Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Förbundsfullmäktige Ff 7 Dn r A0668/15 Expedieras till: Göteborgs Stad Mölndals Stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partilie kommun Lerums kommun Årsredovisning 2015 för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Beslutsunderlag Förbundsstyrelsens beslut 11 februari Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat l februari Sammanfattning Förbundets uppdrag Medlemskommunernas uppdrag till förbundet beskrivs i förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Uppdraget omfattar operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand. Ekonomiskt resultat Förbundet uppvisar ett ekonomiskt resultat på 2,0 mkr. Återbetalning av medlemsavgift för pensionskostnader Pensionskostnaderna är, efter avstämning på KPA:s prognos, lägre än de budgeterade medlemsavgifterna för pensioner. Förbundet återbetalar 12,2 mkr till medlemskommunerna. Verksamhetsuppföljning Fokus för det förebyggande arbetet har varit, som handlingsprogrammet föreskriver, på anlagda bränder i skolan och på ökat bostadsbrandskydd. Beslut Enligt förbundsstyrelsens förslag: Årsredovisning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 2014 godkänns. Justerare Utdragsbestyrkande

12 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG D TJANSTEUTLATANDE l Förbundsledningen Utfärdat datum: Lena Simenius-Peters, årsredovisning, Presidiet: Eva-Marie Wiik Hulten, verksamhetsuppf., Styrelsen: Dnr: A0668/15 Årsredovisning 2015 för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg FÖRSLAG TILL BESLUT Årsredovisningen för 2015 godkänns. Årsredovisningen överlämnas till förbundsfullmäktige för beslut. SAMMANFATINING Förbundets uppdrag Medlemskommunernas uppdrag till förbundet beskrivs i förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Uppdraget omfattar operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand. Ekonomiskt resultat Förbundet uppvisar ett ekonomiskt resultat på 2,0 mkr. Återbetalning av medlemsavgift för pensionskostnader Pensionskostnaderna är, efter avstämning mot KP A:s prognos, lägre än de budgeterade medlemsavgifterna för pensioner. Förbundet återbetalar 12,2 mkr till medlemskommunerna. Verksamhetsuppföljning Fokus för det förebyggande arbetet har varit, som handlingsprogrammet föreskriver, på anlagda bränder i skolan och på ökat bostadsbrandskydd. ~~ Direktör Lars Klevensp~ ~,..,, ' U ~- Lena Simenius-Peters Ekonomichef Bilagor l. Årsredovisning med förvaltningsberättelse och ekonomisk redovisning 2. Verksamhetsuppföljning 3. statistiksammanställning av räddningsuppdrag POSTADRESS: Box GOTEBORG BESÖKADRESS: TELEFON, VX: E-POST: ORG. NR Åvägen raddningstjansten@rsgbg.se Telefax: Hemsida: POSTGIRO NR: BANKGIRO NR:

13 Årsredovisning Lena Simenius-Peters Förbundsledningen Annika Pettersson Personalenheten Marie Karlsson Ekonomienheten A0668/15 Bilaga 1

14 Årsredovisning 2015 INNEHÅLL 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Räddningstjänstförbundets uppdrag Händelser under året Förebyggande skydd och räddningstjänst Samverkan med medlemskommunerna Samverkan med andra räddningstjänster och kommuner Larm- och ledningsfunktion Hot, våld och terror Boenden för asylsökande flyktingar Utbildning av instruktörer i suicidprevention Ny organisation från 1 januari Utbildningsanläggningen Färjenäs Ny övningsanläggning IVPA, i väntan på ambulans Sotningstjänster och brandskyddskontroll VMA, viktigt meddelande till allmänheten Nytt ekonomisystem Säve flygplatsbrandkår Avtalskonflikt omfattande RiB-personal Ny beräkningsmodell för medlemsavgiften Sammanfattande ekonomisk analys God ekonomisk hushållning Finansiellt mål Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Verksamhetsplan och verksamhetsmål Investeringar Personal, bilaga Personalvolym och personalstruktur Åldersstruktur Semesterskuld och övertidsskuld Löneöversyn Konflikt med Brandmännens Riksförbund, BRF Samverkansavtal Årets rekryteringar och personalomsättning Nytt ledningssystem för arbetsmiljö

15 Årsredovisning Avvikelser, tillbud och arbetsskador Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Rehabilitering Företagshälsovård Förebyggande arbetsmiljöarbete Likabehandling och mångfaldsarbete Den närmaste framtiden Operativ verksamhet Myndighetsutövning Ekonomiskt läge inför budget Ekonomiska utmaningar på längre sikt EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning, bilaga Balansräkning, bilaga Övrig ekonomisk redovisning, bilaga Nettokostnad för räddningstjänst per invånare INTERN STYRNING OCH KONTROLL MILJÖREDOVISNING Förbundets miljöstrategi Förstärkning av kajkanterna Användning av släckskum Renare arbetsplats, RAP-projektet BILAGOR 1-6 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4 a-f: Bilaga 5: Bilaga 6: Personalstatistik Resultaträkning Balansräkning Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Kassaflödesanalys Nyckeltal 3

16 Årsredovisning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.1 Räddningstjänstförbundets uppdrag Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg är ett kommunalförbund bestående av sex medlemskommuner: Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum, sammanlagt drygt invånare. För dessa kommuner svarar förbundet för operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand utifrån lagen om skydd mot olyckor, LSO. Förbundet har en myndighetsutövande roll som tillsynsenhet inom ramen för LSO och utövar både tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Från 2016 kommer även brandskyddskontrollerna, som också utgör myndighetsutövning enligt LSO och som tidigare utförts av sotningsföretagen, att ske i förbundets egen regi. Medlemskommunernas uppdrag till förbundet redovisas i förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet revideras varje mandatperiod och förbundsfullmäktige har nyligen fastställt det nya handlingsprogrammet för Förbundet har också upprättat verksamhetsplan och internkontrollplan för Förbundet utgör en egen juridisk person och följer kommunallagens regler för kommuner och kommunalförbund. Av förbundsordningen framgår att förbundet styrs av fullmäktige och styrelse. Förbundsstyrelsen leder och samordnar förbundets angelägenheter och har uppsikt över verksamheten som bedrivs. Verksamheten granskas av både förtroendevalda och externa revisorer. Budget och verksamhetsplan fastställs av fullmäktige och internkontrollplanen av styrelsen. Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO Handlingsprogrammet redovisar förbundets ambitionsnivå avseende skydd mot olyckor för medborgarna och utgör underlag för statens tillsyn av verksamheten via Länsstyrelsen. Grunden för Räddningstjänstförbundets lokala mål är de nationella målen enligt LSO samt MSB:s nationella strategier för att stärka brandskyddet för den enskilde. I det ännu gällande handlingsprogrammet för uttrycks förbundets lokala mål som att antalet döda och svårt skadade vid bränder ska minska. Det ska uppnås genom att: tiden från larm till påbörjad insats ska minska, effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka, allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka samt antalet skolbränder ska minska. 4

17 Årsredovisning Händelser under året Verksamheten fokuseras och prioriteras i enlighet med handlingsprogram och förbundsordning. Genom utökad samverkan med närliggande räddningstjänster och tätare kontakter med medlemskommunerna stärks förbundet och kan ta på sig en tydligare roll inom förbundets ansvarsområden även ur ett större geografiskt perspektiv. Förbundets storlek medför en kapacitet som gör det möjligt att hantera olika slags händelser och belastningar. Under sommarens semesterperiod hanterades under fyra intensiva dygn omfattande brand i industrilokal vid Backaplan, flertal bränder/tillbud under någon timme i Frillesås, brand i äldre trähusbebyggelse i Haga och medverkan vid länspumpning efter fartygskollision i hamninloppet till Göteborg, parallellt med övriga 110 räddningsuppdrag Förebyggande skydd och räddningstjänst Enligt handlingsprogrammet ska åtgärder för att minska antalet anlagda bränder i skolan och öka bostadsbrandskyddet prioriteras i det förebyggande arbetet. Sedan 2007 har antalet bränder i och omkring utbildningslokaler som förbundet larmas till halverats och ligger sedan ett antal år på mellan 60 och 70 bränder per år. Minskningen kan sannolikt förklaras av såväl förändrade larmrutiner som effekten av ett kontinuerligt förebyggande arbete från olika samhällsaktörer, där även räddningstjänsten deltar. De utryckande styrkorna har under året mött drygt skolelever. Sedan några år sker en viss årlig ökning av antalet bostadsbränder i förbundet, vilka uppgick till cirka 450 bränder Under många år har antalet omkomna i bränder minskat nationellt, men under 2015 har den positiva utvecklingen vänt. Antalet omkomna inom förbundet, fyra personer 2015, är i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. Förbundet arbetar med att ta fram en ny strategi för Brand i bostad, i samklang med resultaten från pågående nationella forskningsprojekt. Det genomfördes 905 tillsyner enligt LBE och LSO av planerade 1 300, varav 83 % resulterade i anmärkningar. Det lägre antalet genomförda tillsyner jämfört med föregående år förklaras av det påbörjade arbetet med att ytterligare rättssäkra myndighetsutövningen samt ökad information och rådgivning till flyktingboenden. Antalet genomförda räddningsuppdrag var 8 924, vilket är omkring 400 fler än medelvärdet för de senaste fem åren (8 550 uppdrag), lite drygt samma nivå som Det är oftast väderrelaterade händelser som påverkar volymen uppdrag, men i år syns en ökning inom flera olika händelsetyper, bland annat trafikolyckor, IVPA-uppdrag och suicidförsök. Statistiska analyser och olycksutredningar ligger till grund för utveckling och prioritering av förbundets förebyggande och skadeavhjälpande arbetsuppgifter. 5

18 Årsredovisning 2015 Exempel på omfattande händelser under 2015 är branden i flerbostadsfastigheten på Decembergatan och bostadsbränder i större och äldre träfastigheter i Särö och Mölnlycke samt två omfattande stormoväder. Det har ägt rum minst två större bränder kopplade till blivande boenden för flyktingar. Läs mer i Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2015, tjänsteutlåtandets bilaga Samverkan med medlemskommunerna Förbundet och medlemskommunerna har fördjupat samarbetet beträffande utveckling av krisberedskap och krisledning samt kommunikation i ett krisläge. Förbundet deltar i aktiviteter runt ungdomsbrottslighet. Räddningstjänsten kan förutom uppdragen enligt förbundsordning och handlingsprogram tillhandahålla utbildning inom det egna kompetensområdet och när det gäller förbundets automatlarm utgörs en stor andel av uppkopplingar till kommunala fastigheter. Medlemskommunerna ska uppfatta att förbundet är kommunens egen räddningstjänst, trots att verksamheten drivs som ett kommunalförbund Samverkan med andra räddningstjänster och kommuner Räddningstjänsten Storgöteborg, som en av landets största räddningstjänster, avser att delta i och i vissa frågor driva utvecklingen av räddningstjänstverksamheten lokalt och nationellt. Samverkan har etablerats med räddningstjänsterna, både förbund och förvaltningar, inom Västra Götalandsregionen. Ett drygt tjugotal räddningstjänster, inklusive Kungsbacka som tillhör Region Halland, ingår i samarbetet. En avsiktsförklaring med förslag till framtida samarbetsområden har antagits. Ytterligare ett samverkansprojekt, Fyrklövern, har etablerats med räddningstjänstförbunden i Södra Älvsborg, Norra Älvsborg och Östra Skaraborg. Gemensamma frågor av intresse är till exempel tillgång till utbildningsplatser för räddningstjänstutbildningar, mindre räddningstjänsters tillgång till förbundets larm- och ledningsfunktion samt avtal med sjukvårdshuvudmännen om IVPA- ersättning. Det är också angeläget att tillsammans med aktörer som SKL och MSB möjliggöra förändringar som främjar räddningstjänstens utveckling Larm- och ledningsfunktion Som en följd av det fördjupade samarbetet mellan räddningstjänsterna i förbundets närhet utreds nu om larmcentralen och ledningskapaciteten skulle kunna utvidgas att inkludera kommuner utanför förbundet. Räddningstjänsten Storgöteborg skulle på så sätt kunna leda räddningsinsatser vid omfattande eller flera pågående händelser då det krävs ledningsinsatser på en högre nivå. Flera räddningstjänster är intresserade av att ansluta sig till förbundets larm- 6

19 Årsredovisning 2015 och ledningscentral och det kan bli aktuellt att ansluta den första externa räddningstjänsten I landet är det förutom Räddningstjänsten Storgöteborg enbart Storstockholms Brandförsvar, SSBF, som har en egen ledningscentral. SSBF har redan anslutit flertalet externa kommuner till sin ledningscentral. Bland andra ingår räddningstjänsterna i Attunda, Uppsala samt Gotland till ett sammanlagt antal av 2,1 miljoner invånare. Övriga räddningstjänster utnyttjar SOS Alarm AB för utalarmering av resurser. Förbundet har en dialog med SOS Alarm AB om innehåll och prisbild i ett nytt samarbetsavtal. Gällande avtal liksom hyresavtalet är uppsagda och nya avtal ska börja gälla från Hot, våld och terror Räddningstjänstens personal kan riskera att hamna i farliga situationer vid utryckning eller i samband med annan myndighetsutövning, till exempel tillsyner. Förbundsdirektören har fattat ett särskilt inriktningsbeslut och etablerat en intern beredningsgrupp för att hantera frågor inom området terror/pågående dödligt våld. Det förbereds ett uppdrag med syfte att planera förebyggande, förberedande och taktiska åtgärder mer långsiktigt. Åtgärderna omfattar inte bara det operativa skedet. Räddningstjänsten Storgöteborg har också tillsammans med SSBF författat en gemensam skrivelse till polismyndigheten och MSB för att påtala behovet av gemensam taktik och metod vid insats mot till exempel pågående dödligt våld Boenden för asylsökande flyktingar Under hösten har det öppnats ett stort antal boenden för asylsökande flyktingar inom förbundet. Räddningstjänsten bidrar med rådgivning och stöd till kommunerna så att ett skäligt brandskydd upprätthålls. Hittills har personal från brandstationerna gjort 160 platsbesök. Förbundsdirektören har fattat ett särskilt inriktningsbeslut om att en beredningsgrupp ska ta fram riktlinjer för att vägleda förbundets handläggare i hanteringen av ärendena. På sikt är det många nyanlända personer som kommer att behöva information om hur man förbygger bränder i hemmet Utbildning av instruktörer i suicidprevention Fyra instruktörer har utbildats för att under kunna genomföra utbildning av all operativ personal i akut omhändertagande av självmordsbenägen person, enligt ett speciellt koncept Ny organisation från 1 januari 2015 I samband med årsskiftet genomfördes en organisationsförändring där de tre tidigare geografiska teamen slogs samman till en stor avdelning som inrymmer heltidsstationer och räddningstjänst i beredskap, RiB, omfattande deltidsstationer och värn. 7

20 Årsredovisning 2015 En avdelning för myndighetsärenden enligt LSO och LBE samt för samhällsplanering har skapats. Under denna avdelning ligger även enheten för brandskyddskontroll och sotningstjänster. Operativ ledning med insatschefer på olika nivåer samt larmcentral bildar en egen avdelning. Enheterna för utbildning, personal, ekonomi och upphandling ingår nu i avdelningen för chefs- och verksamhetsstöd. I nära anknytning till förbundsdirektören har ett antal strategiska verksamheter placerats, bland annat operativ chef, kommunikation och förbundsstab. Tekniska avdelningen är i stort sett oförändrad Utbildningsanläggningen Färjenäs Miljöutredning Fastigheten Färjestaden 20:5 är belägen på oljeförorenad mark vilket var känt vid förvärvandet från Nynäs AB På förbundets mark bedrivs enligt avtal oljehantering. Verksamheten som tidigare bedrevs av Nynäs AB övergick till Stena Oil AB den 1 oktober Berörda parter: Nynäs AB, Stena Oil AB och Räddningstjänsten Storgöteborg, genomförde under hösten 2011 en miljöutredning för att fastställa ansvaret för de föroreningar som fanns på området. Det visade sig finnas föroreningar både från tiden före 2003 och från perioden 2003 till I avtalet som upprättades när förbundet förvärvade fastigheten finns en friskrivningsklausul som fråntar tidigare ägare ansvar för kontaminering som uppkommit före förvärvandet. Förbundets hyresgäst Stena Oil AB har av Länsstyrelsen ålagts att ta fram en handlingsplan för eventuella åtgärder för att beviljas tillstånd att fortsätta bedriva oljehantering på Färjenäsområdet. Förbundet har tillsammans med Stena Oil AB och Nynäs AB gemensamt tagit fram den handlingsplan som Länsstyrelsen krävt av Stena Oil AB. Flera förslag med varierande grad av saneringsåtgärder, till en kostnad av mellan tre och 35 mkr, har presenterats av det anlitade konsultföretaget. Länsstyrelsen har meddelat att man kommer att genomföra en ansvarsutredning för att fastställa till vilken av organisationerna Nynäs AB, Stena Oil AB och Räddningstjänsten Storgöteborg ett eventuellt föreläggande ska adresseras. Försäljning Förbundet har kommit fram till att området inte längre lämpar sig för den utbildnings- och övningsverksamhet som räddningstjänsten har behov av. Fastigheten kommer att avyttras och tre oberoende värderingar har genomförts. Det finns flera intressenter som är villiga att ta över markområdet. Göteborgs Stads Fastighetskontor koordinerar försäljning och anskaffning av nytt markområde för övningsverksamhet. Avsättningar för miljöåtgärder Förbundet har vid två tillfällen, 2003 och 2012, gjort avsättningar för miljöåtgärder på sammanlagt 17 mkr, varav det vid årets bokslut återstår 15,4 mkr. I samband med bokslutet 2012 gjordes en avsättning på 10 mkr för att bekosta omhändertagande av frifasolja på grundvattenytan med hjälp av skimmingutrustning. Den åtgärden påbörjades inte då slutsatsen av det så kallade Energi- 8

21 Årsredovisning 2015 hamnsprojektet blev att sanering inte behövde genomföras. Det var tillräckligt att förhindra föroreningar från att spridas till grannfastigheter eller från att läcka ut i älven. Under 2014 beslutade förbundsstyrelsen istället att utnyttja 7 mkr till förstärkning av underminerade kajkanter för att säkerställa bärigheten av marken. Entreprenaden är upphandlad och arbetet utförs under Ny övningsanläggning Förbundet avser att bygga en ny övningsanläggning och möjligheten att genomföra kvalitetssäkrade övningar i någon form av gemensamt utnyttjad anläggning tillsammans med andra intressenter utreds. Diskussioner med medlemskommuner om lämpliga markområden pågår. Frågan om framtida finansiering är ännu oklar och det tar troligen minst fem år innan en ny anläggning står klar IVPA, i väntan på ambulans Samtal pågår med de tre sjukvårdshuvudmännen Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs Sjukhus samt Region Halland om det uppdrag räddningstjänsten kommer att få. Sjukvården vill främst kunna tillkalla räddningstjänsten vid larm om hjärtstopp, vilket förmodligen medför fler larm för heltidsstationerna. Förbundet önskar tillsammans med andra räddningstjänster få till stånd likalydande avtal med sjukvårdshuvudmännen för IVPA-insatser. Utbildningsnivån för utryckningspersonal och eventuellt också andra personalgrupper när det gäller det så kallade prehospitala omhändertagandet utreds internt. Sedan 1 oktober ska inte längre förbundets värnpersonal i södra skärgården tillkallas via räddningstjänsten i samband med IVPA. Värnpersonalen kommer att fortsätta utföra IVPA men inte i förbundets regi utan värnpersonalen kommer att ha en enskild avtalsrelation med sjukvården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, har upphandlat en extern utförare som sköter ambulans- och båttransporter. För att underlätta övergången till nya rutiner finns avtal mellan SU och räddningstjänsten om samarbete till sista januari Sotningstjänster och brandskyddskontroll Uppbyggnaden av förbundets nya enhet för myndighetsutövning, omfattande utförande av brandskyddskontroller i egen regi och tillsyn över den upphandlade sotningsverksamheten är i princip klar. Brandskyddskontrollanter och administrativ personal har anställts. Efter ytterligare ett par planerade rekryteringar under våren 2016 kommer sammanlagt cirka 15 personer att vara verksamma inom enheten. Den successiva rekryteringen och skapande av rutiner, anskaffning av IT-system samt inköp av utrustning har medfört kostnader redan i år. Merparten av kostnaderna för den nya enheten kommer att finansieras via taxor 2016, förutom delar som inte får debiteras enligt LSO eller den skärpta tillsynen över sotningsverksamheten. Respektive medlemskommun har fattat beslut om för förbundet enhetliga taxor avseende sotning och brandskyddskontroll för

22 Årsredovisning 2015 Det har medfört svårigheter att, från vissa sotningsföretag, få tillgång till de så kallade kontrollböckerna som innehåller uppgifter om bland annat tillsynsobjekt, adresser och sotningsfrister. Som tillsynsmyndighet har förbundet rätt till materialet som både behövs för att utföra brandskyddskontrollerna och som dessutom ska arkiveras av förbundet i egenskap av arkivmyndighet VMA, viktigt meddelande till allmänheten Medlemskommunerna debiteras från och med 2015 inte längre för underhåll av VMA. Det innebär att nästan 2 mkr i intäkter uteblivit i år samt att budgeten reduceras i samma storleksordning från 2016 och framåt. Förbundet fakturerar dock respektive kommun motsvarande det statliga bidrag kommunerna erhåller från MSB för underhållet Nytt ekonomisystem Ekonomisystemet Agresso Unit4 har implementerats under året. Det innebär att redovisning, fakturahantering, budgetering och uppföljning sker i förbundets egna system i samarbete med externa systemleverantörer. Nya moduler för förråd/lager, service samt tid- och projektredovisning som främst utnyttjas av förbundets tekniska verkstäder, förrådet samt för fastighetsdrift och fastighetsförvaltning har också införts Säve flygplatsbrandkår Avtalet mellan förbundet och Göteborg City Airport sades upp från 1 januari 2015, men förbundet svarade för bemanningen även under första kvartalet. När verksamheten upphörde uppstod inte någon övertalighetssituation tack vare omplaceringar och pensionsavgångar Avtalskonflikt omfattande RiB-personal När gällande kollektivavtal för RiB-personal löpte ut i våras utbröt konflikt. Konfliktåtgärderna som berörde personal organiserade via BRF, Brandmännens riksförbund, omfattade inte det direkta utryckningsarbetet och påverkade inte förbundets förmåga att utföra räddningsinsatser Ny beräkningsmodell för medlemsavgiften Medlemskommunerna har efterfrågat förslag till en ny beräknings- och fördelningsmodell för medlemsavgiften. Den under hösten 2014 föreslagna modellen som bygger på att fler parametrar än enbart invånarantalet vägs samman, antogs inte. Följden av en modell där medlemsavgiften är lika för alla invånare i förbundet innebär också, liksom de avslagna modellförslagen, att det uppstår skillnad mellan nuvarande nivå för den totala medlemsavgiften för den enskilda kommunen jämfört med framtida nivå. En arbetsgrupp bestående av en politisk representant och en tjänsteman från respektive kommun samt tjänstemän från förbundet påbörjar arbetet under januari

23 Årsredovisning Sammanfattande ekonomisk analys Förbundet uppvisar ett bokfört resultat på 2,0 mkr års resultat uppgick till plus 3,9 mkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande positiv post på 5,4 mkr i form av återbetalning av premien för 2004 års avtalsförsäkring från AFA. Det innebär att resultatet för verksamhetens drift motsvarar minus 3,4 mkr. Det förväntades också bli ett negativt resultat för verksamheten på grund av minskade intäkter för underhåll av VMA och uppbyggnad av enheten för brandskyddskontroll. Uppräkningen av medlemsavgifterna till 2015 års nivå är 2,04 % och utfallet för lönerevisionen 2,4 %. Återbetalning av medlemsavgift för pensionskostnader Pensionskostnaderna är, efter avstämning mot KPA:s prognos, lägre än de budgeterade medlemsavgifterna för pensioner. Förbundet återbetalar 12,2 mkr till medlemskommunerna God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att förbundet uppnår minst nollresultat och samtidigt visar att verksamhetsmålen enligt handlingsprogrammet för skydd mot olyckor uppfylls. God ekonomisk hushållning innebär också att förbundets ekonomiska utrymme är överordnat verksamhetens ambitionsnivå Finansiellt mål Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet förväntats inte generera överskott utan målet är nollresultat varje enskilt år. Det finansiella målet för 2015 uppfylls genom ett positivt resultat på 2,0 mkr Resultatutjämningsreserv Det fattades vid medlemssamrådet 10 oktober 2014 ett enigt beslut om att förbundet inte ska bygga upp en resultatutjämningsreserv, då medlemskommunerna ytterst beslutar om och ansvarar för förbundets ekonomiska ram Balanskravsresultat Uppgifter om årets balanskravsresultat ska redovisas i förvaltningsberättelsen och är ett resultat som rensats för vissa poster som inte härrör från den egentliga verksamheten. Det avser exempelvis vinst eller förlust från värdepappershantering och fastighetsförsäljning. Förbundet har inte några sådana ekonomiska händelser att ta upp. Det finns inte heller någon resultatutjämningsreserv att ta hänsyn till i sammanhanget. Årets balanskravsresultat är därmed detsamma som det redovisade resultatet. Återbetalningen från AFA avseende avtalsförsäkringar är redovisad som en jämförelsestörande post i resultaträkningen och den påverkar inte balanskravsresultatet. 11

24 Årsredovisning Verksamhetsplan och verksamhetsmål Förbundets första heltäckande verksamhetsplan antogs Den omfattar hela organisationen och utgör grund för planering och uppföljning. Verksamhetsplanen för 2015 är uppdelad i: verksamhet riktad till medborgare och organisationer, verksamhet till stöd för uppdraget, strategisk utveckling och projekt, medarbetare, ekonomiska förutsättningar samt extern utveckling. Läs mer i Verksamhetsuppföljning 2015, tjänsteutlåtandets bilaga Investeringar Under 2015 gjordes investeringar för 26,3 mkr mot 32,9 mkr Huvudparten av investeringarna utgörs av fordon. Årets fordonsinvesteringar, ca 12 mkr, består av: räddningsenhet, lastväxlare, ledningsfordon, pickup, två vattenenheter, servicebil samt släp. Övriga investeringar utgörs bland annat av videovägg till Larmcentralen, larmställ, andningsskydd, möbler, alkotest, IT-utrustning, affärssystemen Agresso/Hypergene, träningsutrustning, hydraulutrustning, slang samt larmutrustning. 12

25 Årsredovisning Personal, bilaga Personalvolym och personalstruktur Antalet anställda i förbundet var den 31 december 2015 totalt 854, inklusive tidsbegränsat anställda (24 medarbetare) och beredskapsanställda (164 medarbetare). I förbundet finns det 91 tillsvidareanställda kvinnor vilket motsvarar 11 %, en liten minskning i jämförelse med föregående års 13 %. Könsfördelning enligt AID-kodning, tillsvidareanställda Kvinnor % Män % Administratörsarbete Handläggararbete Ledningsarbete Instruktör/handledare 7 93 Hantverksarbete 8 92 Brandingenjör Brandinspektör 4 96 Brandmästare * 5 95 Brandman 3 97 Lokalvård/städ Tekniker och ingenjör 4 96 Totalt * I denna AID-grupp ingår styrkeledare, LC-ledare, insatsledare, stabschef och stationsledare. Antalet anställda har under 2015 minskat från 859 till 854, vilket delvis beror på att Säve lades ner. Gruppen RiB-anställda har dock ökat, från 157 till 164 personer. Andelen timanställd personal är i likhet med tidigare år fortfarande låg, 0,9 %, och förekommer endast för enstaka befattningar som brandinspektör och lokalvårdare. Utöver dessa finns även personer uttagna med tjänsteplikt som är knutna till något av förbundets sju räddningsvärn. Dessa totalt 104 personer finns till förfogande. Det har tillkommit två personer jämfört med Åldersstruktur Förbundets medelålder för tillsvidareanställda är för närvarande 44,7 år. Medelåldern för brandmän, heltid, är 40,7 år och har sjunkit något från föregående år Semesterskuld och övertidsskuld För första gången på flera år har semesterskulden till medarbetarna minskat och är nu dagar var motsvarande antal semesterdagar Skulden för inarbetad och ej uttagen övertid har minskat och ligger på en nivå om timmar, vilket motsvarar 2,4 mkr. Föregående år var motsvarande antal timmar

26 Årsredovisning Löneöversyn I december 2014 påbörjades arbetet med löneöversyn 2015 med målsättningen att betala ut ny lön under våren. Detta var möjligt då det träffats fleråriga avtal mellan kollektivavtalsslutande parter på central nivå. På grund av omorganisationen försköts utbetalningen av ny lön till maj månad istället för april månad, för att ge lönesättande chefer tillgång till en extra månad att genomföra lönesamtal under. Löneöversynen 2015 gav en genomsnittlig löneökning motsvarande 2,4 % totalt, vilket är att jämföra med 2014 års utfall på 2,3 % och 2013 års utfall på 2,7 % Konflikt med Brandmännens Riksförbund, BRF Under sommaren gick RiB-medarbetarnas medlemmar i BRF ut i konflikt i samband med 2015 års avtalsrörelse. Genom ett bra samarbete mellan berörda funktioner inom förbundet och en god dialog med BRF lokalt, riskerade konflikten inte tryggheten och säkerheten för medborgaren Samverkansavtal Arbetsgivaren och företrädare för de fackliga organisationerna har under året fört dialog om att utifrån den nya organisationen revidera gällande samverkansavtal. Dialogen kommer att fortgå under Årets rekryteringar och personalomsättning Under året har förbundet nyanställt 35 medarbetare. Av dessa var tolv brandmän i utryckningstjänst. Vidare har 13 RiB-brandmän anställts. Under perioden juni-augusti har 51 sommarvikarierande brandmän varit anställda. Personalomsättningen är fortsatt låg. Den totala omsättningen låg 2015 på 5 %. Totalt avgick åtta personer på egen begäran och 27 med ålderspension Nytt ledningssystem för arbetsmiljö Arbetet med att implementera det nya ledningssystemet för arbetsmiljö enligt OHSAS har fortsatt under året. Ledningssystemet ska stärka, förnya och tydliggöra arbetsgivarens arbetsmiljöåtagande enligt arbetsmiljölagen och innefattar den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön inom förbundet. Under hösten har en riskinventering genomförts för att identifiera övergripande relevanta risker i verksamheten. Det identifierades även ett antal betydande friskfaktorer och skattades på en skala. Samtliga medarbetare, chefer och fackligt företroendevalda har varit delaktiga i inventeringen och resultatet kommer att användas vid formulering av tydliga mål som sedan ska generera handlingsplaner och åtgärder för respektive avdelning och enhet. En del i implementeringen av nytt ledningssystem OHSAS har varit att samtliga chefer och skyddsombud genomgått och tagit del av en intern arbetsmiljöutbildning. Grundutbildningen har bestått av två steg och genomförts under totalt två heldagar. 14

27 Årsredovisning Avvikelser, tillbud och arbetsskador Diagrammet nedan visar antalet arbetsskador, tillbud och avvikelser som har anmälts under de senaste två åren. Avvikelser, tillbud och arbetsskador Avvikelser Tillbud Arbetsskador Det totala antalet rapporterade avvikelser, tillbud och arbetsskador har ökat från 184 till 258 inrapporterade händelser. Dessa är fördelade på 102 avvikelser, 101 tillbud och 55 arbetsskador, varav 15 händelser har genererat frånvaro. En av de 55 rapporterade skadorna är klassificerad som en allvarlig skada och elva tillbud är klassificerade som allvarliga tillbud. Under hösten har arbetet med riskstyrning och korrigerande åtgärder stärkts upp för att öka effektiviteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt OHSAS Det sker numera en systematisk uppföljning och riskstyrning, där en säkerhetsgrupp inventerar och följer upp förbundets rapporteringssystem utifrån uppdraget i Lagen om skydd mot olyckor, LSO, och kraven i arbetsmiljölagstiftningen. Syftet är att arbeta säkrare med färre risker och faror och samtidigt hitta orsaker till händelser och vidta rätt åtgärder Sjukfrånvaro Förbundets totala sjukfrånvaro, till och med december, är 3,5 % vilket är en liten ökning med 0,3 % jämfört med föregående år. I tabellen nedan redovisas den totala sjukfrånvaron för månadsanställd personal, uppdelad på lång och kort sjukfrånvaro. Förändringarna i de redovisade sjukfrånvarotalen är generellt alltför små för att dra säkra slutsatser från. Sjukfrånvaro totalt 2015 % 2014 % Differens % Totalt 3,5 3,2 0,3 Dag ,4 1,2 0,2 Dag ,2 1,0 0,2 Dag 91-0,9 0,9 0,0 Både den korta och medellånga sjukfrånvaron upp till 90 dagar har ökat med 0,2 % i jämförelse med 2014, Den långa sjukfrånvaron, mer än 91 dagar, ligger vid jämförelse på samma nivå som

28 Årsredovisning 2015 Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat från 3,8 % till 4,9 %. Det bör dock poängteras att gruppen kvinnor är betydligt färre vilket medför att en enskild medarbetares sjukskrivning får större effekt på den totala sjukfrånvaron inom gruppen kvinnor. Männens sjukfrånvaro har ökat något i jämförelse med tidigare år från 3,1 % till 3,3 %. Sjukfrånvaro per kön 2015 % 2014 % Differens % Kvinnor 4,9 3,8 1,1 Män 3,3 3,1 0,2 Åldersgruppen med högst sjukfrånvaro är 50 år och äldre, 4,5 %. Inom alla åldersgrupper har en ökning skett jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har ökat mest för yngre till och med 29 år, med 1,1 %. Sjukfrånvaro per åldersgrupp 2015 % 2014 % Differens % 29 år 1,9 0,8 1, år 3,0 2,7 0,3 50 år 4,5 4,3 0, Övrig frånvaro Totalt antal frånvarodagar per månad Den sammanlagda frånvaron har ökat från dagar till dagar, vilket innebär en ökning med 6 % (1 757 dagar) i jämförelse med Alla månader förutom augusti har ökat. Det största uttaget ligger framför allt under månaderna juni och juli. 16

29 Årsredovisning 2015 Frånvaro beräknas i timmar och det kan medföra avrundningsfel vid redovisning i dagar. Övrig frånvaro nedan omfattar flex- och kompledighet, enskild angelägenhet, studier samt utbildning i tjänsten Semester Frånvarodagar fördelat på orsak - månadsanställda Sjukdom Föräldraledighet Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Frånvarodagar Rehabilitering När en medarbetare är i behov av rehabilitering eller förbyggande åtgärder sker ett aktivt och nära samarbete mellan chef och medarbetare. Genom att fånga upp signaler på ohälsa i ett tidigt skede, kombinerat med en god förbundsövergripande planering, kan förbundets relativt låga sjukfrånvaro bibehållas. Under året har förbundet sammanlagt haft 58 medarbetare i behov av rehabilitering, varav 25 personer färdigrehabiliterades under Av dessa 25 medarbetare återgick 23 till ordinarie befattning, en anställd har börjat studera och en person har gått i pension Företagshälsovård Under året har en analys av förbundets behov av företagshälsovård genomförts. Syftet med behovsanalysen är att ge ett bra underlag inför kommande upphandling av företagshälsovård, vilken beräknas vara färdig under hösten Förebyggande arbetsmiljöarbete Under hösten har förbundet börjat alkoholtesta medarbetare som kör tyngre fordon, enligt gällande alkohol- och drogpolicy. Testet görs enskilt tillsammans med arbetsledaren inför arbetspassets början Likabehandling och mångfaldsarbete Under året har en plan för att rekrytera fler kvinnor i utryckande tjänst presenterats. Planen beskriver en femårig målsättning för att öka antalet kvinnliga brandmän och styrkeledare. Planen består av åtgärder som ska öka antalet sökande till förbundets tjänster och sökande till MSB:s utbildningar. Den består också av ett antal åtgärder som ska skapa en mer positiv arbetsmiljö såväl fysisk som psykosocial. 17

30 Årsredovisning 2015 Under året har personalenheten och tekniska avdelningen inlett en dialog för att säkerställa att beslutsprocessen vid ombyggnad och/eller nybyggnad av lokaler och fastigheter integrerar likabehandlingsperspektivet, så att förbundets målsättning En arbetsplats för alla uppnås. Under hösten påbörjades en arbetsvärdering inför genomförandet av en lönekartläggning enligt Diskrimineringslagen. Båda processerna beräknas vara färdiga under våren För att säkerställa en jämställd rekrytering har ett styrdokument för rekrytering tagits fram. Samverkan och beslut sker i januari Den närmaste framtiden Räddningstjänsten Storgöteborg står inför utmaningen att samtidigt med besparingskrav i budgeten, utveckla och förändra verksamheten för att möta samhällets förändringar. I regionen förväntas en kraftig befolkningstillväxt, förtätad byggnation med komplexa byggnader och förändrad infrastruktur med till exempel tunnlar. Räddningstjänsten måste förberedas att hantera händelser och förändringar som kan uppkomma inom områden som sociala risker, klimatpåverkan samt energiförsörjning. Förbundets olika personalkategorier riskerar att hamna i olika hotfulla och våldsamma situationer. Operativ personal i samband med insatser, men även anställda som arbetar med tillsyn och förebyggande arbete utsätts för hot. Det stora antalet asylsökande flyktingar påverkar både förebyggande och operativ verksamhet. Räddningstjänsten gör inte avkall på brandskyddskraven utan arbetar med rådgivning och stöd till kommunerna för att ett skäligt brandskydd ska kunna uppnås Operativ verksamhet Den operativa verksamheten måste planera för att hantera förtätad byggnation och unikt konstruerade samt höga byggnader. Infrastrukturprojekt som Västlänken innebär långa tunnlar och annorlunda utrymningsmetoder. Kollektivtrafiken utökas och Marieholmförbindelsen med tunnel under Göta älv är redan under byggnation. Linbanor och höghastighetsbanor diskuteras. Nya specialkompetenser behöver utvecklas inom räddningstjänsten för exempelvis räddningsinsats i tunnlar. Farlig verksamhet I förbundets område finns förhållandevis många anläggningar som är klassificerade som farlig verksamhet enligt 2 kap 4 LSO, jämfört med övriga storstadsregioner och riket. Av de så kallade 2:4-anläggningarna omfattas ett tjugotal av Seveso-lagstiftningen enligt vilken det ställs ännu högre säkerhetskrav, då dessa verksamheter kan medföra omfattande risker för befolkningen. Därmed ställs motsvarande krav på att räddningstjänsten bedriver effektiv tillsyn och kan göra en insats av god kvalitet om det blir nödvändigt. 18

31 Årsredovisning 2015 Att förbundet har så många farliga anläggningar inom området medför att stora resurser måste läggas på insatsplanering, tillsynsverksamhet och komplex övningsverksamhet. Övning ska genomföras minst var tredje år på respektive 2:4-anläggning. Förändring av den operativa verksamheten Genomlysning av följande områden inom den operativa verksamheten har påbörjats och förändringar ska börja genomföras under 2016: heltidsverksamhet respektive räddningstjänst i beredskap, RiB, täckningsstyrkan, dagtidsstyrkan Gårda, bemanning av Mölndals stegbil, båtförmåga, första insatsperson, FIP, med tillhörande fordon och utrustning, spetskompetens, rökdykning samt arbetstidens förläggning Myndighetsutövning Förbundet utövar myndighetstillsyn inom ramen för LSO och LBE. Från 2016 utökas tillsynen i förbundets egen regi att även gälla brandskyddskontroller. Räddningstjänsten ska säkerställa att ärenden som påverkar medborgare och näringsidkare handläggs på ett rättssäkert sätt. Tillsynsprocessen är föremål för genomlysning och nya rutiner skapas avseende utredning, kommunikation och dokumentation. Kompetensutveckling av berörda personalkategorier genomförs Ekonomiskt läge inför budget 2016 Den något knappa uppräkningen av medlemsavgiften, minskade intäkter för underhåll av VMA, höjda sociala avgifter för unga anställda och obefintlig eller låg ränta innebär en inskränkt budgetram för Kostnaderna ökar som en följd av förändringar av verksamheten. Den fulla kostnaden för tillsyns- och rådgivande verksamhet, som ska utföras av enheten för brandskyddskontroll, kommer troligen inte att täckas av taxeintäkterna. På grund av förbundets fördjupade arbete för rättssäker myndighetsutövning halveras antalet tillsyner under Antalet remisser, särskilt plan- och bygglovsremisser, har tredubblats och tar mer personella resurser i anspråk. Sammantaget innebär ovanstående ett besparingskrav på cirka mkr Ekonomiska utmaningar på längre sikt Utvecklingen av räddningstjänst och förebyggande arbete fortsätter. Med det följer motsvarande krav på effektivisering och utveckling av drift och support från andra delar av verksamheten som IT, verkstäder, fastighet, utbildning och administrativ service. Arbetsmetoder, val av tekniska lösningar och ökad uppmärksamhet på arbetsmiljörisker driver också på utvecklingen inom räddningstjänst och supportfunktioner. Förbundet måste säkerställa drift och funktionalitet hos IT-systemen som förutom flera verksamhetssystem inom förebyggande och operativ verksamhet 19

32 Årsredovisning 2015 också omfattar ekonomi- och personalsystem, larmhantering på Larmcentralen, LC, automatlarmshantering på Tekniska avdelningen, kommunikation via RAKEL och flera radiosystem, telefoni samt reglerteknik för att till exempel elektroniskt kunna öppna portar och nyckelskåp från LC vid larm. Systemen måste också fungera i mobil miljö vid dataöverföring till fordon, läsplattor, mobiltelefoner och datorer för arbete som utförs utanför förbundets anläggningar och fasta uppkopplingar. Fastighetsbeståndets omfattning, utformning och geografiska etablering är en fråga om både effektiv räddningstjänst och användning av ekonomiska resurser. Modellen för beräkning av hyran av kommunala lokaler mellan förbundet och medlemskommunerna bör vara gemensam, för att säkerställa rättvis kostnadsfördelning mellan kommunerna. Förbundet förvaltar bergrum och andra före detta civilförsvarsanläggningar som till exempel branddammar åt Göteborgs Stad, vilket medför både intäkter och kostnader. De ekonomiska konsekvenserna av försäljning av Färjenäs och anskaffning av en ny övningsanläggning är av förklarliga skäl ännu inte utredda, men måste snarast beaktas vid förbundets framtida ekonomiska planering. Beroendet av externa intäkter, som utgör 15 % av kostnadstäckningen utöver medlemsavgifterna, utgör en risk. De intäktsgenererande externt riktade aktiviteterna måste värderas i förhållande till förbundets uppdrag. 2 EKONOMISK REDOVISNING Förbundet redovisar för 2015 ett resultat på plus 2,0 mkr. Resultatet 2014 var plus 3,9 mkr. 2.1 Resultaträkning, bilaga 2 Siffrorna inom parentes i texten nedan visar föregående års resultat. Åren 2015 och 2014 är jämförbara i förhållande till verksamhetens innehåll. Jämförelsestörande poster i 2015 års resultat utgörs av återbetalning till förbundet av avtalsförsäkringar. Ekonomiskt resultat + 2,0 (+ 3,9) mkr Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgår till plus 2,0 mkr. Förbundets totala intäkter + 77,9 (80,9) mkr Medlemsavgifterna täcker cirka 85 % av förbundets kostnader, resterande andel är beroende av extern finansiering. Intäkterna består av externa intäkter för larm, myndighetsutövning, utbildning och hyror samt diverse övriga, ofta sporadiska intäkter. Under året beslutade medlemskommunerna att inte längre 20

33 Årsredovisning 2015 ersätta förbundet för underhållet av VMA, viktigt meddelande till allmänheten. Jämfört med budget redovisas ett överskott med 4,6 mkr för intäkterna. Återbetalningen från AFA avseende avtalsförsäkringar på 5,4 mkr redovisas som jämförelsestörande. Larmkommunikation 18,9 (24,1) mkr Avser intäkter från organisationer och företag som är anslutna till förbundets larmtjänster. Utfallet medför ett underskott med 0,5 mkr jämfört med budget. De anslutna anläggningarna utgörs av brandlarm, sprinkler- och andra släckanläggningar varav en stor andel i kommunala verksamheter. Under året har många kunder valt att förändra abonnemangen till billigare tekniska alternativ, vilket gör att intäkterna sjunker. Under föregående år vidarefakturerade förbundet kostnader för kopparledningar, men har upphört då den tekniska lösningen inte längre är aktuell. Detta minskar både kostnader för ledningar och intäkter från vidarefakturering från Förebyggande intäkter 9,5 (10,4) mkr Det är främst utbildning som utgör de förebyggande intäkterna och under året har efterfrågan varit god. Jämfört med budget uppvisas ett överskott på 0,9 mkr. Förbundets medlemskommuner har möjlighet att köpa utbildningar. Obefogade larm 16,0 (15,2) mkr Intäkterna för obefogade larm utgör normalt en knapp femtedel av de externa intäkterna. De bidrar till förbundets finansiering samtidigt som aktivt arbete pågår för att minska antalet obefogade utryckningar. Antalet automatlarmsutryckningar uppgick till drygt och av dessa var 90 % obefogade larm. Myndighetsutövning 4,0 (5,0) mkr Tillsynsintäkterna sjunker och ett underskott på 1,2 mkr redovisas jämfört med budget. Ökade krav på den formella handläggningen vid myndighetsutövning har medfört att färre tillsyner har utförts. Övriga intäkter 29,5 (26,2) mkr Övriga intäkter består av hyror, konsultinsatser, intäkter för restvärdesräddning och sanering samt olika mer eller mindre tillfälliga intäktskällor. Utebliven ersättning för underhåll av VMA medför en minskad intäkt på 1,8 mkr återbetalades 5,4 mkr för avtalsförsäkringar från AFA, vilket motsvarar det redovisade överskottet jämfört med budget. Entreprenad- och konsultkostnader -23,2 (-23,9) mkr Kostnaderna består huvudsakligen av extern stödverksamhet som avtal med SOS Alarm AB, räddningstjänst från grannkommuner, städning samt IT- och administrativ service. Införandet av ett nytt ekonomisystem har inneburit inköp av konsultstöd. Förbundets totala personalkostnader -444,5 (-430,8)mkr Dessa inkluderar löner, sociala avgifter samt pensioner. Jämfört med budget redovisas totalt ett överskott på 4,8 mkr. Överskottet ingår i de 6,5 mkr som avser pensionskostnader och som tillsammans med ränta motsvarande 5,7 mkr, återbetalas till medlemskommunerna, sammanlagt 12,2 mkr. 21

34 Årsredovisning 2015 Löner och sociala avgifter -382,8 (-375,6) mkr Kostnadsökningen mellan åren förklaras främst av lönerevisionen som ger en genomsnittlig ökning av lönenivån med 2,4 % från 1 april. Väsentliga ekonomiska händelser under året har varit uppstarten av en ny enhet, generationsväxling på larmcentralen och ett större antal vakanser under införandet av ny organisation. Pensionskostnader -68,2 (-60,1) mkr varav personalkostnad och skatt -61,7 (-55,2) mkr varav ränta på pensionsavsättning = finans kostn. -6,5 (-4,9) mkr Budgeteringen och redovisningen av förbundets pensionskostnader baseras på pensionsberäkningar från KPA. Administrativa pensionskostnader tillkommer och årsbudgeten för 2015 uppgår till 80,4 mkr. Årets pensionskostnad inklusive särskild löneskatt är 68,2 mkr. Budgetöverskottet på 12,2 mkr återbetalas till medlemskommunerna. Övriga verksamhetskostnader -91,6 (-103,3) mkr Övriga verksamhetskostnader består av övriga personalkostnader, lokaler, materiel och tjänster. Under året har kostnader tillkommit för uppstart av ny enhet, reparationer av övningsanläggningen Karholmen samt ökade kostnader för tvätt av larmkläder. Kostnader för personalens utbildning liksom drivmedelskostnaderna har å andra sidan varit något lägre än budgeterat. Avskrivningar -29,0 (-27,5) mkr Som en konsekvens av större investeringar tidigare år ökar avskrivningarna något. Fortfarande uppgår de årliga avskrivningskostnaderna inte till den budgeterade nivån. Medlemsavgifter 518,4 (509,6) mkr Medlemsavgifterna för räddningstjänst räknades upp med 2,04 % inför Medlemsavgifterna som täcker pensionskostnaderna är preliminära, baserade på KPA:s prognoser och justeras i samband med bokslutet. Pensionskostnaderna enligt KPA:s beräkningar understiger den preliminära medlemsavgiften för pensioner 2015 och förbundet återbetalar 12, 2 mkr. Finansiella intäkter 0,6 (3,8) mkr De finansiella intäkterna för reverslån och bankkonton är 0,5 mkr lägre än de budgeterade på grund av ytterligare sänkt räntenivå. Från och med september är räntan 0 %. Ränteintäkterna används i samband med aktiviteter för att förebygga och hantera sociala risker i samhället. Intäkterna utnyttjas även för att ge möjlighet för brandmän, som inte längre klarar de fysiska kraven för utryckning men ännu inte uppnått pensionsålder, att arbeta kvar. Även förebyggande utbildning av elever i klass 5, HÄFA i 5:an finansieras delvis av ränteintäkter. Med den låga ränteintäkten eller då räntan till och med uteblir, belastas istället förbundets budget för ovanstående aktiviteter. HÄFA i 5:an har inte finansierats fullt ut under

35 Årsredovisning 2015 Finansiella kostnader -6,6 (-4,9) mkr Finansiella kostnader utgörs av ränte- och basbeloppsuppräkning av årets pensionsavsättning. Budgeterat belopp och bokfört utfall redovisas i enlighet med KPA:s prognosvärden. 2.2 Balansräkning, bilaga 3 Balansomslutningen uppgår till 788,7 (754,6) mkr, en ökning med 34,1 mkr. Anläggningstillgångarna minskar med 2,8 mkr då större investeringar föregående år, 2014, föranleder en större värdeminskning för avskrivningar under Omsättningstillgångarna ökar med 36,9 mkr. Återbetalningen på 5,4 mkr från AFA avseende avtalsförsäkringspremier för 2004 är en kortfristig, men säker, fordran i 2015 års bokslut. Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av pensionsavsättningen. Härtill kommer den finansiella kostnaden på pensionsavsättningen. Medlemskommunerna ska enligt avtal ersätta förbundet för samtliga pensionskostnader. Övrig ökning av omsättningstillgångarna avspeglar medlemskommunernas löpande inbetalning till förbundet för avsättningar till pensioner och löneskatt. Likvida medel lånas ut via reverser till Göteborgs Stads koncernbank. Det egna kapitalet ökar med årets resultat på 2,0 mkr till 101,9 (99,9) mkr. Analysen av det egna kapitalet visar att det sedan beslutet att förbundet skulle behålla pensionsavsättningen som arbetats upp enligt det gamla systemet före 1998, har det egna kapitalet sedan 1999 ökat med 11,8 mkr från 90,0 mkr. Avsikten med att förbundet fick behålla det ursprungliga pensionskapitalet var för att kunna finansiera egna investeringar. Av ökningen utgörs 6,6 mkr av medel som tillförts det egna kapitalet och som inte har genererats av positiva årsresultat. Beloppet består dels av återstoden på 1,7 mkr av donationen från Stena AB av ursprungligen 5,0 mkr som tillfördes det egna kapitalet Dels består det av tillskottet till förbundets egna kapital på 4,9 mkr som Lerums kommun betalade in vid anslutningen Det skedde för att Lerums andel av förbundets egna kapital ska motsvara samma ägarandel som kommunen utgör av förbundet enligt förbundsordningen, det vill säga samma villkor som för samtliga medlemskommuner. Analysen visar att förbundet de senaste 15 åren ackumulerat en ökning av det egna kapitalet med 5,2 mkr beroende av positiva årsresultat. Avsättningarna för pensioner och löneskatt ökar med 15,9 mkr. Övriga avsättningar består av avsättning sedan tidigare år för sanering av mark på Färjenäs, 15,4 mkr. Resterande del, 1,0 mkr, avser avgångslön. 23

36 Årsredovisning 2015 Långfristiga skulder på 1,0 mkr motsvarar investeringsbidrag från föregående år från MSB för reservkraft i Kungsbacka samt bidrag från Göta Lejon till inköp av skärsläckare. Leverantörsskulderna är 18,1 mkr högre än föregående år. Inför årsskiftet 2014/2015 betalades så många leverantörsfakturor som möjligt för att minska antalet poster i leverantörsregistret när ekonomisystemet byttes från Horisonten till Agresso. Inför bokslutet 2015 föreligger inga särskilda åtgärder. Övriga kortfristiga skulder består huvudsakligen av återbetalning av medlemsavgift för pensioner med 12,2 mkr. 2.3 Övrig ekonomisk redovisning, bilaga 4-6 Noter, kassaflödesanalys och nyckeltal redovisas i bilagorna. 2.4 Nettokostnad för räddningstjänst per invånare Förbundets medlemskommuner betalar inte samma kostnad per invånare för räddningstjänst. Variationen beror på respektive kommuns risktopografi och befintliga budget vid tiden för anslutningen till förbundet. Även befolkningsutvecklingen påverkar beräkningen av nettokostnad och förändring. Under 2014 påbörjades utredningen om en eventuell framtida förändring av medlemsavgiftens fördelning mellan kommunerna. Nettokostnad per invånare, kr Göteborg Mölndal Kungsbacka Partille Härryda Lerum RSG totalt Förändring i procent 7,16-1,95 5,28-0,85 0,57 Uppräkning av medlemsavgiften exkl pension, procent 1,80 2,70 2,60 2,40 2,04 Förändringen mellan åren är en kombination av medlemsavgiftens årliga uppräkning samt förbundets kostnad för pensioner, vilka fullt ut belastar medlemskommunerna. Kostnadsökningen 2011 och 2013 beror på sänkt diskonteringsränta för pensionsskulden. 24

37 Årsredovisning INTERN STYRNING OCH KONTROLL Enligt kommunallagen ansvarar styrelsen för att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och att det finns säkra rutiner. Förbundet ska genom att upprätta en risk-, väsentlighets- och konsekvensanalys ringa in de rutiner och processer som är viktigast att följa upp, enligt en av styrelsen årligen fastställd kontrollplan. Förbundets metod för riskhantering och internkontroll omfattar identifiering och värdering av risker samt framtagande av åtgärdsplaner. Den av förbundsstyrelsen fastställda interkontrollplanen 2015 omfattar kontrollområdena: risk för brister i rättssäkerheten till följd av otillräcklig kompetens, säkerhets- och kvalitetsrisk vid insatser till följd av otillräcklig kompetens, risk att inte nå tillräckligt många eller rätt målgrupp för att ge rätt förutsättningar för brandskydd, risk att bidra till negativ miljöpåverkan samt risk för ekonomiska oegentligheter. Läs mer i Verksamhetsuppföljning 2015, tjänsteutlåtandets bilaga 2. Förutom löpande granskning av ekonomi- och lönehantering samt delårsbokslut har det genomförts en fördjupad granskning av IT-säkerheten avseende verksamhetssystemet Daedalos. Vid den granskningen framkom behovet av en förbundsövergripande informationssäkerhetspolicy samt påpekades att rutiner vid hanteringen av Daedalos bör förbättras. Positivt är dock att en förbundsövergripande systemförvaltningsmodell har tagits fram under 2015 för implementering MILJÖREDOVISNING 4.1 Förbundets miljöstrategi Förbundet planerar på sikt att tillsätta en befattning som miljöansvarig, men under rådande ekonomiska förhållanden kommer det att dröja ytterligare. Förstudien av förbundets miljöarbete, genomförd 2014, visar att det sker en hel del aktiviteter inom förbundet för att minska negativ miljöpåverkan, men att det saknas ett helhetsperspektiv, tydliga mål samt uppföljning. Förstudiens förslag är att det tillsätts en miljöstrateg och införs någon form av miljöledningssystem. 4.2 Förstärkning av kajkanterna På övningsanläggningen Färjenäs förstärks kajkanterna för att förhindra att föroreningar läcker ut i älven. Arbetet ska vara klart första halvåret

38 Årsredovisning Användning av släckskum Släckskum innehåller miljöfarliga ämnen och förbundet har fastställt interna riktlinjer för användningen av skum samt bytt till ett mindre miljöpåverkande släckmedel. Skum används som alternativ vid släckning för att minimera miljöpåverkan av det i vissa fall ännu farligare släckvattnet. Perfluorerade ämnen, PFOS, ingår inte i de släckskum som används idag. Miljöförvaltningen i Göteborg har förelagt förbundet att kartlägga de övningsoch hanteringsplatser som historiskt utnyttjats av räddningstjänsten, med avseende på PFOS. Provtagning kommer att genomföras på Karholmen, Lundby brandstation och på platsen för den gamla brandstationen och räddningsskolan på Torslanda. Det kan komma att ställas krav på saneringsåtgärder. 4.4 Renare arbetsplats, RAP-projektet All utrustning som kommer i kontakt med brandrök vid insatser kontamineras av den hälsovådliga brandröken. Det ställer krav på frekvent tvätt och rengöring av larmställ och materiel. På Frölunda brandstation har tvätt- och torkutrustning installerats och testats under en period. Avloppsvattnet har analyserats med avseende på giftiga ämnen och miljöförvaltningen har förbjudit utsläpp av tvättvattnet i avloppsnätet innan reningsanläggning installerats och ny provtagning genomförts. Tvättvattnet från Frölundastationen samlas därför upp och skickas till destruktion. Larmställen från övriga stationer tvättas av ett tvätteriföretag efter nedsmutsning. Det finns inga givna lösningar för denna typ av rening på marknaden och det pågår en upphandling av reningsanläggning för att pilotprojektet ska kunna slutföras. 26

39 Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare Förbundsstaben 0668/15 Bilaga 2

40 2

41 INNEHÅLL INLEDNING VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN Förebyggande brandskydd Information och utbildning Rådgivning, vägledning och stöd Skriftliga brandskyddsredogörelser Tillsyn Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor Remisshantering Myndighets- och stabsresurs (MSR) Sotning och brandskyddskontroll Förbereda Intern övning och utbildning under Kvalitetssäkring av enheternas förmåga Utbildning för ledningsnivåerna Resursdatabasen Räddningsplanering Utveckling och förbättring Genomföra och följa upp Olycksutredning och analys Automatiska brandlarm Insatstider och larmhantering Sociala risker Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola Aktiviteter för att förebygga och hantera sociala risker samt skapa tillit och förtroende Brandskydd i bostad RSGs roll i samhällets krishantering STÖDJANDE VERKSAMHET Värdegrund och likabehandling Planering och uppföljning Kommunikation Miljö och hållbarhet STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT RSGs INTERNKONTROLLER Kontroll av beslut inom tillsyn Brandskydd i bostad

42 4.3 Dokumentation över genomförd utbildning inom operativ verksamhet Risker för ekonomiska oegentligheter: Undertecknade attesträtter MEDARBETARE EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING

43 INLEDNING Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har ett uppdrag som bygger på att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. RSGs uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den övergripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tillsyn för brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering, bygglov och under en byggprocess. Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSGs handlingsprogram fattades beslut om kommande års handlingsprogram som gäller för Det program som gällde under föregående år, Handlingsprogram , pekade ut fyra lokalt prioriterade mål: Effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka, tiden från larm till påbörjad insats ska minska, allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka samt antalet skolbränder ska minska. Det övergripande målet i handlingsprogrammet var att antalet döda och svårt skadade vid bränder skulle minska. Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i nedan redovisade åtgärder som tillsammans bidrar till måluppfyllelse. Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, Göteborgs Hamn, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sjöfartsverket och RVR AB har RSG särskilda åtaganden. RSGs uppdrag påverkas också av olika typer av analyser, till exempel omvärldsanalys samt risk- och olycksanalys. RSGs värdegrundsord är trygghet, säkerhet och omtanke. 5

44 1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN 1.1 Förebyggande brandskydd Det förebyggande arbetet sker på bred front och RSG anpassar och förbättrar ständigt formerna. Det visar sig att samverkan över organisatoriska gränser och uppdrag ofta är nyckeln till de mest lyckade förebyggande insatserna. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att få aktiviteterna kring de riktade förebyggande insatserna att hänga ihop, hela vägen från RSGs tidiga roll i samhällsbyggnadsprocessen till engagemanget i den dagliga verksamheten eller vid en olycka Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har därför fortsatt prioritera utveckling och förbättring av information och utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper. Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildningen sker dels via Utbildnings- och övningsenheten och dels genom förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid förbundets brandstationer. För att stärka den enskildes förmåga att hantera och förebygga risker, främst i hemmet, arbetar RSG med riktad information inom detta område. Information ges av såväl de förebyggande enheterna och kommunikationsenheten, som av personal vid brandstationerna. Under 2015 var det totala antalet nådda medborgare närmare stycken. Styrkornas arbete för information och utbildning Styrkorna har nått cirka personer via riktad information. Större delen av tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker också som en följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor. Diagram 1 visar fördelningen av de möten som styrkorna haft med medborgare i avsikt att stärka dem i att skapa ett bättre brandskydd. Under avsnittet 1.4 Sociala risker beskrivs de lokala projekt med riktade aktiviteter som döljs bakom rubrikerna Info/utbildning skola. Info/utb HÄFA behandlas under punkten 1.4 Sociala risker. Info/utb bostad beskrivs i punkten 1.5 Brandskydd i bostad. Info/utb annat innebär andra aktiviteter till exempel evenemang, se avsnitt 2.3 Kommunikation. 6

45 Styrkornas information och utbildning Info/utbildning HÄFA Info/utb skola Info/utb bostad Info/utb annat Konsekvenslektioner/samtal 350 Återkoppling efter brand 922 1% 2% 36% 20% 17% 24% Diagram 1 Fördelningen av styrkornas förebyggande arbete med information och utbildning Extern utbildning vid förbundets utbildnings- och övningsenhet RSGs utbildnings- och övningsenhet utbildar årligen tusentals människor inom brandskyddsområdet. I år deltog cirka personer i olika utbildningar. Cirka 800 av dessa har utbildats på övningsanläggningen, Karholmen. Heta Arbeten har genomförts av RSGs externa utbildningsenhet på uppdrag av Brandskyddsföreningen. Samtliga utbildningar som beställts av externa kunder har genomförts under året. De kurser och utbildningar som Utbildnings- och övningsenheten bedrivit under 2015 visas i diagram 2. Antal deltagare i RSGs externa utbildning Heta arbeten 670 Brandutb SBA 268 Utrymningsövn 2507 HLR och L-ABC 905 Karholmen % 7% 7% 25% 45% 3% Diagram 2 Fördelning av deltagare i Utbildnings- och övningsenhetens kurser och utbildningar 7