Barn och ungdomar depression och ångest

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och ungdomar depression och ångest"

Transkript

1 Dnr LiÖ Barn och ungdomar depression och ångest Behovsanalys 2009 Paula Almbrandt-Löf Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben September 2009

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund, syfte och genomförande... 5 Analys... 7 Sjukdomsgrupp/behovsgrupp... 7 Förekomst och sjuklighet Tillståndets innebörd för patient och anhörig Struktur och förutsättningar Verksamhetens organisation Vårdproduktion Socialstyrelsens nationella riktlinjer Vårdprocess Samverkan Tillgänglighet Patient- och anhörigerfarenheter Slutsatser Starka sidor Utvecklingsområden Referenser Bilaga Kostnader

3 Sammanfattning De allra flesta skolbarn i Sverige trivs med livet och känner sig friska. Sorg, besvikelse och tillfälliga humörsvackor hör till människans villkor och är helt normala tillstånd. Det som kännetecknar depressionssjukdomen är genomsyrande, långdragna perioder med känslor av meningslöshet och hopplöshet. För dagens diagnos; egentlig depression, krävs också att denna orsakar svårigheter i arbete och privatliv. Många, men inte samtliga, studier talar för att depressioner blivit vanligare under de senaste 50 åren och att debuten sker i lägre åldrar 1. Depressioner hos barn är relativt ovanliga, men ökar snabbt under tonåren, särskilt bland flickor. Enligt SBU finns starkt stöd för uppfattningen att det handlar om samma slags depressioner som hos vuxna och inte rör sig om normala tonårsproblem. Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanlig bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är framtagna att gälla på gruppnivå och de ska inte uppfattas som ett vårdprogram för enskilda individer. Det är den individuella medicinska bedömningen av tillståndet som är avgörande för vilken typ av behandling som är mest lämplig. Hälsofrämjande strategier anges inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för barn och ungdomar med depressionssjukdom och ångestsyndrom. Inte heller anges riktlinjer för förebyggande åtgärder, annat än screening för depression av kvinnor efter förlossning (prioritet 4) och screening för depression och ångest av personer utan kända riskfaktorer (icke-göra). Även om det saknas studier och bevisvärdet för effekt är svagt, är det viktigt att föra diskussioner om egenvårdsråd och strategier för att främja hälsa, liksom att diskutera och utveckla det förebyggande arbetet beträffande depression och ångest hos barn och ungdomar. Socialstyrelsen bedömer två riktlinjer som centrala; ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård samt tillgång till psykologisk behandling, framför allt med kognitiva och beteendeinriktade terapier i olika former (KBT). För att första linjen ska kunna ge ett primärt omhändertagande som föreslås i riktlinjerna krävs stora utbildningsinsatser, både inom primärvård och skolhälsovård samt inom socialtjänst. Det finns ett gap i länet mellan riktlinjer och verklighet där framför allt tillgången till utbildade KBT terapeuter är ett problem både inom primärvård och specialistsjukvård. Det är ett glapp i vårdkedjan mellan barnhälsovården och de mottagningar för ungdomshälsa som utvecklats under de senaste åren, och risken är att vården inte är tillgänglig för en grupp barn och unga, framför allt de mellan 6 och 13 år. Länets vårdcentraler saknar idag kompetens och resurser för att kunna erbjuda föräldrar till yngre barn respektive ungdomar stöd och hjälp i form samtalsbehandling. 1 SBU; Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar

4 Det finns en otydlighet mellan skolhälsovård, socialtjänst, primärvård och barn- och ungdomspsykiatri, avseende vad som egentligen är första linjens vård/barnpsykiatri. Det gäller inte bara i Östergötland och Sveriges kommuner och landsting har idag ett uppdrag att utveckla detta. Verksamheten i länet är uppdelad i olika organisationsformer och en samsyn kring omhändertagande av barn och ungdomar med depression och ångest samt kring uppföljning och utvärdering av resultat torde/borde kunna underlättas, om organisationen var mer samstämmig. 4

5 Bakgrund, syfte och genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ska utifrån ett medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån befolkningens behov. Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov. HSN väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper och/eller behovsgrupper som bedöms angelägna att analysera. Behovsanalyserna syftar till att identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för HSN:s vidare ställningstagande i uppdrag till vårdleverantörerna. HSN har beslutat att under 2009 genomföra en behovsanalys inom området Barn och ungdomardepression och ångest. Motiveringen anges i verksamhetsplanen: En avstämning ska ske av förhållandena i länet i jämförelse med aktuella nationella riktlinjer. Analysen bör ske i dialog med kommunerna. Hälsosamverkansberedningen har ansvar för den politiska samordningen av behovsanalysen. Samtliga behovsanalyser följer en gemensam disposition för att säkerställa en bred och tydlig beskrivning av behovs-/sjukdomsgruppens behov. Behovsanalysen baseras på information från verksamhetsföreträdare, aktuella rapporter inom området och befintlig statistik. Dessutom tillförs patienter och anhörigas erfarenheter genom brukardialogberedningens rapport. Till behovsanalysen har relevanta referenspersoner knutits vilket tillför viktig kunskap och perspektiv på behovsanalysens område. För en mer utförlig beskrivning av källor hänvisas till referenserna. Avgränsning/omfattning Det är första gången som Socialstyrelsen har arbetat fram nationella riktlinjer för psykiatrin. Riktlinjerna, som än så länge är preliminära, diskuteras nu runt om i sjukvårdsregionerna och beräknas vara klara i oktober-november Arbetet med behovsanalysen har fokuserat på en avstämning av förhållandena i länet i relation till de nationella riktlinjerna. I riktlinjerna ges viktiga rekommendationer som kan komma att påverka såväl praxis som resursfördelning inom vården av patienter med depression och ångest. Beträffande aspekter kring förebyggande åtgärder finns ett flertal riskgrupper för att utveckla depression och/eller ångest. Några exempel är barn till missbrukande föräldrar, barn till psykiskt sjuka föräldrar och barn till föräldrar med depression. De nya nationella riktlinjerna anger rekommendationer kring två av dessa; depression hos nyblivna mammor (prioritet 4) och screening för depression och ångest av personer utan kända riskfaktorer (icke göra). 2 Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar, preliminär version, Socialstyrelsen. 5

6 De rekommendationer avseende barn och ungdomar som Socialstyrelsen valt ut finns inom följande områden: 1. Förebyggande åtgärder 2. Bemötande och omhändertagande av vårdsökande 3. Åtgärder vid egentlig depression 4. Åtgärder vid ångestsyndrom I arbetet med behovsanalysen har dialog skett med barnhälsovården, primärvården och specialistsjukvården. Dialog har skett på olika nivåer, med aspekter kring förebyggande åtgärder, omhändertagande och åtgärder/behandling vid depression och ångest hos barn och ungdomar. Enligt uppdraget har dialog även skett med några av kommunerna i länet; skolhälsovården och socialtjänsten. Barn föds med individuella och unika förutsättningar och utvecklas i nära samspel med sin familj och uppväxtmiljö. Depression och ångestproblem debuterar ofta i unga år, vilket innebär att skolans roll som hälsofrämjande arena är betydelsefull. Även i det förebyggande perspektivet har skolan en viktig roll. Särskilda nationella riktlinjer för skolhälsovården är under framtagande. Det är i dagsläget osäkert, när dessa kan presenteras. 6

7 Analys Sjukdomsgrupp/behovsgrupp Med sjukdomsgrupp avses här depression och ångest. Behovsanalysen skall fokusera på en avstämning av förhållandena i länet gentemot Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom. Behovsgrupp är barn och ungdomar 0 till 18 år, men analysen kommer även att inkludera unga vuxna till och med 25 år. Beskrivning av sjukdoms-/behovsgrupp Depressionssjukdom Så sent som för drygt 30 år sedan ansåg man att depression inte förekom hos barn och var sällsynt hos tonåringar. Barn betraktade som oförmögna att uppleva depressioner och hos tonåringar betraktades tillståndet ofta som normalt i den oroliga tonårsutvecklingen. Det är först på sent 70-tal och tidigt 80-tal som man började diagnostisera depression hos barn och ungdomar utifrån samma kriterier som för vuxna. Ungefär samtidigt började man genomföra behandlingsstudier av depressiva tillstånd hos barn och ungdomar. Detta resulterade i ett förändrat synsätt. Numera finns ett starkt stöd för uppfattningen att det för ungdomar handlar om samma slags depression som hos vuxna och att det inte rör sig om vanliga tonårsproblem 3. I ett medicinskt sammanhang används depression för att beteckna ett syndrom, d.v.s. en samling symtom som tenderar att återkomma oavsett orsak. Depressiva störningar hos ungdomar definieras, liksom för vuxna, genom närvaron av ett antal symtom som varat under en viss tid och som innebär ett signifikant lidande eller försämrad funktion jämfört med ungdomens normala funktionsnivå. Egentlig depression hos barn och ungdomar kan vara lindrig, måttlig, svår eller terapiresistent. Med terapiresistent depression menas ett tillstånd där två på varandra följande behandlingar inte gett avsedd effekt. Svårighetsgraden av depression bestäms av antalet symtom och graden av funktionsnedsättning. En skattningsskala för skattning av generell och psykosocial funktionsnivå som används i länet är C-GAS (Children s Global Assessment Scale). Ju lägre ned på skalan, desto sämre funktionsnivå. För ungdomar med depression har det visat sig att den sociala problematiken ofta är mer uttalad än symtomen i sig. Symtomen vid depression kan variera beroende på barns ålder. Bilden förändras med stigande ålder från ospecifika kroppsliga och psykiska symtom till den vuxnes förmåga att kunna berätta om känslor av nedstämdhet och beskriva symtomen. 3 Vårdprogram för barn och ungdomar med depressionssjukdom, Landstinget i Östergötland. 7

8 Förskolebarn (även spädbarn) kan uppvisa irritabilitet, mat- och sömnproblem, tillbakadragenhet, apati och en tillbakagång i utvecklingen. Problem med mag- och huvudvärk förekommer. Depression hos riktigt små barn är relativt sällsynta och vanligen förknippat med missförhållanden och försummelse. Skolbarn kan uppvisa ledsenhet, irritabilitet, minskad glädje, gråtattacker, kroppsliga besvär som mag- och huvudvärk. Depression hos barn är lika vanligt hos pojkar som hos flickor och det finns ett starkare samband med problem inom familjen än vid depression hos ungdomar. Jämfört med ungdomsdepression, är det mindre sannolikt att depression hos barn leder till depression som vuxen. Tonåringar uppvisar i princip samma typ av depressiva symtom som vuxna, som överdriven trötthet, förändrad aptit och sömnmönster, känslor av uppgivenhet, värdelöshet, skuld och koncentrationssvårigheter, men bilden kan se något annorlunda ut. Medan vuxna oftare känner sig ledsna och upplever hopplöshet, upplever deprimerade ungdomar vanligen intensiv irritabilitet och en känslighet för kritik och motgång. Här förekommer också tankar på döden eller självmordsplaner. En tonåring som slutar att bry sig om sitt utseende och sin hygien kan vara ett symtom. Även missbruk, skolk, snatteri och sexuellt riskbeteende kan vara en delar i symtombilden. Från puberteten är depression vanligare hos flickor än hos pojkar. Samsjuklighet med såväl andra psykiska sjukdomar som kroppsliga sjukdomar är vanligt förekommande. De vanligaste sjukdomarna här är ångestsyndrom och sorgsenhet (dystymi) vilket mellan 30 och 70 procent av ungdomarna med depression har. Ångestsyndrom Socialstyrelsens nationella riktlinjer avser här barn och ungdomar med: Generaliserat ångestsyndrom (överdriven ängslighet) Separationsångest Social fobi Tvångssyndrom Ångeststörningar är bland de vanligaste psykiatriska diagnoserna hos såväl barn, ungdomar och vuxna. För många av dem som drabbas innebär ångeststörningen ett svårt och långt lidande. Intresset för forskning rörande ångeststörningar hos barn och ungdomar har ökat de senaste åren och man kan nu med större säkerhet uttala sig om behandlingsrekommendationer för målgruppen. Rädslor ingår i en normal utveckling hos barn och de varierar beroende på ålder. Rädsla, oro och ångest betraktas som allmänmänskliga fenomen. Rädsla är också en normal reaktion på ett hot eller en fara. Ångest kallas den starka känsla av obehag man upplever när man förväntar sig ett hot eller en fara. Ångestreaktionen framkallar t.ex. ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel och illamående. 8

9 Tillståndet innefattar ofta en känsla av att försöka undvika eller ta sig bort från det som utlöser ångesten. Diagnosen ångeststörning innebär att individen upplever ångestsymtom som är intensiva, irrationella och hindrande i vardagen 4. Generaliserat ångestsyndrom/överdriven rädsla hos barn Generaliserad ångest innebär en ständig, överdriven ängslan och oförmåga att slappna av någon längre stund. Barnet har mycket svårt att kontrollera oron, som kan röra familjen, kamrater, skola, idrottsprestationer och liknande. Det är vanligt att barnen inte deltar i aktiviteter p.g.a. oro att något ska gå fel, oro för att misslyckas. Kroppsliga klagomål är mycket vanligt t.ex. magont, muskelvärk. Separationsångest Separationsångest debuterar vanligen vid sju till nio års ålder. Barnet känner en orimlig oro vid separationer från förälder, oftast modern, eller annan närstående, för barnet viktig person. Barnet vill ogärna lämna föräldern, vilket kan innebära att barnet inte är med kompisar på fritiden, inte vill gå i skolan eller sova borta t.ex. Social fobi Social fobi debuterar ofta i tidig till sen tonårstid men sällan före tio års ålder. Tillståndet innebär en påtaglig och bestående rädsla för sociala sammanhang och prestationer. Barnet eller ungdomen känner rädsla för att uppmärksammas och bli granskad av andra. I grunden finns en rädsla för att göra något pinsamt, att göra bort sig. Oron och ångesten inträffar vanligen i skolmiljön och kan inträffa när man ska tala inför en grupp eller när man ska uppträda inför andra i annat sammanhang, t.ex. ha gymnastik eller skriva prov. Tecken på social fobi kan vara skolsvårigheter eller skolvägran, klagomål på magont eller huvudvärk, blyghet och brist på kamratkontakter. Barnet kan klaga över illamående och rädsla för att kräkas. Det är vanligt med samtidig depression och ungdomarna har förhöjd risk för att utveckla en känslomässig störning, alkoholmissbruk, självmordsförsök och fullbordat självmord. Tvångssyndrom Tvångssyndrom debuterar vanligtvis efter sju års ålder. Tvångssyndrom omfattar både tvångstankar och handlingar. Tvångstankar är oönskade ångestskapande tankar och idéer, tvivel, impulser eller malande oro som gång på gång dyker upp i barnets/ungdomens huvud. Tvångshandlingar är upprepade, konkreta överdrivna handlingar som utförs onödigt ofta eller länge utan någon annan funktion än att dämpa ångesten, vilket förstärker beteendet. Symtomen påverkar starkt funktionsförmågan och den normala livsföringen. Tvättritualer är det vanligaste symtomet och hos cirka 95 procent av dem med tvångssyndrom finns under någon period tvättritualer. Hos cirka 90 procent förändras symtomen över tid och nya tvångstankar, - handlingar tillkommer, medan andra försvinner. Samsjuklighet förekommer inte sällan och depression är en vanlig samtidig diagnos. Det vanligaste är att ångeststörningen uppträder först och att depressionen debuterar senare. Minst en tredjedel av barn och ungdomar med en typ av ångeststörning har samtidigt en annan ångestdiagnos. Det är också vanligt med diagnosen AD/HD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i samband med ångeststörning. 4 Vårdprogram för barn och ungdomar med ångestsyndrom, Landstinget i Östergötland. 9

10 Förekomst och sjuklighet Enligt den senaste folkhälsorapporten trivs de allra flesta skolbarn med livet och känner sig friska. Men det finns flera barn och ungdomar som inte mår så bra och flera indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest. BRIS har de senaste åren noterat en stor mängd kontakter som handlat om rädsla eller oro, utan ha att fört någon statistik avseende detta. Därför infördes rädsla/oro som ett nytt kontaktområde under Det visade sig att rädsla/oro var det näst vanligaste skälet till att barn och unga kontaktade BRIS under året; kontakter eller 20,2 procent av alla dokumenterade kontakter. Kamrater var det vanligaste skälet till kontakt, 22,8 procent, och familjekonflikter var det tredje vanligaste skälet, 19,0 procent. Rädslan och oron kan bland annat vara förknippad med att barnet lever med våldsamma eller aggressiva föräldrar, det kan vara en oro som är förknippad med barnets kamrater och det kan vara rädsla, oro och ångest som gränsar till, eller som är ett uttryck för psykisk ohälsa. Antalet kontakter som rörde psykisk ohälsa stod för 20 procent av alla kontakter med BRIS under året, vilket är en tydlig minskning från år I området ingår självmord/självmordstankar, självdestruktivitet, ätstörningar och annan psykisk ohälsa. Dock är kontakterna inom det nya området rädsla/oro inte inkluderade i siffran, vilket kan förklara minskningen inom de områden som är kopplade till den psykiska ohälsan 6. En fördjupad studie av unga vuxnas (18-29 år) psykiska hälsa genomfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum (FHVC) Studien utgår från enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa från år En större andel unga vuxna uppger, att de har lindriga eller uttalade psykiska besvär, jämfört med en studie år Skillnaden var störst för de yngsta kvinnorna (20-21 år), men även bland männen, är det fler som uppger psykiska besvär. Som psykiska besvär anges depression, fobi, panikångest, självskador och självmord, stress, sömnproblem, tvångssyndrom samt ätstörningar. År 2007 genomförde även FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland en uppföljning av unga vuxna (22-33 år) utifrån befolkningsstudien Östgötens psykiska hälsa Undersökningen genomfördes som en enkätstudie och besvarades av 224 personer varav 173 kvinnor. Den självskattade hälsan mättes med två skattningsinstrument. De yngre kvinnorna mellan 22 och 27 år, mådde sämst. Det var en större andel av de yngre kvinnorna som hade uttalade besvär och som i högre grad led av trolig depression och ångest. Detta stöds av Socialstyrelsens Folkhälsorapport Folkhälsorapport Socialstyrelsen. 6 BRIS rapporten, Om unga vuxna, Rapport 2006:4. Folkhälsovetenskapligt Centrum. 8 Själen i primärvården, rapport 2007:3. FoU enheten för Närsjukvården. 10

11 Hälsan är också ojämnt fördelad och ensamstående kvinnor med barn har mer besvär av värk, oftare nedsatt psykiskt välbefinnande, röker mer och här är också övervikt är vanligare. Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt grupp och 15 procent av alla ensamstående kvinnor med små barn har utsatts för våld i hemmet. Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster. Besvär som att känna sig nere, ha svårt att somna, känna sig nervös eller ha huvudvärk, ökar bland flickor i årskurs 9. Var tredje flicka i årskurs 9 har under det senaste halvåret känt sig nere mer än en gång i veckan. Flickor i årskurs 9 känner sig alltmer stressad av skolarbetet och andelen har ökat från 50 till nästan 70 procent under perioden 1997/98 till 2005/06. Däremot mår barnen i årskurs 5 lika bra som femmorna gjorde för 20 år sedan, eller till och med lite bättre. Andelen barn som rapporterar att de mobbas i skolan varje vecka har legat kring tre till fyra procent sedan 1980-talet, trots att skolorna gör allt för att motverka mobbning. Bland dem som utsattes för någon form av mobbning minst en gång i veckan led nästan tre gånger så många av magont och huvudvärk, och nedstämdhet var åtta gånger vanligare, än bland de elever som sällan eller aldrig mobbades 9. Antal barn i Östergötland per kommun Kommun år år 0509 Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Summa Totalt antal barn Antal barn i Östergötland: Barn 0-17 år: Skolbarn 7-17 år: Tonåringar år: Bör uppmärksammas att andelen barn/ungdomar är hälften så stor i den västra länsdelen, jämfört med den östra och centrala länsdelen. Depression förekommer i cirka 1-2 procent hos skolbarn och 5-6 procent hos tonåringar. Från puberteten är depression vanligare bland flickor. Detta skulle innebära att mellan 548 och 1097 skolbarn samt mellan 1435 och 1722 tonåringar är drabbade av depression i Östergötland. 9 Folkhälsorapport Socialstyrelsen. 10 Vårddatalagret Landstinget i Östergötland. 11

12 Ångeststörningar De vanligaste ångeststörningarna är separationsångest 4-5 procent, generaliserat ångestsyndrom (överdriven, ständig ängslan hos barn) 2-19 procent och specifik fobi 2-3 procent. Omkring 2 procent av alla barn och ungdomar, lider av tvångssyndrom och minst förekommande är social fobi och paniksyndrom. Detta skulle innebära att omkring 1741 barn/ungdomar är drabbade av tvångssyndrom i Östergötland. Rädslor, separationsångest och specifik fobi är vanligare i yngre åldrar medan social fobi, paniksyndrom liksom tvångssyndrom är vanligare i högre åldrar. Flickor rapporterar fler och intensiva rädslor samt mer ångest än pojkar. Riskfaktorer Det finns ett antal riskfaktorer för att utveckla depression. Fattigdom och andra negativa sociala faktorer ökar risken för att utveckla depression, vars förlopp ofta blir långvarigt och svårbehandlat. Att ha en deprimerad förälder är en av de starkaste faktorerna för att ett barn ska utveckla depression före 15 års ålder. Man talar också om stress- och sårbarhetsmodellen, i vilken stress och sårbarhet samspelar med en sårbarhet hos individen. Här samspelar biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Om en händelse leder till sårbarhet eller innebär stress beror till viss del på när under en individs liv den inträffar. Distans och bristande engagemang hos föräldrarna, höga nivåer av kritik och fientlighet, psykisk ohälsa hos någon av föräldrarna och ineffektivt föräldraskap ökar risken för att barnet/ungdomen ska drabbas av depression 11. Nedan visas en jämförelse mellan Befolkningsenkäten 1999 och Östgötens hälsa Andel föräldrar med dåligt psykiskt välbefinnande Barn 0-6 år Barn 7-12 år Barn år Befolkningsenkäten ,2 8,2 8,3 Östgötens hälsa ,9 9,5 9,4 Östgötens psykiska hälsa ,4 12,2 13,5 Definitioner: Dåligt psykiskt välbefinnande innebär ett värde på 0-50 på indexet Mental Health i SF-36. Barn innebär att föräldern fyllt i att de har minst ett hemmavarande barn i den aktuella åldern. Det psykiska välbefinnandet bland föräldrar har inte blivit bättre mellan 1999 och Möjligen kan sägas att det skett en liten försämring. Det finns inga stora skillnader mellan barn i olika åldrar. Vad gäller ångeststörningar hos barn och ungdomar krävs flera samverkande faktorer. Det saknas ännu vetenskapligt stöd för viken sammansättning av olika faktorer som har samband med ångeststörningar hos barn och ungdomar. Förekomst av ångeststörning hos någon av föräldrarna utgör en riskfaktor. Man har sett att rädsla hos barnet är relaterat till rädsla hos modern och till vil- 11 SBU, Behandling av depressionssjukdomar, Miniutredning psykisk ohälsa hos föräldrar, FHVC. 12

13 ken grad av rädsla modern visar. Något annat som ökar risken för utveckling av ångeststörning är ett kontrollerande, överbeskyddande eller kritiskt förhållningssätt av föräldrarna gentemot barnet. Tillståndets innebörd för patient och anhörig När ett barn eller tonåring drabbas av depression innebär det oftast en genomgripande påverkan inom flera livsområden. Tillståndet påverkar både skolprestationer och fritidsintressen samt kamrat- och familjerelationer. Sjukdomsförloppet är ofta långvarigt och med risk för återfall. Saker i omgivningen upplevs som meningslösa. Det brukar ta lång tid innan det uppdagas att ett barn eller en tonåring har en depression och många kommer överhuvudtaget inte till behandling. Anledningarna är flera. När problematiken väl är känd kan det därför ofta leda till skuldkänslor, förebråelser och känslor av otillräcklighet hos föräldrarna för att man inte upptäckt tillståndet tidigare. Det finns lite skrivet om anhörigbelastning vid depression. Ofta uppstår en konflikt mellan barn och förälder kring detta, vilket kan leda till ytterligare stress eftersom barn och ungdomar med depression är mycket känsliga för kritik. Sammanfattningsvis innebär ofta depression hos barn och ungdomar ett stort psykiskt lidande för både individen och familjen med en betydande funktionsnedsättning inom flera livsområden 13. Många gånger är barnets ångestbesvär okända för omgivningen. Föräldrar eller andra personer i barnets omgivning kan märka av problematiken genom att barnet undviker vissa miljöer eller att det verkar nedstämt utan att man kan förstå varför. Ångestfyllda barn blir ofta mycket beroende och krävande vilket kan inverka negativt på barnets självständighetsutveckling. Föräldern vill skydda barnets som uppvisar otrygghet och barnet blir ovant vid att klara sig själv vilket i sin tur förstärker rädsla och undvikandebeteenden. Man har sett att familjer till barn med ångestproblematik är mer kontrollerande, avvisande, insnärjda och mindre förtroliga än familjer till barn utan ångestproblematik. Barnets lidande kan innebära stora påfrestningar på relationerna inom familjen. Inte minst gäller detta barnets relation till föräldrarna, liksom den inbördes relationen mellan föräldrarna. Familjemedlemmar kan reagera med många olika typer av känslor, t.ex. skuld, rädsla, ilska, uppgivenhet och hjälplöshet. Det är vanligt att föräldrar uppger att de har prövat allt. En ångeststörning inverkar ofta negativt på socialt fungerande, inlärningsförmåga och självkänsla. Detta är förstås kritiskt för barn och ungdomar och kan detta få negativa konsekvenser för framtiden. Som nämnts tidigare är det inte ovanligt att barn och ungdomar med ångeststörning också utvecklar en depression. Det finns ingen forskning på det här förhållandet, men det är lätt att tänka sig, att en depression kan följa som en reaktion på de känslor av hopplöshet och uppgivenhet som ångeststörningen ofta skapar 14. Struktur och förutsättningar Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har för första gången arbetat fram nationella riktlinjer inom psykiatrin. De finns i en preliminär version sedan februari 2009 och beräknas vara klara i oktober november Vårdprogram för barn och ungdomar med depression, Landstinget i Östergötland. 14 Vårdprogram för barn och ungdomar med ångestsyndrom, Landstinget i Östergötland. 15 Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom Preliminär version, Socialstyrelsen. 13

14 Förekomst av kvalitetsregister Området saknar breda kvalitetsregister som på ett bra sätt kan spegla hela vårdprocessen 16. Bedömningen är att det i sammanhanget behövs ett gemensamt nationellt samarbete. Det finns däremot ett antal kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen har tagit fram. Dessa utgår från sex områden som tillsammans definierar begreppet god vård. Länsövergripande vårdprogram Vårdprogram finns inom landstinget, både för barn och ungdomar med depression (2007) och barn och ungdomar med ångestsyndrom (2004; under revidering). Verksamhetens organisation Vårdnivåeer För att få en god tillgänglighet till rätt insatser bör det finnas: 17 en baslinje med generella insatser som kan ge tidiga insatser i situationer, när barn/ungdomar riskerar att utveckla psykisk ohälsa en första linjens vård (vid tecken på psykiska hälsoproblem) som kan bedöma och ge behandling vid lindriga tillstånd en specialiserad nivå för allvarliga och/eller komplicerade tillstånd Verksamheten i länet är uppdelad i olika organisationsformer. Organisationen för att omhänderta de barn och ungdomar som av barn- och ungdomspsykiatrin prioriteras till vård, är i stort sett ändamålsenlig enligt en nyligen genomförd revisionsrapport 18. Organisationen är dock inte helt ändamålsenlig utifrån ambitionen om en vård på lika villkor. Genom prioriteringarna till vård inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet, riskeras att vården inte är tillgänglig för en grupp barn mellan 6 och 15 år, vilket kan medföra att de inte får relevant vård. Tillgängligheten förefaller dock vara högre hos de privata vårdgivarna. Bedömningen är, enligt rapporten, att det är allvarligt att en första linjens vård, för ovan nämnda grupp, ännu inte tillskapats. Generella insatser som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Östergötland avseende barn och ungdomar med depression och ångest sker framför allt inom barnhälsovården (BHV) och skolhälsovården. Till viss del arbetar även socialtjänsten med förebyggande arbete i form av olika typer av stödåtgärder. Beträffande första linjens vård, kan skolan remittera till primärvården; vårdcentralen, alternativt rekommendera att ungdomen själv söker till ungdomsmottagning/ ungdomshälsa. Det finns en otydlighet vad som egentligen är första linjens vård kopplat till barnpsykiatri. Detta gäller inte bara i Östergötland och Sveriges kommuner och landsting har idag ett uppdrag att utveckla detta. För att första linjens vård ska kunna ge ett primärt omhändertagande som föreslås i riktlinjerna, krävs stora utbildningsinsatser både inom primärvård, skolhälsovård och socialtjänst. 16 Nationella riktlinjer synpunkter från sydöstra sjukvårdsregionen Rätt insatser i rätt tid, Sveriges Kommuner och Landsting. 18 Barn och unga med eller som riskerar att utveckla psykisk ohälsa, En jämförande granskning mellan länsdelarna, Komrev Öhrlings. 14

15 Vad gäller specialistsjukvård i länet, finns Barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna (BUP), där barn och ungdomar upp till 18 års ålder kan få stöd och hjälp. Ungdomar som fyllt 18 år kan få vård vid klinikerna för vuxenpsykiatri. Barnhälsovårdsenheten i Östergötland BHV-enheten skapades i september 2003 efter en sammanslagning av de tre länsdelsenheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Enheten utgör en stödfunktion för 48 barnavårdscentraler (BVC) vid 41 vårdcentraler, i offentlig eller privat regi, runt om i länet. Enheten tar fram kvalitetsnormer, metodbeskrivningar och informationsmaterial. Inom BHV-enheten tjänstgör 12 personer, varav åtta är psykologer. Dessa utför bland annat utredning av barn i spädbarns- och förskoleperioden, kortare behandlingsinsatser och ger stöd och råd till föräldrar. Bedömningen är att BHV är en fungerande enhet och att omhändertagandet/vården är likvärdig i länet. Skolhälsovården Enligt skollagen ska alla barn/elever ha rätt till skolhälsovård från förskolan till och med gymnasiet oavsett skolform. Skolsköterska och skolläkare har tystnadsplikt. Skolsköterskan träffar i princip alla barn/elever, vilket gör det möjligt att tidigt fånga upp eventuella problem så att tidiga stödåtgärder kan sättas in. Skolläkaren har regelbunden mottagning på skolorna. Kapitel 14 paragraf 2 i Skollagen: Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården ska främst vara förebyggande. Den ska innefatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Skolhälsovården arbetar bland annat med: Kontinuerligt och metodiskt arbete med hälsoundersökningar och hälsosamtal Medicinsk bedömning av varje barns/elevs tillväxt och utveckling och skolhälsovården har ett nära samarbete med annan sjukvård och remitterar vidare vid behov Att tillföra medicinsk och omvårdnadskompetens till lärare, rektor eller annan skolpersonal Livsstilsfrågor för att aktivt motverka ohälsosamma trender Skolhälsovårdens resurser beträffande tillgången på olika kompetenser varierar i länet. I Linköpings kommun t.ex. finns en barnpsykiater på 0,25 procent kopplad till verksamheten. Antal skolpsykologer och kuratorer varierar också mellan kommunerna. Skolhälsovården kan av den anledningen inte anses som likvärdig i länet. Primärvården I primärvårdens uppdrag ingår, att utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt erbjuda rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom alla typer av fysiska och psykiska sjukdomar, skador eller upplevda besvär, som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens 19. Det finns ingen tradition inom primärvården i Östergötland, att diagnostisera och/eller behandla barn och ungdomar med depression eller ångest. Bedömningen är, att primärvården inte heller uppfattar, att detta ingår i dess ansvarsområde. Undantaget är de åtta mottagningar för ungdomshälsa som utvecklats under de senaste åren, där ungdomar mellan 13 och 25 år kan få hjälp och stöd. Det 19 Regelbok för auktorisation, Vårdval Östergötland, Landstinget i Östergötland. 15

16 finns däremot ett glapp i landstingets ansvar, beträffande de barn mellan 6 och 13 år som har depressions- och ångestproblematik. Vårdcentralerna saknar idag kompetens för att kunna ge barn och ungdomar stöd och hjälp genom någon form av samtalsbehandling. Oftast finns det en kurator på varje vårdcentral, i undantagsfall en psykolog. Samtalsbehandling kan erbjudas till vuxna, i enstaka fall till äldre tonåringar, men inte alls till barn. Ungdomshälsan De senaste två till tre åren har ett flertal ungdomsmottagningar breddat sin verksamhet i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Här har ungdomsmottagningarna förstärkts med kompetenser som kuratorer, socionomer och psykologer med möjlighet att erbjuda samtalsterapi i form av korttidsbehandling 1-6 samtal. Målgruppen är ungdomar mellan 13 och 25 år med lätt och medelsvår psykisk ohälsa. De unga söker själva, det ska vara snabb tillgänglighet (inom 48 timmar) och syftet är bland annat att förebygga tyngre psykisk ohälsa. Ungdomshälsans mottagningar finns idag i 8 av länets 13 kommuner: Norrköping, Finspång, Söderköping, Linköping, Motala och Mjölby samt i Åtvidaberg och Kisa ½ dag varannan vecka. I detta avseende är inte vården likvärdig inom länet. Unga vuxnamottagningen med upptagningsområdet Linköping, Åtvidaberg och Kisa, startade sin verksamhet 1 oktober Åldersgrupp är ungdomar mellan 16 och 25 år och cirka 30 procent är pojkar/unga män. Verksamheten för 2008 har utvärderats 20. Ungdomsmottagning finns, förutom i ovan, åtta nämnda kommuner, även i Valdemarsvik. Uppdraget är att ge insatser och stöd för en god reproduktiv, sexuell hälsa i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. På mottagningarna hanteras frågor huvudsakligen kring sex, preventivmedel, graviditetstest, könssjukdomar, men även frågor kring relationer förekommer. Ungdomsmottagning på nätet (UMO) är en nationell ungdomsmottagning för unga mellan 13 och 25 år. Syftet med sajten är att underlätta för ungdomar att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO har utvecklats av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Landsting och kommuner står bakom driften av sajten. Organisationen ser olika ut beträffande Ungdomshälsans mottagningar. I den västra länsdelen sorterar Ungdomshälsans mottagningar i Mjölby och Motala under NSV, Vuxenpsykiatriska kliniken. I den centrala länsdelen sorterar Unga vuxnamottagningen i Linköping, Kisa och Åtvidaberg under NSC, primärvården, och är samlokaliserad med ungdomsmottagningen. I den östra länsdelen sorterar Ungdomshälsan i Norrköping under NSÖ. Denna är samlokaliserad med ungdomsmottagningen som i den östra länsdelen sorterar under Barn- och kvinnocentrum (BKC). I Söderköping sorterar Ungdomshälsan under NSÖ, primärvården och i Finspång sorterar den under NSiF, primärvården. Utveckling av en gemensam syn avseende omhändertagande av dessa ungdomar och samsyn kring uppföljning och utvärdering, borde/torde kunna underlättas om organisationen inom länet var mer samstämmig. Barn- och ungdomsklinikerna Barn och ungdomar som uppmärksammas vid Barn- och ungdomsklinikerna med allvarlig depression eller ångest, som vid självmordsrisk, remitteras direkt till BUP i respektive länsdel. Från Barnoch ungdomskliniken vid US, bedöms att det krävs ett mycket allvarligt tillstånd med en tydlig 20 Verksamhetsberättelse Unga vuxnamottagningen, NSC. 16

17 frågeställning om en psykiatrisk bedömning, för att barnet/ungdomen ska kunna tas emot inom BUP. Det saknas idag kompetens i form av en psykolog på Barn- och ungdomskliniken, US, för att kunna uppmärksamma och hjälpa/behandla barn och ungdomar med lindrigare depressions- och ångestproblematik. Konsultteamet på US, som innefattar en psykolog och en socionom, båda legitimerade psykoterapeuter, har inte möjlighet/resurser att ge ett generellt psykologiskt stöd till barn/ungdomar. Teamets arbetsfält är samtliga kliniker på US som behandlar barn och teamet ger stöd/hjälp till exempelvis barn och ungdomar med cancer, astma och diabetes samt till barn inom brännskadevården och den neurokirurgiska vården. Vid Barn- och ungdomskliniken på ViN finns två kuratorer som tillsammans arbetar 160 procent. Prioriterade patienter är kroniskt sjuka barn/ungdomar samt föräldrar till för tidigt födda barn. Det finns ingen möjlighet att idag omhänderta barn/ungdomar med depression och/eller ångest. Vid behov skrivs remiss till primärvården, skolan och BUP. Samverkan med både primärvården och BUP angående dessa barn/ungdomar torde kunna utvecklas. Är ribban för hög på BUP, för att ta emot barn/ungdomar med depression och ångest? För att i större utsträckning möta dessa barns och ungdomars behov kunde ett psykosocialt team med koppling till primärvården, vara ett alternativ. Teamet kunde vara lokalt förankrat på några ställen i länet och i nära samarbete med Barnklinikerna och BUP 21. Barn- och ungdomspsykiatri i Östergötland (BUP) Organisationen beträffande stöd, hjälp och behandling av barn och ungdomar med depression och ångestproblematik skiljer sig åt i de tre länsdelarna: Öppenvården Närsjukvården i den centrala länsdelen (NSC) BUP, US, Linköping BUP-klinkens övergripande målsättning är att igenkänna, lindra, bota och förebygga psykisk ohälsa som utgör hinder för personlig funktion, tillväxt och mognad. Målgruppen är alla barn mellan 0 och 18 år inom Linköpings kommun. Barn- och ungdomspsykiatrin ska här ses som en specialistresurs för barnen och deras familjer. I första hand ska barns och ungdomars behov av stöd och hjälp tillgodoses av föräldrar, skola, primärvård och socialtjänst. Remisser till BUP kommer framför allt från skola, socialtjänst, primärvård och andra kliniker. De flesta familjer tar kontakt på eget initiativ. Det förekommer att tonåringar tar kontakt själva. När man ringer till öppenvårdsteamet får man prata med en socionom, psykolog eller läkare. Ofta kan ett samtal eller rådgivning per telefon vara ett tillräckligt stöd; om inte, erbjuds man samtalstid. Väntetiden för samtalet är beroende av angelägenhetsgraden. Barn- och familjepsykologiskt centrum (BFC) Vårdavtal finns mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och barn- och familjepsykologiskt centrum (BFC), Åtvidaberg,/Kinda/Ydre ekonomisk förening. Uppdraget är att tillhandahålla psykiatriska öppenvårdsinsatser till barn och ungdomar i Östergötland. BFC skall erbjuda barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa en vård som är inriktad på hälsofrämjande faktorer. Patientens tillstånd ska fordra specialpsykiatrisk kompetens och vården ska inriktas till barn och ungdomar. BFC har ansvar för att delta i och utveckla former för gemensam vårdplanering med samverkanspartners och vårdgrannar, t.ex. vid behov av slutenvård samt med socialförvaltning och elevvårdsteam. 21 Verksamhetschef, Barn-och ungdomskliniken, ViN 17

18 Öppenvården Närsjukvården i den östra länsdelen (NSÖ) BUP, ViN Norrköping Hit kommer barn och ungdomar mellan 0 och 18 år samt deras föräldrar eller andra närstående, som upplever problem med barnets psykiska hälsa. Öppenvården i den västra länsdelen Motala BUP Motala BUP ab har sedan den 1 september 2001 ett uppdrag av landstinget i Östergötland, att ansvara för den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Motala och Vadstena. I uppdraget ingår att bedriva vård och behandling. Stor vikt läggs även vid förebyggande arbete och samverkan med andra vårdgivare. BUP i Mjölby BUP i Mjölby drivs i privat regi sedan den 1 maj Målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år samt deras familjer. Upptagningsområdet är Boxholm, Mjölby och Ödeshögs kommuner. Mellanvården NSC, NSÖ (Öppen vård) I den centrala och östra länsdelen sorterar Mellanvården under BUP i Linköping och Norrköping. Mellanvården består av team som arbetar med barn och ungdomar mellan 0 och 18 år samt deras familjer. BUP Mellanvården kopplas in då öppenvårdsinsatser inte är tillräckliga och slutenvårdens omhändertagande bedöms för hög. För att komma i kontakt med Mellanvården behöver barnet/ ungdomen en pågående kontakt/behandling inom BUP-kliniken. Aktuell behandlare remitterar. Behandlingsuppdraget pågår under högst tre månader. Arbetet bedrivs till stor del i Barnets/ungdomens närmiljö, t.ex. i hemmet och i skolan samt i samverkan med nätverket runt barnet/ungdomen. Behandlingsperioden avslutas med utvärdering och återförande till remitterande behandlare. Mellanvården Närsjukvården i den västra länsdelen (NSV) I den västra länsdelen sorterar Mellanvården under Vuxenpsykiatriska kliniken. Detta möjliggör ett nära samarbete med vuxenpsykiatrin. Slutenvården är länsövergripande. Avdelning 40, på US i Linköping är en akut- och utredningsavdelning och har totalt sex vårdplatser. Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrisk vård, för patienter från och med 18 år, bedrivs i samtliga länsdelar och sorterar under Närsjukvården. Klinikerna finns vid lasarettet i Motala, US i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Vårdproduktion Det finns ingen tradition eller generell kompetens inom primärvården att möta barn och ungdomar med depression och ångest. Därför kan antas att registreringen av dessa diagnoser, varierar betänkligt, dels mellan olika vårdcentraler, men också inom samma vårdcentral, beroende av vem som 18

19 gör bedömningen. Nedan görs en uppskattning om antalet barn/ungdomar med depressions- och ångestproblematik som uppsöker primärvården 22. Läkarbesök gjorda i Närsjukvården ( Primärvården + Ungdomshälsan + akutsjukvård + psykiatri + barn- o ungdomshab) och Primärvård (PV) samt de besök där en psykisk diagnos ställts, Totalt antalet besök av barn i Närsjukvården (2008) Varav antal besök i PV är ca 80 procent av besöken Barn 0-4 år gör flest besök, ca 40 procent av alla barnbesök; närsjukvård/ PV) Ungdomar år gör näst flest besök, ca 30 procent Barnen 5-9 år och år gör ca 15 procent vardera av besöken Besök med psykiatrisk diagnos: Närsjukvården (ca 4 procent av tot antalet besök) Primärvården (knappt 2 procent; 1,7 procent) besök besök besök besök vardera besök besök Sammanfattningsvis är det i Närsjukvården (och för denna grupp även i PV) gruppen ungdomar mellan 15 och 19 år som gör flest besök med psykiatrisk diagnos (65 procent av besöken = 2 800) där depression, paniksyndrom, ångest och anorexi är de största grupperna. I denna ålderskategori är skadegruppen störst, cirka besök följt av andningsorganens sjukdomar Gruppen psykiska sjukdomar, 2 800, är således en relativ stor andel. Gruppen barn mellan 0 och 4 år gör de totalt flesta besöken, där är psykiatriska diagnoserna en försvinnande liten del (42 besök, där enures-barn som kissar på sig; är huvuddelen). Största grupperna är sjukdomar i andningsorganen, sjukdomar i örat och skador/förgiftningar ( besök). I åldern mellan 5 och14 år är grupperna med psykisk diagnos relativt få (400-knappt besök), de yngre barnen söker mest för sjukdomar i andningsorganen, skador samt sjukdomar i örat ( ). I den äldre gruppen är skador den största gruppen, därefter sjukdomar i andningsorganen (4 500-knappt 3 000). Magproblem som kan tänkas vara tecken på psykisk ohälsa, är inte påtagligt stora grupper och är minst i åldersgruppen 5-14 år (knappt 300 i vardera av grupperna 5-9 respektive år). Det kan inte uteslutas, att anledningen till att gruppen 5-14 år med psykisk diagnos respektive gruppen magproblem inte är större, till viss del kan bero på brist på kompetens och en tradition att inte fokusera på psykiska symtom i den åldersgruppen. 22 Lizabeth Bellander, medicinsk rådgivare, Landstinget i Östergötland 23 Vårddatalagret, Landstinget i Östergötland. Gäller besök, inte individer. Barnkliniken sorterar inte under Närsjukvården och är således exkluderad. 19

20 Antal unika individer vårdade på BUP-enheter år 2003 tom 2008 Sluten vård Avdelning Ätstörningsenheten Öppen vård Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US varav BUP Elefanten Barn- och familjepsykologiskt centrum Ingen uppgift 186 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NSÖ Barn- och ungdomspsykiatrisk mellanvård NSV Motala BUP AB BUP Mjölby AB Ingen uppgift Totalt antal vårdade barn i Östergötland I procent av antal invånare 0-17 år 24 3,9% Ny- och återbesök år 2008 (endast östgötar) Läkarbesök Sjukv behandling Öppen vård Ny Åter Ny Åter Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken US Barn- och familjepsykologiskt centrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NSÖ Barn- och ungdomspsykiatrisk mellanvård NSV Motala BUP AB BUP Mjölby AB Summa Vårddatalagret, Landstinget i Östergötland. 20

21 Antal läkarbesök inom gruppen Psykisk störning vid BUP-enheterna NSC o NSÖ (endast östgötar) Huvuddiagnos NSC NSÖ F900B ADHD F500 Anorexia nervosa F321 Medelsvår depressiv episod F509 Ätstörning, ospecificerad F329 Depressiv episod, ospecificerad F419 Ångesttillstånd, ospecificerat F412 Blandade ångest- och depressionstillstånd F322 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom F845 Aspergers syndrom F900C ADD F919 Beteendestörning av utagerande slag, ospecificerad 1 39 F929 Blandad störning i beteende och känsloliv, ospecif 6 34 Övriga psykiska diagnoser Övriga diagnoser eller ej diagnosregistrerade besök Summa läkarbesök totalt år Noteras bör, att samsjukligheten är hög och depression och ångest kan finnas även i andra kontaktorsaker. Likaså bör uppmärksammas, att andelen barn/ungdomar är hälften så stor i den västra länsdelen, jämfört med den östra och centrala länsdelen. Kontaktorsaker år 2008 vid BUP-enheterna Motala BUP AB, BUP Mjölby AB och Barn- och familjepsykologiskt centrum (BFC) Kontaktorsak Motala Mjölby BFC Depressiva symtom Ångestproblematik Självdestruktivitet Utagerande symtom Brister i föräldrafunktion Familjerelationer Kriser Neuropsykiatrisk frågeställning Skolproblem av social natur Övergrepp Ätstörning Tvångssymtom Övriga kontaktorsaker Summa kontaktorsaker totalt år

22 Sluten vård vid avd 40 (endast östgötar) Antal vårdtillfällen Patientens hemort / länsdel i % Centrala länsdelen % Västra länsdelen % Östra länsdelen % Totalt antal vårdtillfällen % Sluten vård vid avd 40 (endast östgötar) Antal vårddagar Patientens hemort / länsdel i % Centrala länsdelen % Västra länsdelen % Östra länsdelen % Totalt antal vårddagar % Sluten vård vid avd 40 (endast östgötar) vårdtillfällen, vanligaste diagnoserna Summa Huvuddiagnos 2008 F500 Anorexia nervosa F412 Blandade ångest- och depressionstillstånd F432 Anpassningsstörning F322 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom F845 Aspergers syndrom F332 Recidiverande depression, svår episod utan psykoti F430 Akut stressreaktion F321 Medelsvår depressiv episod F419 Ångesttillstånd, ospecificerat F509 Ätstörning, ospecificerad F913 Trotssyndrom Övriga diagnoser Totalt antal vårdtillfällen Socialstyrelsens nationella riktlinjer 26 De rekommendationer avseende barn och ungdomar som Socialstyrelsen valt ut finns inom följande områden: 1. Förebyggande åtgärder o Screening för depression och ångest av personer utan kända riskfaktorer (ickegöra) 25 Vårddatalagret, Landstinget i Östergötland. 26 Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom, preliminär version, Socialstyrelsen. 22

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder

Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder Ett utvecklat samarbete - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder 0 Ett utvecklat samarbete mellan verksamheter som möter barn och ungdomar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar version ISBN 978-91-86301-09-5 Artikelnr 2009-126-85 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord En viktig uppgift

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer