Depression och insomni Milton K. Erman The Scripps Research Institute and the University of California School of Medicine, La Jolla, California, USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression och insomni Milton K. Erman The Scripps Research Institute and the University of California School of Medicine, La Jolla, California, USA"

Transkript

1 Depression och insomni Milton K. Erman The Scripps Research Institute and the University of California School of Medicine, La Jolla, California, USA Att humörrubbningar och sömnstörningar är nära kopplade till varandra kommer inte som någon överraskning för den som är förtrogen med medicinen, religionen eller litteraturen. Redan 400 år f. Kr. kommenterade Hippokrates i sin Book of Prognostics, den inverkan insomni har på hälsan och han konstaterar att värst av allt är det att varken natt eller dag få någon sömn för av detta symptom följer att sömnlösheten hänger samman med sorg och smärta eller att han håller på att bli sinnesförvirrad. I Samuels bok beskrivs kung Saul som en handlingsförlamad person på grund av skuldkänslor och symptom som idag skulle leda till diagnosen egentlig depression. Han anställde den framtida kungen David, beskriven som en skicklig harpspelare för att spela för att lugna hans oroliga själ. I texten konstateras Sålunda blev Saul uppiggad och mådde bra. Många skönlitterära verk skildrar personer som plågas av depression och en oförmåga att sova. Shakespeare ger många exempel, inklusive Hamlet, vars berömda monolog vittnar om hans problem. Att sova: kanske drömma: ack, det är däri problemet ligger. Här är sömn både ett verkligt problem ( vilka drömmar kan tänkas komma ) och en metafor för döden som en befrielse från livets smärta. Hamlets liv nystas upp allt eftersom han alltmer drabbas av vansinne och han konstaterar: Mitt liv är på väg mot döden, tyngt av melankoli. Sömnstörning är ett primärt diagnostiskt kriterium för egentlig depression och mani. Grundforskning om sambandet mellan sömn och sinnesstämning Sedan Shakespears dagar har vår kunskap om följderna av sömnstörningar ökat avsevärt. Kliniker har länge varit medvetna om att sömn och sinnesstämning har ett nära samband. Detta har slagits fast av American Psychiatric Association, som har inkluderat symptom på sömnstörning som ett primärt diagnostiskt kriterium för egentlig depression och för mani i sin Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders. 1 Mycken forskning som genomförts under de senaste 40 åren har bekräftat detta samband och har också visat att specifika sömnavvikelser ses vid depressiva störningar. Mycket av det tidigt grundläggande arbete som visar på dessa samband genomfördes vid University of Pittsburgh, Pennsylvania, USA, av doktorerna Kupfer och Reynolds med kollegor samt av Gillin och medarbetare vid National Institutes of Mental Health, Bethesda, Maryland, USA. I flera studier som publicerades från mitten av 1970-talet och framåt visades att data från sömn-eeg kunde användas för att förutsäga behandlingsresultaten med antidepressiva 2 eller för att särskilja deprimerade patienter från sömnlösa personer samt från friska kontrollfall. 3 Primära fynd avseende sömnavvikelser vilka associerades med depression var minskad REMlatens (fig. 1) och förändringar i REMdensitet och aktivitet. 4,5 Sömnavvikelser som tecken på depression har också befunnits kvarstå under långa perioder hos annars asymptomatiska individer. 6 Sömnstörning kan vara ett tecken på depression Forskning har efter hand visat att inte bara specifika iakttagelser med avseende på sömnarkitekturen är relevanta vid diagnos av depression utan att även sömnresultat kan förutsäga framtida behandlingssvar och återfallsrisk (tabell I). Thase har till exempel visat att en del tecken på den typ av sömnstörning som är kännetecknande för en depression, som till exempel REM-densitet (fig. 2), kan normaliseras med hjälp av kognitiv terapi, medan andra, som till exempel

2 REM-latens eller djupsömn inte påverkas. 12 I senare arbeten har Thase visat att det är mindre sannolikt att deprimerade patienter som är allvarligt sjuka och/eller har avvikande EEGsömnprofiler har nytta av kognitiv beteendeterapi. Thase framställer hypotesen att detta dåliga terapeutiska svar är ett resultat av neurofysiologiska störningar som hindrar användning, tillämpning och genomförande av de tekniker som används vid kognitiv beteendeterapi. 13 I ett pågående forskningsarbete använde Buysse och medarbetare data som nyligen presenterats vid National Institutes of Health, New Clinical Drug Evaluation Units möte år 2003, olika tekniker för sömn-eeg för utvärdering av behandlingsresultaten hos patienter med egentlig depression. 14 I studien utvärderades sambandet mellan sömnbesvär före behandlingen, sömn-eeg och resultat på kort sikt (stabilisering) i en population på 546 patienter med egentlig depression, vilka hade behandlats med farmakologisk terapi och/eller interpersonell eller kognitiv beteendeterapi. En analys genomfördes av de faktorer som minskade sannolikheten för att stabilitet (definierad som en poäng om =7 på Hamilton Depression Rating Scale) skulle uppnås. Ett antal sömnmoment, inklusive svårighetsgrad hos insomnin initialt, längre sömnlatens, lägre sömneffektivitet samt sämre förmåga att bibehålla sömnen, fastställdes vara associerade med sämre resultat. Ett dåligt resultat kunde förutsägas genom en enkel klinisk fråga tar det dig längre tid än 30 minuter att somna? eller genom analys av resultaten från sömn-eeg. Figur 1. Kortad REM-latens associerad med depression. (återgiven med tillåtelse av Coble et al., ) Frekvens (%) REM-latens inklusive vaken tid (min.)

3 Antidepressiv behandling påverkar REM-sömnen Sambandet mellan sömn och sinnesstämning har också undersökts avseende den påverkan olika behandlingar har på sömnen liksom förmågan att åstadkomma humörförändringar genom att manipulera tidpunkten för eller mängden sömn. Praktiskt taget alla farmakologiska antidepressiva behandlingar (t.ex. monoaminoxidas-hämmare, tricykliska antidepressiva, heterocykliska antidepressiva, selektiva serotoninåterupptagshämmare) och elbehandling får en kraftigt hämmande effekt på REM-sömnen. Sömndeprivering och specifik REM-deprivering har liknande antidepressiveffekt. Antagandet att en hämmande effekt på REM-sömnen är nödvändig för att ett läkemedel skall ha en antidepressiv effekt har emellertid undergrävts av upptäckten att medel som till exempel nefazodon och bupropion, vilka saknar REMhämmande egenskaper, kan vara effektiva antidepressiva medel. 15,16 Det komplexa sambandet mellan sömn och sinnesstämning har likväl lett till ansträngningar att skapa övergripande hypoteser som förklarar de komplexa interaktionerna mellan sömn och sinnesstämning. 17 Figur 2. Mönster för REM-sömn hos (A) friska personer och (B) patienter med egentlig depression.

4 Tabell I. Studier som visar på att sömnstörningar föregår debut av en depression. Riekser för att utveckla en depression under ett års insomni är 39,8 (Ford och Kamerow 7 ) Insomni eller svårighet att sova under stress ökade risken för depression senare i livet (Chang et al. 8 ) Insomni var en riskfaktor för depression hos äldre populationer (Dryman and Eaton 9 ; Livingston et al. 10 ) Insomni föregår dysfori, otillfredsställelse, gråt och irritabilitet hos individer med depression (Perlis et al. 11 ) Insomni, livskvalitet och hälsokostnader Insomni har i olika studier visats få negativa hälsorelaterade och sociala följder. Även om prevalensen av insomni varierar mellan olika studier, i stor utsträckning beroende på definitions- och metodskillnader, förekommer klagomål på insomni mycket ofta, vilken rapporterats vara nära kopplad till en minskning av den hälsorelaterade livskvaliteten (HR-QOL) och en ökad användning av sjukvårdsresurser. Hatoum och kollegor undersökte prevalensen av insomni, dess påverkan på patienternas HR-QOL och dess sjukvårdsrelaterade kostnader i olika managed care-miljöer (integrerad vårdmodell) i USA. 18 Fem amerikanska kliniker genomförde en frågeenkät som skickades till slumpmässigt utvalda patienter. Dessutom distribuerades frågeformulären till andra personer före deras besök hos en läkare på kliniken. Frågeformuläret omfattade frågor om hälsostatus, tre frågor om depression, ett sömnfrågeformulär, demografiska variabler och frågor om läkarbesök samt användningen av receptbelagda och receptfria läkemedel. Cirka en tredjedel av managed care-inskrivna i denna studie rapporterade insomni med dysfunktion dagtid. Personer med insomni angav lägre HR-QOL-poäng och ökad sjukvårdsresursanvändning jämfört med personer utan sömnbesvär. En telefonadministrerad enkät stödjer dessa rön. Av ett urval av 588 frivilliga (anställda på ett telefonbolag, vilka hade arbetat där i minst 6 månader och vilka var med i bolagets hälsoplan fee-for-service (ersättning per åtgärd)) angav 30 % att de hade sömnproblem. 19 De befanns också fungera och må sämre, (allmänt hälsotillstånd, kognitiva funktioner, energi) ha fler arbetsrelaterade problem (sämre arbetsprestationer och lägre tillfredsställelse, ökad frånvaro) och risken för komorbida fysiska och mentala hälsotillstånd var större hos dem än hos svarande utan sömnproblem. Detta återspeglades i en tendens mot högre läkemedelskostnader hos svarande med sömnproblem. Författarna drog slutsatsen att självskattade sömnproblem var vanliga bland de svarande och var förenade med sämre hälsa och HR-QOL. Det föreslogs att en enda fråga om sömnproblem kunde tjäna som screening för att identifiera primärvårdspatienter med psykiska hälsoproblem och sömnstörningar. Hur mycket av den sjuklighet som är associerad med sömnstörningar som kan tillskrivas samtidiga psykiska, missbrukrelaterade eller medicinska störningar eller med själva sömnproblemet, är en svåranalyserad fråga. Weissman och kollegor redovisade data från en samhällsenkät med mer än vuxna från tre amerikanska samhällen. En diagnostisk skattning av psykiska störningar och en skattning av insomni ej beroende på medicinska tillstånd, medicinering, läkemedels- eller alkoholmissbruk genomfördes. 20 Patienterna delades in i tre grupper: okomplicerad insomni (insomni i mer än 1 år utan anamnes på psykisk störning), komplicerad insomni (insomni i samband med psykisk störning) samt inget av dessa (varken insomni eller någon psykisk störning). Av samtliga hade 8 % av dem med okomplicerad insomni, 14,9 % av dem med komplicerad insomni och 2,5 % av de övriga sökt behandling för känslomässiga problem hos sjukvården under de 6 månader som föregick intervjun. Frekvensen vad gäller behandlingskontakt med psykiatrisk personal var 3,8 %, 9,4 % respektive 1,2 %. Dessa skillnader var signifikanta och kvarstod när intervjuerna upprepades 1 år senare. Okomplicerad insomni var också Insomni har visats få negativa hälsorelaterade och sociala följder. Insomni har rapporterats ha ett samband med en minskning av HR- QOL och en ökning av användningen av sjukvårdsresurser.

5 associerad med en ökad risk under det följande året för debut av en egentlig depression, panikstörningar eller alkoholmissbruk. Baserat på dessa rön menar Weissman och kollegor att en tidig diagnos och intervention vid okomplicerad insomni kan vara fördelaktig vad gäller psykiska störningar. Kronisk sjukdom åtföljs ofta av både insomni och depression. Återigen, det är svårt att fastställa i vilken utsträckning insomni medverkar till HR-QOL och kostnadsbördan, undantaget effekterna av depression, ångest och medicinska komorbiditeter. I en studie av Katz och kollegor ges en del information som svar på denna fråga. 21 Till denna studie rekryterades totalt patienter från husläkare, internmedicinare, endokrinologer, kardiologer och psykiatriker i tre städer i USA. Patienterna fyllde i ett självadministrerat frågeformulär och, baserat på detta, ställdes diagnosen att de hade ett eller flera av fem, i förväg definierade, kroniska medicinska och psykiska tillstånd. Variablerna var uppgifter om graden av sömnproblem, HR-QOL, kronisk medicinsk komorbiditet, depression och ångest. Insomni, definierad som svårighet att somna eller att fortsätta sova, befanns vara allvarlig hos 16 % och lätt hos 34 % av studiens patienter. Dessa patienter uppvisade en signifikant minskning av HR-QOL. Dessutom var insomni i sig associerad med sämre HR-QOL i nästan samma utsträckning som kroniska tillstånd, som till exempel kronisk hjärtinsufficiens och klinisk depression. Insomni i sig är associerad med sämre HR-QOL Insomni och egentliga (Skillnaden var 1,6). depressioner En mer komplex fråga kan ställas om sambandet mellan sömn och sinnesstämning: innebär förekomsten av insomni före depressionsdebuten en ökad sannolikhet för en egentlig depression? En mängd epidemiologiska data tyder på att så är fallet. I en pivotal studie som publicerades 1989 presenterade Ford och Kamerow insamlade data som en del av National Institute of Mental Health Epidemiologic Cathment Area Study. 7 Sammanlagt svarande frågades ut vid baseline och 1 år senare om sömnbesvär och psykiska symptom. Mycket högre frekvens av psykisk störning sågs hos dem med insomni (40,0 %) än hos dem utan sömnbesvär (16,4 %). Även om detta resultat kan tolkas som ett tecken på samtidig komorbiditet av bägge tillstånden var sannolikheten för att en depression skulle föreligga ännu större vid uppföljningsintervjun efter 1 år (tabell II). Risken för att utveckla en ny egentlig depression var nästan 40 gånger större hos dem som hade insomni vid båda intervjuerna jämfört med dem som inte hade insomni (Skillnaden var 39,8). Risken för att utveckla en ny egentlig depression var mycket mindre hos dem som hade insomni vid den första intervjun, men hos vilka den hade försvunnit när den andra intervjun genomfördes Dryman och Eaton använde också data som samlats in under en ettårsperiod från Epidemiologic Catchment Area Program för att undersöka sambandet mellan depressiva symptom och debut av egentlig depression. 9 Resultaten visade totalt sett ett starkt positivt samband mellan insomni i början av episoden och följande depressiva symptom: minskad sexualdrift, känslor av värdelöshet eller överdriven skuld och koncentrations- och tankeproblem. Sömnstörningar hos kvinnor och trötthet hos män var också kraftigt associerade med upplevelsen av en begynnande egentlig depression. Perlis har också visat att nya episoder av egentlig depression ofta föregås av insomniperioder. 11 Ytterligare data som stödjer hypotesen att insomni kan öka risken för en senare depressionsutveckling härrör från flera källor. Chang granskade data från Johns Hopkins Precursors Study, vilken var en prospektiv långtidsstudie med manliga medicinstudenter vid Johns Hopkins University (klasserna ). 8 Insamlade data om sovvanor under utbildningstiden användes för att undersöka sambandet mellan självrapporterade sömnstörningar och efterföljande klinisk depression och psykisk

6 oro. Under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 34 år utvecklade 101 män en klinisk depression (den kumulativa incidensen vid 40 år var 12,2 %). Den relativa risken för klinisk depression var större bland dem som hade rapporterat insomni under utbildningstiden (relativ risk var 2,0) jämfört med dem som inte hade angivit insomni. Den var också större bland dem som hade svårigheter att sova när de var stressade under utbildningstiden (relativ risk var 1,8) jämfört med dem som inte angav sådana svårigheter. Dessa rön talar för att sömnbesvär hos unga män är förenade med en större risk för efterföljande klinisk depression och psykisk oro och att denna risk kvarstår i minst 30 år. I en prospektiv, longitudinell, epidemiologisk studie med unga vuxna gjorde Breslau och kollegor en utvärdering av sambandet mellan sömnstörningar och psykiska störningar. 22 Ett slumpmässigt tvärsnittsurval om individer mellan år hämtades från medlemmarna i en stor amerikansk privat sjukförsäkringsorganisation, varav personer intervjuades under 1989 och 979 intervjuades igen under Livstidsprevalensen av enbart insomni var 16,6 %. Den relativa risken för ny debut av egentlig depression under uppföljningsperioden hos personer med anamnes på insomni vid baseline var 4,0. Efter kontroll av anamnes av andra premorbida symptom, vilka kan tyda på tidigare depression (t.ex. rörelsehämning eller agitation, suicidtankar) förblev sömnbesvär en signifikant riskfaktor för efterföljande egentlig depression. Baserat på dessa rön menade författarna att sömnbesvär som förekommer nästan varje natt under en tvåveckorsperiod eller längre kan vara en användbar markör för risken för efterföljande debut av egentlig depression. Tabell II. Risk för psykiska störningar hos patienter med insomni vid baseline och vid ettårsuppföljningen. (Omarbetad från Ford och Kamerow, ) Egentlig depression Ångeststörning Någon typ av psykisk störning Insomni vid basline 1.6 ( ) 1.5 ( ) 1.6 ( ) Insomni vid 1 år 39.8 ( ) 6.3 ( ) 4.0 ( ) Denna risk rör framför allt kvinnor. Mallon och kollegor, som undersökte förekomst av insomni i relation till depression och dödlighet med hjälp av två frågeformulär med 12 års mellanrum (1983 och 1995) samt en granskning av dödlighetsdata, fann att 36 % av kvinnorna och 25 % av männen angav kronisk insomni vid baseline och att 75 % av dessa patienter fortfarande led av insomni 12 år senare. Dessutom visade data att insomni var en riskfaktor för död hos män med en oddskvot på 1,7, men den var inte associerad med en signifikant ökad risk för depression. 23 Hos kvinnor var insomni emellertid en riskfaktor för en efterföljande depressionsutveckling (oddskvot var 4,1) men den var inte associerad med mortalitet. Sömnstörningar har också befunnits utgöra en tillförlitlig riskfaktor för framtida depressioner hos äldre personer. I en uppföljningsstudie, med hjälp av frågeformulär, i vilken prevalensen av sömnstörningar hos 705 äldre personer (=65 år) i London, Storbritannien undersöktes, befanns subjektiva sömnstörningar vara vanliga och ökade från 33 % 1987 till 43 % Sömnstörningarna tycktes vara associerade med att vara kvinna, ogift, ensamboende, handikappad samt med pågående och framtida depressioner. Sömnstörningar befanns inte vara associerade med demens eller hög ålder och dess samband med demografiska variabler, depression och handikapp. I denna studie var den tillförlitligaste riskfaktorn för en framtida depression hos äldre personer som inte var deprimerade de nuvarande sömnstörningarna. Om det förekom sömnstörningar bidrog inte traditionella riskfaktorer för depression ytterligare. En nyligen genomförd litteraturgenomgång av Gillin, vilken omfattar

7 många av de uppgifter som omnämnts ovan, visar att sömnstörningar i allmänpopulationen är en riskfaktor för en senare begynnande, formellt diagnosticerad psykisk störning oavsett om det fanns tidigare psykiska problem. 24 Gillis misstänker att det finns en stark koppling mellan en subjektiv insomni som varat minst 2 veckor och en senare depressionsdebut. Han väcker också tanken om att en subjektiv sömnstörning som förvärras kan signalera ett troligt återfall hos remitterade deprimerade patienter. Eftersom sömnstörningar är vanliga tecken på egentliga depressions- och ångeststörningar, kan sömnbesvär vara de starkaste prodromala symptomen och spegla partiella depressionsoch ångeststörningar, vilka så småningom kan komma att bli fullt utvecklade kliniska episoder. En annan litteraturgenomgång om sömn vid psykiska störningar, vid vilken meta-analyser användes för att utvärdera data från 117 studier och totalt patienter och kontrollfall, avslöjade att de flesta psykiatriska grupper visade signifikant minskad sömneffektivitet och total sömntid och att detta kunde förklaras med en minskning av icke REM-sömnen. 5 REM- sömntiden, däremot, bibehölls relativt väl i samtliga grupper. Vid affektiva störningar ökade emellertid procenten REM-sömn och REM-sömnlatensen minskade (den senare förekom dock även i andra kategorier). Även om ingen enskild sömnvariabel befanns ha absolut specificitet för någon speciell psykisk störning, verkade sömnstörningsmönster vara associerade med vissa kategorier av psykisk sjukdom. Resultaten totalt sett vad gäller patienter med affektiva störningar skiljde sig oftast och signifikant åt från resultaten från normala kontrollfall (tabell III). Insomnis och humörrubbningars neurobiologi Vår kunskap om den neurobiologiska orsaken till Depression och Insomni knapphändig. Baserat på kunskapen att aktivering av den hypotalamiskahypofysära-adrenala axeln (HPA) leder till uppvaknande och sömnlöshet hos djur och människor har tanken emellertid väckts att kronisk insomni kan åstadkommas genom ökade plasmanivåer av adrenokortikotropt hormon (ACTH) och kortisol. För att utvärdera denna hypotes undersökte Vgontzas och kollegor seriella 24-timmars plasma-mätningar av ACTH och kortisol, vilka erhållits från 11 unga sömnlösa personer och 13 friska kontrollfall efter fyra nätter med övervakad sömn i rad i ett sömnlaboratorium. 25 De sömnlösa patienterna som hade längre sömnlatenser och mer vaken tid under baseline-nätterna än kontrollfallen hade också signifikant högre 24-timmarsnivåer av ACTH och kortisolsekretion (ACTH, p=0,04, kortisol, p=0,07). Under 24-timmarsperioden observerades de största förhöjningarna på kvällen och under nattens första hälft. Dessutom hade sömnlösa patienter med allvarligt störd sömn vad beträffar sömneffektivitet (<70 %), högre nivåer av kortisolsekretion. Sömnlösa personer hade totalt sett ett signifikant antal fler toppar per 24 timmar än vad kontrollfallen hade (p<0,05), men det fanns inga skillnader i tidsmönstren hos ACTH- eller kortisolsekretionen mellan grupperna. Insomni verkar sålunda vara associerad med generella ökningar av ACTH- och kortisolsekretionen med ett normalt dygnsmönster. Vgontzas och kollegor menar att det inte är troligt att kronisk aktivering av HPA-axeln vid insomni ökar risken för psykisk sjukdom, som till exempel kronisk ångest och depression, dock kan den vara associerad med signifikant medicinsk sjuklighet. insomni och dess medicinska betydelse är Tabell III. Sömnstörningsmönster hos psykiatriska patienter. (Baserat på data från Benca et al., 5 Sinnesstämning Ångest Schizofreni Ätande Alkoholism Sömnkontinuitet SWS REM-Latens REM-tid Insomni REM (rapid eye movement), snabba ögonrörelser, SWS (slow-wave sleep), deltasömn ökning, minskning, ingen förändring eller tendens till ökning, ingen förändring eller tendens till minskning, ingen förändring. Förvärrad subjektiv sömnstörning kan signalera ett troligt återfall hos remitterade deprimerade patienter. Sömnstörnings mönster verkar vara associerade med vissa kategorier av psykisk sjukdom.

8 Slutsats Även om praktiskt taget alla data som redovisats i denna översikt härrör från retrospektiva studier har ett antal återkommande frågor dykt upp. Mångåriga belägg bekräftar att specifika sömnavvikelser ses vid depression och att dessa är det starkaste, hittills definierade, biologiska korrelatet till depression. Sömn EEGmätningar kan förutsäga mottaglighet eller resistens mot behandling för depression. De kan också ge ett mått på återfallsrisken. Det finns starka samband mellan sömnstörningar och humörrubbningar, med många studier som visar att närvaron av sömnbesvär ökar risken för en depressionsutveckling längre fram. Signifikanta epidemiologiska data antyder att det faktum att insomni föreligger eller kvarstår ökar risken för en depressionsutveckling hos känsliga personer. Inga data har emellertid hittills visat att tidig behandling av sömnbesvär minskar risken för att drabbas av depression vid en senare tidpunkt. Dock manar rönen från många av de studier som omnämnts i denna översikt till ytterligare forskning. Det står klart att ökad kunskap om sambanden mellan insomni och depression skulle kunna bidra till en mer effektiv behandling av båda tillstånden. Detta i sin tur kan påverkare läkare att vara mer aggressiva i behandlingen av tidiga symptom på insomni, i hopp om att en sådan behandling kan förhindra en senare depressionsutveckling. Viktig information till primärvårdsläkaren Psykiska störningar förekommer oftare hos personer med insomni. Utdragen insomni ökar risken för att en ny egentlig depression utvecklas, även vid en senare tidpunkt. Klagomål på sömnstörningar som förvärras kan signalera ett troligt återfall hos remitterade deprimerade patienter. När du har läst den här artikeln bör du kunna: 1) se att sömn-eeg-mätningar kan förutsäga mottaglighet eller resistens mot behandling för depression 2) känna till att episoder av kronisk insomni ger en högre risk på lång sikt för att utveckla psykisk oro vid senare tidpunkter

9 Referenser 1. American Psychiatric Association Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th edn. Washington, DC: American Psychiatric Association, Kupsfer DJ, Foster FG, Reich L, et al. EEG sleep changes as predictors in depression. Am J Psychiatry 1976;133: Gillin JC, Duncan W, Pettigrew KD, et al. Successful separation of depressed, normal, and insomnic subjects by EEG sleep data. Arch Gen Psychiatry 1979;36: Coble P, Kupfer DJ, Shaw DH. Distribution of REM latency in depression. Biol Psychiatry 1981;16: Benca RM, Obermeyer WH, Thisted RA, et al. Sleep and psychiatric disorders. A meta-analysis. Arch Gen Psychiatry 1992;49: Rush AJ, Erman MK, Giles DE, et al. Polysomnographic findings in recently drug-free and clinically remitted depressed patients. Arch Gen Psychiatry 1986;43: Ford DE, Kamerow DB. Epidemiologic study of sleep disturbances and psychiatric disorders. An opportunity for prevention? JAMA 1989; 262(11): Chang PP, Ford DE, Mead LA, et al. Insomni in young men and subsequent depression. The Johns Hopkins Precursors Study. Am J Epidemiol 1997;146: Dryman A, Eaton WW. Affective symptoms associated with the onset of major depression in the community: findings from the US National Institute of Mental Health Epidemiologic Catchment Area Program. Acta Psychiatr Scand 1991;84: Livingston G, Blizard B, Mann A. Does sleep disturbance predict depression in elderly people? A study in inner London. Br J Gen Pract 1993;43: Perlis ML, Giles DE, Buysse DJ, et al. Self-reported sleep disturbance as a prodromal symptom in recurrent depression. J Affect Disord 1997;42: Thase ME, Reynolds CF IIIrd, Frank E, et al. Polysomnographic studies of unmedicated depressed men before and after cognitive behavioral therapy. Am J Psychiatry 1994;151: Thase ME, Simons AD, Reynolds CF IIIrd. Abnormal electroencephalographic sleep profiles in major depression: association with response to cognitive behavior therapy. Arch Gen Psychiatry 1996;53: Buysse DJ (personal communication). 15. Nofzinger EA, Reynolds CF IIIrd, Thase ME, et al. REM sleep enhancement by bupropion in depressed men. Am J Psychiatry 1995;152: Rush AJ, Armitage R, Gillin JC, et al. Comparative effects of nefazodone and fluoxetine on sleep in outpatients with major depressive disorder. Biol Psychiatry 1998;44: Wu JC, Bunney WE. The biological basis of an antidepressant response to sleep deprivation and relapse: review and hypothesis. Am J Psychiatry 1990;147(1): Hatoum HT, Kong SX, Kania CM, et al. Insomni, healthrelated quality of life and healthcare resource consumption. A study of managed-care organization enrollees. Pharmacoeconomics 1998;14: Kuppermann M, Lubeck DP, Mazonson PD, et al. Sleep problems and their correlates in a working population. J Gen Intern Med 1995;10: Weissman MM, Greenwald S, Nino-Murcia G, et al. The morbidity of insomni uncomplicated by psychiatric disorders. Gen Hosp Psychiatry 1997;19: Katz DA, McHorney CA. The relationship between insomni and health-related quality of life in patients with chronic illness. J Fam Pract 2002;51: Breslau N, Roth T, Rosenthal L, et al. Sleep disturbance and psychiatric disorders: a longitudinal epidemiological study of young adults. Biol Psychiatry 1996;39: Mallon L, Broman JE, Hetta J. Relationship between insomni, depression, and mortality: a 12-year follow-up of older adults in the community. Int Psychogeriatr 2000;12: Gillin JC. Are sleep disturbances risk factors for anxiety, depressive and addictive disorders? Acta Psychiatr Scand 1998;393(Suppl): Vgontzas AN, Bixler EO, Lin HM, et al. Chronic insomni is associated with nyctohemeral activation of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis: clinical implications. J Clin Endocrinol Metab 2001;86: NYHETER I KORTHET SÖMNKVALITET OCH MAXIMAL PRESTATION Det är viktigt att man sover bra för att kunna prestera maximalt, särskilt under extrema förhållanden. Ingen vet detta bättre än besättningarna på de segelbåtar som deltar i seglingstävlingar över långa distanser där vakenhet, koncentration och strategisk planering är avgörande. Som en del av Per-Sleep-studien övervakades hur fyra professionella besättningar, amatörer, kvinnor och studenter skötte sin sömn under 25 th Tour de France à la Voile, vilken ägde rum under sommaren Syftet med studien, som leddes av dr Damien Léger, sömnspecialist vid Hõtel Dieu Hospital i Paris, Frankrike, var att undersöka kopplingen mellan sömnkvalitet och kvantitet samt varje besättnings prestationer. Studien fokuserade på två nyckelmedlemmar per team, rorsmannen och strategen. Övervakningsutrustningen var utformad för att störa så lite som möjligt för att undvika inverkan på sovvanor eller verka hindrande för de uppgifter som skulle utföras ombord. Sömnen skattades ute till sjöss på Atlanten under två nattetapper samt två dagsetapper i Medelhavet. Dessutom samlades information in kontinuerligt om de olika stadierna av vakenhet, sömnighet och sömn samt om de enskilda tävlingsdeltagarnas aktivitetsnivåer. Slutligen utvärderades de sammanlagda prestationerna genom varje besättnings mellanposition vid märkesbojar, deras etapplacering samt deras slutliga placering. Resultaten från studien, vilken stöddes av Sanofi-Synthelabo, har ännu inte publicerats och emotses med spänning. Resultaten kommer att innebära intressant läsning för sömnspecialister men kanske också för seglingsstrateger. Information om Tour de France à la Voile 2002 finns tillgängliga från: and

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs?

Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs? Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs? Ene Palk Leg läkare, specialist i allmänmedicin Företagsläkare, Previa ene.palk@previa.se Handledare Per Gustavsson Professor, Institutet för Miljömedicin,

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2010/2011 Författare Anders Åkerlind, Leg läk, tidigare Betania FHV, Stockholm Handledare Peter Kaiser,

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni

Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni Vad är Remission? För läkare och annan vårdpersonal som arbetar med personer som har schizofreni Trots att det funnits läkemedel för behandling av psykotiska sjukdomar sedan 1950-talet och skattningsskalor

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Stroke - depression - fluoxetin

Stroke - depression - fluoxetin Stroke - depression - fluoxetin 2016-10-21 Björn Mårtensson Psykisk hälsa och somatisk sjukdom Sambandet kan gå i båda riktningarna kan vara av olika typ kan vara en spiralprocess, eller ännu komplexare

Läs mer