UTKAST A UTGÅNGSPUNKTER

Transkript

1 1 UTKAST A UTGÅNGSPUNKTER Överenskommelse med anledning av rehabiliteringsgarantin mellan företaget/myndigheten XX å ena sidan och Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting å den andra Rehabiliteringsgarantin Försäkringskassan i Stockholms län (FK) och Stockholms läns landsting (SLL) har beslutat införa en gemensam rehabiliteringsgaranti i länet fr.o.m. den 1 januari Omfattning Garantin skall omfatta medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering för de av länets invånare mellan 16 och 64 år som har anställning och där Stockholms läns allmänna försäkringskassa enligt 5 kap. 4-6 socialförsäkringslagen ska avgöra ärendet. Till att börja med gäller garantin personer med sjukdomar i rörelseorganen och då i ett första steg för målgruppen personer som har värk i rygg, axlar och nacke samt är sjukskrivna på hel- eller deltid. Inklusions- och exklusionskriterier framgår av bilaga 1. Den enskilde har efter att ha kvalificerat sig till garantin rätt att inom två veckor få en utredning och bedömning gjord. Handlingsplan skall upprättas och rehabiliteringsinsatser insättas snarast och senast fyra veckor efter det att rehabiliteringsbehov konstaterats. Mål för samverkan mellan FK och SLL Insatserna för utredning/bedömning och rehabilitering skall sättas in tidigt och vara samordnade med syfte att återföra den sjukskrivne individen till förvärvsarbete och/eller ett aktivt liv i övrigt, att minska/förhindra onödig sjukvårdskonsumtion och effektivisera omhändertagandet av människor i behov av rehabilitering samt förhindra onödiga sjukskrivningar och minskat antal sjukskrivningsdagar. Garantin skall genom detta medverka till att inom en treårsperiod bryta nuvarande trend med ökat antal sjukskrivningar och förtidspensioner. Rehabiliteringsarbetet skall effektiviseras så att den enskildes livskvalitet ökar samtidigt som positiva samhällsekonomiska effekter kan uppnås. Det är också en förutsättning att den enskilde aktivt medverkar i rehabiliteringen. 1 Gäller Stockholms stad samt ev. ytterligare koncerner/motsvarande

2 2 SAMARBETSOMRÅDEN OCH ÅTAGANDEN 1 Ansvar Landstinget ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och Försäkringskassan för samordningen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Parterna har ett gemensamt ansvar för att samverka så att rehabiliteringen sätts in tidigt och är samordnad. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. 2 Arbetsgivarens åtaganden Arbetsgivaren åtar sig att medverka i arbetet inom rehabiliteringsgarantin när någon av arbetsgivarens anställda blir garantipatient. Arbetsgivaren förbinder sig att delta i rehabiliteringsprocessen enligt den modell som är framtagen för rehabiliteringsgarantin och som framgår av bil.1. Detta innebär en snabb handläggning av de ärenden som ingår i garantin. Arbetsgivaren förbinder sig att ansvara för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen enligt gällande lagar och föreskrifter. Vad arbetsgivaren bör tänka på när någon av de anställda blir garantipatient framgår av den checklista som finns i bil Oenighet Om oenighet uppstår under handläggningen av ett garantiärende, t.ex. när handlingsplanen upprättas, skall denna fråga lyftas till ledningsnivån inom respektive organisation. Om enighet ej kan uppnås upphör överenskommelsen att gälla i detta ärende. 4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller under ett år fr.o.m och förlängs med ett år i sänder om det inte skriftligen har sagts upp senast 3 månader före giltighetstidens utgång. 5 Lokala överenskommelser Med denna överenskommelse som grund, kan även lokala, mer preciserade överenskommelser slutas. Stockholm den

3 3

4 4 Utdrag ur tjänsteutlåtande Bil. 1. Förslag till rehabiliteringsgaranti i Stockholms län gemensamt åtagande mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms länslandsting Vilka ska omfattas av garantin Målgruppen för garantin är inledningsvis den: - Som har besvär med värk i rygg, nacke och axlar som påbörjar en sjukskrivning efter har varit sjukskriven på hel- eller deltid i minst fyra veckor eller på hel- eller deltid har varit sjukskriven för sådana besvär i minst två veckor vid två tillfällen under de senaste 12 månaderna. Inklusionskriterier; utifrån socialförsäkringens grunder gäller att : - Garantin initieras av vårdgivande läkare eller av försäkringskassan - Garantin begärs hos försäkringskassan - Rätt till ersättning föreligger - Sjukanmälan/sjukskrivning skett efter Individen är i åldern år - Har anställning eller är aktiv egen företagare - Är folkbokförd i Stockholms län - Har förklarat sig villig att vara delaktig i garantin genom att aktivt deltaga i rehabiliteringsprocessen - Inklusionskriterier; för den medicinska bedömningen gäller att: - Individen tillhör behovsgruppen värk i rygg-nacke-axlar - Fortsatt sjukskrivning hel- eller deltid p g a arbetsoförmåga - Individen inte har nedan angivna medicinska besvär - Exklusionskriterier: - Känd malign sjukdom - Känd bakteriell eller reumatisk inflammation - Känd bensjukdom (osteoporos eller osteomalacie) - Whiplash (ingår ej i ett första införandesteg eftersom särskilda behandlingsvägar redan finns) - Fibromyalgi (ingår ej i ett första införandesteg eftersom särskilda behandlingsvägar redan finns) - Ryggbesvär som beror på graviditet - Individ som inte förväntas återgå i arbete på hel- eller deltid efter rehabiliteringsinsatsernas avslutande - Individ som omfattats av garantin för samma åkomma under de senaste tre åren. Storleken på målgruppen beräknas till maximalt personer per månad.

5 5 Vad behöver målgruppen- individen i fokus De som har besvär med värk i rygg, nacke och axlar är den största gruppen inom området besvär från rörelseorganen. Många har diffus värk och få får adekvat hjälp. Målgruppen är i stort behov av tvärfunktionella insatser eftersom värkproblem dels tenderar att vara långvariga i tiden och därtill leda till påföljande mångfacetterade problem. Garantins omhändertagande har därför följande fem grundbultar som grundas på erfarenhetsbaserade framgångsfaktorer vid lyckad rehabilitering: 1. Diagnos 2. Handlingsplan 3. Förändringsstöd genom framförallt undervisning 4. Undervisningen sker företrädesvis i grupp 5. Uppföljning Denna målgrupp inom rörelseorganens sjukdomar är i stort behov av såväl tidiga som samordnade insatser av vården och försäkringskassan gemensamt. Målgruppen har idag inte något specifikt och gemensamt insats- eller rehabiliteringsprogram och får därför oftast inte sådana insatser som leder tillbaka till arbete. Tidsaspekterna är kritiska, såväl från insjuknande till åter i arbete, som för rehabiliteringsåtgärderna som sådana. Kort väntan, snabba och effektiva insatser samt tidsknuten uppföljning ingår. Andra kritiska aspekter handlar om att målgruppen tidigt behöver rätt diagnos och rätt stöd för att åter komma i arbete på rätt sätt. Vad ska garanteras och inom vilken tid SLL och FK garanterar tillsammans att individen ges möten med gemensamma FK-SLLresurser för att klarlägga individens besvär och rehabiliteringsbehov. Garantin ges i en för parterna såväl gemensam som sammanhängande verksamhetsprocess som sätter individen i fokus för alla insatser. Garantin bygger på individens aktiva medverkan. Garantin ger individen rätt till: - Utredning och bedömning av behovet av rehabilitering senast inom 14 dagar efter kvalificering till garantin. Målsättningen ska dessutom vara att utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet sker i nära anslutning till läkarens ställningstagande till sjukskrivning som fortsätter efter den inledande fyraveckorssjukskrivningen, d v s inom loppet av några dagar. - Upprättande av handlingsplan samt rehabiliteringsinsatser insättes snarast och senast fyra veckor efter det att rehabiliteringsbehov konstaterats. - Uppföljning, bedömning av effekter på hälsa och arbetsförmåga vid avslutningen av garantin och vid två uppföljningstillfällen, efter sex och efter 12 månader. Vilka ska genomföra insatserna Garantins insatser kan ges av två instanser som är SLLs och FKs gemensamma resurs för genomförande av garantin; lokalt upprättade och lokalt anpassade rehabiliteringsteam (RT) och insatser vid de fyra ryggcentra (RC) som SLL planerar att inrätta. Garantin åberopas hos FK. RT är första instans och ger ett visst utbud av insatser som kopplas till teamets resurser.

6 6 RT/FK remitterar vid behov till RC som är ett multidisciplinärt sammansatt centrum som ger stöd för individer om RTs utbud inte kan antas vara adekvat för individens behov. RC tar då över rehabiliteringsansvaret för individen. Garantierbjudandet ges vid ca nio platser i länet av lokala rehabteam samt vid fyra platser av ryggcentrum. Lokala rehabteam: Rehabiliteringserbjudandet innebär i normalfallet att rehabteamets insats omfattar rehabiliteringsåtgärder som ges inom en fyraveckorsperiod. Insatserna ska påbörjas så snart som möjligt. Annan rehabilitering kan överenskommas och dokumenteras i handlingsplanen men ges då utanför garantin. Ett rehabteam består i sin enklaste utformning av en sjukgymnast samt en försäkringskassehandläggare som tillsammans med remitterande/behandlande läkare möter patienten gemensamt efter behov. Läkaren är antingen den vårdgivande läkaren eller om så behövs en för garantin anlitad konsultläkare. Teamet är mobilt och möts på vårdcentral, sjukhus, försäkringskassan eller annan lämplig plats. Teamets arbete drivs utifrån parternas respektive ansvar, vilket bland annat vid behov kan innebära enskilda möten med individen, utöver teamets gemensamma möten. Teamet svarar för: - funktionsbedömning - upprättande av handlingsplan - förändringsstöd/ motivationsstöd inför rehabiliterings och återgång i arbete - undervisning, företrädesvis i grupp - rehabiliteringsinsatser, oftast sjukgymnastik och träning - uppföljning Teamets arbete kan beskrivas enligt följande: - undervisning och diskussion om rygg-nacke-axlar - rörelseträning och ev. Sjukgymnastik Försäkringskassetjänstemannen svarar för: - information och diskussion om kundens rättigheter, skyldigheter och möjligheter enligt socialförsäkringslagstiftningen - kontaktar arbetsgivaren, driver och aktiverar samverkan, bland annat att rehabutredning inlämnas tidigt, helst inom 6 veckor - utredning av behov av arbetslivsinriktad rehabilitering Ryggcentra: beslutade dåvarande hälso- och sjukvårdsnämnden om upphandling av ryggmedicinska centrumbildningar (RC) och att i förhandlingar med försäkringskassan diskutera eventuella delfinansiering från kassan.

7 7 För närvarande pågår förberedelser för upprättande av fyra ryggcentra. De kommer att få en framträdande roll vid bedömning och behandling av personer med ryggbesvär. De ska kännetecknas av ett tvärprofessionellt arbetsätt. I enheterna ska finnas ett brett spektrum av yrkeskompetenser som läkare, sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater, beteendevetare som psykologer, kuratorer samt sjuksköterskor. I uppdraget ingår aktivt samarbete med försäkringskassan Hur ser rehabiliteringsprocessen ut - vad får individen Rehabiliteringsprocessen sker i fem steg. Rehabiliteringen utgör ett av de fem stegen och ges inom en fyraveckorsperiod eller enligt vad som överenskommits i handlingsplanen, oftast mindre omfattande insatser. Andra insatser kan förekomma, främst av andra aktörer, men sker då inte inom ramen för garantins, dvs. Inom ramen för vad SLL och FK gemensamt kan garantera genom RT eller RC. Individen får ett omhändertagande som baseras på ovan nämnda grundbultar och rätt till utredning, bedömning, planering, handlingsplan och genomförande av rehabilitering inom givna tidsramar, se ovan. Hur ser beslutsprocessen ut Garantiprocessen drivs genom att beslut fattas i fem steg. Under rehabiliteringen genomförs i princip bara redan fattade beslut. 1. Bedömning av om individen omfattas av garantin eller ej. Det sker separat av vardera vården och FK. Därvid svarar landstingets hälso- och sjukvård, oftast genom husläkaren, för den medicinska bedömningen enligt ovan redovisade inklusions- och exklusionskriterier. På motsvarande sätt svarar ansvarig försäkringskassehandläggare för bedömning utifrån socialförsäkringskriterierna enligt ovan. 2. Utredning: vid beslutspunkt 1 genomförs utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet och beslut fattas om vad som eventuellt behöver utredas vidare. I detta möte är läkaren drivande och försäkringskassehandläggaren och sjukgymnasten bidrar med information och stöd till individen. Här går individen och RT och vid behov arbetsgivaren gemensamt igenom nuläge, befintliga data inkluderande kriterieuppfyllandet. I vissa fall behövs inte fler beslutspunkter - RT-möten - för att handlingsplan för rehabilitering ska kunna upprättas. Om befintliga underlag räcker kan beslutspunkt 2 genomföras direkt här. 3. Handlingsplan: vid beslutspunkt 2 tas gemensamt beslut om handlingsplan. I detta möte är försäkringskassehandläggaren drivande och sjukgymnasten och läkaren bidrar. Övriga aktörer deltar som beslutsfattare vid behov. Här genomför individen, RT, arbetsgivaren och ev. övriga aktörer gemensamt bedömning och diskussion. Behövs rehabilitering, genom RT eller annan rehabilitering och i så fall vilken? Gemensamt beslut tas om handlingsplan och varje aktör svarar därefter för sitt åtagande inom ramen för sin organisations krav och skyldigheter.

8 8 4. Rehabilitering: rehabilitering inleds. Inom ramen för garantin ges normalt rehabiliteringsinsatser inom en fyraveckorsperiod med ny bedömning om grad av sjukskrivning. Annat kan ha överenskommits och beskrivs i så fall i handlingsplanen. 5. Avslutning: individen möter RT och garantin avslutas. Under avslutningen fattas inga nya beslut. I avslutningen ingår två uppföljningstillfällen, efter sex respektive tolv månader. Uppföljningen genomförs av RT. Under hela processen finns ett antal utgångar där beslut fattas löpande och av individen i samverkan med RT, t ex när återgång i arbete inte är aktuell eller ska ske. När medicinska såväl som arbetslivsinriktade insatser kan sättas in tidigt bör beslut om detta ske direkt utan väntan på handlingsplanens upprättande e t c. Hur ser resursbehovet ut personal och kostnader SLLs personal och kostnader: vid nio platser i länet inrättas minst ett RT med sjukgymnast (heltid) och vid behov läkare (deltid). Läkaren är således en kompletterande/ersättande förstärkningsresurs på konsultbasis till teamet. Kostnaderna för dessa uppskattas till ca 1.1 mkr per team inkluderande lönekostnader och lokal. Dessa kostnader är inte nya, betydande delar ligger inom ramen för ordinarie verksamhet. FKs personal och kostnader: till teamet knyts en handläggare, kostnad ca 0.45 mkr. Totalt beräknas ca 30 handläggare behövas för flexibel bemanning av teamen, beräknad kostnad 10 mkr. Utöver kostnaderna för teamen behövs stöd till det lokala samarbetet. För detta ändamål föreslås 3 mkr reserveras. Som exempel kan nämnas behov av utbildning, seminarier etc. För uppföljning samt verksamhetsutveckling av samarbetsmodellen behövs en processtödjare. För detta ändamål föreslås att 0.2 mkr reserveras. Uppföljning Ansvaret för uppföljning av garantin åligger försäkringskassan. Uppföljningen ska ske dels på individnivå, dels övergripande. Därvid ska klarläggas om den enskilda individen har fått insatser enligt krav på garantin. Vidare ska återgång i arbete följas upp. Redovisning sker månatligen till ledningarna inom FK i Stockholms län och hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. Utvärdering Utvärdering ska ske i enlighet med den projektplan som fastställdes av (dåvarande) hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting och försäkringskassans styrelse. Projektledningen arbetar med ett förslag till hur denna kommer att genomföras. Ansvarsfördelning - regleras i avtal Ansvarsfördelningen och samarbetet mellan parterna regleras centralt genom principavtal på länsnivå (under utarbetande).

9 9 I principavtalet regleras ansvarsfördelningen mellan FK och SLL beträffande RT och de insatser vid RC som ges inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Avtalet ska omfatta överenskommelser om uppföljning av garantin som verksamhetsprocess. SLL ansvarar för garantins medicinska delar samt för bedömning, beslut och genomförande av den medicinsk rehabiliteringen inklusive finansiering av detta. FK ansvarar på motsvarande sätt för socialförsäkringens delar samt för bedömning, beslut och genomförande av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inklusive finansiering av detta. Parterna bedriver tillsammans en gemensam och sammanhängande process i den ordinarie verksamheten. Insatserna vid RT och insatserna vid RC inom ramen för garantin är parternas gemensamma ansvar. I denna sammanhängande process tas de olika kompetenserna tillvara med fokus på individens egen medverkan. Framtagna beslut är ett gemensamt ansvar mellan SLL och FK och baseras på den gemensamt utförda totala bedömningen och de gemensamt tagna besluten. Parterna har ett gemensamt intresse av att arbetsgivaren tidigt kommer in i och vid behov deltar i och genomför rehabiliteringsutredning. Försäkringskassan ansvarar för och driver aktivt denna samverkan. Avslutning av garantin samt uppföljning åvilar både FK och SLL. Försäkringskassan ansvarar för registrering av varje begäran/individ i garantin.

10 10 Bil. 2 CHECKLISTA FÖR ARBETSGIVARE för arbetet inom Rehabgarantin För att Rehabgarantin ska fungera krävs snabba och effektiva insatser av berörda arbetsgivare. Följande strecksatser innehåller sådana åtaganden som arbetsgivaren bör vara förberedd på och snabbt kunna genomföra: - Att informera/utbilda alla chefer om Rehabiliteringsgarantin. - Att så snart en anställd kvalificerat sig för att ingå i rehabgarantin - Tillsammans med denne göra en väl genomarbetad rehabiliteringsutredning och skicka den till försäkringskassan senast inom 6 veckor från sjukskrivningens början eller när FK begär det. - Tillse att personer i ansvarig ställning deltar i rehabiliteringsmöten där individens rehabilitering beslutas och en handlingsplan görs upp. - Så långt det är möjligt, inom verksamhetens ram och enligt lagstiftning, anpassa den anställdes arbetsplats/arbetsuppgifter efter dennes förutsättningar. - Om det är klart att den anställde inte kan återgå till tidigare arbetsuppgifter även om de anpassas, pröva placering till andra arbetsuppgifter inom företaget. - Att samverka med andra arbetsgivare, med hjälp av arbetsgivarringar eller andra liknande metoder, för att försöka finna lämpliga arbetsuppgifter till den som genomgått rehabilitering och inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare. - På garantimöten vara med och besluta om hur ansvaret och kostnaderna för olika delar av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska fördelas. - I samband med uppföljning av verksamheten inom rehabiliteringsgarantin medverka i de nätverk arbetsgivaren blir kallad till för fortsatt diskussion och informatin. Arbetsgivaren har möjlighet att i samråd med den anställde anmäla till FK att en anställd bör komma i åtnjutande av rehabiliteringsgarantins möjligheter. Företagshälsovården kan här vara arbetsgivarens till hjälp.