Depression och insomni Milton K. Erman The Scripps Research Institute and the University of California School of Medicine, La Jolla, California, USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression och insomni Milton K. Erman The Scripps Research Institute and the University of California School of Medicine, La Jolla, California, USA"

Transkript

1 Depression och insomni Milton K. Erman The Scripps Research Institute and the University of California School of Medicine, La Jolla, California, USA Att humörrubbningar och sömnstörningar är nära kopplade till varandra kommer inte som någon överraskning för den som är förtrogen med medicinen, religionen eller litteraturen. Redan 400 år f. Kr. kommenterade Hippokrates i sin Book of Prognostics, den inverkan insomni har på hälsan och han konstaterar att värst av allt är det att varken natt eller dag få någon sömn för av detta symptom följer att sömnlösheten hänger samman med sorg och smärta eller att han håller på att bli sinnesförvirrad. I Samuels bok beskrivs kung Saul som en handlingsförlamad person på grund av skuldkänslor och symptom som idag skulle leda till diagnosen egentlig depression. Han anställde den framtida kungen David, beskriven som en skicklig harpspelare för att spela för att lugna hans oroliga själ. I texten konstateras Sålunda blev Saul uppiggad och mådde bra. Många skönlitterära verk skildrar personer som plågas av depression och en oförmåga att sova. Shakespeare ger många exempel, inklusive Hamlet, vars berömda monolog vittnar om hans problem. Att sova: kanske drömma: ack, det är däri problemet ligger. Här är sömn både ett verkligt problem ( vilka drömmar kan tänkas komma ) och en metafor för döden som en befrielse från livets smärta. Hamlets liv nystas upp allt eftersom han alltmer drabbas av vansinne och han konstaterar: Mitt liv är på väg mot döden, tyngt av melankoli. Sömnstörning är ett primärt diagnostiskt kriterium för egentlig depression och mani. Grundforskning om sambandet mellan sömn och sinnesstämning Sedan Shakespears dagar har vår kunskap om följderna av sömnstörningar ökat avsevärt. Kliniker har länge varit medvetna om att sömn och sinnesstämning har ett nära samband. Detta har slagits fast av American Psychiatric Association, som har inkluderat symptom på sömnstörning som ett primärt diagnostiskt kriterium för egentlig depression och för mani i sin Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders. 1 Mycken forskning som genomförts under de senaste 40 åren har bekräftat detta samband och har också visat att specifika sömnavvikelser ses vid depressiva störningar. Mycket av det tidigt grundläggande arbete som visar på dessa samband genomfördes vid University of Pittsburgh, Pennsylvania, USA, av doktorerna Kupfer och Reynolds med kollegor samt av Gillin och medarbetare vid National Institutes of Mental Health, Bethesda, Maryland, USA. I flera studier som publicerades från mitten av 1970-talet och framåt visades att data från sömn-eeg kunde användas för att förutsäga behandlingsresultaten med antidepressiva 2 eller för att särskilja deprimerade patienter från sömnlösa personer samt från friska kontrollfall. 3 Primära fynd avseende sömnavvikelser vilka associerades med depression var minskad REMlatens (fig. 1) och förändringar i REMdensitet och aktivitet. 4,5 Sömnavvikelser som tecken på depression har också befunnits kvarstå under långa perioder hos annars asymptomatiska individer. 6 Sömnstörning kan vara ett tecken på depression Forskning har efter hand visat att inte bara specifika iakttagelser med avseende på sömnarkitekturen är relevanta vid diagnos av depression utan att även sömnresultat kan förutsäga framtida behandlingssvar och återfallsrisk (tabell I). Thase har till exempel visat att en del tecken på den typ av sömnstörning som är kännetecknande för en depression, som till exempel REM-densitet (fig. 2), kan normaliseras med hjälp av kognitiv terapi, medan andra, som till exempel

2 REM-latens eller djupsömn inte påverkas. 12 I senare arbeten har Thase visat att det är mindre sannolikt att deprimerade patienter som är allvarligt sjuka och/eller har avvikande EEGsömnprofiler har nytta av kognitiv beteendeterapi. Thase framställer hypotesen att detta dåliga terapeutiska svar är ett resultat av neurofysiologiska störningar som hindrar användning, tillämpning och genomförande av de tekniker som används vid kognitiv beteendeterapi. 13 I ett pågående forskningsarbete använde Buysse och medarbetare data som nyligen presenterats vid National Institutes of Health, New Clinical Drug Evaluation Units möte år 2003, olika tekniker för sömn-eeg för utvärdering av behandlingsresultaten hos patienter med egentlig depression. 14 I studien utvärderades sambandet mellan sömnbesvär före behandlingen, sömn-eeg och resultat på kort sikt (stabilisering) i en population på 546 patienter med egentlig depression, vilka hade behandlats med farmakologisk terapi och/eller interpersonell eller kognitiv beteendeterapi. En analys genomfördes av de faktorer som minskade sannolikheten för att stabilitet (definierad som en poäng om =7 på Hamilton Depression Rating Scale) skulle uppnås. Ett antal sömnmoment, inklusive svårighetsgrad hos insomnin initialt, längre sömnlatens, lägre sömneffektivitet samt sämre förmåga att bibehålla sömnen, fastställdes vara associerade med sämre resultat. Ett dåligt resultat kunde förutsägas genom en enkel klinisk fråga tar det dig längre tid än 30 minuter att somna? eller genom analys av resultaten från sömn-eeg. Figur 1. Kortad REM-latens associerad med depression. (återgiven med tillåtelse av Coble et al., ) Frekvens (%) REM-latens inklusive vaken tid (min.)

3 Antidepressiv behandling påverkar REM-sömnen Sambandet mellan sömn och sinnesstämning har också undersökts avseende den påverkan olika behandlingar har på sömnen liksom förmågan att åstadkomma humörförändringar genom att manipulera tidpunkten för eller mängden sömn. Praktiskt taget alla farmakologiska antidepressiva behandlingar (t.ex. monoaminoxidas-hämmare, tricykliska antidepressiva, heterocykliska antidepressiva, selektiva serotoninåterupptagshämmare) och elbehandling får en kraftigt hämmande effekt på REM-sömnen. Sömndeprivering och specifik REM-deprivering har liknande antidepressiveffekt. Antagandet att en hämmande effekt på REM-sömnen är nödvändig för att ett läkemedel skall ha en antidepressiv effekt har emellertid undergrävts av upptäckten att medel som till exempel nefazodon och bupropion, vilka saknar REMhämmande egenskaper, kan vara effektiva antidepressiva medel. 15,16 Det komplexa sambandet mellan sömn och sinnesstämning har likväl lett till ansträngningar att skapa övergripande hypoteser som förklarar de komplexa interaktionerna mellan sömn och sinnesstämning. 17 Figur 2. Mönster för REM-sömn hos (A) friska personer och (B) patienter med egentlig depression.

4 Tabell I. Studier som visar på att sömnstörningar föregår debut av en depression. Riekser för att utveckla en depression under ett års insomni är 39,8 (Ford och Kamerow 7 ) Insomni eller svårighet att sova under stress ökade risken för depression senare i livet (Chang et al. 8 ) Insomni var en riskfaktor för depression hos äldre populationer (Dryman and Eaton 9 ; Livingston et al. 10 ) Insomni föregår dysfori, otillfredsställelse, gråt och irritabilitet hos individer med depression (Perlis et al. 11 ) Insomni, livskvalitet och hälsokostnader Insomni har i olika studier visats få negativa hälsorelaterade och sociala följder. Även om prevalensen av insomni varierar mellan olika studier, i stor utsträckning beroende på definitions- och metodskillnader, förekommer klagomål på insomni mycket ofta, vilken rapporterats vara nära kopplad till en minskning av den hälsorelaterade livskvaliteten (HR-QOL) och en ökad användning av sjukvårdsresurser. Hatoum och kollegor undersökte prevalensen av insomni, dess påverkan på patienternas HR-QOL och dess sjukvårdsrelaterade kostnader i olika managed care-miljöer (integrerad vårdmodell) i USA. 18 Fem amerikanska kliniker genomförde en frågeenkät som skickades till slumpmässigt utvalda patienter. Dessutom distribuerades frågeformulären till andra personer före deras besök hos en läkare på kliniken. Frågeformuläret omfattade frågor om hälsostatus, tre frågor om depression, ett sömnfrågeformulär, demografiska variabler och frågor om läkarbesök samt användningen av receptbelagda och receptfria läkemedel. Cirka en tredjedel av managed care-inskrivna i denna studie rapporterade insomni med dysfunktion dagtid. Personer med insomni angav lägre HR-QOL-poäng och ökad sjukvårdsresursanvändning jämfört med personer utan sömnbesvär. En telefonadministrerad enkät stödjer dessa rön. Av ett urval av 588 frivilliga (anställda på ett telefonbolag, vilka hade arbetat där i minst 6 månader och vilka var med i bolagets hälsoplan fee-for-service (ersättning per åtgärd)) angav 30 % att de hade sömnproblem. 19 De befanns också fungera och må sämre, (allmänt hälsotillstånd, kognitiva funktioner, energi) ha fler arbetsrelaterade problem (sämre arbetsprestationer och lägre tillfredsställelse, ökad frånvaro) och risken för komorbida fysiska och mentala hälsotillstånd var större hos dem än hos svarande utan sömnproblem. Detta återspeglades i en tendens mot högre läkemedelskostnader hos svarande med sömnproblem. Författarna drog slutsatsen att självskattade sömnproblem var vanliga bland de svarande och var förenade med sämre hälsa och HR-QOL. Det föreslogs att en enda fråga om sömnproblem kunde tjäna som screening för att identifiera primärvårdspatienter med psykiska hälsoproblem och sömnstörningar. Hur mycket av den sjuklighet som är associerad med sömnstörningar som kan tillskrivas samtidiga psykiska, missbrukrelaterade eller medicinska störningar eller med själva sömnproblemet, är en svåranalyserad fråga. Weissman och kollegor redovisade data från en samhällsenkät med mer än vuxna från tre amerikanska samhällen. En diagnostisk skattning av psykiska störningar och en skattning av insomni ej beroende på medicinska tillstånd, medicinering, läkemedels- eller alkoholmissbruk genomfördes. 20 Patienterna delades in i tre grupper: okomplicerad insomni (insomni i mer än 1 år utan anamnes på psykisk störning), komplicerad insomni (insomni i samband med psykisk störning) samt inget av dessa (varken insomni eller någon psykisk störning). Av samtliga hade 8 % av dem med okomplicerad insomni, 14,9 % av dem med komplicerad insomni och 2,5 % av de övriga sökt behandling för känslomässiga problem hos sjukvården under de 6 månader som föregick intervjun. Frekvensen vad gäller behandlingskontakt med psykiatrisk personal var 3,8 %, 9,4 % respektive 1,2 %. Dessa skillnader var signifikanta och kvarstod när intervjuerna upprepades 1 år senare. Okomplicerad insomni var också Insomni har visats få negativa hälsorelaterade och sociala följder. Insomni har rapporterats ha ett samband med en minskning av HR- QOL och en ökning av användningen av sjukvårdsresurser.

5 associerad med en ökad risk under det följande året för debut av en egentlig depression, panikstörningar eller alkoholmissbruk. Baserat på dessa rön menar Weissman och kollegor att en tidig diagnos och intervention vid okomplicerad insomni kan vara fördelaktig vad gäller psykiska störningar. Kronisk sjukdom åtföljs ofta av både insomni och depression. Återigen, det är svårt att fastställa i vilken utsträckning insomni medverkar till HR-QOL och kostnadsbördan, undantaget effekterna av depression, ångest och medicinska komorbiditeter. I en studie av Katz och kollegor ges en del information som svar på denna fråga. 21 Till denna studie rekryterades totalt patienter från husläkare, internmedicinare, endokrinologer, kardiologer och psykiatriker i tre städer i USA. Patienterna fyllde i ett självadministrerat frågeformulär och, baserat på detta, ställdes diagnosen att de hade ett eller flera av fem, i förväg definierade, kroniska medicinska och psykiska tillstånd. Variablerna var uppgifter om graden av sömnproblem, HR-QOL, kronisk medicinsk komorbiditet, depression och ångest. Insomni, definierad som svårighet att somna eller att fortsätta sova, befanns vara allvarlig hos 16 % och lätt hos 34 % av studiens patienter. Dessa patienter uppvisade en signifikant minskning av HR-QOL. Dessutom var insomni i sig associerad med sämre HR-QOL i nästan samma utsträckning som kroniska tillstånd, som till exempel kronisk hjärtinsufficiens och klinisk depression. Insomni i sig är associerad med sämre HR-QOL Insomni och egentliga (Skillnaden var 1,6). depressioner En mer komplex fråga kan ställas om sambandet mellan sömn och sinnesstämning: innebär förekomsten av insomni före depressionsdebuten en ökad sannolikhet för en egentlig depression? En mängd epidemiologiska data tyder på att så är fallet. I en pivotal studie som publicerades 1989 presenterade Ford och Kamerow insamlade data som en del av National Institute of Mental Health Epidemiologic Cathment Area Study. 7 Sammanlagt svarande frågades ut vid baseline och 1 år senare om sömnbesvär och psykiska symptom. Mycket högre frekvens av psykisk störning sågs hos dem med insomni (40,0 %) än hos dem utan sömnbesvär (16,4 %). Även om detta resultat kan tolkas som ett tecken på samtidig komorbiditet av bägge tillstånden var sannolikheten för att en depression skulle föreligga ännu större vid uppföljningsintervjun efter 1 år (tabell II). Risken för att utveckla en ny egentlig depression var nästan 40 gånger större hos dem som hade insomni vid båda intervjuerna jämfört med dem som inte hade insomni (Skillnaden var 39,8). Risken för att utveckla en ny egentlig depression var mycket mindre hos dem som hade insomni vid den första intervjun, men hos vilka den hade försvunnit när den andra intervjun genomfördes Dryman och Eaton använde också data som samlats in under en ettårsperiod från Epidemiologic Catchment Area Program för att undersöka sambandet mellan depressiva symptom och debut av egentlig depression. 9 Resultaten visade totalt sett ett starkt positivt samband mellan insomni i början av episoden och följande depressiva symptom: minskad sexualdrift, känslor av värdelöshet eller överdriven skuld och koncentrations- och tankeproblem. Sömnstörningar hos kvinnor och trötthet hos män var också kraftigt associerade med upplevelsen av en begynnande egentlig depression. Perlis har också visat att nya episoder av egentlig depression ofta föregås av insomniperioder. 11 Ytterligare data som stödjer hypotesen att insomni kan öka risken för en senare depressionsutveckling härrör från flera källor. Chang granskade data från Johns Hopkins Precursors Study, vilken var en prospektiv långtidsstudie med manliga medicinstudenter vid Johns Hopkins University (klasserna ). 8 Insamlade data om sovvanor under utbildningstiden användes för att undersöka sambandet mellan självrapporterade sömnstörningar och efterföljande klinisk depression och psykisk

6 oro. Under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 34 år utvecklade 101 män en klinisk depression (den kumulativa incidensen vid 40 år var 12,2 %). Den relativa risken för klinisk depression var större bland dem som hade rapporterat insomni under utbildningstiden (relativ risk var 2,0) jämfört med dem som inte hade angivit insomni. Den var också större bland dem som hade svårigheter att sova när de var stressade under utbildningstiden (relativ risk var 1,8) jämfört med dem som inte angav sådana svårigheter. Dessa rön talar för att sömnbesvär hos unga män är förenade med en större risk för efterföljande klinisk depression och psykisk oro och att denna risk kvarstår i minst 30 år. I en prospektiv, longitudinell, epidemiologisk studie med unga vuxna gjorde Breslau och kollegor en utvärdering av sambandet mellan sömnstörningar och psykiska störningar. 22 Ett slumpmässigt tvärsnittsurval om individer mellan år hämtades från medlemmarna i en stor amerikansk privat sjukförsäkringsorganisation, varav personer intervjuades under 1989 och 979 intervjuades igen under Livstidsprevalensen av enbart insomni var 16,6 %. Den relativa risken för ny debut av egentlig depression under uppföljningsperioden hos personer med anamnes på insomni vid baseline var 4,0. Efter kontroll av anamnes av andra premorbida symptom, vilka kan tyda på tidigare depression (t.ex. rörelsehämning eller agitation, suicidtankar) förblev sömnbesvär en signifikant riskfaktor för efterföljande egentlig depression. Baserat på dessa rön menade författarna att sömnbesvär som förekommer nästan varje natt under en tvåveckorsperiod eller längre kan vara en användbar markör för risken för efterföljande debut av egentlig depression. Tabell II. Risk för psykiska störningar hos patienter med insomni vid baseline och vid ettårsuppföljningen. (Omarbetad från Ford och Kamerow, ) Egentlig depression Ångeststörning Någon typ av psykisk störning Insomni vid basline 1.6 ( ) 1.5 ( ) 1.6 ( ) Insomni vid 1 år 39.8 ( ) 6.3 ( ) 4.0 ( ) Denna risk rör framför allt kvinnor. Mallon och kollegor, som undersökte förekomst av insomni i relation till depression och dödlighet med hjälp av två frågeformulär med 12 års mellanrum (1983 och 1995) samt en granskning av dödlighetsdata, fann att 36 % av kvinnorna och 25 % av männen angav kronisk insomni vid baseline och att 75 % av dessa patienter fortfarande led av insomni 12 år senare. Dessutom visade data att insomni var en riskfaktor för död hos män med en oddskvot på 1,7, men den var inte associerad med en signifikant ökad risk för depression. 23 Hos kvinnor var insomni emellertid en riskfaktor för en efterföljande depressionsutveckling (oddskvot var 4,1) men den var inte associerad med mortalitet. Sömnstörningar har också befunnits utgöra en tillförlitlig riskfaktor för framtida depressioner hos äldre personer. I en uppföljningsstudie, med hjälp av frågeformulär, i vilken prevalensen av sömnstörningar hos 705 äldre personer (=65 år) i London, Storbritannien undersöktes, befanns subjektiva sömnstörningar vara vanliga och ökade från 33 % 1987 till 43 % Sömnstörningarna tycktes vara associerade med att vara kvinna, ogift, ensamboende, handikappad samt med pågående och framtida depressioner. Sömnstörningar befanns inte vara associerade med demens eller hög ålder och dess samband med demografiska variabler, depression och handikapp. I denna studie var den tillförlitligaste riskfaktorn för en framtida depression hos äldre personer som inte var deprimerade de nuvarande sömnstörningarna. Om det förekom sömnstörningar bidrog inte traditionella riskfaktorer för depression ytterligare. En nyligen genomförd litteraturgenomgång av Gillin, vilken omfattar

7 många av de uppgifter som omnämnts ovan, visar att sömnstörningar i allmänpopulationen är en riskfaktor för en senare begynnande, formellt diagnosticerad psykisk störning oavsett om det fanns tidigare psykiska problem. 24 Gillis misstänker att det finns en stark koppling mellan en subjektiv insomni som varat minst 2 veckor och en senare depressionsdebut. Han väcker också tanken om att en subjektiv sömnstörning som förvärras kan signalera ett troligt återfall hos remitterade deprimerade patienter. Eftersom sömnstörningar är vanliga tecken på egentliga depressions- och ångeststörningar, kan sömnbesvär vara de starkaste prodromala symptomen och spegla partiella depressionsoch ångeststörningar, vilka så småningom kan komma att bli fullt utvecklade kliniska episoder. En annan litteraturgenomgång om sömn vid psykiska störningar, vid vilken meta-analyser användes för att utvärdera data från 117 studier och totalt patienter och kontrollfall, avslöjade att de flesta psykiatriska grupper visade signifikant minskad sömneffektivitet och total sömntid och att detta kunde förklaras med en minskning av icke REM-sömnen. 5 REM- sömntiden, däremot, bibehölls relativt väl i samtliga grupper. Vid affektiva störningar ökade emellertid procenten REM-sömn och REM-sömnlatensen minskade (den senare förekom dock även i andra kategorier). Även om ingen enskild sömnvariabel befanns ha absolut specificitet för någon speciell psykisk störning, verkade sömnstörningsmönster vara associerade med vissa kategorier av psykisk sjukdom. Resultaten totalt sett vad gäller patienter med affektiva störningar skiljde sig oftast och signifikant åt från resultaten från normala kontrollfall (tabell III). Insomnis och humörrubbningars neurobiologi Vår kunskap om den neurobiologiska orsaken till Depression och Insomni knapphändig. Baserat på kunskapen att aktivering av den hypotalamiskahypofysära-adrenala axeln (HPA) leder till uppvaknande och sömnlöshet hos djur och människor har tanken emellertid väckts att kronisk insomni kan åstadkommas genom ökade plasmanivåer av adrenokortikotropt hormon (ACTH) och kortisol. För att utvärdera denna hypotes undersökte Vgontzas och kollegor seriella 24-timmars plasma-mätningar av ACTH och kortisol, vilka erhållits från 11 unga sömnlösa personer och 13 friska kontrollfall efter fyra nätter med övervakad sömn i rad i ett sömnlaboratorium. 25 De sömnlösa patienterna som hade längre sömnlatenser och mer vaken tid under baseline-nätterna än kontrollfallen hade också signifikant högre 24-timmarsnivåer av ACTH och kortisolsekretion (ACTH, p=0,04, kortisol, p=0,07). Under 24-timmarsperioden observerades de största förhöjningarna på kvällen och under nattens första hälft. Dessutom hade sömnlösa patienter med allvarligt störd sömn vad beträffar sömneffektivitet (<70 %), högre nivåer av kortisolsekretion. Sömnlösa personer hade totalt sett ett signifikant antal fler toppar per 24 timmar än vad kontrollfallen hade (p<0,05), men det fanns inga skillnader i tidsmönstren hos ACTH- eller kortisolsekretionen mellan grupperna. Insomni verkar sålunda vara associerad med generella ökningar av ACTH- och kortisolsekretionen med ett normalt dygnsmönster. Vgontzas och kollegor menar att det inte är troligt att kronisk aktivering av HPA-axeln vid insomni ökar risken för psykisk sjukdom, som till exempel kronisk ångest och depression, dock kan den vara associerad med signifikant medicinsk sjuklighet. insomni och dess medicinska betydelse är Tabell III. Sömnstörningsmönster hos psykiatriska patienter. (Baserat på data från Benca et al., 5 Sinnesstämning Ångest Schizofreni Ätande Alkoholism Sömnkontinuitet SWS REM-Latens REM-tid Insomni REM (rapid eye movement), snabba ögonrörelser, SWS (slow-wave sleep), deltasömn ökning, minskning, ingen förändring eller tendens till ökning, ingen förändring eller tendens till minskning, ingen förändring. Förvärrad subjektiv sömnstörning kan signalera ett troligt återfall hos remitterade deprimerade patienter. Sömnstörnings mönster verkar vara associerade med vissa kategorier av psykisk sjukdom.

8 Slutsats Även om praktiskt taget alla data som redovisats i denna översikt härrör från retrospektiva studier har ett antal återkommande frågor dykt upp. Mångåriga belägg bekräftar att specifika sömnavvikelser ses vid depression och att dessa är det starkaste, hittills definierade, biologiska korrelatet till depression. Sömn EEGmätningar kan förutsäga mottaglighet eller resistens mot behandling för depression. De kan också ge ett mått på återfallsrisken. Det finns starka samband mellan sömnstörningar och humörrubbningar, med många studier som visar att närvaron av sömnbesvär ökar risken för en depressionsutveckling längre fram. Signifikanta epidemiologiska data antyder att det faktum att insomni föreligger eller kvarstår ökar risken för en depressionsutveckling hos känsliga personer. Inga data har emellertid hittills visat att tidig behandling av sömnbesvär minskar risken för att drabbas av depression vid en senare tidpunkt. Dock manar rönen från många av de studier som omnämnts i denna översikt till ytterligare forskning. Det står klart att ökad kunskap om sambanden mellan insomni och depression skulle kunna bidra till en mer effektiv behandling av båda tillstånden. Detta i sin tur kan påverkare läkare att vara mer aggressiva i behandlingen av tidiga symptom på insomni, i hopp om att en sådan behandling kan förhindra en senare depressionsutveckling. Viktig information till primärvårdsläkaren Psykiska störningar förekommer oftare hos personer med insomni. Utdragen insomni ökar risken för att en ny egentlig depression utvecklas, även vid en senare tidpunkt. Klagomål på sömnstörningar som förvärras kan signalera ett troligt återfall hos remitterade deprimerade patienter. När du har läst den här artikeln bör du kunna: 1) se att sömn-eeg-mätningar kan förutsäga mottaglighet eller resistens mot behandling för depression 2) känna till att episoder av kronisk insomni ger en högre risk på lång sikt för att utveckla psykisk oro vid senare tidpunkter

9 Referenser 1. American Psychiatric Association Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th edn. Washington, DC: American Psychiatric Association, Kupsfer DJ, Foster FG, Reich L, et al. EEG sleep changes as predictors in depression. Am J Psychiatry 1976;133: Gillin JC, Duncan W, Pettigrew KD, et al. Successful separation of depressed, normal, and insomnic subjects by EEG sleep data. Arch Gen Psychiatry 1979;36: Coble P, Kupfer DJ, Shaw DH. Distribution of REM latency in depression. Biol Psychiatry 1981;16: Benca RM, Obermeyer WH, Thisted RA, et al. Sleep and psychiatric disorders. A meta-analysis. Arch Gen Psychiatry 1992;49: Rush AJ, Erman MK, Giles DE, et al. Polysomnographic findings in recently drug-free and clinically remitted depressed patients. Arch Gen Psychiatry 1986;43: Ford DE, Kamerow DB. Epidemiologic study of sleep disturbances and psychiatric disorders. An opportunity for prevention? JAMA 1989; 262(11): Chang PP, Ford DE, Mead LA, et al. Insomni in young men and subsequent depression. The Johns Hopkins Precursors Study. Am J Epidemiol 1997;146: Dryman A, Eaton WW. Affective symptoms associated with the onset of major depression in the community: findings from the US National Institute of Mental Health Epidemiologic Catchment Area Program. Acta Psychiatr Scand 1991;84: Livingston G, Blizard B, Mann A. Does sleep disturbance predict depression in elderly people? A study in inner London. Br J Gen Pract 1993;43: Perlis ML, Giles DE, Buysse DJ, et al. Self-reported sleep disturbance as a prodromal symptom in recurrent depression. J Affect Disord 1997;42: Thase ME, Reynolds CF IIIrd, Frank E, et al. Polysomnographic studies of unmedicated depressed men before and after cognitive behavioral therapy. Am J Psychiatry 1994;151: Thase ME, Simons AD, Reynolds CF IIIrd. Abnormal electroencephalographic sleep profiles in major depression: association with response to cognitive behavior therapy. Arch Gen Psychiatry 1996;53: Buysse DJ (personal communication). 15. Nofzinger EA, Reynolds CF IIIrd, Thase ME, et al. REM sleep enhancement by bupropion in depressed men. Am J Psychiatry 1995;152: Rush AJ, Armitage R, Gillin JC, et al. Comparative effects of nefazodone and fluoxetine on sleep in outpatients with major depressive disorder. Biol Psychiatry 1998;44: Wu JC, Bunney WE. The biological basis of an antidepressant response to sleep deprivation and relapse: review and hypothesis. Am J Psychiatry 1990;147(1): Hatoum HT, Kong SX, Kania CM, et al. Insomni, healthrelated quality of life and healthcare resource consumption. A study of managed-care organization enrollees. Pharmacoeconomics 1998;14: Kuppermann M, Lubeck DP, Mazonson PD, et al. Sleep problems and their correlates in a working population. J Gen Intern Med 1995;10: Weissman MM, Greenwald S, Nino-Murcia G, et al. The morbidity of insomni uncomplicated by psychiatric disorders. Gen Hosp Psychiatry 1997;19: Katz DA, McHorney CA. The relationship between insomni and health-related quality of life in patients with chronic illness. J Fam Pract 2002;51: Breslau N, Roth T, Rosenthal L, et al. Sleep disturbance and psychiatric disorders: a longitudinal epidemiological study of young adults. Biol Psychiatry 1996;39: Mallon L, Broman JE, Hetta J. Relationship between insomni, depression, and mortality: a 12-year follow-up of older adults in the community. Int Psychogeriatr 2000;12: Gillin JC. Are sleep disturbances risk factors for anxiety, depressive and addictive disorders? Acta Psychiatr Scand 1998;393(Suppl): Vgontzas AN, Bixler EO, Lin HM, et al. Chronic insomni is associated with nyctohemeral activation of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis: clinical implications. J Clin Endocrinol Metab 2001;86: NYHETER I KORTHET SÖMNKVALITET OCH MAXIMAL PRESTATION Det är viktigt att man sover bra för att kunna prestera maximalt, särskilt under extrema förhållanden. Ingen vet detta bättre än besättningarna på de segelbåtar som deltar i seglingstävlingar över långa distanser där vakenhet, koncentration och strategisk planering är avgörande. Som en del av Per-Sleep-studien övervakades hur fyra professionella besättningar, amatörer, kvinnor och studenter skötte sin sömn under 25 th Tour de France à la Voile, vilken ägde rum under sommaren Syftet med studien, som leddes av dr Damien Léger, sömnspecialist vid Hõtel Dieu Hospital i Paris, Frankrike, var att undersöka kopplingen mellan sömnkvalitet och kvantitet samt varje besättnings prestationer. Studien fokuserade på två nyckelmedlemmar per team, rorsmannen och strategen. Övervakningsutrustningen var utformad för att störa så lite som möjligt för att undvika inverkan på sovvanor eller verka hindrande för de uppgifter som skulle utföras ombord. Sömnen skattades ute till sjöss på Atlanten under två nattetapper samt två dagsetapper i Medelhavet. Dessutom samlades information in kontinuerligt om de olika stadierna av vakenhet, sömnighet och sömn samt om de enskilda tävlingsdeltagarnas aktivitetsnivåer. Slutligen utvärderades de sammanlagda prestationerna genom varje besättnings mellanposition vid märkesbojar, deras etapplacering samt deras slutliga placering. Resultaten från studien, vilken stöddes av Sanofi-Synthelabo, har ännu inte publicerats och emotses med spänning. Resultaten kommer att innebära intressant läsning för sömnspecialister men kanske också för seglingsstrateger. Information om Tour de France à la Voile 2002 finns tillgängliga från: and

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2010/2011 Författare Anders Åkerlind, Leg läk, tidigare Betania FHV, Stockholm Handledare Peter Kaiser,

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie

Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Förändras subjektiv sömnkvalitet efter genomgången sömnkurs - en pilotstudie Dr Mahira Tuzlak -Karic Företagshälsan Arlöv-Lomma AB Badhusvägen 3 23237 Arlöv Mobiltelefon 073-659 15 63 E-post: mahira.karic@bredband.net

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport

Genomgången av läkemedel mot depression. Bilaga Samhällsekonomiska kostnader. Detta är en bilaga till TLV: s rapport 1 (9) Detta är en bilaga till TLV: s rapport Genomgången av läkemedel mot depression Allt informationsmaterial om genomgången finns att hämta på www.tlv.se/depression Rapport, sammanfattning och faktablad

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Utvärdering av sömnbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) i FHV Lunds Kommun.

Utvärdering av sömnbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) i FHV Lunds Kommun. Utvärdering av sömnbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) i FHV Lunds Kommun. Projektarbete (7.5 hp) vid Företagsläkarkursen, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet 2007-2008 Anne Miller-Isaksson

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se

ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer