Konferensprogram LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET ENTLAR Luleå Tekniska Universitet Luleå University of Technology

Transkript

1 Konferensprogram LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET ENTLAR 2010 Luleå Tekniska Universitet Luleå University of Technology Entreprenöriellt lärande 2010 Entrepreneurial learning 2010

2 Välkommen Välkommen till en spännande konferens på temat Entreprenöriellt lärande och nytänkande i nordisk utbildning! Att kreativitet, nytänkande och innovationer är något som samhället efterfrågar omvittnas dagligen och gör denna konferens till en viktig mötesplats för folk som på olika sätt kan bidra till ett mer innovativt och entreprenöriellt samhälle. Inte minst viktig är då vårt skolsystem, som från förskola till universitet och högskolor ju är med och formar mjukvaran i morgondagens samhälle morgondagens medborgare! För Luleå tekniska universitet som har en ambition att bli Sveriges mest entreprenöriella universitet är den här konferensen därför ett viktigt inslag i vårt arbete med att utveckla mer av entreprenöriella förhållningssätt i vår utbildning, forskning och samverkan med omvärlden. Genom pågående arbete i våra många centrumbildningar, genom LTU Innovation och Aurorum Business Incubator, och genom de insatser som idag görs inom projekt som Innoprenenurship och DARE utvecklas LTU hela tiden mot detta mål där ledstjärnan är att bedriva både högklassig forskning och utbildning i nära samverkan med det omgivande samhället. Johan Sterte Rektor samt Ordförande ENTLAR 2010 Innehåll Välkommen... s. 1 Luleå ur ett historiskt perspektiv... s. 2 Luleå Tekniska Universitet - Skandinaviens nordligaste universitet... s. 3 Inledning... s. 4 Översiktsprogram... s. 5 Akademisk session... s. 7 Workshops... s. 9 Konferensmiddag i Kulturenshus... s. 11 Praktisk information... s. 13 Tigerboys - Fyra grabbar med klös... s. 14 Piteunika driver småföretag på landsbygden... s. 15 Frisören emmys väg till framgång... s. 16 Bruno Design UF- vann titeln som bästa UF-företag i norrbotten... s. 17 Ung Företagsverksamhet - entreprenöriellt lärande i gymnasieskola... s. 18 Hallå där jessido - linnea rubin driver ett eget UF-företag... s. 19 Drömmar på schemat på Norrlands Entreprenörsgymnasium... s. 20

3 Kort fakta om Luleå Luleå ur ett historiskt perspektiv L uleå - eller Lulu - har samiskt ursprung och kan uttydas östligt vatten. Namnet förekommer för första gången i ett dokument Där berättas att en fyrmannagrupp 1327 med ärkebiskopen Olof i Uppsala i spetsen tilldelats Lule älvdal. Efter stridigheter mellan Sverige/Finland och Novgorod/ Ryssland om var gränsen skulle gå startade svenska kronan och kyrkan en kolonisation i norr. Avsikten var att området skulle bebyggas och uppodlas. Luleå hade dock varit befolkat sedan förhistorisk tid och troligtvis förekom jordbruk redan då. Området ovanför Skellefteå hade emellertid varit ett ingenmansland. Men i och med att svenska kronan och kyrkan visade sin närvaro i kustlandet införlivades området i det svenska riket. Den enastående kyrkan i Gammelstad byggdes under 1400-talet. Luleå stad grundas och flyttas till sin nuvarande plats I mitten av 1400-talet utgjorde Luleå socken en omfattande yta på över km2. Området sträckte sig ovanför lappmarksgränsen med Jokkmokk och Gällivare inkluderade. Med tiden minskade Luleå när områden avsöndrades. Luleå stad grundlades kring medeltidskyrkan i Gammelstad Luleå kom att bli en betydande handelsstad på sydligare hamnar, främst då Stockholm, med fiske som huvudnäring. På grund av den kraftiga landhöjningen måste staden redan 1649 flyttas en mil till sin nuvarande plats, på en halvö vid Luleälvens utlopp. Dagens Luleå Dagens Luleå är resultatet av en kommunsammanslagning Då blev Luleå stad, Nederluleå kommun och Råneå en storkommun på km2. Idag har Luleå ca invånare och har utvecklats till ett teknologiskt centrum i norr. Luleå tekniska universitet (LTU) som tillkom 1971 har haft stor betydelse för utvecklingen. Viktiga hörnstenar är metallurgi, IT, utbildning, forskning, handel samt goda kommunikationer. I Luleå finns flera företag som hör till de världsledande inom sin bransch, bl a SSAB, Gestamp Hardtech och Liko. Luleå har även utvecklats till en stad som kan erbjuda ett rikt kulturliv och ett stort utbud av fritidsaktiviteter.! Kort fakta - Luleå invånare ( ). Luleå-regionen, inklusive grannkommunerna, har cirka invånare. Landets 26:e största kommun. Landyta: kvadratkilometer. Grundlades 1621 kring medeltidskyrkan i Gammelstad. Flyttades 1649 en mil ut mot havet till sin nuvarande plats. Länscentrum i Norrbotten - en fjärdedel av Sverige. Luleå har en av landets största hamnar. Metallurgiskt centrum med stor stålindustri och avancerad forskning. För mer information om Luleå besök kommunens webbplats

4 LTU Luleå Tekniska Universitet Skandinaviens nordligaste tekniska universitet L uleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. LTU:s samarbete, med företagen och med det omgivande samhället, är vår styrka. Kontakterna med företag och samhälle hjälper oss att utveckla aktuell forskning och utbildning som motsvarar krav som omvärlden ställer på oss och på våra studenter. Forskningen kännetecknas av gränsöverskridande samarbete mellan universitetets forskningsavdelningar och av nära samverkan med näringsliv och samhälle. Såväl internationella och nationella storföretag som länets småföretag är involverade i LTU:s forsknings- och utvecklingsprojekt. Företagen finns också med som en samverkanspart i universitetets centrumbildningar. Luleå tekniska universitet bedriver forskning inom tekniskt vetenskapsområde och humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Forskningen omsätter 700 MSEK och omfattar 70 forskningsämnen samlade inom 6 prioriterade forskningsområden och 6 utvecklingsområden.! Kort fakta - LTU Engelskt namn: Luleå University of Technology Motto: Forskning och utbildning i världsklass Grundat: 1971 Ägandeform: statligt Rektor: Johan Sterte Plats: Luleå, Skellefteå, Piteå och Kiruna, Sverige Antal studerande: ca Antal doktorander: ca 550 Antal lärare: ca 650 inkl. professorer (teknisk/administrativ personal ca 790) Webbplats:

5 Inledning Entreprenöriellt lärande E ntreprenörskap ett begrepp välkänt från näringslivet, har under de senaste två decennierna gjort entré i ett nytt sammanhang, nämligen i skolan. Begreppet har blivit användbart för att fånga och tala om en företeelse som håller på att växa fram som något centralt i utbildningssammanhang. Men begreppet är även kontroversiellt och behäftat med en rad olika tolkningar, missförstånd och frågor. Detta är förståeligt utifrån att entreprenörskap i utbildningssammanhang har formats, och fortfarande formas, i en dialog mellan pedagogiska traditioner, politiska diskussioner och ett ekonomiskt arv. kommit att kompletterats med mera aktiv träning i att formulera, diskutera och analysera. Entreprenöriellt lärande innefattar en ökning av även proaktiva former (tänka nytt initiera handla), som ger nya utmaningar och kräver problemlösning. Enligt Torben Bager och Suna Løwe Nielsen, i artikeln Entreprenørskab & Kompetencer, handlar det även om projektorienterad och problembaserad undervisning, kompletterat med värdeorientering, dvs frågan om vem det nya skapar värde för och hur värdeskapandet sker. Dessutom lyfter författarna fram betydelsen av opportunity recognition, och menar att elever bör tränas i att känna igen och utveckla idéer och i att värdera deras realiseringsmöjligheter. Entreprenörskapsutbildningar har traditionellt varit kopplade till nyföretagande och varit del av kursutbudet vid handelshögskolor och ingenjörsutbildningar. Här är innehållet kopplat till olika aspekter på hur man lyckas som (ny) företagare. När vi pratar om entreprenöriellt lärande är det inte innehållet som är i fokus, utan förhållningssättet under processen. Vidare är tanken att man genom att arbeta med ett visst förhållningssätt i stort sett oberoende av innehåll - kan utveckla elevers entreprenöriella förmågor. De förmågor som vanligtvis räknas innefattar initiativkraft, kreativitet, innovationsförmåga och risktagande och ofta betonas förmågan att identifiera och utveckla idéer till handling. Förmågorna behövs i det dagliga livet i alla sammanhang (inte minst som samhällsmedborgare och, som anställd) för att kunna vara delaktig och identifiera nya möjligheter. De är förstås också betydelsefulla vid etablerande av kulturella, sociala eller kommersiella verksamheter. Pedagogen Inger Karin Røe Ødegård (som ni kan träffa under konferensen) är en av dem som starkast drivit utvecklingen av pedagogiskt entreprenörskap i utbildningssystemet. När det gäller undervisningen beskriver hon en förskjutning av fokus från passivitet till aktivitet, från lydighet till självständighet, från reproduktion till nyskapande samt från att lära avskilda faktakunskaper till att förstå sammanhang och problemlösning. Bengt Johannisson (deltar också på konferensen), den första professorn i entreprenörskap i Sverige är inne på samma spår och lyfter fram mod, kreativitet och ansvarstagande som väsentliga entreprenöriella förmågor som borde tränas mer i skolsystemet för att skapa framtidens långsiktigt uthålliga samhälle. I de nordiska länderna har nyligen nationella strategier för ökat entreprenörskap i utbildningssystemen antagits. Entreprenöriellt lärande har därmed aldrig varit mer aktuellt än nu. Som noterats ovan finns det dock många frågor och oklarheter kring begreppet. Som lärare kanske man funderar över vilka konsekvenser detta förhållningssätt får för lärarrollen, elevrollen och undervisningen i stort. Eller hur man kan arbeta med förhållningssättet i olika situationer för att uppnå läroplanens mål. Detta är exempel på frågor som kommer att behandlas under konferensen. Reaktiva lärandeformer (läsa-lyssna-komma ihåg) har alltmer

6 Program 15 juni 16 juni juni. forts Vad vet vi om ämnet idag? Utbyte av goda erfarenheter Workshops Utbyte av goda erfarenheter Workshops kl Registrering på Elite Stadshotell, inklusive lunchmacka kl Introduktion, Välkomsthälsning av rektor Johan Sterte, LTU kl Föredrag 1, Paula Kyrö kl Föredrag 2, Tony Ghaye kl Kaffe kl Föredrag 3, Bengt Johannisson kl Föredrag 4, Jill Kickul kl Föredrag 5, Kaospiloterna kl Reflektion över dagen kl Mingelbuffé på Elite Stadshotell, Välkomsthälsninga av Borgmästare Karl Petersen kl Buss till LTU kl Introduktion av dagens aktiviteter Plats: A110 kl Näringsliv som verktyg i undervisning Studenter som kreatörer i näringslivets affärsutveckling kl Kaffe kl Bjud in entreprenörer till skolan kl Lunch kl Att forska i sin egen pedagogiska praktik - är det entreprenöriellt? kl Aktionsbyrån som facilitator - en väg mot entreprenöriellt lärande i Kunskapsstaden Helsingborg kl Kaffe kl ENA - Möjligheternas Arena! Plats: A111 kl Vad är frågorna runt och svaren på de utmaningar som entreprenörskap står inför? (Inklusive kaffe) kl Entreprenørskap i skolen - danning av foretak eller danning av foretaksomhet? kl Lunch kl Vad är frågorna runt och svaren på de utmaningar som entreprenörskap står inför? (Inklusive kaffe) kl SamSpan - ett fortbildningsprojekt med fokus på samverkan över professionsgränser kl Buss till hotell kl Konferensmiddag på Kulturens Hus med underhållning av Ulf och Svante forts.

7 Program 2 16 juni 2 16 juni 3 17 juni Utbyte av goda erfarenheter Akademiska presentationer Utbyte av goda erfarenheter Akademiska presentationer Skapande av framtidens goda praktik A117: kl Presentation 1 kl Presentation 2 kl Presentation 3 kl Kaffe kl Presentation 4 kl Presentation 5 kl Presentation 6 kl Lunch kl Presentation 7 kl Presentation 8 kl Presentation 9 kl Kaffe kl Presenation 10 kl Presentation 11 kl Presentation 12 A109: kl Presentation 13 kl Presentation 14 kl Presentation 15 kl Kaffe kl Presentation 16 kl Presentation 17 kl Presentation 18 kl Lunch kl Presentation 19 kl Presentation 20 kl Presentation 21 kl Kaffe kl Presenation 22 kl Buss till LTU kl Introduktion kl World café (kaffe inkluderat) kl Sammanfattning av dagen kl Överlämnande av stafettpinne för nästa konferens

8 Akademisk session Akademisk session - Hur förstår vi och uttrrycker entreprenörskap i undervisning och lärande Spår 1, akademiska presentationer, A109 (start 8.45, á 30min) Engineering education, entrepreneurship and regional development, Soili Mäkimurto & Seppo Saari kl In search of excellence or stuck in the middle reflections on LTU as an entrepreneurial university, Håkan Ylinenpää kl Education by entrepreneurship in entrepreneurship education: Enhanced learning and retention, Bjørn Willy Åmo & Willy K. Åmo kl Entreprenörskap i skolan som politisk styrning - Men vilken blir översättningen till skolans praktik? Carina A. Holmgren kl Using Internal Contracts to Promote Intrapreneurship in the Public School System: Hopeless Half-Measure or Promising Hybrid? Mats Westerberg et al. Expectations regarding entrepreneurship education: A case from Norway, Sweden and Finland, Sari Roininen et al. kl A Global Entrepreneurship Wind in the North and the South Supporting or Obstructing Democracy? Melodi Botha et al. kl Open Entrepreneurship Centers in Brazilian Universities: To Promote Sustainable Development and Poverty Reduction Ronald Jean Degen kl Building a local Entrepreneurship Education System: The Basque Country case Laura Curiel Piña et al. kl From best practice to benchmarking indicators in entrepre neurship education programs Martin Lackéus et al kl Evaluating Entrepreneurship Education: Fog and Mist Kerstin Wilde kl kl

9 Akademisk session Spår 2, akademiska presentationer, A108 (start 8.45, á 30min) The emperor s new clothes or? Entrepreneurial learning from the perspective of education Maj-Lis Hörnqvist & Ulrika Bergmark kl Læreprosesser i pedagogisk entreprenørskap. Hva? Hvorfor? Hvordan? Inger Karin Røe Ødegård Interaktiv forskning med ett företagarnätverk Exempel från Gotland Bengt Jönson kl Entreprenörskap i skolan som politisk styrning - Men vilken blir översättningen till skolans praktik? Carina A. Holmgren kl kl A Culture for Entrepreneurial Education - the essence of entrepreneurial flair is potentially within us all Ove Pedersen & Jarle Sjøvoll kl Entrepreneurship in two kindergartens how to work with entrepreneurship education and experiential learning in two kindergartens in Sogn og Fjordane. Ivar A. Offerdal & Eivind Rogne kl Jakten på det entreprenørielle talent Dag Ofstad kl A World in Economic Crises: Links between Educational Programmes, Local Recourses and Entrepreneurial Activity Ove Pedersen & Jarle Sjøvoll kl Entreprenörskapets Didaktik i skolan ett nytt forskningsfält? Johan Gaddefors et al. kl Suitability of various activity based learning methods for entrepreneurship education Soili Mäkimurto-Kuivomaa kl Causation and effectuation - two approaches in learning entrepreneurship Soili Mäkimurto-Kuivomaa kl

10 Workshops (A110) Näringsliv som verktyg i undervisning - Studenter som kreatörer i näringslivets affärsutveckling ENA - Möjligheternas Arena! kl Näringsliv som verktyg i undervisning - Studenter som kreatörer i näringslivets affärsutveckling Här presenteras mångåriga erfarenheter från undervisning där näringsliv medverkar i undervisningen på olika nivåer i utbildning och näringslivsverksamhet. Vi inbjuder till diskussion av frågorna: Hur kan, och bör, samarbetet mellan en högskola och det omgivande samhället förändras och utökas? Vilka förväntningar har näringslivet på ett samarbete? Kan studenter verkligen bidra till affärsutveckling under sitt lärande? Hur påverkas studenternas lärande? Värdar: Bengt Jönsson, Högskolan på Gotland/Lunds Universitet, Håkan Perzon, Luleå tekniska universitet Workshops kl Teknikens Hus i Luleå är Sveriges nordligaste science center och plattform för projektet ENA- Möjligheternas Arena. ENA står för Entreprenörskap, Nätverk, Arena. Teknikens Hus vet att kreativa och innovativa unga norrbottningar bidrar till tillväxten i länet. Genom att skapa en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera, kommer det entreprenöriella lärandet att vara drivkraften för utveckling och konkurrenskraft i det framtida Norrbotten. Målet är en reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv. Kom och delta i ENA:s tankesmedja, identifiera möjligheter och utmaningar! Presentation av projektet och kreativt tankeutbyte. Värdar: Malin Brändström, projektledare Teknikens Hus, Eva Jonsson, vice verksamhetschef Teknikens Hus,Susann Johansson, processledare Teknikens Hus Bjud in entreprenörerna till skolan Aktionsbyrån som facilitator - en väg mot entreprenöriellt lärande i Kunskapsstaden Helsingborg kl Förebilder och nätverkande är mycket viktigt för intresset för företagande. Lyssna och dela med dig av intressanta infallsvinklar och upplägg för dig som arbetar i skolan och jobbar med entreprenörskap i undervisningen. Att bjuda in en ambassadör för kvinnors företagande är ett sätt att stimulera till entreprenörskap. Ambassadörer berättar om sitt företagande och ger en upplevelse av hur ett ambassadörsbesök kan gå till. Vi presenterar också de projekt inom entreprenörskap som finns på högskolorna idag. Värdar: Henrietta Schönenstern och Ayse Mutlu Güler, Tillväxtverket. Att forska i sin egen pedagogiska praktik är det entreprenöriellt? kl. 13: kl. 14: Aktionsbyrån består av en grupp utvecklingsledare vid Skol- och Fritidsförvaltningen i Helsingborgs stad med uppdrag att införa och stötta aktionslärande som verktyg för skolutveckling inom Helsingborgs skolor. Sedan hösten 2009 har erfarenheter gjorts i arbetet med att handleda ca 130 rektorer i aktionslärande. Några av dessa rektorer har tagit sig an uppgiften att med aktionslärande som verktyg och med processledningssstöd från Aktionsbyrån skapa organisatoriska förutsättningar för entreprenöriellt lärande. Vi delger våra erfarenheter av att implementera entreprenöriellt lärande i stor skala och av att använda aktionslärande för att kvalitetssäkra detta implementeringsarbete. Vad har gjorts, hur har det gjorts och med vilken eftertanke? Värdar: Petra Fack rektor Skolstaden, Helsingborg, Per Erik Holmén utvecklingsledare i aktionslärande Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg, Jaana Nehez utvecklingsledare i aktionslärande Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg doktorand Högskolan i Halmstad Vid Luleå tekniska universitet har under läsåret 2009/2010 genomförts en kurs för verksamma lärare inom för- och grundskola i Norrbotten, som behandlat forskning i egen pedagogisk praktik. Deltagarna har genomfört och presenterat ett vetenskapligt utvecklingsarbete inom sin profession. Kursen har visat prov på hur entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan förstås och praktiseras i fortbildning för verksamma lärare. I denna presentation kommer ni att få ta del av ett antal av dessa utvecklingsarbeten som kursens deltagare har genomfört i sin pedagogiska praktik. Värdar: Ulrika Bergmark Forskare på Pedagogik och lärande Luleå tekniska universitet

11 Workshops (A111) Vad är frågorna runt, och svaren på, de utmaningar som entreprenörskapsutbildare står inför? (tillfälle 1) SamSpan - ett fortbildningsprojekt med fokus på samverkan över professionsgränser kl KaosPiloterna har arbetat med entreprenörskap och utbildat entreprenörer i många år. Tillsammans vill vi utforska olika frågeställningar, utbyta erfarenheter och skapa nya frågor och ny förståelse om ämnet. Vi förväntar att denna workshop tar ca 2 timmar som involverar alla deltagarna. Värdar: Christer Windeløv-Lidzélius och Stina Wikström, Kaospiloterna kl I denna workshop ges smakprov på fortbildningsprojektets teman - kommunikation, likabehandling, livslångt lärande och entreprenörskap, omvärldsspaning och ungdomskultur - och centrala frågor problematiseras i interaktion med deltagarna. Värdar: Ron Mahieu, FD, lektor, Åsa Falk Lundqvist, lektor, Eva Leffler, FD, lektor, Gudrun Svedberg, FD, lektor, Per-Gunnar Hallberg, adjunkt, Forskningscentrum Företagsamt Lärande och Entreprenöriell Pedagogik, Enheten för undervisning och lärande Umeå universitet Entreprenørskap i skolen - danning av foretak eller danning av foretaksomhet? kl Entreprenørskap - som et pedagogisk begrep - rommer flere ulike tolkningsperspektiv. Pedersen tar i sin del av workshopen opp hvordan vi kan forstå begrepet i ulike kontekster og hvordan vi kan ta det i bruk i læringssammenhenger i klasserom og skole. Med utgangspunkt i prosjektet Grenseløst entreprenørskap, ser foredragsholderen på eksempler på tiltak i praksis og drøfter hvilke muligheter dette gir for en skole og et samfunn i endring. Dybvik summerer erfaringer fra Interreg 4A prosjektet Grenseløst Entreprenørskap samt å talar om de funn vi har gjort gjennom følgeforskning med eksempel fra en skole. 2 lærere vil si noe om hvordan prosjektet har virket direkte inn i undervisningen. Värdar: Ove Pedersen, høgskolelektor i pedagogikk og pedagogisk entreprenørskap ved Høgskolen i Bodø, Norge, Vegard Dybvik, RKK INdre Salten, Norge Vad är frågorna runt, och svaren på, de utmaningar som entreprenörskapsutbildare står inför? (tillfälle 2) kl KaosPiloterna har arbetat med entreprenörskap och utbildat entreprenörer i många år. Tillsammans vill vi utforska olika frågeställningar, utbyta erfarenheter och skapa nya frågor och ny förståelse om ämnet. Vi förväntar att denna workshop tar ca 2 timmar som involverar alla deltagarna. Värdar: Christer Windeløv-Lidzélius och Stina Wikström, Kaospiloterna

12 Banketten Konferensmiddag i Kulturenshus Tid: 19:00 Plats: Kulturens Hus, Luleå Banketten kommer att bli en otvungen tillställning i sann Norbottnisk anda med massa trevlig underhållning och gott om skratt. banketten ingår i konferensavgiften. Vi har inte fastställt någon klädkod.! Meny på banketten Förrätt: Sikromsmousse med rödlökssallad och tunnbrödchips Varmrätt: Baconinlindad färskostfylld kycklingfilé med rödvinssås och potatisgratäng Efterrätt: Restaurang Luleås äppelkaka med konjaksspetsasvaniljsås Ink. dryck och kaffe.

13 Banketten SVANTE LINDQVIST och ULF B. JONSSON

14 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET ENTLAR 2010 Praktisk info Din namnbricka fungerar som passerkort under konferensen så bär den synligt under hela vistelsen. Kolla e-post? Deltagare kommer att tilldelas en gästanvändare på plats för att kunna använda LTUs datorer. Användaruppgifterna är giltiga t.o.m. 18:e. Praktiska adresser och telefonnummer: Apotek Apoteket Lejonet, Storgatan 44, tel: Apoteket Shop, Smedjan, Storgatan 36-38, tel: Banker Bankomat finns utanför Akademica (STUK) Minuten finns utanför gamla kårhuset Handelsbanken, Storgatan 27, tel: Nordea, Köpmangatan 38, tel: SEB, Storgatan 42, tel: Swedbank, Köpmangatan 34, Taxi Luleå taxi, tel: Sexans taxi, tel: TaxiKurir, tel: Om du blir sjuk Porsö vårdcentral, tel: vardagar kl Övriga tider ring Jourcentralen på Stadsvikens vårdcentral, tel: Mottagningstid måndag-fredag kl och lördag, söndag samt helgdagar kl Efter jourcentralens stängning kontakta joursköterskan, tel: Sunderby sjukhus, tel: Turistbyråer Luleå turistbyrå, Kulturens hus, Skeppsbrogatan 17, tel: Turistbyrån i Gammelstad, Kyrktorget Gammelstad, tel: ! Logistik Elite Stadshotellet, Storgatan 15, tel: Choice Quality hotell, Storgatan 17, tel: Choice comfort hotell, Storgatan 59, tel:

15 Ung entreprenör Tigerboys fyra grabbar med klös N ästan vem som helst i den yngre generation vet vad man pratar om när man nämner Tigerboys. De fyra killarna från Luleå har slagit stort inom klubbvärlden, och har nu tagit sig an Cleo där de huserar varje helg med olika events, teman och gästartister. Att vara ung entreprenör och försöka slå igenom i en liten stad som Luleå är tufft, men de fyra killarna i Tigerboys lyckades. De har sedan tidigare pysslat med olika events och arrangemang och drivit företag på olika håll men 2007 slog de sig ihop och bildade Tigerboys. Vi har pratat lite med Thomas Niemi, en i kvartetten, om hur vägen till lyckan har varit. Hur kom ni på idén med Tigerboys? Alla vi fyra som utgör Tigerboys har i massa år hållit på med klubbar och fester i olika konstellationer och då vi teamade upp så bestämde vi att vi ville göra allt under ett och samma namn och bolag, så då startade vi Tigerboys AB och nu kör vi alla arrangemang vi gör under namnet Tigerboys Projects. Arbetsuppgifterna inom Tigerboys är ganska löst fördelade med marknadsföring, profilering, administration, bokningar, logistik, ljud/ljus osv. Alla har olika huvuduppgifter men är även involverade i allt som sker gällande företaget. Vi sitter just nu och planerar för framtiden och vi har en hel del roliga idéer som vi vill förverkliga. Hur gick ni till väga för att få tanke till verklighet? I och med att vi hållit på med klubbar, fester, konserter osv. under massa år innan och även drivit företag i massa år så var det rätt enkelt. Vi kände att när vi fyra började göra grejer tillsammans, och såg att vi kompletterade varandra bra på de olika områdena inom den branschen vi är i, så var det bara att köra. Att starta ett bolag är inte speciellt svårt, det krävs inga speciella tillstånd för det. Aktiekapital är allt! säger Thomas Niemi. Han påpekar även att de stått helt på egna ben när det gäller företaget. Nu driver ni egen klubb på Cleo, hur var vägen dit och är ert mål nått? Vill ni expandera? Cleo är ju en klassiker i Luleås uteliv som tyvärr har misshandlats under många år och svärtats ner av ett dåligt rykte så för oss kändes det som en riktig utmaning då vi kom överrens om att samarbeta med Cleo. Cleo som lokal är ju outstanding i Luleå då det kommer till klubbliv så vi kände att vi verkligen skulle kunna steppa upp vårt game och göra ännu fetare kvällar än vad vi har haft möjlighet tidigare. Vi vill erbjuda Luleåborna en regelbunden klubb där det bjuds på fet, ny musik och en härlig stämning. Och det känns som att vi lyckats med det. Hur mycket visste ni om entreprenörskap innan ni startade? Eftersom grabbarna sen tidigare haft egna företag så har det kanske varit enklare för dem än för möjligtvis andra unga entreprenörer, men Thomas menar på att det inte är speciellt svårt så länge man gör något man verkligen tycker om. Killarna har satsat på att än så länge köra lokalt. Tigerboys finnas alltså bara i Luleå men är ett välkänt namn bland de flesta unga idag. Att ta hjälp från den kommunen man bor i är ett bra tips. Det finns oftast sponsorer eller annan hjälp att få. Men i fallet men Tigerboys ser det ut att ha varit alldeles tvärtom. På vilket sätt har Luleå som stad hjälpt er? Jag skulle nog hellre säga att det är vi som har hjälpt Luleå Stad. Det vi däremot har fått hjälp med är människorna i Luleå som stöttat oss och gett oss kärlek genom att komma på våra arrangemang! We salute you! Vad har ni för tips till andra som vill starta eget? Se till att brinna för det ni gör och ha ryggen fri! Vi vill erbjuda Luleåborna en regelbunden klubb... Besök gärna tigerboys.se för uppdateringar om nya events, kika på vimmelbilder eller lyssna på skön musik.

16 Ung entreprenör PiteUnika driver småföretag på landsbygden Läs mer på företagets hemsida P iteunika är en ekonomisk förening bestående av ett tjugotal småskaliga entreprenörer inom natur- och kulturhistoria som, med sina rötter i pitebygdens kulturhistoria, verkar för en ökad landsbygdsturism. Alla företagen finns eller har stark anknytning till landsbygden. Tillsammans har de ett brett utbud av företagare, allt från konsthantverk, upplevelseturism, mat, konferensaktiviteter m.m. Detta nätverk samarbetar bland annat genom paketering, där de kan erbjuda kunden en helhetslösning med boende, mat och aktiviteter. Alterdalens Bärodling, som drivs av Anna-Karin och Gun-Inger Burman är ett av företagen i PiteUnika. Gun-Inger Burman startade företaget 1975 med svartvinbärsodling som hon senare utökade med självplock av jordgubbar och åkerbär, samt förädling av bären. Idag har hon endast odling av svarta vinbär. Anna-Karin Burman tog över förädlingsbiten år Under hösten förädlas bären till marmelad, sylt, gelé och glögg samt många olika presentförpackningar. Varje sommar anordnas en middagsbuffé med underhållning i gårdens loge där det dukas upp massor med mat till tonerna av lokala trubadurer. Anna-Karin driver sitt företag i liten skala sedan några år tillbaka då hon jobbar heltid med annat. Många av företagen i PiteUnika lever på sitt entreprenörskap. Det är viktigt med en levande landsbygd och ett öppet landskap, att människor kan leva och verka där de vill bo, säger Anna-Karin. Lantbruken bidrar till öppna landskap och även landsbygdsturismen som växer sig starkare och starkare. Mångfalden bland landsbygdsföretagen är också viktig och visar på stor kreativitet, för de försöker verkligen att hitta ett sätt att försörja sig där de bor, menar hon. Entreprenörskap och nätverkande i landsbygd Anna-Karin har genom åren lärt sig mycket om entreprenörskap, hon gått administrativa kurser med bokföring samt kursen Ledarskap inom Service och Turism. Hon kunde en hel del innan hon startade sitt företag, men har också lärt sig mycket under resans gång. Bland annat fick hon hjälp av ett nätverk som hette Företagarcentrum i Piteå som hjälpte nya företagare. Hon tycker det är viktigt att man får lära sig om entreprenörskap i skolan. Det är bra kunskap så man kan få utlopp för sina kreativa idéer och veta hur man gör om man till exempel har en hobby på sidan om, som man sedan vill göra till en affärsidé. Dagens IT-samhälle öppnar möjligheter att bo avsides med sitt företagande. Många söker lugn och ro och väljer då livet på landsbygden framför storstadens stress. PiteUnika får fler och fler medlemmar hela tiden som visar på ett starkt engagemang och entreprenörskap i bygden. Butiken Rabarber är ett annat bevis på kreativt entreprenörskap, där nio konsthantverkare från bland annat PiteUnika, har öppnat butik tillsammans inne i Piteå. Det finns många kreatörer som sitter i sina stugor med sina drömmar och idéer, men det är bara entreprenörerna som tar steget att våga, att prova satsa på sin idé och se om det bär.

17 Ung entreprenör Frisör Emmy Frisören Emmys väg till framgång A tt som nykläckt frisör direkt från gymnasiet starta eget företag är inte helt självklart i en bransch med hård konkurrens. Entreprenörskap på schemat hjälpte Emmy Nordmark när hon öppnade eget. - För mig fanns inget annat! säger Emmy Emmy Nordmark är 21 år och driver en frisörsalong i utkanten av centrala Boden. Redan när hon gick frisörskolan i Luleå och läste kursen småföretagande, såddes ett litet frö då kursen gick ut på att faktiskt starta ett företag, i hennes fall en frisörsalong. Hon tycker det var en väldigt bra och givande kurs då man faktiskt får lära sig grunderna i att driva ett företag, hon vill även poängtera att själva arbetet i sig var rolig då det var elevens idéer och tankar som stod i centrum. Det borde vara en kurs som finns med i den ordinarie läroplanen, så man får något som omväxling till de andra kurserna. Emmy har en företagande morfar som pushade och peppade på henne att hon skulle starta eget, och med det i baktanken åkte hon till Göteborg och jobbade. Fann modet Att flytta till en helt ny stad med människor man aldrig sett och gator man aldrig gått på, var det som gjorde att Emmy insåg att hon hade modet och andan som krävs för att vara entreprenör. Då handlar det inte bara om hur höga ambitionerna är, utan man måste våga chansa och vara beredd på att det kan gå dåligt, eller riktigt bra. När jag flyttade hem därifrån fanns det inget annat än att starta eget i mitt huvud helt enkelt! Osäkert i början I början kändes allt väldigt osäkert, men det gäller att hålla modet uppe sådana gånger. Till en början fick hon hjälp av Owe Johansson på entreprenörscentrum i Boden, det var bland annat han som var med när de utformade budgetplanen och så vidare, hon säger att han varit ett stort stöd under hela tiden. När salongen emmy s öppnade skrev lokaltidningen extra ett reportage om Emmy och hennes verksamhet, annars har hon varken gjort eller fått någon annan marknadsföring. Eftersom man kan hitta salonger i vart och vartannat hörn i Boden ökar även konkurrensen, men det är aldrig något som Emmy varit riktigt bekymrad över. Jag har inte valt att profilera mig på något speciellt sätt, utan låter mitt låga pris och min höga kvalitet tala för sig själva helt enkelt! Sedan är min salong trivsam och mysig. Jag har valt att inte profiliera mig på något speciellt sätt... Mun till mun Min morfar har alltid sagt att mun till mun är den bästa marknadsföringen, det är nog det jag gått på, säger Emmy och skrattar. Från början besökte vänner och bekanta salongen, sedan utvecklades det till vänners bekanta och bekantas vänner, och har fortsatt så. Idag är det allt från bekanta och okända till barn och gamlingar som sätter sig i frisörstolen och låter Emmy klippa till. Tillskott i framtiden När Emmy startade upp sin verksamhet trodde hon aldrig att det skulle gå så bra som det faktiskt har gjort, hon har många nöjda och återkommande kunder. För tillfället är det bara hon som jobbar i salongen, men hon tror att det eventuellt kommer ett tillskott i framtiden.

18 Ungt företagande Bruno Design UF vann titeln som bästa UF-företag i Norrbotten B runo Design UF är ett UF företag som startats av tre killar från gymnasiebyn i Luleå. Deras företag säljer egendesignade sockar, och vinsten går till välgörenhet. Det som är speciellt med deras produkt är att sockarna är färgglada och har en vänster- och högersocka som bildar ett mönster bredvid varandra. Bruno Design UF vann den 25 mars titeln som bästa UF-företag i Norrbotten på den regionala mässan i Boden, och ska nu få representera norrbotten i den nationella mässan i Stockholm den maj En av grundarna till Bruno Design UF är VD/Grafisk formgivare Sven Dahlin som går tredje året på samhällsprogrammet. Hur kom ni på idén? Vi satt på en ekonomilektion jag och Tobbe och diskuterade vad alla hade för sockar på sig och så hade alla svarta sportsockar, så vi tänkte: vi gör något kul av det. Vi gjorde färgglada sockar, en vänster och högersocka som bildar ett mönster bredvid varandra. Sen har det spunnit vidare där ifrån. Hur mycket tid har ni lagt ned? Kursen ligger bara på 100 poäng men vi har säkert lagt ned i alla fall 200 timmar per person, så vi har jobbat riktigt mycket för att komma så långt som vi har gjort. Hur lyckas man med UF-företag? Det mesta handlar nog om att marknadsföra sig själv på rätt sätt. Det är nog framför allt att vi har lyckats med det som gjort att vi blivit stora i Luleå. Finns det pengar att tjäna inom UF? Jo, det gör det. Vi har ingen större vinst på våra sockar men däremot har vi haft sponsorer för flera tusen som har kunnat finansiera våra inköp och på så sätt har vi kunnat tjäna lite pengar. Är det en fördel eller nackdel att arbeta i grupp? Fördelen är att man varit tre stycken som har väldigt bred kunskap på olika områden. Tobias är bra på hemsidor och ekonomi och Filip har mest skött kontakter med utländska företag, medan jag har ritat och skrivit rapporter; alltså ritat sockarna och så där. Men sen blir det ju alltid småbråk inom företaget och det är ju det som är nackdelen; att man inte alltid kommer överens, och där är vi oftast tre stycken så det blir två mot en. Finns det någonting ni skulle gjort på annat sätt? Jo, att jaga sponsorer mer i början. Att man inte börjar så sent med det. Sen kan man ju alltid göra allting lite bättre. Kanske satsa lite mer på att marknadsföra sig utanför Luleå, för det har vi inte lyckats så bra med. Vi har mest bara nått Luleå-kretsen, vi har inte riktigt nått ut i hela Norrbotten. Tror du att du kommer att kunna dra nytta av UF-erfarenheten i framtiden? Hur då? Absolut, det tror jag! Jag tror att det är en ganska bra merit att ha drivit Norrbottens bästa UF-företag. Vi far ju snart på SM och då får vi se hur det går där.

19 Ungt företagande Ung Företagsverksamhet Entreprenöriellt lärande i gymnasieskola U ng Företagsamhet startade 1980 då två UFföretag drevs av 30 elever. Sedan dess har över ungdomar drivit företag genom Ung Företagsamhet. En undersökning som genomfördes i april 2006 visade att 23 procent av dem som genomgått Ung Företagsamhet, hade vidare företagarerfarenhet 10 år senare. Det finns i hela Sverige. Genom Ung Företagsamhets verksamhet ges ungdomar möjlighet att öva sig i företagande samtidigt som de skaffar sig nyttiga erfarenheter inför sitt kommande arbetsliv, oavsett om de väljer att bli företagare eller ej. Ungdomarna får själva komma med egna affärsidéer och sedan får de marknadsföra sig och sälja, sina tjänster eller produkter, precis som ett riktigt företag. Under tiden ska de också ha koll på sin företagsbudget och annat som ingår för en egenföretagare. När eleverna sedan är färdiga, efter ett år som företagare, är det en mässa som varje region arrangerar en gång per år och som går under namnet Våga vara egen. På mässan kan företagen marknadsföra och sälja sina produkter. På de regionala mässorna kan eleverna delta i ett antal tävlingar där vinnarna får åka till SM i ungt företagande som arrangeras vid den avslutande nationella mässan i Stockholm. Vid SM koras Sveriges bästa UF-företag i 14 olika kategorier. Juryn vid såväl de regionala mässorna som vid SM utgörs av företrädare för näringslivet. Vinnaren i kategorin Bästa UF-företag får åka till EM för att representera Sverige. UF jobbar även med entreprenörskap inom skolor de finns på över 500 gymnasieskolor runt om i landet. Entreprenörskap i skolorna -Entreprenörskap ska vara en naturlig del i utbildningen, den ska genomsyra hela skolan, och delarna i utbildningen. Entreprenörskap ska vara en naturlig del i utbildningen... Exempelvis borde matematiken i skolan bli mer verklighetsförankrat, man borde lära sig att beräkna budget annat lite mer relevant, förklarar Malin Winsa från Ung Företagsamhet i Luleå. Enligt gymnasiets GY11 så ska entreprenörskap finnas med i utbildningen, så det är en positiv framgång. Varför är entreprenörskap i skolan så viktigt? - Gott entreprenörskap leder till att man lär sig att ta för sig, både i sitt sociala liv men även i arbetslivet avslutar Malin Winsa. För mer information om Ung Företagsverksamhet, besök webbplatsen

20 Ungt företagande Hallå där JessIdo - Linnea Rubin driver ett eget UF-företag Linnea Rubin startade ett UF företag baserat på sitt intresse inom film och redigering. Detta kom till att bli en viktig erfarenhet för henne. H ur lyckas man med UF företag? - Man måste ha en noggrann affärsplan och en genomarbetad marknadsföring. Man måste beräkna eventuella utgifter och vinster på ett rimligt sätt för att kunna förhålla sig rent ekonomiskt. Man måste vara utåtriktad och ta kontakt med företag och det är bra att kunna fråga kunnigt folk. Finns det pengar att tjäna inom UF? - Ja det finns väl det. Om man har en bra affärsidé och gör en noggrann marknadsundersökning. Man får vara beredd på att man i början går minus en del, men det behöver absolut inte betyda att man inte kommer gå plus sen. Eftersom det kostar rätt mycket att köpa in eventuella material. Hur mycket tid och pengar har du lagt ned på ditt UF företag? - Jag har lagt ner rätt mycket tid eftersom att man måste jobba hemma men det var hyfsat lätt att komma igång, kanske mest på grund av att jag hade till gång till material och vissa kontakter. Eftersom att man inte alltid hade något att göra, så hade jag ju rätt mycket fritid också, men man var tvungen att vara beredd på att det kan komma in jobb när som helst och då blir det ju genast lite stressigare. Ekonomiskt sett behövde jag ju inte lägga ner så mycket pengar, jag kanske har lagt ut 400 kr sammanlagt, eftersom att jag fick låna kameror och sådant från skolan. För eller nackdelar med att jobba själv? - Jag var ju beredd på att det skulle bli lite mer arbete än vad det faktiskt blev. Det jag tyckte var jobbigt var väl att hålla koll på budgeten själv. Men det var ändå friare än vad det hade varit att jobba med andra, eftersom att man inte behövde ta hänsyn till andras åsikter om hur allt skulle skötas, när andra hade tid att jobba och så vidare. Kan man ha nytta av UF företaget i framtiden? - Alla erfarenheter är viktiga. Jag fick dessutom en mycket bra insyn i hur det var att vara egenföretagare, vilket jag var lite inne på innan detta projekt. Man får vara beredd på att man i början går minus... Jag har även insett att jag inte vill ha ett eget företag, utan vara anställd hos någon annan. Hur kom du på idén? - Jag ville mest se hur det var att ha ett eget företag, jag var intresserad av att starta eget efter gymnasiet och jag har ett intresse för film/redigering, men som sagt så har jag insett att jag inte vill driva eget i framtiden. Vilka jobb har du haft? Vad var roligast? - Det var särskilt kul att jobba med modevisningen som jag filmade. Dessutom har jag fått ett jobb inför sommaren, att filma en prisutdelning för venture cup. Det är ett företag som hjälper folk med affärsidéer att komma igång.

21 Ung entreprenör Drömmar på schemat på Norrlands entreprenörsgymnasium A rbete med skarpa projekt som förverkligar drömmar. Det är en del av vardagen på Norrlands entreprenörsgymnasium där visionen är att skapa en skola där eleverna lär sig av eget ansvar. - Vi brukar säga att vi vill ha drömmar på schemat För fyra år sedan startades Norrlands entreprenörsgymnasium i Luleå. Ett gymnasium där företagande och entreprenörskap står i centrum. - Det finns gymnasium för hockey och fotboll, så varför inte skapa ett för entreprenörer? Det var så företagen tänkte när idén väcktes, säger Bjarne Sundström, lärare i entreprenörskap och beteendevetande på skolan sedan två år tillbaka. Självständigheten är det utmärkande Vad som skiljer entreprenörsgymnasiet från andra gymnasium är självständigheten. Eleverna får jobba med skarpa uppdrag direkt från näringslivet på egen hand. När det kommer upp ett projekt får eleverna först söka arbetet genom ett CV och ett personligt brev. Under arbetet försöker vi låta dem hitta lösningar på problem själva innan vi ger svar, allt för att komma så nära verkligheten som möjligt. Lösningen ligger hos eleverna, säger Bjarne. En stor del av undervisningen går åt till så kallas entreprenörstid. Under entreprenörstiden finns det inga schemalagda lektioner, utan tiden går istället åt till jobba fritt med olika projekt. Förberedningen inför arbetslivet är något som man trycker hårt på i undervisningen, vilket Bjarne tycker är väldigt bra. Vad ska man med ett MVG till om man inte kan presentera sig och säga, hej det här är jag? Intresset ökar Intresset för Norrlands entreprenörsgymnasium har ökat den senaste tiden. 45 förstahandssökande i år kan jämföras med 12 förstahandssökande ifjol. Skolan har inte heller haft några problem med avhopp, utan de elever som fått en plats på skolan har stannat kvar. I framtiden har Sveriges regering bestämt att det entreprenöriella lärandet även ska bli en del av den kommunala gymnasieutbildningen, men Bjarne är inte orolig för konkurrens. Vi ligger ett steg före. Det vi måste jobba på är att se till så att alla verkligen vet om att vi finns. Vad är bra med entreprenöriellt lärande? Det bästa är att man blir mycket modigare och får lättare att prata inför okänt folk. Malin Thörnäs, 17 år Jag håller helt och hållet med Malin. Det blir lättare att prata inför människor man aldrig träffat. Jessica Grahn, 17 år Jag tycker att det är kul eftersom det skiljer sig från grundskolan och det vanliga sättet att lära sig. Andreas Almkvist, 16 år

22 Tack till Samverkanspartners och sponsorer Bodø University College, Europeiska Unionen, Interreg Sweden - Norway, Kemi - Tornio University of Applied Sciences, Luleå Kommun, Tillväxtverket, Umeå Universitet, Svenska ESF-rådet, Foto Lena Nilsson, Text Fanny Larsson & Louise Larsson Drömmar på schemat på Norrlands Entreprenörsgymnasium Jannie Rönnbäck Små företag på landsbygden Sophie Ekersund Hallå där JessIdo - Linnea Rubin driver eget UF-företag Mathilda Eriksson & Amanda Nikkalavainio Tigerboys - fyra grabbar med klös Linn Frisören Emmys väg till framgång Felicia Sjögren Ung Företagsverksamhet - Entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan Anna Hultsted Bruno Design - vann titeln som bästa UF-företag i Norrbotten Formgivning Anton Malinen Lind anton@graphic-designer.com Therese Johansson vattenfisk_@hotmail.com

23