Övlingstorp Lars Björkman/Lars Hedberg

Transkript

1 Övlingstorp Lars Björkman/Lars Hedberg

2 Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband År 2020 bör 90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2

3 Bredbandsforum Bredbandsforum är tillsatt för att främja utbyggnaden av bredband i hela landet. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband. Exempel Arbetsgrupp IV Identifierade hinder Lösningsförslag Prioritering och ansvariga för genomförandet 3

4 PTS Vision Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS har gett Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i uppdrag att ta fram en seminarieserie riktad till byalag och kommuner om hur man anlägger framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet. PTS arbetar även tillsammans med SSNf med att uppdatera dokumenten Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA (Säker kundanslutning). 4

5 Byanät för bredband i världsklass Seminarier som bidrar till att förverkliga Regeringens bredbandsstrategi

6 Seminariet genomförs i samverkan med 6

7 ..och stöds av följande aktörer 7

8 Agenda 1. En översikt Allmänna betraktelser 2. Affärsmodeller för byalag Affärsmodeller, öppenhet, övergripande vad som är speciellt och unikt för byalag t ex eget kapital och arbete. 3. Byanätsprocessen Ta initiativ Initiativ, olika i olika faser, kontakta kommunen och operatör/leverantör, stadgar Etablera projekt Info och förankring, finansiering, lån, bidrag, skatt och Moms, kalkyl, förstudie, projektplan, beslut, avtal. Kostnadsmodeller. Genomför byggprojektet Bygg, robusthet, dokumentering, besiktning Driva, äga och förvalta Förutsättningar och råd för drift- och förvaltningsfasen 8. Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting 9. Sammanfattning och avslutning (PTS + projektet) 8

9 En översikt 9

10 Seminariet skarvar i förra årets bästa bredbandsprojekt Fiber till byn (Sweden Broadband Alliance) Vi har lyssnat till Fiber till byn... och bestämt oss för att bygga ett byanät!!! 10

11 ..och bygger på följande scenario Var är marknaden? Hur ser marknaden ut på landsbygden? 11

12 Om nu marknaden inte bygger? Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. 12

13 Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov kbit/s Varför hög kapacitet?? 1000 M = 1 Gbit/s Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek M X 2 kanaler M X k 56 k Video/DVD 2/11 dagar Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt 13

14 Är mobilt bredband ett alternativ? Ja som ett komplement till det fasta nätet 4G system Nerladdning Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet Mbit/s Uppladdning 3 En användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s Tio samtidiga användare 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s Avstånd till användare km 14

15 Byanät och Affärsmodeller 15

16 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät By 2 Nätägare By 1 Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt st fastigheter. 16

17 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Anslutning av operatör ON Nätägare ON Operatörsnod ON AP Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 17

18 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Utbyggnad av byanätet ON Nätägare Byanät 2 AP ON ON AP Användarnod Byanät 1 Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt. Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv- och termineringspunkter. 18

19 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Distribution av tjänster ON Nätägare ON AP ON AP 19

20 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Byanät Uthyrning av kapacitet ON Nätägare ON AP ON AP 4G 20

21 Sammanfattning av olika affärsmodeller 1. Nätägaren svarar för anslutning (byalaget avtalar med en tjänstedistributör (KO) 2. Nätägaren svarar för anslutning och distribution av egna tjänster 3. Nätägaren är tillika tjänstedistributör (KO) och svarar för anslutning och distribution av valfria tjänster Det slutgiltiga priset för tjänster beror på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. 21

22 Byanätsprocessen 22

23 Byanätsprocessen Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Identifiera finansieringsmöjligheter Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Bilda förening Beslut Sök finansiering Beslut Deklarera Slutrapportera projektet Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år 23

24 Prata med.. Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från 24

25 Gör en marknadsanalys Använd Jordbruksverkets mall för marknadsanalys så kan den också användas vid projekt- ansökan om stöd till bredband från Jordbruksverket och för samtycke till medfinansiering från PTS Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? (Ta en underhandskontakt med nätägare/nätoperatörer/tjänsteleverantörer) Om Ja, vilken typ av bredbandsinfrastruktur finns det? Ange vilka operatörer ** som äger nät och som du kan ansluta dig till (t.ex. operatörer som äger master eller kopparledningar). Ange även om det finns operatörer som äger fibernät i området. (På sajten listas fibernät och sändare för mobilnät som finns inom 500 meter respektive meter från en angiven adress). Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga. Markera även det nät som det planerade bredbandet ska anslutas till. Vilken typ av bredband söker du stöd för? Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för 25

26 Marknadsanalys I marknadsanalysen ska också ett intyg lämnas Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer, det vill säga att nätet ska vara öppet för alla operatörer Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet, under en period av 7 år räknat från den dag när bredbandet tas i bruk Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara skälig, under en period av 7 år räknat från den dag nätet tas i bruk. Vid medfinansiering från PTS eller om stödbeloppet är > euro kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen. Marknadsanalysen ska då finnas tillgänglig för allmänheten under minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än euro skall principerna (9 i LOU) om offentlig upphandling följas. (Kammarkollegiet) 26

27 Följ upp förutsättningarna för marktillträde Ta ställning till hur markfrågorna ska lösas i ett tidigt skede av utbyggnaden eftersom många fastighetsägare berörs och markåtkomstprocessen kan ta tid. Nyttjanderätt muntliga eller skriftliga avtal ger rätt för en person att använda någon annans fastighet under en viss tid. Följer inte fastigheten. Kan skrivas in i fastighetsregistret. Avtalsservitut, privat avtal mellan två fastigheter. Bildas på frivillig basis, enligt jordabalkens regler och antecknas i fastighetsregistret efter anmälan därom till inskrivningsmyndighet. Ledningsrätt är en officialrättighet. Ledningsrätten är en servitutsliknade rättighet som kan upplåtas till förmån för en juridisk person eller fastighet. Ledningsrätten tillkommer genom en lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. Avtalsrättighet mellan parter eller Officialrättighet genom beslut av myndigheter Officialservitut, avtal mellan två fastigheter, bildas av myndighet, i regel Lantmäteriet. Kan också inrättas även om alla inte är överens. Det krävs att rättigheten är av väsentlig betydelse för förmånsfastigheten. Gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och är ännu ett sätt att ordna rätt till utrymme i mark för ledningar. Den rätt till utrymmet för anläggningen som skapas är en officialrättighet. 27

28 Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget (ekonomisk förening/ samfällighetsförening) ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift. Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Kontakta länsstyrelsen för att höra vilka krav som finns i just ditt län. Samförläggning kan vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster kan vara ett sätt att få ner anläggningskostnaderna Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats kanalisationskollen. Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. 28

29 Möjliga offentliga stödmedel för bredband mkr för Kommuner/ Byalag Tillväxtverket Strukturfonder (8 miljarder ) (8 Regionala program- Regionala utvecklingsprojekt) Länsstyrelsen vägledning och administration PTS Säker och tillgänglig kommunikation Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet Projektstöd bredband ( ) Projektstöd livskvalitet Leader kanalisationsstöd Landsbygdsprogrammet (PTS medfinansiering) Skatteverket HUS (ROT)- avdrag Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. PTS Medfinansiering av kanalisationsstöd ( ) landsbygdsprogrammet (115+75) 29

30 ROT-avdrag ROT- avdrag Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som ROT-arbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du äger och som du bor i eller har som fritidsbostad eller äger och som dina föräldrar bor i. BREDBAND Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad. BIDRAG Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. Om det klart framgår att bidraget eller stödet endast avser kostnader för material kan skattereduktion för arbetskostnad medges. 30

31 Landsbygdsprogrammet Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2) Roller Projektbeskrivning Moms, kostnader och resurser Finansiering Andra sökta eller beviljade stöd Upphandlande myndighet, enhet Försäkran Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Gäller även delutbetalning Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering 31

32 Krav avseende öppenhet och icke diskriminering Krav på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K) Bredbandsnätet och kanalisationen ska präglas av öppenhet och principen om icke-diskriminering LB K Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust LB K Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström). Bevilja tillträde till nätet (7år) respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet. På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet. Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av ITinfrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. (5 år) Tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor. LB LB LB K K K K 32

33 Sammanfattning av krav Kraven syftar till att förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i monopolställning. Kraven säkerställs genom att byalaget behåller kontrollen av byanätet. att nätet byggs med överskott på kanalisation och/eller fiber. Enklast och billigast är att förse alla slutanvändare med två till fyra fibrer där inte alla initialt nyttjas. tidsbegränsade avtal med nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer innefattande tydliga uppsägningsvillkor 33

34 Samfällighetsförening/ Ekonomisk förening Möjliga samverkansformer i olika skeden Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Översiktlig nätplan Skriv avtal Förvalta Gör en Marknadsanalys Gör en kostnadskalkyl Bygg nätet Följ upp förutsättningarna för marktillträde Identifiera finansieringsmöjligheter Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Besiktiga Dokumentera Registrera Bilda förening Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 34

35 Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Byanät Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Stadgar Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte 35

36 Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Styrelse & Revisorer Byanät Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Stadgar Registrering Bolagsverket (orgnr) Skatteverket Årsredovisning Arbetsgivaravgifter Moms F skatt Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. 36

37 Förenings- och företagsformer Styrelse & (Revisorer) Samfällighetsförening Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen Gemensamhetsanläggning (GA) (Lantmäteriförrättning) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer En fastighets del i GA uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att GA bildas. Den som äger fastighet med andel i en GA brukar kallas för delägare i GA a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning, innebär majoritetsbeslut. En Samfällighetsförening bildas genom sammanträde i samband med lantmäteriförrättning Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr (exkl GA) eller om föreningen bedriver näringsverksamhet

38 Vad är bredband hur fort är fort? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s 38

39 Etablera projekt Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Identifiera finansieringsmöjligheter Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Bilda förening Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 39

40 Organisera projektet Projektledare Styrgrupp Förstudie, planer och information Administration Bygg Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Arbetsplan (TA- Plan) Kvalitetsplan Tidplan Offertförfrågan Avtal Försäkringar (ansvar och person) Ekonomi Redovisning Projektering Entreprenad Installation Dokumentering Registrering 40

41 Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan 41

42 Gör en kostnadskalkyl Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel AP 1 A B 2 C 10 D Abonnent Överlämningspunkt 3 E 9 AP Förgrening Nod i angränsande byanät Anslutningspunkt

43 Kostnader för medlemmarna i Fiberby Investeringskostnad/fastighet Fastighet Total kostnad kr Medelkostnad: kr per fastighet 43

44 Exempel på betalningsmodeller Investeringskostnad: Engångskostnad (tillkommande bör betala en extra etableringsinsats) Modell 1 Alla betalar lika stor insats för att täcka investerings-kostnaderna Modell 2 De som inte kan betala sin insats kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3 Fastighetsägaren betalar en insats som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Drift och underhåll: Alla betalar lika månads- eller årsvis. 44

45 Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader Anslutningspunkten bör ligga mitt i byn. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering Total byggkostnad Extern finansiering Bidrag från kommunen % av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet % av den totala offentliga finansieringen Finansiering Fastighetens investering efter extern finansiering SEK, exkl moms Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. 45

46 Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa

47 Informera och förankra innan ni går vidare 47

48 Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter Medlemmar Inträdesansökan Nätägare KO Nätanslutningsavtal Stadgar Förening Fastighetsanslutningsavtal Avtal marktillträde - Markupplåtelseavtal/ Nyttjanderättsavtal Fastighetsägare Fastighet Markägare Leverantörer Projektering Entreprenader Installationer Materiel

49 Moms på fiberanläggningar? Det verkar vara klart att de som går med i en sockenfiberförening och därmed är med och bygger ett fibernät kan finansiera byggandet med medlemsinsatser som inte skall betalas moms på. Det viktigaste villkoret för att det skall godkännas av Skatteverket är att föreningen inte själva säljer tjänster i nätet. Om så sker knyts investeringen direkt till försäljning av en tjänst, vilket är momspliktigt, och då blir det moms även på insatsen.?? Föreningen behöver å andra sidan ha en momspliktig verksamhet för att få dra av momsen för de kostnader man har. Den momspliktiga verksamheten kommer främst att bestå av att man säljer kapacitet i nätet till operatörer som säljer tjänster till medlemmarna, eller till anläggningar som behöver fiberanslutning (mobilmaster, vindkraftverk, väderstationer, militären osv.). 49

50 Moms på fiberanläggningar? Jag har nu fått ett svar från Skatteverket. Tyvärr är deras inställning att tillhandahållandet av ett nät mot betalning inte är en tjänst. För momsregistrering anser de att föreningarna bör tillhandahålla internettjänsterna som tv och telefoni mm. Detta är givet vis helt galet. Men de ser gärna att vi bestrider deras åsikt den rättsliga vägen. Jag tycker dock att det tar för lång tid. Har du någon annan ide om hur vi kan trycka på och få Skatteverket till att inse att detta är en momspliktig tjänst? 50

51 Sök finansiering och fatta beslut om att bygga 51

52 Genomför byggprojektet Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Identifiera finansieringsmöjligheter Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Bilda förening Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 52

53 Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt Förgreningspunkt Skarvpunkt Anslutningspunkt fastighet Användarnod 53

54 Rekommendationer Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller motsvarande rekommendationer Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp All kanalisation skall ha ett märkband Kabelförläggningsdjup Val av rätt kanalisation 54

55 Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. 55

56 Mät in och besiktiga Operatörsnät Operatörsnod Operatörsanslutning Byanod Fastighetsnät Fastighetsgräns 56

57 Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta =U44 +D22 =U45 +D23 =U46 +D24 =U48 +D25 =U47 Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation Nätdokumentation eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i för att undvika skador på nyförlaggda kablar och kanalisation. 57

58 Slutrapportera projektet Ansökan om utbetalning (LSB 12:1) Bilaga (LSA 12:2) Sammanfattning Genomförande Mål och resultat Slutsatser m.m Projektets mätbara resultat Antal nya företag som skapats Antal bevarade arbetstillfällen Antal män/kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i ev utbildningar Antal nya produkter, tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplats 58

59 Intyga när ditt projekt har medfinansierats av PTS Jag intygar att jag under projektets utförande har följt PTS villkor för : öppenhet och icke-diskriminerande behandling i enlighet med bilaga 1a i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS robust och driftsäker IT-infrastruktur i enlighet med bilaga 2 i Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS 59

60 Glöm inte!!!!!!!! Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Det innebär exempelvis att Tekniska anordningar skall vara godkända ur säkerhetssynpunkt Skyddsanordningar skall vara aktiverade Utrustning skall vara besiktigade och godkända Arbetsmiljöplan skall finnas för farlig verksamhet, sprängning o. d. Relevanta försäkringar ska vara tecknade t.ex. personförsäkringar, ansvarsförsäkringar mm Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till stödmyndigheten senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Om ansökan kommer in för sent kan du gå miste om en del av stödet. Om du bara skickar in en ansökan om utbetalning och den kommer in för sent kan du gå miste om hela stödet. 60

61 Driva, äga och förvalta Ta initiativ Etablera projekt Genomför byggprojektet Driv och förvalta nätet Prata med grannarna och grannbyn Organisera projektet Projektera Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Identifiera finansieringsmöjligheter Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Bilda förening Sök finansiering Deklarera Beslut Beslut Slutrapportera projektet 61

62 Drift av byanät Medlemmar Driftavtal Upplåtelseavtal byanät (Hyra) Inträdesansökan Nätägare KO Driftoperatör Nätanslutningsavtal byanät Driftavtal Stadgar Förening Fastighetsanslutningsavtal Avtal marktillträde - Markupplåtelseavtal/ Nyttjanderättsavtal Fastighetsägare Fastighet Markägare En långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet.. Leverantörer Projektering Entreprenader Installationer Materiel

63 Byanätet säljs till en operatör Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare. Drift- och underhållskostnader för nätet är en förhandlingsparameter. Byalaget avhänder sig möjligheten att påverka den fortsatta utvecklingen av nätet. Byalaget kan inte ta del av eventuella tillkommande intäkter i från nätet. Om insatsen har fått stöd från landsbygdsprogrammet gäller särskilda regler vid överlåtelse av nätet. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 63

64 Regler som måste beaktas vid en överlåtelse Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om det beviljat belopp är under euro. Ett överlåtande regleras dessutom i 1 kap. 9 b * SJVFS 2007:43 (femårsregeln för investeringar). En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: investeringen används för annat ändamål än det avsedda, investeringen ändras i betydande omfattning eller om stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Kontakta din länsstyrelse för mer information. 64

65 Sammanfattning Ta initiativ Prata med grannarna och grannbyn Etablera projekt Organisera projektet Genomför byggprojektet Projektera Driv nätet Drift och underhåll Prata med Länsstyrelsen och kommunen Gör en Marknadsanalys Följ upp förutsättningarna för marktillträde Identifiera finansieringsmöjligheter Översiktlig nätplan Gör en kostnadskalkyl Informera & förankra Ta fram avtalsunderlag Ta in offerter Skriv avtal Bygg nätet Besiktiga Dokumentera Registrera Förvalta Bilda förening Beslut Sök finansiering Beslut Deklarera Slutrapportera projektet Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år 65

66 Kom i håg 1. Släpp inte kontrollen. 2. Bygg och driv genom professionella aktörer 3. Säkra enligt PTS LATHUND - öppet och icke diskriminerande - långsiktig förvaltning - följ rekommendationer om robusthet* - dokumentera* - riskanalys - ledningskollen RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER *Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning 66

67 Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (ITinfrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. Ledningskollen verktyg för grävsamordning samverkan med PTS och Lst ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing (i grossistledet) Vägledning Boverket, PTS, SKL mfl Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan kommunala kärnverksamheter kommunala bostadsbolag stadsnät (i förekommande fall) 67

68 Kommunen som lokal samordnare.. Jordbruksverket PTS Länsstyrelsen Vägledning och administration Region Regional utveckling (RUP) Tillväxtverket Övriga statliga myndigheter Kommun Samhällsplanering Ägarstyrning Samordning Policy Bostadsbolag Fastighetsnät Energibolag Stadsnät Stadsnätsbolag Företag näringslivsutveckling Medborgare samhällsservice Byalag nät i glesbygd 68

69 Kommuner i regional samverkan. Länsstyrelsen (Region) Kommunen Kommunen Byalag Byalag Regionalt samverkansorgan Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011 Beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering IT- infrastrukturplan

70 för att optimera utbyggnaden Kommun A Operatö r Kommun B

71 Länsstyrelsen Prioritet åt länsstyrelsernas bredbandsarbete Länsstyrelserna ska rapportera hur de arbetar med bredbandsområdet i sitt län. Rapporteringen säkerställs genom en ändring i regleringsbrevet. Bredbandsinfrastrukturen är en angelägenhet för hela Sverige och det är viktigt att arbetet prioriteras lika. Med det nya kravet ska länsstyrelserna rapportera hur de tar sitt ansvar som samordnare och administratör av det statliga stödet för utbyggnad av bredband på landsbygden. - Länsstyrelserna har en central roll i bredbandsutbyggnaden tillsammans med de regionala självstyrelseorganen och Post- och telestyrelsen på den regionala nivån. En god infrastruktur på bredbandsområdet är en förutsättning för att uppnå vår målsättning om att Sverige ska bli och förbli världens mest framgångsrika digitala samhälle, säger it- och regionminister Anna-Karin Hatt. Länsstyrelserna ska återrapportera till Post- och telestyrelsen (PTS) som i sin tur rapporterar till regeringskansliet. Avsikten är försäkra sig om att arbetet prioriteras lika runt om i landet. Beslutet är en del av regeringens bredbandsstrategi. 71

72 SLUT Kontaktpersoner Joakim Aspengren PTS Camilla Jönsson SSNf Lars Hedberg EkoT Konsult Lars Björkman EkoT Konsult

73 Förenings- och företagsformer Ändamålet eller verksamheten är ideellt. Medlemmarna deltar i verksamheten.inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Ideell förening x Ekonomisk förening Samfällighetsförening Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Medlemmarna i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) x Årsredovisning. Beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag. Arbetsgivaravgifter, Moms, F skatt Förvaltar en Gemensamhetsanläggning (GA). bildas genom sammanträde i samband med lantmäteriförrättning för GA. - Delägarförvaltning. Ingen förenings-bildning. Alla medlemmar har veto - Föreningsförvaltning, innebär majoritets-beslut. En fastighets del i GA uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att GA bildas. Den som äger fastighet med andel i en GA brukar kallas för delägare i GA x x Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr (exkl GA) eller om föreningen bedriver näringsverksamhet > 1,5 mkr(exkl GA) Registrering Bolagsverket Lantmäteriet Stadgar x x x Styrelse Revisorer x x 73