Vad hjälper kunskap om den inte används?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad hjälper kunskap om den inte används?"

Transkript

1 Foto: Martin Barraud, Matton Vad hjälper kunskap om den inte används?

2 Vad hjälper kunskap om den inte kommer till användning? På IMS producerar vi kunskap inom det sociala området. Vi gör det själva och i samarbete med andra. Kunskapen blir till olika dokument, till exempel forskningsrapporter och kunskapsöversikter. Men sen då? Når kunskapen ut till dem som berörs? Det här numret av IMS-nytt handlar till stora delar om hur vi på IMS försöker föra ut kunskap på olika sätt så att den ska bli använd och komma till nytta för klienter och brukare. Bland annat berättar vi om vårt utbildningsstöd till chefer. Chefer är en prioriterad målgrupp för oss eftersom både forskning och erfarenhet visar att det är mycket svårt att genomföra förändringar om inte cheferna aktivt är med, säger Knut Sundell, chef för IMS. För att kunna implementera ett nytt arbetssätt krävs det att cheferna har grundläggande kunskaper om evidensbaserade metoder och standardiserade bedömningsinstrument. Ett annat prioriterat arbete är att utveckla vår hemsida till att bli mer användarvänlig. En viktig del i det är att vi skapar en metodguide där olika behandlingsmetoder och program beskrivs på ett lättöverskådligt sätt, bland annat utifrån målgrupp och grad av effektivitet. Där ska den som vill utveckla sitt arbete få en överblick över vilka metoder som har ett vetenskapligt stöd. Kunskap ska användas. Om inte, är den ointressant. Men ett skäl till att den inte används kan vara att den inte når ut till dem som berörs, säger Knut Sundell, chef för IMS. Foto: Judit Lukács i detta nyhetsbrev I detta nyhetsbrev Temat i detta nummer är hur IMS arbetar med att nå ut med kunskap till praktiker, beslutsfattare med flera grupper. Läs om en kommande grundbok i hur man arbetar på ett evidensbaserat sätt, om en metodguide som kortfattat och lättbegripligt beskriver olika behandlingsmetoder och om varför det är bra med studiehandledningar. Läs också om stadsdelen där man vill ha bättre kunskap om vad arbetet leder till och som har beslutat sig för att arbeta evidensbaserat. IMS är med och stödjer det arbetet. 2 imsnytt

3 Metodguide forskningsresultat i kortformat IMS planerar en nyhet på webbsidan. Det är en metodguide, där olika behandlingsmetoder och program beskrivs på ett lättöverskådligt sätt, bland annat utifrån målgrupp och grad av effektivitet. Metodguiden ska vara ett levande dokument som förändras i takt med att det kommer ny kunskap. Detta är en service till politiker, praktiker och brukare som efterfrågar sådan information, säger Knut Sundell, chef för IMS. Ute i verksamheterna är man tidspressad, få har möjlighet att läsa hela forskningsrapporter och dessutom är dessa inte alltid så lättillgängliga. Vi vill fungera som en brygga mellan forskning och praktik och vi vill vara transparenta. Den evidensbaserade praktikens signum är just transparens genomlysning. Transparenta? Med det menas att öppet redovisa den samlade kunskapsbilden av hur olika metoder fungerar, deras vetenskapliga stöd och förväntade effekter. Dessutom ska man förstås öppet redovisa resultatet. Den evidensbaserade praktikens signum är just transparens genomlysning. Men man sticker ju ut hakan lite när man sätter betyg på en vetenskaplig studies kvalitet, det vill säga dess tillförlitlighet. Här finns ett tolkningsutrymme. Samtidigt inbjuder det till en öppen debatt. Så här skulle det i koncentrerad form kunna se ut i metodguiden: Metoden Föräldrastödet för föräldrar Sammanfattning: Föräldraträningsprogram som går ut på att öka mängden positivt umgänge mellan barn och vuxna, att jobba med tydliga förväntningar och att vända uppmärksamhet från negativa till positiva beteenden hos barnen. Syfte: Hjälpa föräldrar att bättre hantera barn som är bråkiga, trotsiga och okoncentrerade. Målgrupp: Föräldrar till barn mellan tre och tio år med mindre eller medelstora beteendeproblem. Innehåll: Föräldragrupperna leds av två gruppledare och består av föräldrar till fem barn. Gruppen träffas en gång i veckan vid fem tillfällen. Varje träff varar två och en halv timme. Träffarna är uppbyggda kring videovinjetter, rollspel, hemuppgifter och skriftligt material till föräldrarna. Resultat: Starkt höjd föräldrakompetens, stark minskning av beteendeproblem hos barnen, medelstark höjd social kompetens hos barnen. Vetenskaplig säkerhet: Medelhög. Resultaten baseras på en randomiserad kontrollerad utvärdering av Föräldrastödet inom A-stads ordinarie verksamhet. Kostnader för implementering: kronor för utbildning av en handledare och kronor per familj som deltar i stödet (i grupper om 5). Kontaktperson för Föräldrastödet : Anders Andersson, A-stad, Hur ska de professionella använda sig av metodguiden? Den ska vara ett stöd för de verksamheter där man behöver förändra sitt arbetssätt. Vi vill uppmuntra och stödja praktiken att arbeta mer evidensbaserat. Det är viktigt, både av etiska och ekonomiska skäl. imsnytt

4 Paket till chefer som vill arbeta evidensbaserat IMS vill stödja dem som har ambitionen att arbeta evidensbaserat och har därför utvecklat en del hjälpmedel riktade direkt till chefer. Några av dessa hjälpmedel kommer i ett välfyllt startpaket som bland annat innehåller filmer med inspelade föreläsningar och intervjuer. Cheferna är oerhört betydelsefulla vid implementering av ett nytt arbetssätt, säger Kristin Marklund, kommunikationssamordnare på IMS. Man vet genom forskning att det är viktigt att förankra det nya arbetssättet och därför är cheferna en prioriterad målgrupp i IMS arbete för att främja ett mer evidensbaserat socialt arbete. Ett förändringsarbete tar lång tid, ofta flera år. Först ska det introduceras, sen genomföras och till sist kommer det kanske allra svåraste, nämligen att hålla fast vid det nya arbetssättet istället för att falla tillbaka i gamla rutiner igen. Är inte chefen med, faller alla förändringsförsök platt. IMS håller på att ta fram ett välfyllt startpaket som är tänkt som ett stöd för enhetschefer i verksamheter där man vill börja arbeta mer evidensbaserat. I paketet finns till exempel inspelade föreläsningar och intervjuer, berättar Kristin Marklund, kommunikationssamordnare på IMS. Utbildning och startpaket IMS ger chefsstöd, dels genom regionala chefsutbildningar, dels genom ett utbildningspaket, ett startpaket för en evidensbaserad praktik, om man så vill. Utbildningarna är på 2 3 dagar, där cheferna ges baskunskaper om effektforskning, kunskapsöversikter, informationssökning, standardiserade bedömningsinstrument och dess användningsområden samt får ta del av exempel på evidensbaserade metoder. Hittills har två chefsutbildningar hållits (se referat från den första, på sidan 7). Startpaketet är ett utbildningspaket för chefer på enhetsnivå. Det är tänkt att användas över tid, i en studiecirkel eller vid andra återkommande möten. Materialet kommer att bestå av böcker, populärversioner av forskningsresultat, DVD-filmer med föreläsningar och intervjuer samt PowerPoint-material. Varje arbetsplats som använder utbildningsmaterialet utser ett IMS-ombud som kommer att bjudas in en gång per år till IMS för att få del av den senaste forskningen inom socialt arbete. Dessa IMS-ombud blir en viktig länk för IMS när det gäller att sprida kunskap, säger Kristin Marklund. Foto: Marie Edström 4 imsnytt

5 Grundbok för en evidensbaserad praktik IMS får ofta frågor om vad standardiserade bedömningsmetoder är, vilken forskning som ger evidens och vad en systematisk översikt egentligen är. Därför författas nu en bok som beskriver grunderna i det evidensbaserade arbetet. Boken kommer att bestå av fem delar: Del ett tar upp begrepp och grunder, till exempel innebörden av en evidensbaserad praktik och dess etiska bakgrund. Del två beskriver systematiska och standardiserade bedömningsmetoder som utformats för bedömning av klienters och Steg för steg ges läsaren grundläggande kunskaper om vad evidensbaserad praktik är för något. Bildkälla: Trappa från Kinesiska muren. Foto: Bruno Ehrs, Scanpix brukares situation/funktion/behov samt hur de används vid lokal uppföljning. Del tre beskriver metoder för att utvärdera insatser, med exempel på experimentella och kvasiexperimentella studier. Del fyra beskriver metoder för att sammanställa systematiska kunskapsöversikter och metaanalyser. Del fem utgår från ett klientperspektiv och tar upp forskning om klientdeltagande och kunskap hos brukare och klienter. I boken kommer man också att diskutera ekonomiska aspekter på socialt arbete. Målgruppen är alla som arbetar i socialtjänsten och socionomstuderande, säger Ulla Jergeby, forskare på IMS och projektansvarig för boken. Vår ambition Rättelse Rättelse Rättelse Rättelse Rättelse Högskoleverket utvärderar legitimationsgrundande psykoterapiutbildningar I IMS-nytt 3/2007 angavs felaktigt att endast fyra (Ericastiftelsen, Göteborgsuniversitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet) av de 18 utvärderade utbildningsinstitutionerna uppfyllde kvalitetskraven för legitimationsgrundande psykoterapiutbildning enligt Högskoleverkets utvärdering. I utvärderingen ingår 18 utbildningsinstitutioner. Några av utbildningarna har flera olika inriktningar, vilket gör att antalet bedömningar uppgår till 28. För Uppsala universitet anfördes kritik mot den psykodynamiska inriktningen av psykoterapiutbildningen (som ges i form av uppdragsutbildning). Högskoleverket ifrågasatte examensrätten på grund av bristen på forskningsanknytning och alltför liten mängd teoriinnehåll. Inriktningen mot kognitiv beteendeterapi vid Uppsala universitet fick mycket goda omdömen och bedömdes som stabil och med en långsiktighet vad gäller institutionens planering för utbildningen. Examensrätten gällande denna inriktning ifrågasattes alltså inte. Högskoleverket beslutade ge Stockholms universitet rätt att utfärda psykoterapeutexamen i maj Utbildningen anordnades för första gången hösten Utbildningen ska följas upp enligt beslutet, men denna uppföljning har ännu inte genomförts och ingår alltså inte utvärderingen. IMS-nytt beklagar misstaget. Mer finns att läsa i rapporten Utvärdering av psykoterapiutbildningar vid universitet och enskilda utbildningssamordnare. 2007:30 R och på Högskoleverkets hemsida; Läs mer Vi har velat skriva en bok som de flesta kan förstå och som inte kräver några särskilda förkunskaper, förklarar Ulla Jergeby, forskare på IMS. är att skriva en bok som alla ska kunna förstå och som inte kräver några direkta förkunskaper. Boken beräknas vara klar före sommaren Foto: Judit Lukács imsnytt

6 Fint pris till engagerad barnavårdsforskare Det är rimligt att tro att barn som far illa i hemmet får bättre framtidsutsikter om de kommer till ett fosterhem. Men tro är en sak, vetande en annan. Bo Vinnerljung vet en hel del om just fosterbarn. För sin forskning har han belönats med ett hedrande pris. Bo Vinnerljung är forskare vid Socialstyrelsen och IMS och adjungerad professor vid Socialhögskolan i Stockholm. Nyligen fick han ta emot Allmänna barnhusets stora pris för sin forskning inom den sociala barnavården. I motiveringen sägs att han på ett engagerat sätt sökt och funnit vetenskapligt hållbar kunskap och förmedlat denna till praktiker, beslutsfattare och lagstiftare. Priset delar han med advokaten Elisabeth Fritz och prissumman är kronor vardera, som ska skänkas till valfritt ändamål. Man får inte nöja sig med att tro och tycka, man måste ta reda på hur det faktiskt förhåller sig med saker och ting. Ta reda på fakta Vetenskapligt hållbar kunskap, som det talas om i motiveringen, är det som intresserar Bo Vinnerljung. Man får inte nöja sig med att tro och tycka eller känna på sig, man måste ta reda på hur det faktiskt förhåller sig med saker och ting. Särskilt när det handlar om något så viktigt som barnavård skrev han sin avhandling Fosterbarn som vuxna där han bland annat tittade på fosterbarns hälsa, utbildning, kriminalitet med mera. Därefter har han och hans kollegor på Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen systematiskt undersökt foster- Bo Vinnerljung fick Allmänna barnhusets stora pris för 2007 och skänkte det till norska tattare, Taternes landsforening i Norge. barns mortalitet (dödlighet), självmordsrisk, utbildning, tonårsföräldraskap med mera. På punkt efter punkt visar det sig att dessa barn klarar sig sämre än barn med liknande socioekonomiska förhållanden som växer upp hemma, säger Bo Vinnerljung. Bland de mest utsatta Bo Vinnerljung beskriver fosterhemsbarnen som den mest utsatta gruppen i samhället vid sidan av ensamkommande flyktingbarn. De har ingen talan och ingen verklig företrädare. De flesta av dem kommer hela livet att ha stora svårigheter. För dem som omhändertas när de är små ökar risken starkt för bland annat låg utbildning, allvarlig psykisk sjukdom och självmord. De utgör dessutom en stor grupp i samhället, i storlek jämförbar med dem som har diabetes eller är synskadade. Foto: Judit Lukács De här barnen är utan skuld, de har bara haft oturen att födas av fel föräldrar. De har rätt till samma omvårdnad som andra barn. Det minsta man kan begära av samhället är att man ser till att de får den hälso- och sjukvård de behöver och stöd i skolan så att de klarar en utbildning som leder till jobb. Prismotiveringen i sin helhet: Bo Vinnerljung tilldelas Allmänna barnhusets stora pris för 2007 för sin betydelsefulla forskning inom den sociala barnavården. Särskilt ska hans unika studier av vård i fosterhem framhållas, som har gett både nya kunskaper och lagt en vetenskaplig grund för utveckling av den sociala barnavården. Vinnerljung har också medverkat i en mångfald sammanhang och synliggjort de familjehemsplacerade barnen. Han har på ett engagerande sätt sökt och funnit vetenskapligt hållbar kunskap och förmedlat denna till praktiker, beslutsfattare och lagstiftare. Allmänna Barnhusets Stora Pris inrättades 1987 och delas ut till den eller de som genom banbrytande insatser befrämjat barns och ungdomars sociala förhållanden i vårt land. Priset delas ut årligen. Prispengarna förutsätts skänkas till någon verksamhet inom området sociala insatser för barn och ungdom, som mottagaren själv väljer. Exempel på praktiker och beslutsfattare som tagit till sig den kunskap Bo Vinnerljung förmedlat finns i Sollentuna kommun. Se sidan 12. Läs mer imsnytt

7 Skräddarsydd utbildning för socialtjänstens nyckelpersoner Enhetschefer är nycklar till ett lyckat utvecklingsarbete. Är inte cheferna med på tåget är det svårt att genomföra förändringar. Därför satsar IMS på riktade utbildningar i evidensbaserat socialt arbete. Idén med utbildningar speciellt för enhetschefer föddes på Kompetensfonden vid Stockholms stad. Man hade sett att mellanchefer ofta är intresserade av kompetensutveckling men har svårt att hinna med på grund av hög arbetsbelastning började Kompetensfonden därför utbilda chefer inom individ- och familjeomsorgen i evidensbaserat socialt arbete och kognitivt ledarskap. IMS deltog då med utbildning i evidensbaserat arbete. När Kompetensfonden lades ner tog IMS över som arrangör. Under hösten 2007 anordnades två chefsutbildningar i Stockholm och Göteborg, och under våren planeras ytterligare någon. Grundtanken är fortfarande densamma: Enhetschefer ska få grundläggande kunskaper om vad evidensbaserat arbete är och information om de senaste forskningsrönen inom området. De ska också få kompetens i hur de, när de kommer hem igen, kan fortsätta att hålla sig uppdaterade och bedöma vilken forskning som är tillförlitlig. Under utbildningen varvas teoretiska resonemang med praktiska exempel från verksamheter inom socialtjänsten. Formen är både podieförläsningar och ämnesspecifika seminarier med gruppdiskussioner. Press på politikerna Göran Hägglund chef på Maria ungdomsenhet i Stockholm, deltog i en utbildning som hölls i Stockholm i oktober. Några ämnen som togs upp var implementering, brukarinflytande och forskning om insatser för våldsutsatta kvinnor. Det här är ett av starskotten för att börja jobba mer evidensbaserat, säger Foto: Jenny Lindblom Det är bra att politikerna får höra att implementering kostar både tid och pengar, säger Göran Hägglund, chef på Maria ungdomsenhet i Stockholm. han. Man har ju tagit upp implementering och att det är något som kräver mycket tid, utveckling och resurser. Jag tycker att det är bra att den frågan tas upp på alla nivåer, så att politiker får en press på sig. Om vi i verksamheterna ska jobba mer evidensbaserat är det viktigt att vi verkligen får förutsättningar till det. Jag upplever att vi ute på fältet alltid har strävat efter det men att det saknats resurser uppifrån. Var utbildningen bra? Ja, överlag tycker jag det. Den har gett mycket funderingar och frågeställningar. Nu gäller det att försöka översätta det till sin egen verksamhet. Vi måste utgå från vår egen nivå. Evidensbaserad praktik är inte bara forskning, utan även vår egen kunskap som praktiker. Där måste vi sluta vara så luddiga och få bättre självförtroende. Vi vet att vi gör bra saker. Det är jätteviktigt med sådana här dagar för chefer. Det ger oss tillfälle att träffas, något vi aldrig hinner med annars, säger Göran Hägglund. Man kan hitta nya kontakter och ta upp gamla som man inte träffat på länge. Det kan i sig skapa nya möjligheter till samarbete. Dina förväntningar på IMS? En stor roll för IMS är att få socialtjänsten mer delaktig och det gäller att möta verksamheterna där de är. IMS borde hjälpa till att hitta metoder för att följa upp och utvärdera den dagliga verksamheten, så att den kan utvecklas. Det behöver inte alltid handla om randomiserade studier. Jenny Lindblom Evidensbaserad praktik Innebär att man arbetar med beslutsstöd från tre källor: bästa tillgängliga kunskap professionell erfarenhet klientens/brukarens värderingar och önskemål. Dessa tre källor ska alltså integreras. Det kunskapsunderlag som kommer från forskning och utvärderingar ska inte fungera handlingsföreskrivande i beslutssituationen utan enbart vara ett beslutsstöd. imsnytt

8 Hela Södermalm ska arbeta evidensbaserat I stadsdelen Södermalm i Stockholm har man ambitionen att arbeta evidensbaserat. Men det är inte helt lätt att klara det på egen hand i en stadsdel med över invånare. Därför har man vänt sig till IMS och nu startar ett flerårigt samarbete. Det vi bland annat behöver hjälp med är att göra systematiska uppföljningar av vårt arbete, säger Denise Melin, chef för social omsorg i stadsdelen Södermalm. Avdelningen innefattar barn, ungdom, missbruk, försörjningsstöd, socialpsykiatri och fritid. Denise Melin var tidigare chef i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning, där de i flera år strävat efter att arbeta evidensbaserat. 300 anställda inom socialtjänst, förskola och skola har fått utbildning om riskoch skyddsfaktorer. Personalen har även fått utbildning för att arbeta med bedömningsinstrumenten ASI och CRA samt i metoderna ART och MI (se punkter). Den 1 juli slogs stadsdelen ihop med Maria-Gamla stans stadsdel och blev Södermalms stadsdel. Samtidigt blev befolkningsunderlaget nästan det dubbla. Vill göra ett bättre jobb Skälet till att de bestämt sig för att arbeta evidensbaserat är att de sett ett behov, förklarar Denise Melin. Vi vill göra ett bättre jobb och det tror jag att vi gör om vi använder oss av forskningsresultat, socialarbetarnas kunskaper och dessutom tar hänsyn till klienternas synpunkter och önskemål. Innan Denise Melin blev chef var hon socialarbetare i tio år. Hon minns inte att hon reflekterade särskilt mycket över effekterna av socialtjänstens arbete då, säger hon. Någon gång hände det att jag träffade en klient som det gått bra för och då blev jag glad, tänkte att jag hade gjort en viss nytta. Fast det var ju oerhört sällan som man fick se något resultat av arbetet. Foto: Eva Köhler Först som chef började jag på allvar fundera över vad vårt arbete leder till. Drivkraften är inte pengar De har ingen dålig ekonomi i stadsdelen och inga uttalade sparkrav. Det är inte det som är drivkraften, säger Denise Melin. Vi ska kunna ge en klient en mycket dyr behandling, om det finns Någon gång hände det att jag träffade en klient som det gått bra för och då blev jag glad, tänkte att jag hade gjort en viss nytta. goda belägg för att den kan vara till nytta. Det viktiga är att vi tagit reda på så mycket som möjligt, att vi baserar våra beslut på kunskap. Sprida erfarenheterna från projektet IMS kommer att delta i projektet hela vägen. De erfarenheter som man gör kommer IMS att medverka till att sprida till andra kommuner. Dessutom planerar IMS att delta i ett liknande projekt i en mindre kommun. Vi vill göra ett bättre jobb, det är därför vi bestämt oss för att arbeta evidensbaserat i vår stadsdel, förklarar Denise Melin, chef för social omsorg i stadsdelen Södermalm, Stockholm. ASI (Addiction Severity Index) är en strukturerad intervju för bedömning av missbruk. CRA (Community Reinforcement Approach) är ett manualbaserat flermetodsprogram med en bred ansats. Det riktar sig mot klientens boende, arbete, sysselsättning och missbruk. ART (Aggressive Replacement Training), en metod för att lära sig kontrollera sina känslor. MI (Motivational interviewing), på svenska Motiverande samtal, en samtalsmetod som syftar till att hjälpa en person att ta ställning till och sätta igång, genomföra och upprätthålla förändring. Läs mer om bedömningsinstrument i IMS-nytt nr 2/ IMS-nytt www 8 imsnytt

9 Grannlaga arbete att minska återfall i brott En av de största utmaningarna när det gäller att minska återfall i brott är att genomföra en behandling på rätt sätt, så som den är avsedd. Men det är ett hårt arbete, det finns inga snabba lösningar, enligt den kanadensiske forskaren Paul Gendreau. Gendreau föreläste tillsammans med professor Don Andrews, också han från Kanada, på en konferens i Stockholm i september med rubriken Insatser mot återfall i brott vad fungerar, vad fungerar inte? De båda professorerna är världsledande inom forskning kring behandling av kriminellt beteende. Konferensen arrangerades av IMS, Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och Centrum för våldprevention för att minska glappet mellan forskning och praktik. Intresset var stort med fullsatta lokaler och nära tre hundra deltagare. Foto: Ulrika Bergström Att genomföra en behandling på rätt sätt, så som det var tänkt, är ett hårt arbete. Det finns inga snabblösningar, hävdar forskarna Don Andrews, t.v. och Paul Gendreau. Det handlar om att träna, träna och träna. Att ständigt repetera och utveckla för att nå resultat. tuella emotionella problem. Fokusera på personens starka sidor. Viktigast för att en behandling ska lyckas är att följa dessa tre principer i så hög grad som möjligt. Om man hoppar över någon princip kan det till och med förvärra ett kriminellt beteende, till exempel om man ger en intensiv behandling till personer med låg risk, sa Don Andrews. Träna, träna, träna En av de största utmaningarna när det gäller behandling av kriminellt beteende är implementeringen, en fråga som Paul Gendreau har karaktäriserat som the forgotten issue. Han och Andrews har Utvecklat teori Don Andrews har tillsammans med Dr James Bonta utvecklat en teori om vad som kännetecknar de mest effektiva behandlingarna av kriminellt beteende. Utifrån strikt vetenskaplig metodik har de formulerat tre principer: Riskprincipen: Insatser måste anpassas till personens risknivå. Behovsprincipen: Fokus på riskfaktorer som går att förändra, så kallade kriminogena behov. Det är också viktigt att behandla faktorer på flera nivåer samtidigt, både hos individen och i viktiga sociala system, som familj, skola och kamratgäng. Responsivitetsprincipen: Utgå från personens kunskapsnivå och individuella egenskaper som motivation och evenvisat att programtrohet, det vill säga att i praktiken genomföra program på det sätt de är avsedda, är avgörande för resultatet. Samtidigt är det ett hårt arbete och Gendreau poängterade att det inte finns några genvägar. Många kommer till oss och vill ha en snabblösning, men det finns inte. Implementering är ett omfattande arbete som måste byggas upp från grunden. Organisationer kan inte förvänta sig att kompetens ska komma utifrån. De måste själva skapa förutsättningar för att den egna personalen ska kunna följa programmen på rätt sätt, med tillgång till forskning, litteratur, utbildning och handledning. Jag låter som en gammal idrottstränare, men det handlar om att träna, träna och träna. Att ständigt repetera och utveckla för att nå resultat. Det är jobbigt men det är också ett komplext arbete vi sysslar med att förändra en människas beteende. Jenny Lindblom imsnytt

10 Studiehandledningar bra guide till forskningsresultat Hittills har IMS tagit fram studiehandledningar till fyra forskningsrapporter. Syftet med dem är att göra det lättare för praktiker och beslutsfattare att hitta kunskap som är relevant för deras arbete. Fredrik Hjulström och Karin Bengtsson är två nöjda användare. De arbetar vid barn- och ungdomsenheten i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm. Tillsammans med sina kollegor har de läst Tore Andreassens forskningsöversikt Institutionsplacering av ungdomar. Vad säger forskningen? Vi hade aldrig tagit oss igenom den utan studiehandledningen, säger Fredrik Hjulström. Vi är väldigt tacksamma över att man gör forskningsresultat mer lätttillgängliga. Vi har helt enkelt inte tid att läsa tjocka forskningsrapporter. Det är viktigt med kompetensutveckling. Ju mer man lär sig av arbetsmetoder, desto större chans tror jag man har att undvika att bli utbränd av jobbet. Rekommenderar metoden Fredrik Hjulström läste på IMS webbsida att studiehandledningen hade kommit. Han pratade med sina arbetskamrater och sin chef. Det var inte svårt att få med dem på idén om en studiecirkel, säger han. Det fanns en jordmån eftersom arbetsgruppen tidigare hade genomgått en preventionsutbildning som Stockholms stad gav via Kompetensfonden. Där deltog även personal från förskola, skola och socialtjänst. Båda rekommenderar varmt andra att följa deras exempel. Ta med chefen, det är viktigt, säger Fredrik Hjulström. Det är ju ytterst chefen som är ansvarig för placeringsbesluten. Det är cheferna som måste våga satsa. Något annat man ska tänka på är att inte lägga träffarna för tätt eftersom det är mycket att läsa. En sak till: Man måste inte begripa allt. De statistiskt tunga kapitlen är inte viktigast för oss handläggare. Man kan ha en lägre ambitionsnivå och ändå få ut mycket. Har ni någon glädje av studiehandledningen i sig nu efteråt? Ja, svarar båda, den är ett hjälpmedel för att lättare hitta det man söker i själva boken. Har era ökade kunskaper gjort er till mer kritiska upphandlare av institutionsvård? Nja, svarar de. Det räcker inte med att vi har kunskap. Det finns ju inte så många institutioner som arbetar evidensbaserat. Kunskap hjälp mot påtryckningar Det har varit oerhört lärorikt och viktigt att ta del av kunskaperna i boken och studiehandledningen var till stor hjälp, säger Vynn Hertzman Ericsson, biträdande enhetschef i ungdomsgruppen. Kunskaperna sporrar oss att tänka igenom det vi gör så att vi gör så rätt som möjligt. Av boken har de lärt sig att det inte bara Vi gillar att forskningsresultat är lättillgängliga. Vi har inte tid att läsa tjocka forskningsrapporter och de är heller inte så lätta att ta till sig. Studiehandledningar är en jättebra hjälp, säger Fredrik Hjulström och Karin Bengtsson, socialsekreterare. Foto: Karin Lindsved Karin Bengtsson säger att det varit bra att hela enheten deltagit i studiecirkeln. Det har varit jätteinspirerande och det är bra att alla får samma kunskapsgrund, säger hon. De hade studiecirkeln våren Totalt var de fem personer inklusive chefen. Precis som föreslås i studiehandledningen träffades de sju gånger, de flesta gånger en halv dag. 10 imsnytt

11 Studiehandledningar finns till dessa forskningsrapporter: är institutionsplaceringar som hjälper. Det är viktigt att jobba med närmiljön, annars är allt lika när ungdomen kommer ut igen. Med de ökade kunskaperna i ryggen kan de också stå emot påtryckningar bättre, berättar hon. Stökiga barn orsakar oro på bred front, både i familjen, i skolan och i närområdet. Alla får ångest och då vänder man sig till oss med krav om att göra något, det vill säga låsa in. Men med forskningen i ryggen kan vi hålla emot. Även i diskussioner med politikerna i nämnden har vi haft nytta av att ha kunskap om forskningsläget. Studiehandledningar IMS har utarbetat studiehandledningar till fyra av institutets forskningsöversikter. Det främsta skälet är att göra det lättare för beslutsfattare och professionella inom socialtjänsten att tillgodogöra sig innehållet i översikterna. Ett annat skäl är att en studiehandledning kan ge stöd till gemensamma diskussioner, till exempel i studiecirkelform, som i sin tur kan leda till att man i ökad utsträckning arbetar för en gemensam professionell kunskapsbas. Andreassen: Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen? Rent allmänt ger inte institutionsvård av aggressiva och kriminella ungdomar särskilt goda resultat. Men det behöver inte vara så. Institutionsvård kan leda till bra resultat. I forskningsrapporten beskrivs vad som krävs för att lyckas. Där ges svar på frågor som: Vad kännetecknar en framgångsrik behandling? Hur förhindrar man att institutioner blir brottsskolor? Hur förhindrar man rymningar och annat som leder till att behandlingen avbryts? Vilken behandling fungerar bäst för olika typer av problematik? Lagerberg & Sundelin: Risk och prognos i socialt arbete med barn. Författarna diskuterar om man kan förutsäga risken för att ett barn ska skadas Beställ studiehandledningarna via Socialstyrelsens webbplats, eller ladda ner gratis från webbplatsen. i en socialt utsatt miljö. De förklarar vad man menar med en risk och hur man kan bedöma risker och skyddsfaktorer och försöker besvara frågan vilka preventiva insatser som leder till förbättringar för barn i riskmiljöer. Boken kan användas som en uppslagsbok. Ferrer-Wreder, Stattin m.fl.: Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Boken handlar om framgångsrika amerikanska och europeiska preventionsprogram som har visat sig minska ungdomars problembeteenden och främja barns sociala utveckling. Där ges många exempel på välfungerande program och metoder som involverar familj, skola och närsamhälle. Författarna sammanfattar resultaten och berättar vilka preventionsprogram som fungerar bäst. Ett antal program beskrivs mer i detalj och de beskrivningarna kan användas som inspiration för utveckling av nya program. Andershed & Andershed: Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Man vet att prognosen för barn som börjar med brott och andra normbrytande beteenden före tolv års ålder är dystrare än för dem som börjar i tonåren. Med tidiga insatser skulle man kunna minska det personliga lidandet och spara stora pengar för samhället. I boken presenteras bland annat forskning om diagnostisering, förekomst, orsaks- och riskfaktorer. Där beskrivs också effektiv prevention och behandling av normbrytande beteende bland barn. imsnytt

12 De tog till sig forskningsresultat börjar läkarundersöka barn innan de familjeplaceras Forskaren vid IMS och Socialstyrelsen, Bo Vinnerljung, fick nyligen ett mail. Där stod: Hej Bo! I våras intervjuade jag dig bland annat om det här med allsidiga hälsoundersökningar för barn som ska placeras för stadigvarande vård och fostran i familjehem. Jag skrev ihop min utredning och presenterade detta för ledningsgruppen i min kommun. Därefter har vi skaffat fram en person som idag arbetar som barnläkare och barnpsykiatriker inom BUP:s regi. Första hälsoundersökningen av ett barn sker nästa vecka. Jag vill på detta sätt åter tacka för din insats och samtidigt ge feedback på hur det sedan blev. Hälsningar Stefan Heinebäck Stefan Heinebäck arbetar som 1:e socialsekreterare på placeringsenheten i Sollentuna kommun utanför Stockholm. Han fick tillsammans med en projektgrupp i uppdrag att utveckla familjehemsvården. Under arbetets gång hittade han och hans kollega bland annat Bo Vinnerljungs forskning om fosterhemsplacerade barn. De bjöd in Bo Vinnerljung för att få veta mer. Han sa bland annat att det minsta man kunde begära är att barn blir läkarundersökta innan de placeras i familjehem. Det gjorde intryck på oss. Jag måste erkänna att vi inte systematiskt har låtit läkarundersöka alla de här barnen tidigare. Det är ju närmast självklart att man ska göra det eftersom hälsoproblem kan vara grunden för många andra problem. Svårigheter i skolan, till exempel, kan ju bero på att barnet inte ser eller hör tillräckligt bra. Utländsk forskning har samstämmigt visat att barn i social dygnsvård har många somatiska hälsoproblem. Svenska studier saknas, men Bo Vinnerljung och hans kollegor har i sin forskning funnit höga överrisker för psykisk ohälsa för dessa barn. Vi tog till oss det Bo Vinnerljung sa. Nu börjar vi läkarundersöka alla barn som ska placeras i familjevård en längre tid, säger Stefan Heinebäck, Sollentuna kommun. Första barnet läkarundersökt Någonstans måste man börja, därför har de nu i Sollentuna bestämt sig för att genomföra en allsidig hälsoundersökning av alla barn som ska placeras i familjevård en längre tid. Stefan Heinebäck hoppas att de så småningom även kan läkarundersöka alla barn som placeras på institution. Läkaren som de samarbetar med arbetar på BUP, men dessa undersökningar genomförs vid sidan om. Till stöd vid bedömningen av barnen har läkaren den checklista för hälsoundersökning som finns i dokumentationssystemet BBIC (Barns Behov i Centrum). Foto: Fredrik Thorsson Det första barnet har nu undersökts. Det var en sexårig flicka och undersökningen gick bra, enligt socialsekreteraren, berättar Stefan Heinebäck. Men en erfarenhet är att vi behöver tänka igenom vilken information som läkaren behöver ha innan barnet kommer till undersökningen. Forskning som argumentationsstöd Det har inte varit svårt att få ledningsgruppen med på förslaget om läkarundersökning, säger Stefan Heinebäck. Vi har haft väldigt bra diskussioner. De är lyssnande och väldigt mottagliga för argument om man har stöd i forskningen. Bo Vinnerljung är självfallet mycket glad för beskedet från Stefan Heinebäck. Det tyder på en moralisk ryggrad hos styrelsen. Heder åt dem! Om Sollentunas exempel följs av fler kommuner så har vi kommit en liten bit på väg. På publicerat finns Bo Vinnerljungs forskning om fosterhemsplacerade barn. Kommentar www Enligt SoL De barn som det talas om i den här artikeln är de som placeras enligt SoL, dvs. under frivillighet. Barn som tvångsomhändertas, däremot, ska läkarundersökas. I 32 LVU (Lag om vård av unga) sägs att Läkarundersökning skall, om den inte av särskilda skäl är obehövlig, äga rum innan nämnden gör ansökan enligt imsnytt

13 Små steg mot bättre arbete med barn Forskning visar att barn som tidigt uppvisar ett normbrytande beteende riskerar att få problem i vuxen ålder. I Pinocchioprojektet undersöks hur man kan bli bättre på att använda vetenskaplig kunskap för att hjälpa dessa barn. Med små, små steg ska man försöka börja tillämpa de kunskaper som finns i praktiken. Metoden kallas Genombrottsmetoden och har hittills mest använts för förändrings- och förbättringsarbete inom sjukvården. Den går ut på att man i den egna verksamheten genomför förändringar genom att använda evidensbaserade kunskaper som redan finns men som inte tillämpas fullt ut. Syftet är alltså att minska gapet mellan det man vet och det man gör. Deltagarna formulerar själva mål och idéer, prövar i liten skala och utvärderar sedan resultatet. Om det visar sig att arbetet lett till förbättringar genombrott går man vidare och genomför förändringarna i större skala. Kommuner över hela landet deltar i Pinocchioprojektet. Totalt arbetar nu 18 team bestående av personal från förskola, skola, socialtjänst och BUP. Till sin hjälp har de tio handledare. I projektet deltar bland andra Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed, forskare som skrivit en forskningsrapport om normbrytande barn (barn som till exempel stjäl, skolkar, mobbar och ljuger). Gullspång Ett av de 18 teamen finns i Gullspångs kommun, där de bestämt sig för att jobba med 4 5-åringar, berättar Ulla Klingberg, socialsekreterare. Teamen har erbjudits att använda något bedömningsinstrument i arbetet med barnen. I Gullspång har de valt instrumentet Ester, som utformats av Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed. I ett första steg ska de göra en screening av alla 4 5-åringar (totalt cirka 80 i kommunen) för att hitta de barn och familjer som kan behöva hjälp. Men dessförinnan måste de informera alla föräldrar och all personal som kommer i kontakt med dessa barn. Det är viktigt att göra det på ett bra Ulla Klingberg, socialsekreterare, deltar i Pinocchioprojektet. sätt. Vi vill ju att föräldrarna ska bli intresserade och se detta som en möjlighet och inte som ett hot. Nästa steg blir att börja arbeta med de familjer som behöver stöd och göra planeringar tillsammans med dem. När projektet är klart hoppas vi att både familjerna och personalen ska ha upplevt att de fått stöd som verkligen varit till hjälp för dem, säger Ulla Klingberg. Screening innebär en slags grovsortering. Man använder sig då av någon metod för att identifiera individer som sannolikt har eller kommer att få ett visst problem. Ett exempel på screening är allmänna mammografiundersökningar av kvinnor. Av etiska skäl bör en screening inte genomföras om man inte kan erbjuda någon behandling för dem som visar sig ha eller med sannolikhet kommer att få ett visst problem. Pinocchioprojektet är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och IMS. Huvudsyftet är att minska antalet barn som utvecklar ett varaktigt normbrytande beteende. Ett annat syfte är att få praktiken att använda evidensbaserade metoder. Man vill också försöka utveckla och förbättra samarbetet mellan socialtjänst, skola och barnhälsovården. Projektet startade i augusti och pågår hela Intresset för att medverka har varit stort. 50 team anmälde sig och 18 valdes ut, bl.a. med tanke på geografisk spridning. I teamen ingår representanter från förskola/skola, socialtjänst och BUP. Läs mer: asp?c=4598&a=44992 Foto: Eva Thimfors Läs mer om bedömningsinstrument i IMS-nytt nr 2/07. Andershed & Andershed: Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Beställ: publicerat Läs mer imsnytt

14 Inspirationskonferens på temat implementering Publicerat Ärofylld publicering av svensk forskning Det kan ta upp till 20 år innan forskningsresultat om effektiva metoder inom folkhälsoområdet och socialt arbete når ut till praktiken. Det visar ett flertal studier gjorda av det amerikanska hälso- och socialministeriet National Institute of Health. Forskning visar också att endast hälften av de evidensbaserade riktlinjer som finns inom den amerikanska hälso- och sjukvården tillämpas och inom missbruksbehandling tillämpas endast 11 procent. England och Norge. Ett 60-tal svenska forskare och beslutsfattare hade inbjudits för att delta. Effektiva metoder På konferensen behandlades hur man sprider och implementerar effektiva metoder utifrån perspektiv som teori, organisation och process. IMS planerar att följa upp forskarkonferensen under 2008 med en rad regionala konferenser för att sprida kunskap om förutsättningar för en lyckad implementering. The American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (AACAP) har köpt rätten att publicera en artikel av Bo Vinnerljung, forskare vid Socialstyrelsen och IMS. Artikeln heter Suicide Attempts and Severe Psychiatric Morbidity among Former Child Welfare Clients A National Cohort Study och har tidigare publice- Världsledande forskning För att öka kunskapen och inspirera till svensk forskning inom området implementering (hur man inför och genomför en ny metod) hölls en konferens den oktober. Arrangörer var IMS tillsammans med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas) bidrog med ekonomiskt stöd. Bland de inbjudna fanns tolv av världens ledande forskare inom implementering från USA, Canada, Ulrika Bergström Mer om konferensen och forskningsresultaten i kommande nummer av IMS-nytt. Läs forskarnas papers (på engelska) och se deras PowerPoint-presentationer: Läs mer www Bo Vinnerljung har skrivit om självmordsförsök bland fosterbarn. Foto: Scanpix På Lejondals slott hölls en tvådagars konferens i oktober med syftet att inspirera till vidare forskning om implementering. Foto: Max Plunger rats i Journal of Child Psychology and Psychiatry, 47(7), (2006). Inköpet av artikeln är ett led i AACAPs ansträngningar att ge sina medlemmar fortbildning genom aktuell forskning. Det är en ära att de velat köpa artikeln, säger Bo Vinnerljung. Ytterligare en artikel som Bo Vinnerljung är delaktig i har antagits för publicering, denna gång i Psychological Medicine: Odenstad A, Hjern A, Lindblad F, Rasmussen F, Vinnerljung, B & Dalen M (under tryckning). Does age at adoption and geographic origin matter? A national cohort study of cognitive test performance in adult intercountry adoptees. Psychological Medicine. Läs mer om Bo Vinnerljung på sid imsnytt Stockholm

15 Vi tre 1. Vad vet du om IMS? 2. Har du någon nytta av IMS? Foto: Privat Mikael Lindberg, ungdomsrådgivare i Katrineholms kommun 1. Jag vet att IMS anordnar konferenser och korta utbildningar med teman. 2. Jag kom i kontakt med IMS för första gången när jag var på en konferens i Stockholm i september. Visst är det så att jag tog med mig något hem därifrån, saker som jag kan ha nytta av i praktiken, annat är svårt att använda. Foto: Jenny Lindblom Anders Forsberg, enhetschef på Familjeenheten, Kungsholmen, Stockholm Ny bok om barnavård på gång Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt, kommer inom kort i en reviderad upplaga. Översikten, som kommer ut i januari 2008, tar upp ny aktuell forskning inom området social barnavård. Exempel på frågor som behandlas: 1. Jag vet att IMS finns på Socialstyrelsen och att de jobbar med att utveckla evidensbaserade metoder inom socialt arbete. 2. Absolut. Jag har gått flera utbildningar som IMS har anordnat. I verksamheten använder jag också vissa metoder som IMS forskar kring. Jag tycker att IMS kan ge en bra översikt över vilka metoder som finns. Monika Johansson, verksamhetschef på Stiftelsen Smålandsgårdar 1. Jag visste ingenting om IMS innan jag var på en konferens i höstas, där IMS var medarrangör. Då såg jag ett bokbord med information om konferenser, böcker och sådant. 2. Nej, det har jag inte. Jag visste ju knappt att IMS fanns. Men visst är det jätteviktigt med kommunikation. Det kan vara svårt för oss ute i verksamheterna att få tid att hitta den senaste forskningen för att hålla oss uppdaterade. Vilka barn utreds Vad styr socialarbetarnas beslut Foto: Jenny Lindblom Nya rapporter Riskbedömningar vid utredning om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsen och IMS fick i januari 2007 regeringens uppdrag att sammanställa kunskapsläget kring hur riskbedömningar ska göras när socialnämnden utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge samt att redovisa hur man kan utveckla metoder inom området. En slutsats i rapporten är att det vore önskvärt med ett nationellt standardiserat bedömningsinstrument för utredningar som rör vårdnad, boende och umgänge. Vinsterna skulle vara flera: utredningsarbetet skulle underlättas och det skulle bli lättare att förstå grunderna för de förslag till beslut som överlämnas till domstol. Dessutom skulle utredningarna bli mer enhetliga, både inom en förvaltning och mellan förvaltningar. Frihet och familj. En uppföljning av skyddade boenden för personer som hotas av hedersrelaterat våld IMS har på uppdrag av regeringen gjort en uppföljning efter ett år av personer som har skyddat boende på grund av att de hotas av hedersrelaterat våld. En övergripande fråga har varit: Hur förändras livsomständigheter och välbefinnande för dem som lämnar sina familjer för att undgå våld och förtryck? Några resultat: 40 procent bor kvar i skyddat boende, 16 procent har egen bostad. De flesta går i utbildning och några förvärvsarbetar. Tre fjärdedelar har kontakt med sin mamma och hälften med sin pappa. Många har hälsoproblem som kan sättas i samband med det våld och det förtryck de utsatts för, bland annat har de problem med magen och öronen. De flesta har psykosomatiska och psykiska problem. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats, www imsnytt

16 Nästa nummer Fortsatt intressant läsning utlovas 2008 Ny bok ute Om att förebygga olycksfall bland äldre Nästa IMS-nytt, nr 1/2008 kommer att handla om implementering. Hur gör man för att framgångsrikt införa ett nytt arbetssätt, en ny behandlingsmodell? Och, lika viktigt: Hur gör man för att envist hålla ut med det nya sättet och inte trilla tillbaks till gamla, välbekanta vanor och rutiner? Det finns en hel del kunskap om vad som fungerar och om vad som inte gör det. Till våren kommer också IMS med en bok om implementering och några konferenser kommer dessutom att hållas kring detta tema. Datum för konferenserna är inte inplanerade ännu. Ladda ner IMS-nytt i PDF-format från IMS-nytt www I nästan alla slags olyckor är äldre personer överrepresenterade. Skadorna orsakar både stort personligt lidande och stora samhällskostnader. Exempelvis kostar vården för en vanlig fallskada som höftfraktur cirka en kvarts miljon kronor per person. Kvinnor är särskilt drabbade. Som väl är finns det mycket man kan göra, både som enskild och på samhällsnivå. Det framgår av en ny bok, Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor och bränder, som tagits fram av Räddningsverket och IMS/Socialstyrelsen. Boken ska kontinuerligt uppdateras, i takt med att ny kunskap kommer fram. Artikelnummer: Pris: 110 kronor. Beställ: se/publicerat Boken kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats: Systematiskt arbete för äldres säkerhet Om fall, trafikolyckor och bränder Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete IMS uppdrag är att utveckla kunskapen om det sociala arbetets resultat och värde för klienter och brukare. Verksamhetsfältet omfattar hela socialtjänsten, det vill säga omsorgen om individ och familj, äldre och funktionshindrade. IMS har fyra uppdrag: systematiska kunskapsöversikter studier av sociala insatser systematiska bedömningsmetoder spridning av information om forskningsresultaten. IMS-nytt utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Knut Sundell. Redaktör:. Formgivning: Mixa Grafisk Form AB, Ninni Jutfelt. Layout: Marie Edström. IMS, Socialstyrelsen, Stockholm. Telefon: (växel). Fax: E-post: Medarbetares e-postadress: fornamn. Besök oss på Prenumerera på IMS-nytt Prenumerera via post eller via e-post i pdf-format. Prenumerationen är gratis. Beställ hos Ulla Wolmerud, telefon: , fax: , Beställ våra publikationer Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax: , e-post: eller på Artikelnummer IMS-nytt nr 4/2007: Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, december imsnytt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

Evidensbaserade praktiker

Evidensbaserade praktiker SoS uppdrag Standardiserade bedömningsmetoder (SDM) Kvalitetsgranskning av bedömningsmetoder Publiceras i Metodguiden ADDIS, ASI, Home Utveckling av nya bedömningsmetoder - flera uppdrag Försörjningsstöd

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009

Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 Placering av barn och unga Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2009 TALARE FRÅN Länsstyrelsen Stockholm Margareta Florin Borlänge kommun Anette Wikblom IMS, Socialstyrelsen Catrine

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution

Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution Cirka 380 personer från socialtjänsten, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin samlades den 21 april 2009 på Restaurang Rondo i Göteborg för

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Evidensbaserad praktik till Sverige. Evidensbaserad praktik till Sverige.. it is important to expose learners to exceptional clinicians who have a gift for intuitive diagnosis, a talent for precise observation, and excellent judgement in

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer