HSU p 8 1 (9) LANDSTINGSSTYRELSEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET TJÄNSTEUTLÅTANDE Beställarkontor Vård LS

Transkript

1 HSU p 8 1 (9) LANDSTINGSSTYRELSEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET TJÄNSTEUTLÅTANDE Beställarkontor Vård LS Förslag till rehabiliteringsgarant i Stockholms län gemensamt åtagande mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting (1 bilaga) ÄRENDET Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting beslöt i oktober 2001 att införa en gemensam rehabiliteringsgaranti i länet. Garantin ska träda i kraft senast i januari 2004 (HSN ). Den ska införas successivt och omfatta medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering för alla länets invånare mellan 16 och 64 år som har anställning. I ett första steg ska garantin gälla rörelseorganen. I ett nästa steg ska garantin utvidgas även till området psykisk ohälsa. Garantin ska ge den enskilde rätt till utredning/bedömning av behovet av rehabilitering inom en viss utsatt tid. Om och när behovet är fastställt ska även rehabiliteringsinsats erbjudas inom en viss tid. Den enskildes problem är ofta komplexa. En enskild aktör Försäkringskassan eller sjukvården förmår många gånger inte att ensam med den enskilde lösa dennes problem. För ett lyckat resultat krävs samtidiga och samordnade insatser. En grundläggande tanke med garantin är att de samverkande parterna så tidigt som möjligt identifierar de individer som kan omfattas av garantin, identifierar orsakerna till dessa individers arbetsoförmåga (medicinska, arbetsmässiga hinder mm) samt utifrån detta vid behov snarast möjligt och i samverkan planerar för och genomför erforderliga rehabiliteringsåtgärder. Förberedelserna för garantin sker i projektform under ledning av en för Försäkringskassan och Beställarkontor vård gemensam styrgrupp. Styrgruppen beslöt att föreslå Hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga: 1. Principavtal

2 2(9) och Försäkringskassans styrelse att ställa sig bakom nedanstående förslag till beslut. Försäkringskassans styrelse har vid sitt möte ställt sig bakom inriktningen i förslag till modell för och avtal om garantin. Styrelsen kommer att föreläggas samma förslag som nu i hälso- och sjukvårdsutskottet och landstingsstyrelsen. FÖRSLAG TILL BESLUT Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att föreslå landstingsstyrelsen: - att införa rehabiliteringsgarantin för personer med sjukdomar i rörelseorganen och då i ett första steg för personer med värk i rygg, nacke och axlar. - att på ca nio platser i länet upprätta ett eller flera lokala rehabteam, SLLs och FKs gemensamma resurs och instans för rehabiliteringsgarantin, fördelade inom olika geografiska områden i länet - att parterna FK och SLL ställer erforderliga resurser till förfogande enligt vad som regleras i principavtalet mellan parterna, för de insatser som ska ges inom ramen för det gemensamma garantiåtagandet - att garantin ska följas upp i syfte att kontinuerligt förbättra och utveckla arbetsmodellen - att godkänna bifogade förslag till avtal mellan landstinget och försäkringskassan i Stockholms län under förutsättning att också försäkringskassans styrelse godkänner avtalet Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås vidare besluta: - att uppdra åt projektledningen att återkomma till hälso- och sjukvårdsutskottet i maj och till därpå följande möte i landstingsstyrelsen med ett förslag till utvidgning av rehabiliteringsgarantin inklusive behov av utbildningsinsatser. BESTÄLLARKONTORETS SYNPUNKTER Rehabiliteringsgarantin är ett gemensamt åtagande för parterna SLL och FK.

3 3(9) Vilka ska omfattas av garantin Målgruppen för garantin är inledningsvis den: - Som har besvär med värk i rygg, nacke och axlar som påbörjar en sjukskrivning efter har varit sjukskriven på hel- eller deltid i minst fyra veckor eller på hel- eller deltid har varit sjukskriven för sådana besvär i minst två veckor vid två tillfällen under de senaste 12 månaderna. Inklusionskriterier; utifrån socialförsäkringens grunder gäller att : - Garantin initieras av vårdgivande läkare eller av försäkringskassan - Garantin begärs hos försäkringskassan - Rätt till ersättning föreligger - Sjukanmälan/sjukskrivning skett efter Individen är i åldern år - Har anställning eller är aktiv egen företagare - Är folkbokförd i Stockholms län - Har förklarat sig villig att vara delaktig i garantin genom att aktivt deltaga i rehabiliteringsprocessen Inklusionskriterier; för den medicinska bedömningen gäller att: - Individen tillhör behovsgruppen värk i rygg-nacke-axlar - Fortsatt sjukskrivning hel- eller deltid p g a arbetsoförmåga - Individen inte har nedan angivna medicinska besvär Exklusionskriterier: - Känd malign sjukdom - Känd bakteriell eller reumatisk inflammation - Känd bensjukdom (osteoporos eller osteomalacie) - Whiplash (ingår ej i ett första införandesteg eftersom särskilda behandlingsvägar redan finns) - Fibromyalgi (ingår ej i ett första införandesteg eftersom särskilda behandlingsvägar redan finns) - Ryggbesvär som beror på graviditet - Individ som inte förväntas återgå i arbete på hel- eller deltid efter rehabiliteringsinsatsernas avslutande - Individ som omfattats av garantin för samma åkomma under de senaste tre åren. Storleken på målgruppen beräknas till maximalt personer per månad. Vad behöver målgruppen- individen i fokus De som har besvär med värk i rygg, nacke och axlar är den största gruppen inom området besvär från rörelseorganen. Många har diffus

4 4(9) gruppen inom området besvär från rörelseorganen. Många har diffus värk och få får adekvat hjälp. Målgruppen är i stort behov av tvärfunktionella insatser eftersom värkproblem dels tenderar att vara långvariga i tiden och därtill leda till påföljande mångfacetterade problem. Garantins omhändertagande har därför följande fem grundbultar som grundas på erfarenhetsbaserade framgångsfaktorer vid lyckad rehabilitering: 1. Diagnos 2. Handlingsplan 3. Förändringsstöd genom framförallt undervisning 4. Undervisningen sker företrädesvis i grupp 5. Uppföljning Denna målgrupp inom rörelseorganens sjukdomar är i stort behov av såväl tidiga som samordnade insatser av vården och försäkringskassan gemensamt. Målgruppen har idag inte något specifikt och gemensamt insats- eller rehabiliteringsprogram och får därför oftast inte sådana insatser som leder tillbaka till arbete. Tidsaspekterna är kritiska, såväl från insjuknande till åter i arbete, som för rehabiliteringsåtgärderna som sådana. Kort väntan, snabba och effektiva insatser samt tidsknuten uppföljning ingår. Andra kritiska aspekter handlar om att målgruppen tidigt behöver rätt diagnos och rätt stöd för att åter komma i arbete på rätt sätt. Vad ska garanteras och inom vilken tid SLL och FK garanterar tillsammans att individen ges möten med gemensamma FK-SLL-resurser för att klarlägga individens besvär och rehabiliteringsbehov. Garantin ges i en för parterna såväl gemensam som sammanhängande verksamhetsprocess som sätter individen i fokus för alla insatser. Garantin bygger på individens aktiva medverkan. Garantin ger individen rätt till: - Utredning och bedömning av behovet av rehabilitering senast inom 14 dagar efter kvalificering till garantin. Målsättningen ska dessutom vara att utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet sker i nära anslutning till läkarens ställningstagande till sjukskrivning som fortsätter efter den inledande fyraveckorssjukskrivningen, d v s inom loppet av några dagar. - Upprättande av handlingsplan samt rehabiliteringsinsatser insättes snarast och senast fyra veckor efter det att rehabiliteringsbehov konstaterats. - Uppföljning, bedömning av effekter på hälsa och arbetsförmåga vid avslutningen av garantin och vid två uppföljningstillfällen, efter sex och efter 12 månader.

5 5(9) sex och efter 12 månader. Vilka ska genomföra insatserna Garantins insatser kan ges av två instanser som är SLLs och FKs gemensamma resurs för genomförande av garantin; lokalt upprättade och lokalt anpassade rehabiliteringsteam (RT) och insatser vid de fyra ryggcentra (RC) som SLL planerar att inrätta. Garantin åberopas hos FK. RT är första instans och ger ett visst utbud av insatser som kopplas till teamets resurser. RT/FK remitterar vid behov till RC som är ett multidisciplinärt sammansatt centrum som ger stöd för individer om RTs utbud inte kan antas vara adekvat för individens behov. RC tar då över rehabiliteringsansvaret för individen. Garantierbjudandet ges vid ca nio platser i länet av lokala rehabteam samt vid fyra platser av ryggcentrum. Lokala rehabteam: Rehabiliteringserbjudandet innebär i normalfallet att rehabteamets insats omfattar rehabiliteringsåtgä rder som ges inom en fyraveckorsperiod. Insatserna ska påbörjas så snart som möjligt. Annan rehabilitering kan överenskommas och dokumenteras i handlingsplanen men ges då utanför garantin. Ett rehabteam består i sin enklaste utformning av en sjukgymnast samt en försäkringskassehandläggare som tillsammans med remitterande/behandlande läkare möter patienten gemensamt efter behov. Läkaren är antingen den vårdgivande läkaren eller om så behövs en för garantin anlitad konsultläkare. Teamet är mobilt och möts på vårdcentral, sjukhus, försäkringskassan eller annan lämplig plats. Teamets arbete drivs utifrån parternas respektive ansvar, vilket bland annat vid behov kan innebära enskilda möten med individen, utöver teamets gemensamma möten. Teamet svarar för: - funktionsbedömning - upprättande av handlingsplan - förändringsstöd/ motivationsstöd inför rehabiliterings och återgång i arbete - undervisning, företrädesvis i grupp - rehabiliteringsinsatser, oftast sjukgymnastik och träning - uppföljning

6 6(9) Teamets arbete kan beskrivas enligt följande: - undervisning och diskussion om rygg-nacke-axlar - rörelseträning och ev. Sjukgymnastik Försäkringskassetjänstemannen svarar för: - information och diskussion om kundens rättigheter, skyldigheter och möjligheter enligt socialförsäkringslagstiftningen - kontaktar arbetsgivaren, driver och aktiverar samverkan, bland annat att rehabutredning inlämnas tidigt, helst inom 6 veckor - utredning av behov av arbetslivsinriktad rehabilitering Ryggcentra: beslutade dåvarande hälso- och sjukvårdsnämnden om upphandling av ryggmedicinska centrumbildningar (RC) och att i förhandlingar med försäkringskassan diskutera eventuella delfinansiering från kassan. För närvarande pågår förberedelser för upprättande av fyra ryggcentra. De kommer att få en framträdande roll vid bedömning och behandling av personer med ryggbesvär. De ska kännetecknas av ett tvärprofessionellt arbetsätt. I enheterna ska finnas ett brett spektrum av yrkeskompetenser som läkare, sjukgymnaster, kiropraktorer, naprapater, beteendevetare som psykologer, kuratorer samt sjuksköterskor. I uppdraget ingår aktivt samarbete med försäkringskassan Hur ser rehabiliteringsprocessen ut - vad får individen Rehabiliteringsprocessen sker i fem steg. Rehabiliteringen utgör ett av de fem stegen och ges inom en fyraveckorsperiod eller enligt vad som överenskommits i handlingsplanen, oftast mindre omfattande insatser. Andra insatser kan förekomma, främst av andra aktörer, men sker då inte inom ramen för garantins, dvs. Inom ramen för vad SLL och FK gemensamt kan garantera genom RT eller RC. Individen får ett omhändertagande som baseras på ovan nämnda grundbultar och rätt till utredning, bedömning, planering, handlingsplan och genomförande av rehabilitering inom givna tidsramar, se ovan. Hur ser beslutsprocessen ut Garantiprocessen drivs genom att beslut fattas i fem steg. Under rehabiliteringen genomförs i princip bara redan fattade beslut. 1. Bedömning av om individen omfattas av garantin eller ej. Det sker separat av vardera vården och FK. Därvid svarar landstingets

7 7(9) separat av vardera vården och FK. Därvid svarar landstingets hälso- och sjukvård, oftast genom husläkaren, för den medicinska bedömningen enligt ovan redovisade inklusions- och exklusionskriterier. På motsvarande sätt svarar ansvarig försäkringskassehandläggare för bedömning utifrån socialförsäkringskriterierna enligt ovan. 2. Utredning: vid beslutspunkt 1 genomförs utredning och bedömning av rehabiliteringsbehovet och beslut fattas om vad som eventuellt behöver utredas vidare. I detta möte är läkaren drivande och försäkringskassehandläggaren och sjukgymnasten bidrar med information och stöd till individen. Här går individen och RT och vid behov arbetsgivaren gemensamt igenom nuläge, befintliga data inkluderande kriterieuppfyllandet. I vissa fall behövs inte fler beslutspunkter - RT-möten - för att handlingsplan för rehabilitering ska kunna upprättas. Om befintliga underlag räcker kan beslutspunkt 2 genomföras direkt här. 3. Handlingsplan: vid beslutspunkt 2 tas gemensamt beslut om handlingsplan. I detta möte är försäkringskassehandläggaren drivande och sjukgymnasten och läkaren bidrar. Övriga aktörer deltar som beslutsfattare vid behov. Här genomför individen, RT, arbetsgivaren och ev. övriga aktörer gemensamt bedömning och diskussion. Behövs rehabilitering, genom RT eller annan rehabilitering och i så fall vilken? Gemensamt beslut tas om handlingsplan och varje aktör svarar därefter för sitt åtagande inom ramen för sin organisations krav och skyldigheter. 4. Rehabilitering: rehabilitering inleds. Inom ramen för garantin ges normalt rehabiliteringsinsatser inom en fyraveckorsperiod med ny bedömning om grad av sjukskrivning. Annat kan ha överenskommits och beskrivs i så fall i handlingsplanen. 5. Avslutning: individen möter RT och garantin avslutas. Under avslutningen fattas inga nya beslut. I avslutningen ingår två uppföljningstillfällen, efter sex respektive tolv månader. Uppföljningen genomförs av RT. Under hela processen finns ett antal utgångar där beslut fattas löpande och av individen i samverkan med RT, t ex när återgång i arbete inte är aktuell eller ska ske. När medicinska såväl som arbetslivsinriktade insatser kan sättas in tidigt bör beslut om detta ske direkt utan väntan på handlingsplanens upprättande e t c. Hur ser resursbehovet ut personal och kostnader

8 8(9) SLLs personal och kostnader: vid nio platser i länet inrättas minst ett RT med sjukgymnast (heltid) och vid behov läkare (deltid). Läkaren är således en kompletterande/ersättande förstärkningsresurs på konsultbasis till teamet. Kostnaderna för dessa uppskattas till ca 1.1 mkr per team inkluderande lönekostnader och lokal. Dessa kostnader är inte nya, betydande delar ligger inom ramen för ordinarie verksamhet. FKs personal och kostnader: till teamet knyts en handläggare, kostnad ca 0.45 mkr. Totalt beräknas ca 30 handläggare behövas för flexibel bemanning av teamen, beräknad kostnad 10 mkr. Utöver kostnaderna för teamen behövs stöd till det lokala samarbetet. För detta ändamål föreslås 3 mkr reserveras. Som exempel kan nämnas behov av utbildning, seminarier etc. För uppföljning samt verksamhetsutveckling av samarbetsmodellen behövs en processtödjare. För detta ändamål föreslås att 0.2 mkr reserveras. Uppföljning Ansvaret för uppföljning av garantin åligger försäkringskassan. Uppföljningen ska ske dels på individnivå, dels övergripande. Därvid ska klarläggas om den enskilda individen har fått insatser enligt krav på garantin. Vidare ska återgång i arbete följas upp. Redovisning sker månatligen till ledningarna inom FK i Stockholms län och hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting. Utvärdering Utvärdering ska ske i enlighet med den projektplan som fastställdes av (dåvarande) hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting och försäkringskassans styrelse. Projektledningen arbetar med ett förslag till hur denna kommer att genomföras. Ansvarsfördelning - regleras i avtal Ansvarsfördelningen och samarbetet mellan parterna regleras centralt genom principavtal på länsnivå (under utarbetande). I principavtalet regleras ansvarsfördelningen mellan FK och SLL beträffande RT och de insatser vid RC som ges inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Avtalet ska omfatta överenskommelser om uppföljning av garantin som verksamhetsprocess.

9 9(9) SLL ansvarar för garantins medicinska delar samt för bedömning, beslut och genomförande av den medicinsk rehabiliteringen inklusive finansiering av detta. FK ansvarar på motsvarande sätt för socialförsäkringens delar samt för bedömning, beslut och genomförande av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inklusive finansiering av detta. Parterna bedriver tillsammans en gemensam och sammanhängande process i den ordinarie verksamheten. Insatserna vid RT och insatserna vid RC inom ramen för garantin är parternas gemensamma ansvar. I denna sammanhängande process tas de olika kompetenserna tillvara med fokus på individens egen medverkan. Framtagna beslut är ett gemensamt ansvar mellan SLL och FK och baseras på den gemensamt utförda totala bedömningen och de gemensamt tagna besluten. Parterna har ett gemensamt intresse av att arbetsgivaren tidigt kommer in i och vid behov deltar i och genomför rehabiliteringsutredning. Försäkringskassan ansvarar för och driver aktivt denna samverkan. Avslutning av garantin samt uppföljning åvilar både FK och SLL. Försäkringskassan ansvarar för registrering av varje begäran/individ i garantin. Lars-Bertil Arvidsson