frivilligorganisationer. Vi vänder oss också direkt till våldsutsatta kvinnor i hela landet och deras anhöriga genom den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, som invigdes i december 00. Under de första elva månaderna har Kvinnofridslinjen tagit emot drygt inkommande samtal, vilket visar att behovet är stort. Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt, året om, och den som ringer får vara anonym. Telefonsamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. De som svarar är socionomer och sjuksköterskor som alla har lång erfarenhet av att möta människor i svåra livssituationer. Till sin hjälp har de en databas med uppgifter om myndigheters och ideella organisationers lokala och nationella verksamheter för att snabbt kunna vägleda våldsutsatta kvinnor till stödinsatser på den egna orten. Ett annat av våra regeringsuppdrag resulterade i den nationella handbok för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexualbrott som vi presenterade tidigare i år. Syftet med handboken är att införa enhetliga rutiner för det medicinska och psykosociala omhändertagandet, men också för dokumentation och spårsäkring. I dag är det ofta ett geografiskt lotteri som avgör vilket omhändertagande som erbjuds sexualbrottsoffer, och det är inte acceptabelt. I höst har vi påbörjat det omfattande arbetet med att se till att handboken sprids och kommer till praktisk användning i hela landet. Det sker genom en omfattande utbildningssatsning där även poliser och åklagare deltar. Vi är nämligen övertygade om att ju mer de olika yrkesgrupperna som ingår i rättskedjan vet om varandras kompetens och ansvarsområden, desto bättre kan vi samarbeta så att det kommer brottsoffren till godo. För det räcker inte att vi har kunskap om våldet och dess konsekvenser. Nu är det dags att omsätta kunskapen i praktisk handling så att den blir till konkret hjälp för de kvinnor vars liv, hälsa och mänskliga rättigheter begränsas av våld. Då kan vi göra stor skillnad. Numret till Kvinnofridslinjen är Gun Heimer Professor och chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet b r o t t s o f f e r m y n d i g h e t e n s n a t i o n e l l a p e d a g o g i s k a p r i s brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris 2008 Gun Heimer har tilldelats Brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris 008. Priset delas ut till en lärare och forskare som på ett tydligt sätt introducerat eller synliggjort ett brottsofferperspektiv inom sitt ämne. har tilldelats Gun Heimer Gun Heimer har på ett tydligt sätt introducerat och synliggjort ett brottsofferperspektiv inom såväl undervisning som forskning. Generaldirektör Brottsoffermyndigheten umeå den 31 maj

4 BROTTSKADEENHETEN Kränkningsersättning vid grov kvinnofridskränkning I 4 kap 4a brottsbalken regleras brottet grov kvinnofridskränkning. Bestämmelsen har följande lydelse. Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kapitlet brottsbalken mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning. Har gärningar som anges ovan begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller, som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknade förhållanden, ska i stället dömas för grov kvinnofridskränkning. De grova fridsbrotten avser upprepade brottsliga handlingar som t.ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande och/eller sexuella övergrepp. Eftersom det vid denna typ av brott finns en utpekad misstänkt, krävs det i de allra flesta fall en fällande dom för att brottsskadeersättning ska kunna lämnas. När Brottsoffermyndigheten bestämmer brottsskadeersättning för kränkning med anledning av brott tar myndigheten hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Av betydelse är t.ex. gärningens art, vem som begått gärningen, om brottet inträffat i hemmet eller på annan plats och om brottet pågått längre eller kortare tid. Om gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning och varit ägnade att allvarligt skada en kvinnas självkänsla och därför bedöms som grov kvinnofridskränkning, bestämmer Brottsoffermyndigheten ersättningen för kränkning till ett högre belopp än vad som annars skulle ha varit fallet. Nedan lämnas några exempel på beslut om kränkningsersättning i ärenden hos Brottsoffermyndigheten som avsett grov kvinnofridskränkning. En kvinna misshandlades i bostaden i genomsnitt en gång i veckan av en man som hon levde tillsammans med. Misshandeln, som ägde rum under ca sex månaders tid, bestod bl.a. i sparkar och slag mot kroppen, slag mot öronen, strupgrepp, drag i håret samt bett. Vid ett tillfälle ofredade mannen henne genom att duscha henne i kallt vatten. Tingsrätten dömde mannen för grov kvinnofridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med bl.a kr för kränkning. Brottsskadeersättning för kränkning utgick med samma belopp. Dnr 85/08. En kvinnas sambo misshandlade henne vid upprepade tillfällen under ca nio månaders tid. Misshandeln bestod bl.a. i att sambon tilldelade henne knytnävsslag i ansiktet och huvudet, sparkade henne mot kroppen, tog strupgrepp på henne, släpade henne i håret och tilldelade henne ett slag med en mobiltelefon mot överkroppen. Vid ett av tillfällena hotade sambon även att döda henne. Våldet medförde smärta, svullnader, blåmärken och blodvite. Tingsrätten dömde sambon för grov fridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med bl.a kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 30/08. Box 470, UMEÅ Tel Fax När Brottsoffermyndigheten bestämmer ersättning för kränkning med anledning av brott tar myndigheten hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall En kvinnas man misshandlade och hotade henne vid flera tillfällen under drygt ett års tid. Våldet bestod bland annat i att mannen slog henne i ansiktet, höll en kudde över hennes ansikte så att hon fick andningssvårigheter, drog henne i håret, dunkade hennes huvud mot ett golv, sparkade henne mot kroppen samt tog strypgrepp på henne. Vid flera tillfällen höll mannen en kniv framför henne och vid flera tillfällen sade han att han skulle skada eller döda henne. Tingsrätten dömde mannen för grov kvinnofridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med bl.a kr för kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr 339/08. B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S En kvinnas sambo utsatte henne under fyra år för upprepad brottslighet i form av misshandel och olaga hot bland annat i deras gemensamma bostad. Brotten bestod i att mannen vid ett stort antal tillfällen tillfogade kvinnan smärta och kroppsskada samt hotade henne personligen och genom SMS-meddelanden med innebörden att han skulle skada eller döda henne. Vid ett tillfälle hotade mannen henne med kniv. Misshandeln bestod i att mannen vid ett stort antal tillfällen drog kvinnan i håret, drog henne i fingrarna samt knuffade henne hårt ut ur huset så att hon ramlade omkull. Mannen misshandlade kvinnan vid ytterligare upprepade tillfällen genom att han tog tag i henne och sedan slängde omkull henne med kraft vilket medförde att hon slog i golvet eller möbler. Mannen dunkade också hennes huvud upprepade gånger i väggen, sparkade henne på kroppen och i huvudet samt tilldelade henne hårda knuffar som träffade olika delar av kroppen. Tingsrätten dömde mannen för grov kvinnofridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med bl.a kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick till kvinnan med det beloppet. Dnr 034/08. Maken till en kvinna misshandlade henne i bostaden vid ett stort antal tillfällen under nästan fem års tid. Misshandeln bestod bl.a. i slag och sparkar mot kroppen, slag mot huvudet, knuffar, strupgrepp samt 4

5 handtryckningar mot ansikte och fingertryckningar mot tinningarna. Våldet medförde smärta, blodvite, blåmärken, andnöd samt sårskada. Vid något tillfälle hotade maken även att döda eller skada kvinnan. Det förekom ständigt våldsamheter i hemmet och tre dagar utan våldsyttringar var en lång tid. Hovrätten dömde maken för grov kvinnofridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med bl.a kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr 989/08. Hans Sjölander Avdelningsdirektör, Brottsoffermyndigheten Kvinnofrid och reparativ rättvisa? I kvinnofridsreformen ingick att de kvinnor som utsatts för övergrepp i en nära relation skulle få stöd och hjälp via socialtjänsten; praktiskt, psykologiskt och ekonomiskt. En fråga är om övrig lagstiftning anpassats till den ambitionen. BROTTSOFFERMYNDIGHETEN har rikstäckande ansvar för tre områden: De kvinnor som lämnade relationen med den våldsamme mannen riskerade till för något år sedan obehagliga överraskningar i samband med bodelningen. Den juli 00 trädde nya regler i kraft som gjorde det möjligt att undanta ersättning för personskada och kränkning, vilket innebär att skulder som uppkommit genom brott inte beaktas i bodelningen. Lagtexten är könsneutral, men motiven var framför allt att skydda kvinnors rätt till ersättning så att den våldsamma maken inte skulle få del av den, liksom att skydda henne från ansvar för de skulder mannen har på grund av hans brott mot henne eller deras barn. (Äktenskapsbalken 0 kap a och kap 4a, Prop. 00/0:3 Skadestånd och bodelning.) En annan viktig fråga som Brottsoffermyndigheten (BrOM) har uppmärksammat i flera sammanhang är om socialtjänsten accepterar att kvinnan får använda sin ersättning i enlighet med dess egentliga syfte eller om hon ska tvingas förbruka den till uppehälle. Policyn varierar inom landets socialtjänstförvaltningar. Skadeståndsrätten skiljer mellan ekonomiskt och ideellt skadestånd. De ekonomiska skadeståndsposterna kompenserar olika kostnader, t.ex. för behandling av en skada, och ekonomiska förluster, t.ex. inkomstförlust på grund av sjukskrivning som skadan föranlett. Ideellt skadestånd har en annan karaktär. Syftet med ideellt skadestånd är att ge upprättelse och den ekonomiska kompensationen ska fungera som plåster på såren. Posterna kan avse ersättning för allvarlig kränkning samt för psykisk eller fysisk smärta i form av sveda och värk liksom för bestående skador som lyte och men. Tanken med denna reparativa rättvisa är att ersättningarna ska kunna leda till något positivt som motvikt till de negativa upplevelser som brottet orsakat. Pengarna ska kunna ge en möjlighet att t.ex. förverkliga något efterlängtat, som en resa. Det reparativa syftet fredar uttryckligen sådana ideella skadeståndsposter från utmätning under två år från det att de betalts ut, 5 kap utsökningsbalken. Också brottsskadelagen markerar ett motsvarande skydd för ideella poster av brottsskadeersättning i. Skulle kvinnan vara skuldsatt kan alltså dessa ersättningsbelopp inte utmätas, utan hon ska få behålla dem. Tanken med denna reparativa rättvisa är att ersättningarna ska kunna leda till något positivt som motvikt till de negativa upplevelser som brottet orsakat Brottsskadeersättning Har du utsatts för brott? Du kan, särskilt om du drabbats av personskada, ha rätt till ekonomisk kompensation via Brottsoffermyndigheten. En förutsättning är att den som begått brottet inte har förmåga att betala skadorna, en annan att det inte finns någon försäkring som täcker dem. Rätt till ersättning kan finnas även om brottslingen är okänd. Brottsofferfonden Fondens medel delas ut till olika former av brottsofferinriktad verksamhet, i såväl ideell som offentlig regi, och till forskning om brottsoffer. Fonden byggs upp av en särskild avgift på 500 kr, som varje dömd person ska betala om brottet kan straffas med fängelse. Fonden tar även emot gåvor och donationer. Varje år fördelas sammanlagt drygt 30 miljoner kr. Ansökan senast 1 april respektive 1 oktober. Kunskapscentrum Myndigheten ska samla och sprida information och forskningsresultat för bättre bemötande och behandling av brottsoffer. Det sker bland annat genom informationsmaterial till myndigheter, ideella organisationer och brottsoffer. Myndigheten arrangerar också vidareutbildningar och seminarier för att Om kvinnan har en svag ekonomi, vilket inte är helt ovanligt och särskilt inte efter en separation eller skilsmässa, och behöver bidrag från socialtjänsten så finns det enligt vad BrOM erfar åtskilliga kommuner som konsekvent nekar henne försörjningsstöd med hänvisning till att kvinnan fått ideellt skadestånd eller ideell brottsskadeersättning. Att kräva att kvinnan ska använda sådana ideella ersättningsposter för att täcka sina levnadskostnader förtar syftet att skapa reparativ rättvisa. En sådan tillämpning ger enbart de kvinnor som har en stabil ekonomi någon egentlig glädje av de ideella delarna av skadeståndet eller brottsskadeersättningen. Kompletterande och aktuell information finner du på: och Förarbetena till nuvarande socialtjänstlag berör frågan om ideellt skadestånd. Samtidigt som man hävdar att generella undantag från att beakta vissa tillgångar vid prövningen av rätten till bistånd inte skulle vara möjliga, betonas att en individuell bedömning alltid måste göras. För ytterligare information kontakta: BROTTSOFFERMYNDIGHETEN sprida forskningsresultat och praktiska erfarenheter av brottsofferarbete Box 470, UMEÅ Servicetelefon, öppen kontorstid: Fax: E-post: Hemsida: Reviderad mars 2008 Till dig som utsatts för kvinnofridsbrott BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Som exempel på ett rimligt undantag anges att en enskild som har fått ett ideellt skadestånd på grund av att han eller hon har varit utsatt för ett brott av något slag, och t.ex. kan ha behov av långvariga och kostsamma behandlingar. Detta bör då rimligtvis beaktas vid biståndsbedömningen. (Prop. 000/0:80, s.95). Här skiljer man alltså inte på ideell respektive ekonomisk kompensation. Ett mycket lämpligare alternativ skulle vara att offret dels får behålla sitt ideella skadestånd, dels får hjälp med att få ut ekonomiskt skadestånd för kostnaden för behandlingarna. I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd finns flera passager som på ett positivt sätt är relevanta för brottsoffer genom att de beaktar brottets följdeffekter, t.ex. tillfälligt höga kostnader för livsmedel, kläder och skor eller att offret måste flytta. När det gäller den enskildes egen förmåga skriver man att Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna med. (SOSFS 003:5, s. 5). Som exempel anges både skadestånd och försäkrings- Fortsättning sid 6 5

6 ersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, liksom stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa. Ideella skadestånd nämns inte alls. Också kränkningsersättningen har ett ändamål, nämligen upprättelse, där den utsatta själv ska få bestämma vad medlen ska användas till. Hur kan praxis bli mer enhetlig och stärka den åsyftade reparativa rättvisan? Lagtexten hindrar ju inte en positiv tolkning, men i sak tveksamma uttalanden i förarbetena som också avspeglas i Socialstyrelsens allmänna råd ger stöd för restriktiva tolkningar. Enligt BrOM:s mening skulle det vara meningsfullt att Socialstyrelsen i den pågående revideringen av de allmänna råden också aktualiserar ideellt skadestånd till våldsutsatta kvinnor som en post som socialnämnden i regel inte bör räkna in vid bedömningen av försörjningsstöd. Detta skulle kunna bidra till att minska de nuvarande skillnaderna i policy mellan olika kommuner och bidra till en ökad rättstrygghet för kvinnorna, och indirekt också för deras barn. Dessutom bör inte endast försäkringsersättning och skadestånd nämnas utan även brottsskadeersättning. Ett annat alternativ, som BrOM också har framfört i en skrivelse med begäran om översyn av brottsskadelagen, är att socialtjänstlagen kompletteras med en tydlig regel om att ideella poster av såväl skadestånd, försäkringsersättning och brottsskadeersättning inte ska påverka frågan om försörjningsstöd. Båda dessa alternativ skulle stämma väl överens med socialtjänstlagens så kallade brottsofferparagraf som nu finns i 5 kap 11. En förhoppning är att de behov som kvinnor visats ha leder till reformer som både hjälper dem och andra brottsoffer oberoende av i vilken kommun hon eller han vistas. Gudrun Nordborg Informationschef, Brottsoffermyndigheten Kvinnofridsreformen Kvinnofridsreformen består egentligen av många reformer. Bland de viktigaste som följde på propositionen Kvinnofrid 1997/98: 55 är: Specialbestämmelser för övergrepp i nära relationer Konstruktionen bygger på kvinnors/ brottsoffers upplevelser av hot, fysiskt och/eller sexuellt våld i en nära relation. Lagstiftaren lägger nu större vikt vid de psykiska effekterna av upprepade övergrepp än de fysiska. Grundrekvisiten är gemensamma både för den könsneutrala brottsrubriceringen grov fridskränkning, som bland annat täcker övergrepp i en samkönad relation, en kvinnas övergrepp på en man men också barn som utsatts för övergrepp av en förälder, och för den könsspecifika brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning, som ska användas när en man utsatt den kvinna han är eller varit gift eller sambo med, för övergrepp. Förbud mot köp av sexuella tjänster Kriminaliseringen innebar att Sverige, som första land i världen, markerade mot efterfrågan på sexuella tjänster. Reformpaketet innebar även skärpningar angående sexuella trakasserier, könsstympning och våldtäkt. Orden förändrades också så att lagtexten kompletterades för att tydligt inkludera båda könen. Utbildning och samverkan Reformen kombinerades med krav på såväl förändrade grundutbildningar som satsningar på fortbildning för att ge kunskap om våld i nära relationer, oumbärliga för professionellt bemötande och behandling. Fortbildningen organiserades enligt regeringsuppdrag i bred myndighetssamverkan. Ett gemensamt utbildningsmaterial togs fram, Kvinnofridspärmen, och utbildningsdagar genomfördes på nationell, regional och lokal nivå. Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid När tiden för regeringsuppdraget var passerad tog Socialstyrelsen initiativ till en fortsatt samverkan som bl.a. ledde till gemensam finansiering av Kvinnofridsportalen. Besök oss dygnet runt på: Hitta mer information för dig som brottsoffer på:

7 BROTTSOFFERFONDEN Röda tråden Svenska Kyrkan Hässelby har med stöd från Brottsofferfonden genomfört ett projekt kallat Röda tråden riktat till kvinnor som varit utsatta för mäns våld i en nära relation. Syftet med projektet var att finna rutiner och samverkansformer där kyrkans speciella kompetens och möjligheter skulle komma de utsatta kvinnorna till del. Målet var att kvinnorna skulle få ett starkare kontinuerligt och långsiktigt stöd och man ville hitta former för att en enda, röd tråd-person, skulle kunna följa kvinnan i de många möten med olika instanser som följer när hon bestämt sig för att ta sig ur relationen. Projektet bestod av två delar, en kartläggning av de verksamheter och erfarenheter som redan fanns och utvecklandet av nya samarbetsformer. Projektledare var diakon Karin Löfgren. Ledstjärnan i projektet har varit lokal samverkan för att ge utsatta kvinnor i Hässelby bästa möjliga stöd. Genom att delta i utbildningsdagar och föreläsningar sökte Karin Löfgren sig aktivt till sammanhang där många aktörer möts. På så sätt kunde kyrkan utveckla befintliga kontakter, informera om projektet och hitta nya samarbetspartners, samtidigt som man uppdaterade sig kunskapsmässigt. Röda tråden har lett till ett utökat samarbete med både myndigheter, t.ex. socialtjänsten i Hässelby, och frivilliga organisationer som den lokala brottsofferjouren. Kyrkan samarbetar också med Relationsvåldscentrum (RVC), Operation kvinnofrid m.fl. Exempel på samverkansformer och verksamheter som vuxit fram under projekttiden är gemensamma utbildningar, mingel-frukostar där de olika aktörerna träffas regelbundet för att utbyta erfaren- heter och skapa kontakter, samverkan mellan myndigheter och frivilliga organisationer mot trafficking samt en samtalsgrupp för utsatta kvinnor. Genom den personliga kontakten mellan representanter för kyrkan och de andra aktörerna underlättas samarbetet organisationerna emellan, t.ex. kan kvinnor hänvisas från kyrkan till socialtjänsten för ekonomiskt bistånd och från socialtjänsten till kyrkan för samtalsstöd. Projektet har mynnat ut i en fast verksamhet och samarbetsformerna, kontakterna och rutinerna kommer att fortgå och utvecklas vidare. Kyrkan tycker att projektet har lett till en förbättring av stödet till drabbade kvinnor i Hässelby och försöker genom samtal bibehålla kontakten med de kvinnor som slussas vidare och följa med dem hela vägen vara den röda tråden. Läger för våldtagna kvinnor Med hjälp av medel från Brottsofferfonden organiserade Team för Våldtagna Kvinnor på Alla Kvinnors Hus i september 2007 en bildterapihelg på ett pensionat. Åtta kvinnor ur stödverksamheten, fyra ledare, en dramapedagog och en bildterapeut deltog. Syftet med lägret var att ge kvinnor och tjejer som gått i teamets stödverksamhet ytterligare möjligheter att i en trygg men annorlunda miljö på olika sätt bearbeta de övergrepp de utsatts för. Deltagarna fick bearbeta övergreppen genom kroppsövningar, bildterapi och skrivarverkstad. I skrivarverkstaden fick kvinnorna bearbeta sina erfarenheter genom att uttrycka dem i texter och dela med varandra. Det handlade inte bara om våldtäktserfarenheten utan även om andra erfarenheter, till exempel att växa upp som tjej, barndomsminnen och så vidare. Förhoppningen är att skrivandet kan bli ett redskap för deltagarna att i framtiden hantera sina känslor. I bildterapin fick tjejerna möjlighet att hitta nya sätt att uttrycka bortträngda känslor och minnen. Tillsammans med skrivarverkstaden bildar dessa två metoder en helhet där de känslor som väcks i bildterapin kan bearbetas vidare i skrivarverkstaden. När vi gav oss i väg med bussen den där tidiga höstdagen för att tillsammans i grupp bearbeta de övergrepp kvinnorna utsatts för kände vi oss alla både lite nervösa och upprymda. Det blev en fantastisk helg med lika mycket tårar som skratt. Många deltagare vittnar om, både i utvärderingar och långt efter den här alldeles speciella helgen i september, hur mycket helgen tillsammans med andra som delade deras erfarenheter har betytt i deras läkningsprocess. Betydelsen av att träffa och se andra kvinnor och av att koncentrerat under en långhelg få använda olika tekniker för att bearbeta övergreppen beskrivs som ovärderlig. Bildterapihelgen var ämnad att tjäna som något slags brytpunkt där man också jobbar fram strategier för framtiden och det har den också gjort för deltagarna. Att ge kvinnor och tjejer en möjlighet att få komma samman en långhelg är en mycket uppskattad del av vår verksamhet. Många som utsatts för våldtäkt beskriver en stor ensamhet, det kan dels handla om att man mår så dåligt att man inte orkar upprätthålla sociala relationer, dels en känsla av att ingen i ens omgivning förstår. Under lägren knyts nya sociala kontakter både för dessa dagar och för livet framöver. Under helgen får vi följa med på en resa med kvinnorna som innehåller så mycket systerskap, tårar och skratt att det är svårt att förmedla i ord. En kvinna uttrycker det såhär i utvärderingen: Helgen gav mer än jag förväntat mig. Hade hoppats att jag skulle kunna/vilja prata och känna lugn, men har hittat en ovärderlig förståelse i de andra och deras erfarenheter och känt en sån otrolig glädje och sorg och gråtit och skrattat om vartannat. Jag har njutit av allt vi gjort och allt har varit värdefullt för framtiden. Citatet visar att vi nådde vårt mål att hitta förståelse i andra, att dela, att gråta och skratta och att kunna se framåt med tillit till framtiden. Olga Persson Team för Våldtagna Kvinnor, Alla Kvinnors Hus Nordiske Kvinner mot Vold Den 5 7 september hölls konferensen Nordiske Kvinner mot Vold i Stockholm. Arrangörer var Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, ROKS och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR. Det var den 15:e konferensen i sitt slag, den allra första anordnades i Norge Drygt 500 kvinnor från Sverige, Norge, Finland, Grönland, Färöarna, Danmark och Island deltog, vilket är en stor ökning från tidigare år. Deltagarna var främst ideellt verksamma och professionella som möter brottsutsatta kvinnor i sitt arbete. Temat för årets konferens var Kvinnofridspropositionen 10 år.

8 Utvärdering av vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har utvärderat vittnesstödsverksamheten och resultaten har sammanställts i en rapport som lämnades till regeringen den oktober. Myndigheterna har genomfört undersökningar riktade till brukare, dvs. vittnen och målsägande, till vittnesstödssamordnare, aktiva vittnesstöd, domstolar, åklagare och advokater. Dessutom har möten hållits med Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ), som även lämnat in en skrivelse med synpunkter på verksamheten. Ett utkast med förslag för den fortsatta verksamheten diskuterades vid ett referensgruppsmöte med representanter från rättsväsendet och BOJ. Det hölls också ett möte med Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholms län. Vittnesstöden fyller en viktig lugnande och informerande funktion Rapporten bekräftar att vittnesstödsverksamheten fyller en viktig funktion för målsägande och vittnen som ska på förhandling i domstolen. De brukare som medverkade i undersökningen ansåg att de blivit lugnade och bättre informerade om förhandlingen tack vare vittnesstöden. Även domstolar, åklagare och advokater menade att vittnesstöden har en lugnande och informerande funktion. Undersökningarna visade att verksamheten fungerar bra och samarbetet mellan domstolarna och de ideella organisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet får högt betyg. Kommunikationen mellan dem skulle dock kunna förbättras. Detsamma gäller för domstolarnas information till målsägande och vittnen om vittnesstödverksamheten. Tydligare rollfördelning Brottsoffermyndigheten har hittills haft det övergripande ansvaret för verksamheten och Domstolsverket har verkat för att praktiska förutsättningar finns för att bedriva verksamheten. Arbetet har skett i samarbete med BOJ och de andra ideella organisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. Denna ansvarsfördelning är bra enligt de flesta som tillfrågades. Flera menade dock att rollfördelningen varit lite otydlig mellan de inblandade aktörerna, vilket inneburit att det har varit svårt att veta vart man ska vända sig i olika frågor. Dessutom framkom synpunkter att vittnesstödens roll kan behöva förtydligas för att undvika eventuella oklarheter kring vittnesstödens uppgifter och befogenheter. Förslag för framtiden I rapporten presenteras ett antal förslag på hur vittnesstödsverksamheten kan förbättras och utvecklas. Bland förslagen finns följande. Arbetet med vittnesstödsverksamheten bör bli en stadigvarande uppgift för Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket. Alla inblandade aktörer ska utse en kontaktperson gentemot vittnesstödsverksamheten. Det kommer att förbättra såväl kommunikationen mellan aktörerna som den utåtriktade informationsspridningen. Brottsoffermyndigheten bör, i samråd med Domstolsverket och BOJ, ta fram nationella riktlinjer för verksamheten. Dessutom måste fler vittnesstöd rekryteras för att möta efterfrågan och vid rekryteringen bör en större mångfald bland vittnesstöden efterstävas. VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag till den fortsatta verksamheten Läs hela rapporten på Brottsoffermyndighetens webbsida Chrystal Kunosson Projektledare för Brottsoffermyndighetens vittnesstödsprojekt Ju2006/5404/KRIM Det finns cirka 850 vittnesstöd i landet varav hälften är 65 år eller äldre och fler än 70 procent är kvinnor. Drygt 60 procent av verksamheterna har inga vittnesstöd med utländsk bakgrund och hälften av verksamheterna vill ha fler vittnesstöd. Vittnesstöd vad är det? Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som erbjuder vittnen och brottsoffer mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång. Vittnesstöden bidrar till att skapa större trygghet för vittnen och målsägande i samband med domstolsförhandlingen. Ett vittnesstöd har genomgått utbildning i bl.a. bemötandefrågor och om rättsprocessen. Vill du ha kontakt med ett vittnesstöd? Om du vill komma i kontakt med ett vittnesstöd, kontakta din domstol (www.dom.se). Domstolen kan hänvisa dig till den lokala vittnesstödsverksamheten. Vill du göra en insats? Om du är intresserad av att arbeta ideellt som vittnesstöd, kontakta Brottsoffermyndigheten (www.brottsoffermyndigheten.se) eller Brottsofferjourernas Riksförbund (www.boj.se). 8

9 Utbildningar för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer Brottsoffermyndigheten har fram till och med den 1 oktober 2009 regeringens uppdrag att utforma och genomföra ett utbildningsprogram för personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Programmet syftar till att öka kunskapen om och förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningsinsatsen omfattar två gemensamma föreläsningsdagar och femton utbildningstillfällen om två dagar under hösten 2008 och våren I augusti genomfördes den första föreläsningsdagen för den myndighetspersonal som deltar i höstens internat och chefer på olika nivåer inom rättsväsendets myndigheter. Föreläsare var Claes Borgström, advokat och utredare i Sexualbrottsofferutredningen, Gun Heimer, professor och chef för Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet, Carl-Göran Svedin, överläkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri med inriktning mot barnmisshandel och sexuella övergrepp vid Hälsouniversitet i Linköping, Åsa Bergenheim, professor i idéhistoria samt i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och Börje Svensson, psykoterapeut vid Rädda Barnen. Med föreläsningarna som grund genomförs under hösten sex tillfällen med två dagars internatutbildning i Stockholm. Deltagarna, upp till trettio stycken per internat, ges med hjälp av interaktiv teater, föreläsningar och fallbeskrivningar möjligheter att diskutera bemötandefrågor utifrån olika perspektiv och erfarenheter. I vår arrangerar myndigheten ytterligare en föreläsningsdag och nio internat. Nytt utbildningsuppdrag angående prostitution och människohandel Brottsoffermyndigheten har fått regeringens uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram för att öka kompetensen i frågor som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Programmets syfte är att förbättra kunskapen om de bakomliggande mekanismer som påverkar förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål och förbättra bemötandet av personer som utsatts för sådana brott. Utbildningen ska rikta sig till personal inom polisen, Åklagarmyndigheten, domstols- väsendet och Migrationsverket. Uppdraget ska utformas och genomföras i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Migrationsverket. Det ska inledas med en undersökning av vilka kompletterande utbildningsbehov som finns inom respektive myndighet efter satsningar som redan genomförts. Utbildningsuppdraget kommer bland annat att kunna bygga på de erfarenheter som gjorts inom det uppdrag som nu genomförs av BrOM angående bemötande av sexualbrottsoffer för personal inom rättsväsendet. Projektansvarig inom BrOM är informationschefen Gudrun Nordborg och informatören Chrystal Kunosson är projektassistent. Uppdraget aviserades i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål som åtgärd 20 (skr. 2007/08:167). Det ska redovisas senast den 15 december Medel till forskning och studier om brottsoffer samt våldsutövare Regeringen har beslutat att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att fördela medel till forskning och studier, systematisk metodutveckling och andra liknande insatser som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget har aviserats i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor m.m. (skr. 2007/08:39). Till denna åtgärd har regeringen beslutat att för 2009 och 2010 avsätta 20 miljoner respektive 10 miljoner. Även i handlingsplanen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr. 2007/08:167) har regeringen aviserat att medel ska avsättas för att öka kunskapen om dessa frågor. För 2009 och 2010 har regeringen beslutat att avsätta 10 miljoner respektive 5 miljoner till denna åtgärd. Rådet för Brottsofferfonden är det organ som beslutar om fördelningen av medlen. I mitten av december 2008 kommer medlen att utlysas. 9

10 INTERNATIONELLT Arbetsmöte i Vardö Statlig brottsskadeersättning finns som bekant även i de andra nordiska länderna. Den norska varianten administreras av Kontoret for voldsoffererstatning, som är placerat i Vardö Norges östligaste stad vid Norra Ishavets strand. Där samlades den juni 008 representanter för Sverige, Finland, Danmark och Norge för att hålla ett arbetsmöte och diskutera problem och erfarenheter av respektive lands brottsskadeersättning. Från Sverige deltog generaldirektören Margareta Bergström och brottsskadechefen Per Rubing. Av diskussionerna framgick det tydligt att stora likheter föreligger mellan de nordiska ersättningsordningarna, men också att den norska och den danska brottsskadeersättningen i vissa stycken är mer generös mot den brottsdrabbade än vad fallet är i Sverige och Finland. Som exempel kan nämnas att den danska ersättningen inte begränsas av något tak ; den kan alltså teoretiskt sett bli hur hög som helst. Vidare kan norsk brottsskadeersättning i vissa fall utgå trots att den utpekade och ende möjlige gärningsmannen blivit frikänd i brottmålet. Den svenska modellen med brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott i en nära relation har sedan årsskiftet 00/08 fått en motsvarighet i Norge. Remi Strand, chef för Kontoret for voldsoffererstatning och värd för arbetsmötet, såg fram emot en fortsättning av samarbetet med frågor kring brottsskadeersättning och han hoppades att en nordisk konferens kan ordnas i en nära framtid. Rättegångsskolan på webben internationellt uppmärksammad! Rättegångsskolan på webben är en av sex finalister till det prestigefyllda MEDEA Awards 008! Priset tilldelas en internetapplikation som bedöms vara effektiv, innovativ, originell och nyskapande. Brottsoffermyndighetens webbsida www. rattegangsskolan.se, framtagen i samarbete med Teknikhuset, är utvald bland mer än 00 bidrag från europeiska länder. Det är fantastiskt roligt att Rättegångsskolan uppmärksammas, säger Ulf Hjerppe, jurist vid Brottsoffermyndigheten och projektledare för Rättegångsskolan. Att den framstår som en värdig finalist i konkurrens med så många europeiska bidrag är verkligen inspirerande och visar att vi tänkt rätt, fortsätter Ulf Hjerppe. The MEDEA Awards stöds av Europeiska kommissionen och de slutgiltiga pristagarna utses vid en ceremoni i Berlin 4 december 008, där Brottsoffermyndigheten och Teknikhuset kommer att närvara. Läs mer på Ulf Hjerppe, projektledare för Rättegångsskolan Nämnden för brottsskadeersättning Brottsskadeärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av nämnden. Nämnden utses av regeringen och består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. För närvarande består nämnden av följande personer: Justitieråd Ann-Christine Lindeblad (ordförande), hovrättspresident Anders Iacobæus, överåklagare Peter Hertting, professor Bill Dufwa, f.d. riksdagsledamot Märta Johansson och riksdagsledamot Ulla Löfgren. Ersättare är hovrättsråd Karl Matz, hovrättsråd Anders Dereborg, försäkringsjurist Urban Bergman, riksdagsledamot Margareta Israelsson och riksdagsledamot Karin Nilsson. 0

11 Organisation/Namn Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress Kontaktperson Organisationsnummer Bankkonto inkl. clearingnr/plusgiro/bankgiro Organisation/Namn Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress Organisation/Namn Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress Projekttitel Projektet beräknas pågå under tiden Sökt belopp (kronor) Ansökan avser Nytt projekt Mobiltelefon Har tidigare sökt medel från Brottsofferfonden? Mobiltelefon Mobiltelefon Ytterligare medel till projekt som tidigare beviljats medel från Brottsofferfonden, dnr:... Ja Nej Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida: Storgatan Box 470, UMEÅ Vardagsrädsla Den 4 oktober genomförde Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun för sjunde gången en utbildningsdag i Umeå för att uppmärksamma viktiga brottsofferfrågor. Temat för i år var Vardagsrädsla. Rädslans orsaker och effekter analyserades men även strategier för att begränsa den togs upp av dagens föreläsare - personer som alla tagit ansvar för att begränsa och hantera rädslan för att utsättas för brott liksom för att ge stöd åt brottsoffer. unga människor att våga vittna, stalkning, kvinnojour i fjällvärlden och barn som upplever våld i familjen var de ämnen som togs upp under dagen. 330 personer deltog i temadagen och deltagarna kom från rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skola, ideella föreningar m.fl. Arrangemanget uppmärksammades av lokala media från tidningar och TV och uppskattades av deltagarna. Unga tjejers vardagsrädsla och strategier, rädsla för brott enligt forskning, media och intervjupersoner, våld mot äldre, hur vi får Kom ihåg att medel för brottsofferinriktade projekt kan sökas från Brottsofferfonden! Brottsoffermyndigheten fördelar medel ur Brottsofferfonden två gånger per år. Fondens medel kan användas till forskning, utbildning, information och försöks- och utvecklingsverksamhet med ett brottsofferperspektiv. Särskilt prioriterade är projekt där samverkan ingår som en viktig del. Sista ansökningsdag inför nästa utdelning är den april 009. Informationsfolder och ansökningsblankett finns att hämta på myndighetens hemsida. Välkommen med ansökan! ANSÖKAN om medel från Brottsofferfonden för brottsofferinriktat projekt 1. Huvudsökande (var god texta) 8. övriga upplysningar 8. övriga upplysningar Ange uppgifter som kan påverka bedömningen av projektets värde, exempelvis uppgift om samarbetspartner, tidigare genomförda eller pågående projekt. Ange uppgifter som kan påverka bedömningen av projektets värde, exempelvis uppgift om samarbetspartner, tidigare genomförda eller pågående projekt. Har du eller någon du känner utsatts för brott? Brottsoffermyndigheten har tre innehållsrika hemsidor! brottsofferportalen.se Allsidig information, råd och stöd för dig som utsatts för brott. 2. Medsökande, om sådana finns 3. Projektet BROTTSOFFERFONDEN ska stödja projekt som syftar till att förbättra situationen för människor som utsatts för brott. Brottsofferfonden har två ansökningsomgångar varje år med sista ansökningsdag 1 april resp. 1 oktober. Beslut om fördelning av medel fattas av ett råd som utses av regeringen. Rådets beslut kan inte överklagas. Besked om ansökan beviljats eller avslagits skickas till alla sökande. Beviljade projekt offentliggörs även på Brottsoffermyndighetens hemsida. ANSÖKAN ska undertecknas av behörig företrädare och inges i original. Ideella föreningar ska bifoga verksamhetsberättelse och årsredovisning, stadgar samt uppgift om firmatecknare. 9. Förteckning över bilagor 9. Förteckning över bilagor Föreningar ska till ansökan bifoga stadgar, aktuell förteckning av styrelsemedlemmar inkl. firmatecknare och den senaste verksamhetsberättelsen och årsredovisningen. Föreningar ska till ansökan bifoga stadgar, aktuell förteckning av styrelsemedlemmar inkl. firmatecknare och den senaste verksamhetsberättelsen och årsredovisningen Hjälp för dig som vill lära dig hur en rättegång går till Reviderad mars Frågor angående ansökan eller andra frågor om Brottsofferfonden kan ställas till Brottsoffermyndigheten på tel Anvisningar finns även på myndighetens hemsida. Sökandens underskrift (behörig firmatecknare för föreningar) Sökandens underskrift (behörig firmatecknare för föreningar) Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande ANsökAN ska skickas till: Brottsoffermyndigheten Box Umeå ANsökAN ska skickas till: Brottsoffermyndigheten Box Umeå Vägledning i frågor om ekonomisk ersättning i samband med brott.

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn

Exempel Sexuellt ofredande 10 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 10 000 kr Våldtäkt mot barn Exempel Sexuellt ofredande En kvinna ofredades sexuellt av en man som under sammanlagt ett och ett halvt år skickade ett stort antal sms till henne som innehöll grova sexuella anspelningar.tingsrätten

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Sida 1 av 7 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Delredovisning: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner Gudrun Nordborg Kvinnofridsreformerna Unika Byggda på insikter via forskning om mäns våld mot kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar

Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Våld i nära relation Myndigheterna i Jokkmokk informerar Det berör oss alla! Den här broschyren har vi tagit fram för till stöd för den som lever med våld eller hot eller som känner rädsla för hot och

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2011 ATSU Eskilstuna, Att Trygga Sexuellt Utnyttjade Utbildning för aktiva i föreningen ATSUB Göteborg, Anhöriga till sexuellt

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Barn och unga som brottsoffer

Barn och unga som brottsoffer Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer 1 (9) Våld i nära relationer Här kan du få hjälp! Arbetsgruppen för Familjefrid i Höör Maj 2011 Höörs kommun: Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

Till dig som utsatts för brott

Till dig som utsatts för brott Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Juni 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB Göteborg Grundutbildning för stödpersoner och volontärer Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge.

Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge. Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge Gudrun Nordborg 1998 Kvinnofridsreformerna insikter byggda på forskning fokus på

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer du är inte ensam» Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Vi har förståelse för att det kan kännas mycket svårt att

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer