Årsredovisning Lena Simenius-Peters Ekonomichef Förbundsledningen A0001/15. Bilaga 1.

Transkript

1 Lena Simenius-Peters Ekonomichef Förbundsledningen A0001/15 Bilaga 1

2 Innehållsförteckning 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Räddningstjänstförbundets uppdrag Händelser under året Förebyggande skydd och räddningstjänst Samverkan med medlemskommunerna Samverkan med andra parter Ny organisation från Utbildningsanläggningen Färjenäs Ny övningsanläggning Säve flygplatsbrandkår I väntan på ambulans, IVPA Sotningstjänster och brandskyddskontroll Nytt ekonomisystem Beräkningsmodell för medlemsavgiften Sammanfattande ekonomisk analys God ekonomisk hushållning Resultatutjämningsreserv Finansiellt mål Verksamhetsplan och verksamhetsmål Investeringar Personal, bilaga Ny organisation från och med 1 januari Personalvolym och personalstruktur Åldersstruktur Semesterskuld och övertidsskuld Löneöversyn Årets rekryteringar och personalomsättning Kommande pensionsavgångar och framtida rekryteringar Kompetensförsörjning för operativ ledning Chefs- och ledarutveckling Nytt ledningssystem för arbetsmiljö och arbetsmiljöindikatorer Avvikelser, tillbud och arbetsskador Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Rehabilitering och förebyggande arbete Hälsa och friskvård

3 Värdegrundsarbete och likabehandling Personaluppföljningssystem Förbundets utveckling - risker och möjligheter Den närmaste framtiden EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning, bilaga Balansräkning, bilaga Övrig ekonomisk redovisning, bilaga Nettokostnad för räddningstjänst per invånare INTERN STYRNING OCH KONTROLL MILJÖREDOVISNING Förstudie för förbundets miljöstrategi Årets miljöåtgärder Renare arbetsplats, RAP-projektet BILAGOR 1-6 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4 a-f: Bilaga 5: Bilaga 6: Personalstatistik Resultaträkning Balansräkning Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Kassaflödesanalys Nyckeltal 3

4 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.1 Räddningstjänstförbundets uppdrag Räddningstjänstförbundet i Storgöteborg är ett kommunalförbund bestående av sex medlemskommuner: Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum, sammanlagt invånare. För dessa kommuner svarar förbundet för operativ räddningstjänst och förebyggande insatser mot brand utifrån lagen om skydd mot olyckor, LSO. Förbundet har en myndighetsutövande roll som tillsynsenhet inom ramen för LSO och utövar både tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Medlemskommunernas uppdrag till förbundet redovisas i förbundsordningen och i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet revideras varje mandatperiod men har av fullmäktige förlängts att gälla Det nya handlingsprogrammet för läggs fram för beslut i förbundsfullmäktige i november Förbundet utgör en egen juridisk person och följer kommunallagens regler för kommuner och kommunalförbund. Av förbundsordningen framgår att förbundet styrs av fullmäktige och styrelse. Budget och verksamhetsplan fastställs av fullmäktige. Förbundsstyrelsen leder och samordnar förbundets angelägenheter och har uppsikt över verksamheten som bedrivs. Verksamheten granskas av både förtroendevalda och externa revisorer. Handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor Handlingsprogrammet redovisar förbundets ambitionsnivå avseende skydd mot olyckor för medborgarna och utgör underlag för statens tillsyn av verksamheten via Länsstyrelsen. Räddningstjänstförbundets mål i enlighet med handlingsprogrammet, är att antalet döda och svårt skadade vid bränder ska minska. Det ska uppnås genom att: tiden från larm till påbörjad insats ska minska effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka samt antalet skolbränder ska minska. 1.2 Händelser under året Verksamheten fokuseras och prioriteras i enlighet med handlingsprogram och förbundsordning. Genom utökad samverkan med närliggande räddningstjänster och tätare kontakter med medlemskommunerna stärks förbundet och kan ta på sig en tydligare roll inom förbundets ansvarsområden även ur ett större geografiskt perspektiv. 4

5 1.2.1 Förebyggande skydd och räddningstjänst Enligt handlingsprogrammet ska åtgärder för att minska antalet anlagda bränder i skolan och öka bostadsbrandskyddet prioriteras i det förebyggande arbetet. Sedan 2006 har de skolbränder som förbundet larmas till halverats, men med en liten ökning 2014, bl.a. som en följd av fyrverkeriskjutningar. Nedgången är en effekt av det förebyggande arbete som räddningstjänsten utför tillsammans med skolpersonal, kommun, polis och andra aktörer, dvs en del av arbetet med sociala risker i samhället där förbundet bidrar. Genom de utryckande styrkornas förebyggande arbete har förbundet under året mött drygt skolelever. Sedan flera år tillbaka är antalet bostadsbränder i förbundet relativt konstant, cirka 400 per år, men med en svag ökning. Både lokalt och nationellt är antalet omkomna 2014 dock lägre än genomsnittet de senaste fem åren. Förbundet fortsätter utveckla det förebyggande arbetet inom området, samtidigt som satsning sker på nationell nivå. Målet för antalet tillsyner enligt LBE och LSO har uppnåtts till 103 % vilket motsvarar tillsyner, varav 77 % resulterade i anmärkningar. Antalet genomförda räddningsuppdrag var 8 563, lite drygt samma nivå som Det är oftast väderrelaterade händelser som påverkar volymen uppdrag och det totala antalet ligger inom det intervall som noterats de senaste åren. Antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor har ökat under 2014 jämfört med den senaste femårsperioden och införandet av trängselskatt har inte över tid minskat antalet trafikolyckor. Statistiska analyser och olycksutredningar ligger till grund för utveckling och prioritering av förbundets förebyggande och skadeavhjälpande arbetsuppgifter. Exempel på omfattande händelser under 2014 är industribranden på Ringön, branden i Kungsbacka trästad samt några fall av extrema vädersituationer. Förbundet deltog också i släckningsarbetet vid den omfattande skogsbranden i Västmanland Samverkan med medlemskommunerna Förbundsledningen för dialog med medlemskommunerna om inom vilka områden medlemmarna har behov av ett fördjupat samarbete. Det finns ett gemensamt intresse av att utveckla krisberedskapen och krisledningen, såväl som kommunikationen i ett krisläge. Räddningstjänsten kan förutom uppdragen enligt förbundsordning och handlingsprogram tillhandahålla utbildning inom det egna kompetensområdet och när det gäller förbundets automatlarm utgörs en stor andel av uppkopplingar till kommunala fastigheter. Medlemskommunerna har under året kommit med synpunkter på vilken organisation som har det yttersta ansvaret för VMA, Viktigt meddelande till allmänheten -larmens funktion, räddningstjänstförbundet eller medlemskommunerna. Enligt förbundets uppfattning är det kommunerna och förbundet har av hävd och enligt avtal åtagit sig att underhålla larmen mot ersättning utöver medlemsavgiften. 5

6 1.2.3 Samverkan med andra parter Räddningstjänsten Storgöteborg, som en av landets största räddningstjänster, avser att delta i och i vissa frågor driva processer för att utveckla räddningstjänstverksamheten lokalt och nationellt. Närmare samverkan har etablerats med räddningstjänstförbunden i Södra Älvsborg, Norra Älvsborg och Östra Skaraborg under benämningen Fyrklövern. Samarbete i räddningstjänstfrågor har också initierats med GR:s 13 kommuner och med Västra Götalandsregionens 49 kommuner. Gemensamma frågor av intresse är t ex tillgång till utbildningsplatser för räddningstjänstutbildningar och avtal med sjukvårdshuvudmännen om IVPA- ersättning. Det är också angeläget att tillsammans med aktörer som SKL och MSB möjliggöra förändringar som främjar räddningstjänstens utveckling Ny organisation från 2015 En ny organisationsstruktur för räddningstjänsten har arbetats fram under året. Nuvarande organisation med tre team och utvecklingsavdelning upphör. Det bildas istället avdelningar för operativ ledning, insats (dvs brandstationerna), myndighetsärenden samt administrativt stöd inklusive utbildningsenhet. Den tekniska avdelningen finns kvar Utbildningsanläggningen Färjenäs Miljöutredning Fastigheten Färjestaden 20:5 är belägen på oljeförorenad mark vilket var känt vid förvärvandet från Nynäs AB På förbundets mark bedrivs enligt avtal oljehantering. Verksamheten som tidigare bedrevs av Nynäs AB övergick till Stena Oil AB den 1 oktober Berörda parter: Nynäs AB, Stena Oil AB och Räddningstjänsten Storgöteborg, genomförde under hösten 2011 en miljöutredning för att fastställa ansvaret för de föroreningar som fanns på området. Det visade sig finnas föroreningar både från tiden före 2003 och från perioden 2003 till I avtalet som upprättades när förbundet förvärvade fastigheten finns en friskrivningsklausul som fråntar tidigare ägare ansvar för kontaminering som uppkommit före köpet. I samband med Energihamnsprojektet 2013, tillsammans med Länsstyrelsen och övriga intressenter i hamnen, beslutades om att enbart säkerställa att föroreningar inte sprids till grannfastigheter eller rinner ut i älven eller hamnen. Det är således inte aktuellt att utföra sanering av området. Försäljning Förbundet har kommit fram till att området inte längre lämpar sig för den utbildnings- och övningsverksamhet som räddningstjänsten har behov av. Förbundet kommer att avyttra fastigheten och tre oberoende värderingar har genomförts. Flera organisationer är intresserade av att ta över markområdet och kontakt har etablerats med Göteborgs Stads Fastighetskontor avseende hjälp med försäljning och anskaffning av nytt markområde för övningsverksamhet. 6

7 Avsättningar för miljöåtgärder Förbundet har vid två tillfällen, 2003 och 2012, gjort avsättningar för miljöåtgärder på sammanlagt 17 mkr, varav det återstår 15,5 mkr. Avsättningen på 10 mkr 2012 gjordes för att ta hand om frifasolja på grundvattenytan med hjälp av skimmingutrustning. Den åtgärden påbörjades inte som en följd av Energihamnsprojektets slutsatser. Under 2014 har istället förbundsstyrelsen beslutat utnyttja 7 mkr till förstärkning av de underminerade kajkanterna för att säkerställa bärigheten av marken och för att förhindra att föroreningar läcker ut i älven. Arbetet med ett förfrågningsunderlag för att upphandla entreprenaden har påbörjats och för närvarande inväntas tillstånd från Länsstyrelsen för vattenverksamhet Ny övningsanläggning Förstudien avseende behov av mark och byggnader som ska ersätta Färjenäs, Karholmen och eventuellt de lokala övningsfälten har avslutats. Möjligheten att genomföra kvalitetssäkrade övningar i någon form av gemensamt utnyttjad anläggning tillsammans med andra intressenter utreds. Diskussioner med medlemskommuner om lämpliga markområden pågår. Frågan om framtida finansiering är ännu oklar och det tar troligen minst fem år innan en ny anläggning står klar Säve flygplatsbrandkår Avtalet mellan förbundet och Göteborg City Airport är uppsagt från 2015, men förbundet kommer enligt ett separat avtal att svara för bemanningen under första kvartalet Ett antal personer från förbundets Sävestyrka går i pension under 2015 och därmed uppstår ingen övertalighetssituation när verksamheten upphör. Medlemsavgiften från Göteborgs Stad minskas med 8,6 mkr 2015 som en följd av att räddningstjänstverksamheten på Säve upphör I väntan på ambulans, IVPA Innehållet i ett förändrat uppdrag avseende IVPA-insatser är ännu inte klarlagt. Eventuellt kommer räddningstjänsten på sikt enbart att tillkallas vid larm om hjärtstopp. Förändringar förväntas också beträffande formerna för IVPAinsatser i södra skärgården, där räddningsvärnens uppdrag idag huvudsakligen utgörs av IVPA-uppdrag. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, har upphandlat en extern utförare som ska sköta ambulans- och båttransporterna från 1 oktober Förbundet verkar för att tillsammans med andra räddningstjänster få till stånd likalydande avtal med de tre sjukvårdshuvudmännen: SU, Södra Älvsborgs Sjukhus samt Region Halland, för IVPA-insatser Sotningstjänster och brandskyddskontroll Sotning och brandskyddskontroll utförs för närvarande av sex privata företag på uppdrag av räddningstjänsten. Förbundet kommer att utföra brandskyddskontrollerna, som utgör myndighetsutövning i form av tillsyn, i egen regi från Organisationen som krävs för arbetet byggs upp under Eftersom avtalen med befintliga leverantörer av sotningstjänster löper ut den 31 december 2015 har en upphandling av sotningstjänster i form av tjänstekoncession påbörjats. 7

8 Nytt ekonomisystem Ekonomisystemet Agresso har implementerats med driftstart i januari Det innebär att all redovisning, fakturahantering, budgetering och uppföljning sker i förbundets egna system i samarbete med externa systemleverantörer. Införandet omfattar även nya moduler för förråd/lager, service samt tid- och projektredovisning som främst utnyttjas av förbundets tekniska verkstäder, förrådet samt för fastighetsdrift och -förvaltning Beräkningsmodell för medlemsavgiften Medlemskommunerna har efterfrågat förslag till en ny beräknings- och fördelningsmodell för medlemsavgiften mellan kommunerna. Förbundet har lämnat förslag och medlemskommunerna inkommit med yttranden. Den föreslagna modellen, som bygger på att fler parametrar än enbart invånarantalet vägs samman, antogs inte. Följden av en modell där medlemsavgiften är lika för alla invånare i förbundet innebär också, liksom de avslagna beräkningsförslagen, att det uppstår skillnad mellan nuvarande nivå för den totala medlemsavgiften för den enskilda kommunen jämfört med framtida nivå. 1.3 Sammanfattande ekonomisk analys Förbundet uppvisar ett positivt resultat på 3,9 mkr för Resultatet är därmed plus 5,9 mkr jämfört med den underbalanserade budgeten på minus 2,0 mkr års resultat uppgick till plus 3,3 mkr. Uppräkningen av medlemsavgifterna till 2014 års nivå är 2,4 % och utfallet för lönerevisionen 2,3 %. Återbetalning av medlemsavgift för pensionskostnader Pensionskostnaderna är, efter avstämning mot KPA:s prognos, lägre än de budgeterade medlemsavgifterna för pensioner. Förbundet återbetalar 14,2 mkr till medlemskommunerna. Underbalanserad budget Från 2012 och framåt beräknades avskrivningskostnaderna att öka. För att finansiera avskrivningarna skulle årligen 2,0 mkr tas i anspråk av 2010 års överskott, sammanlagt 6,0 mkr över de tre åren, enligt beslut fattat i samband med bokslutet God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att förbundet uppnår minst nollresultat och samtidigt visar att verksamhetsmålen enligt handlingsprogrammet för skydd mot olyckor uppfylls. God ekonomisk hushållning innebär också att förbundets ekonomiska utrymme är överordnat verksamhetens ambitionsnivå. 8

9 1.3.2 Resultatutjämningsreserv Frågan om förbundet ska bygga upp en resultatutjämningsreserv, som det ges möjlighet till enligt kommunallagen, togs upp vid höstens medlemssamråd. Det rådde enighet om att förbundet inte ska göra det då medlemskommunerna ytterst beslutar om och ansvarar för förbundets ekonomiska ram Finansiellt mål Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna medlemsavgifter. Förbundet förväntats inte generera överskott utan målet är nollresultat varje enskilt år. Det finansiella målet för 2014 uppfylls genom ett positivt resultat på 3,9 mkr Verksamhetsplan och verksamhetsmål Förbundets första heltäckande verksamhetsplan antogs Den omfattar hela organisationen och utgör grund för planering och uppföljning. Verksamhetsplanen är uppdelad i: verksamhet till medborgaren stödjande verksamhet strategiska utvecklingsprojekt medarbetare ekonomiska förutsättningar samt extern samverkan, forskning och utveckling. Se bilaga 2, Verksamhetsuppföljning. 1.4 Investeringar Under 2014 gjordes investeringar för 32,9 mkr mot 51,6 mkr Huvudparten av investeringarna utgörs av fordon. Årets fordonsinvesteringar, ca 23 mkr, består av: 3 basbilar, räddningsenheter 2 mindre räddningsfordon med alternativa släcksystem, ASE 1 ledningsfordon, personbil med blåljus för räddningschef i beredskap 1 pickup 39 begagnade personbilar, vilka tidigare leasats hos Gatubolaget 12 övriga personbilar MC med släp samt 2 större släp. Övriga investeringar utgörs bl.a. av slangvårdsanläggning, värmekameror, navigations- och beslutsstöd till fordon, tvättutrustning till RAP-projektet (Renare ArbetsPlats), kemdräkter, övningsutrustning bl. a. skärsläckaremodul, träningsutrustning, datorer, utalarmeringsutrustning samt affärssystemet Agresso. 9

10 1.5 Personal, bilaga Ny organisation från och med 1 januari 2015 I början av året genomfördes en nulägesanalys där det efterfrågades större tydlighet när det gäller ledning, styrning, prioriteringar, mål, ansvar och befogenheter. Dessutom framkom att förbundets myndighetsroll behöver förstärkas och att det borde finnas en tydligare koppling mellan förebyggande och operativ verksamhet. Det identifierades också behov av utökat administrativt stöd till grunduppdragen samt av samordning och utveckling av utbildningsfrågorna. För att skapa delaktighet i framarbetandet av ny organisation genomfördes seminarier och dialoger med anställda på alla nivåer inom förbundet. Synpunkter och idéer från dessa seminarier och dialogmöten låg till grund för det beslut ledningen fattade om förbundets nya organisationsstruktur. Under april och maj förde ledningen dialog med samtliga lokala arbetstagarorganisationer, inom ramen för samverkan, och i slutet av maj var parterna överens om en ny organisationsstruktur som skulle gälla från 1 januari Vad gällde tillsättning av chefstjänster och övriga strategiska befattningar hade ledningen och samtliga arbetstagarorganisationer flera samtal under hösten vilket resulterade i att ledningen i september fattade beslut om tillsättning av chefer och strateger på avdelningsnivå. Under hösten genomfördes samtal mellan chefer och medarbetare gällande nya uppdrag och befattningar inom förbundets nya avdelningar, enheter och stationer. Parallellt pågick dialog med samtliga arbetstagarorganisationer, inom ramen för samverkan, avseende uppdragsbeskrivningar och huvudsakliga arbetsuppgifter för respektive avdelning, enhet och befattning. I början av december månad slutfördes förhandlingen angående förbundets nya organisationsstruktur, vilket innebär att från och med den 1 januari träder en helt ny organisation i kraft inom Räddningstjänsten Storgöteborg Personalvolym och personalstruktur Antalet anställda i förbundet var den 31 december 2014 totalt 859, inklusive timanställda och beredskapsanställda, RiB, varav 157 RiB-anställda inom deltidsorganisationen och 702 anställda inom heltidsorganisationen. Antalet anställda har ökat från 838 föregående år. Gruppen RiB-anställda har ökat mest, från 144 till 157 personer. I övrigt är antalet anställda i stort sett oförändrat. Andelen timanställd personal är i likhet med tidigare år fortfarande låg, 0,6 %, och förekommer endast för enstaka befattningar som lokalvårdare och räddningslärare. Utöver dessa finns även personer uttagna med tjänsteplikt som är knutna till något av förbundets fyra räddningsvärn. Dessa totalt 102 personer finns till förfogande på orten för att vid behov kunna anlitas för räddningstjänstinsatser. I förbundet finns det 92 tillsvidareanställda kvinnor vilket motsvarar 13 %, en marginell ökning i jämförelse med föregående års 12,6 %. 10

11 Könsfördelning enligt AID-kodning, tillsvidareanställda Kvinnor % Män % Handläggar- och administratörsarbete Ledningsarbete Instruktör/handledare 7 93 Hantverksarbete 9 91 Brandingenjör Brandinspektör Brandmästare 8 92 Brandman 3 97 Lokalvård/städ Tekniker och ingenjör 4 96 Totalt Åldersstruktur Förbundets medelålder för tillsvidareanställda är för närvarande 44,7 år. Medelåldern för brandmän, heltid, är 42 år och ligger kvar på samma nivå som året innan Semesterskuld och övertidsskuld Förbundets semesterskuld till medarbetarna har de senaste åren vuxit för varje år. Åren ökade skulden från till semesterdagar. För 2014 har endast en liten ökning till semesterdagar skett. Skulden för inarbetad och ej uttagen övertid har ökat och ligger på en nivå om timmar vilket motsvarar 2,4 miljoner kronor. Föregående år var motsvarande siffra timmar Löneöversyn I december 2013 påbörjades arbetet med löneöversyn 2014 med målsättningen att kunna betala ut ny lön under våren. Detta var möjligt då det träffats fleråriga avtal mellan kollektivavtalsslutande parter på central nivå. Löneöversynen 2014 gav en genomsnittlig löneökning motsvarande 2,3 % totalt, vilket är att jämföra med 2013 års utfall på 2,7 % och 2012 års utfall på 3,2 % Årets rekryteringar och personalomsättning Under året har förbundet nyanställt 27 medarbetare. Av dessa var 12 brandmän i utryckningstjänst. Vidare har också 22 RiB-brandmän anställts. Under perioden juni-augusti har 55 sommarvikarierande brandmän varit anställda. Personalomsättningen är fortsatt låg och var 3 % Totalt slutade 7 personer på egen begäran och 37 personer avgick med pension. Detta kan jämföras med 27 personer som slutade på egen begäran och 18 personer som gick i pension

12 1.5.7 Kommande pensionsavgångar och framtida rekryteringar De kommande åren kommer det fortsatt att vara relativt stora pensionsavgångar. Det innebär rekryteringar till förbundet av framförallt brandmän. Arbetsgivaren har under året uppmärksammat att antalet sökande vid brandmannarekryteringarna har minskat. Det beror på att MSB har minskat antalet utbildningsplatser och att konkurrensen från andra räddningstjänster därmed ökat Kompetensförsörjning för operativ ledning Under 2014 har en kompetensförsörjningsplan för operativ ledning tagits fram. Syftet med planen är att bibehålla och säkra befintlig kompetens, motivera och utveckla medarbetare samt förnya och utveckla verksamheten Chefs- och ledarutveckling Plan och förslag till ledarutveckling för att utveckla förbundets chefer till tydliga arbetsgivarföreträdare och föredömen, som inspirerar och skapar samförstånd kring verksamhet och mål har också tagits fram under året. Ledarskapsinriktningen bygger på att chefer på olika nivåer möts och utvecklas tillsammans. Förbundets chefer ska uppmuntra kreativitet, självständighet och mod till nya lösningar. Under året har cheferna deltagit i utbildningar, dialogmöten och föreläsningar med olika teman för att stärka sin yrkesroll. Programmen har bl.a. innehållit Tema Samhällsutveckling, Tema Sociala risker/oro, förändringar i Arbetsmiljölagen vid införande av sanktionsavgifter 1 juli 2014, införande av nytt ledningssystem enl. OHSAS18002, kompetensförsörjningsprocess och likabehandlingsplan Nytt ledningssystem för arbetsmiljö och arbetsmiljöindikatorer Arbetsgivaren har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt ledningssystem för arbetsmiljö och arbetsmiljöindikatorer enligt OHSAS Med utgångspunkt från förbundets risker och arbetsmiljömål uttryckt i arbetsmiljöpolicyn görs en inventering av arbetsmiljöförhållanden och risker. Arbetsmiljöindikatorerna ska följas upp regelbundet. Förbundet kommer de närmaste åren att implementera det nya ledningssystemet. Syftet är att stärka, förnya och tydliggöra arbetsgivarens arbetsmiljöåtagande enligt arbetsmiljölagen. Arbetet innefattar den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön inom förbundet Avvikelser, tillbud och arbetsskador Diagrammet nedan visar antalet arbetsskador, tillbud och avvikelser som har anmälts under året jämfört med föregående år. 12

13 100 Avvikelser, Tillbud och Arbetsskador 80 Antal Avvikelser Tillbud Arbetsskador Det totala antalet rapporterade avvikelser, tillbud och arbetsskador har ökat från 163 till 184 stycken. Av de 71 anmälda tillbuden är den vanligast förekommande angivna orsaken Fel på eller brister i material. Av de 34 rapporterade arbetsskadorna fördelas orsakerna mer jämt på Yttre faktorer, Fel på utrustning, Felaktig hantering, Ingen eller bristande skyddsutrustning och Missförstånd Sjukfrånvaro Förbundets totala sjukfrånvaro har inte förändrats nämnvärt i förhållande till tidigare år. Ackumulerat till och med december var frånvaron 3,06 % vilket är en liten minskning med 0,18 % jämfört med mätningen föregående år. I tabellen nedan redovisas den totala sjukfrånvaron för månadsanställd personal, uppdelat på lång och kort sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro 2014 % 2013 % Differens % Totalt 3,06 3,24-0,18 Dag ,12 1,23-0,11 Dag ,00 0,78 0,22 Dag 91-0,95 1,23-0,29 Den korta sjukfrånvaron, dag 1-14, har minskat något, dock står den för den högsta andelen, 1,12 %. Den medellånga sjukfrånvaron, dagar, har ökat något från 0,78 % 2013 till 1,00 %. Den långa sjukfrånvaron från dag 91 och längre, står för den största minskningen jämfört med tidigare år. Sjukfrånvaron uppdelad på män och kvinnor visar att männens frånvaro har minskat i jämförelse med tidigare år från 3,26 % till 2,98 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat från 3,00 % till 3,65 %. Det bör dock poängteras att gruppen kvinnor är betydligt färre vilket medför att en enskild medarbetares sjukskrivning får större effekt på den totala sjukfrånvaron inom gruppen kvinnor. Åldersgruppen 50 år och äldre har den högsta sjukfrånvaro, 4,2 %, och gruppen har även ökat något jämfört med motsvarande period föregående år. Inom de båda andra åldergrupperna, år och yngre än 29 år, har det däremot skett 13

14 en minskning. Mönstret är i stort sett detsamma som vid mätningen föregående år. Sjukfrånvaro per åldersgrupp 2014 % 2013 % 2012 % 29 år 0,6 0,8 0, år 2,6 3,0 3,3 50 år 4,2 3,9 3, Övrig frånvaro Föräldraledigheten i förbundet har totalt minskat något i jämförelse med föregående år. Minskningen är för kvinnor totalt 708 kalenderdagar. Männen däremot har ökat uttaget av föräldraledighet med 265 kalenderdagar. Semesteruttagen ligger i stort sett oförändrade under de senaste åren. Övrig frånvaro som tillfällig föräldraledighet och studieledighet har ökat något, då männen har ökat sin studieledighet. I övrigt är denna frånvaro i stort sett oförändrad Rehabilitering och förebyggande arbete När en medarbetare är i behov av rehabilitering eller förbyggande åtgärder sker ett aktivt och nära samarbete mellan chef och medarbetare. Genom att i ett tidigt skede fånga upp signaler på ohälsa i kombination med en förbundsövergripande planering kan förbundets relativt låga sjukfrånvaro bibehållas. Under året har förbundet sammanlagt handlagt 34 medarbetare i behov av rehabilitering, varav 20 personer färdigrehabiliterades under Av dessa 20 medarbetare återgick 16 till ordinarie befattning och 4 personer gick till andra befattningar, pension eller avslutade sin anställning Hälsa och friskvård För att kunna utföra förbundets uppdrag ställs det höga krav på medarbetarnas arbetsförmåga. Därför är det värdefullt att samtliga medarbetare inom förbundet har en god hälsa genom en aktiv livsstil oavsett arbetsuppgifter eller yrkeskategori. Aktiv och rörlig livsstil har en direkt positiv inverkan på hälsan och medverkar till låga sjuktal och färre rehabiliteringsfall. Att arbeta i operativ utryckningstjänst ställer särskilt höga krav på en god fysisk arbetsförmåga i form av kondition, muskelstyrka samt rörlighet och fysisk träning ingår som en obligatorisk del i arbetet för dessa personalgrupper. För att utveckla den fysisk träningen för utryckande personal har 57 av förbundets testledare genomgått vidareutbildning med tema funktionella och skadeförebyggande rörlighetstester, Screening 9+. Syftet är att testledaren genom fortlöpande utbildning ska bidra till utveckling av den fysiska träningen på stationen, dels för att optimera den fysiska förmågan, dels för att minska risken för skador både i arbetet och under den fysiska träningen Värdegrundsarbete och likabehandling Likabehandlingsplanen för är framtagen i samverkan med samtliga fackliga organisationer för att motverka diskriminering och främja lika 14

15 rättligheter och möjligheter för alla. I handlingsplanen beskrivs de långsiktiga mål och konkreta åtgärder som förbundet avser att arbeta med under perioden. Ett likabehandlingsråd planeras bildas under 2015, chefer och arbetsledare ska genomgå utbildning samt en nulägeskartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genomföras Personaluppföljningssystem Förbundets uppföljningssystem Navet har tillförts en personalstatistikmodul. Verktyget förväntas inom personalområdet minska tiden för sammanställningar och intern rapportering till förmån för analys och åtgärder. Det innebär ökad tillgänglighet till personalstatistik, budget-, utfalls- och prognosvärden för finansiell data samt verksamhetsinformation och möjliggör jämförelser. 1.6 Förbundets utveckling - risker och möjligheter Väder- och naturrelaterade olyckor och störningar utgör en allt tydligare del av riskbilden nationellt, regionalt och lokalt. I Göteborgsregionen har under senare år inträffat en rad sådana händelser med betydande skadeutfall som höga vattenflöden, storm- och orkanvindar och extremt vinterväder. Avsiktliga händelser utgör dessvärre också en allt vanligare del av riskbilden i samhället. I Göteborgsregionen finns exempel på grova våldshandlingar som innehåller bland annat användning av vapen och sprängladdningar. I flera fall har de skett på allmän plats med betydande risker för allmänheten. Infrastrukturen och risktopografin förändras. Transporter, resande, näringslivets förändring, boende mm förändras över tiden, i olika takt. Anläggningar åldras och nyanläggningar kan förändra risktopografin. Utvecklingen inom elmarknaden och telemarknaden går snabbt och har erfarenhetsmässigt stor betydelse för enskilda människor, näringsliv och offentlig förvaltning. Sociala förändringar i samhället berör räddningstjänsten. Befolkningsutveckling, sysselsättning, etnicitet samt åldersstruktur är faktorer som på olika sätt kan påverka verksamheten ifråga om förebyggande arbete, förberedelser inför räddningsinsatser och former för hur människor ska bemötas. Arbetet för ökad och förbättrad samverkan mellan samhällets olika aktörer möjliggör ett tryggare och säkrare samhälle. Den enskildes förmåga, engagemang och ansvar för att vidta egna åtgärder och aktiviteter för att öka skyddsnivån får allt större betydelse. Den generella trafikökningen skapar fler olyckor och stora framkomlighetsproblem i trafiken, vilket i sig är ett problem i samband med räddningsinsats. Allt fler evenemang anordnas inom förbundets geografiska område, vilket medför en ökad belastning på räddningstjänsten. 15

16 1.7 Den närmaste framtiden Förbundet står inför många utmaningar när det gäller utveckling av räddningstjänst och förebyggande arbete, utveckling av drift och support åt verksamheterna samt av kommunalförbundet som myndighet. Medlemskommunerna ska uppfatta att förbundet är deras egen räddningstjänst, trots att den drivs tillsammans med andra kommuner i en annan organisations - form. Samverkan i olika former med räddningstjänster, medlemskommuner och andra kommuner samt statliga myndigheter, landsting och andra organisationer blir allt mera angeläget, inte minst att förbundet utgör en av landets största räddningstjänster och därför både har resurser och genomslagskraft. Arbetsmetoder, val av tekniska lösningar och ökad uppmärksamhet på arbetsmiljörisker driver utvecklingen inom räddningstjänst, där t ex alternativa släckenheter införs som komplement till rökdykning. Förbundet måste säkerställa drift och funktionalitet hos IT-systemen som förutom flera verksamhetssystem som används i det dagliga arbetet inom förebyggande och utryckande verksamhet också omfattar ekonomi- och personalsystem, larmhantering på Larmcentralen, LC, automatlarmshantering på Tekniska avdelningen, kommunikation via RAKEL och flera radiosystem, telefoni samt reglerteknik för att t ex elektroniskt kunna öppna portar och nyckelskåp från LC vid larm. Systemen måste också fungera i mobil miljö vid dataöverföring till fordon, läsplattor, mobiltelefoner och datorer för arbete som utförs utanför förbundets anläggningar och fasta uppkopplingar. Fastighetsbeståndets omfattning och geografiska etablering är en fråga om både effektiv räddningstjänst och användning av ekonomiska resurser. Förutsättningarna för bemanning och geografisk placering av heltids- och deltidsstyrkor samt värn utreds, liksom framtida placering av en ny övningsanläggning och eventuell förflyttning av de tekniska verkstäderna. Modellen för beräkningen av hyran av kommunala lokaler mellan förbundet och medlemskommunerna bör vara gemensam, för att säkerställa rättvis kostnadsfördelning mellan kommunerna. Det bör också beslutas om bergrum och andra före detta civilförsvarsanläggningar som t ex branddammar ska fortsätta att förvaltas av förbundet eller ska återlämnas till Göteborgs Stad. Förbundets beroende av externa intäkter till 15 % för kostnadstäckningen utöver medlemsavgifterna medför en sårbarhet då förhållanden snabbt kan ändras. Det bör göras en bedömning - i förhållande till förbundets uppdrag - av vilka externa aktiviteter förbundet ska deltaga i och vilken effekt en förändring kan medföra ekonomiskt. 16

17 2 EKONOMISK REDOVISNING Förbundet redovisar för 2014 ett resultat på plus 3,9 mkr, vilket är ett överskott på 5,9 mkr i förhållande till den underbalanserade budgeten på 2,0 mkr. Resultatet 2013 var plus 3,3 mkr. 2.1 Resultaträkning, bilaga 2 Siffrorna inom parentes i texten nedan visar föregående års resultat. Åren 2014 och 2013 är jämförbara i förhållande till verksamhetens innehåll. Jämförelsestörande poster i 2013 års resultat utgörs av återbetalning till förbundet av avtalsförsäkringar och sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen vilket ökade räntekostnaderna. Ekonomiskt resultat + 3,9 (+ 3,3) mkr Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgår till plus 3,9 mkr. Förbundets totala intäkter 80,9 (91,3) mkr Intäkterna i verksamheten är av samma storleksordning som föregående år. Skillnaden utgörs av återbetalningen 2013 från AFA på 11 mkr som redovisas som jämförelsestörande. Intäkterna består av externa intäkter för larm, myndighetsutövning, utbildning, hyror, bidrag för deltagande i samhällets krishantering som blir allt lägre samt diverse övriga, ofta sporadiska intäkter. Jämfört med budget redovisas ett överskott med 7,3 mkr för intäkterna. Det finns en hög förväntan på förbundets intjänandeförmåga. Kostnadstäckningen utgörs av medlemsavgifter till 85 %, resterande andel, cirka 80 mkr, består av externa intäkter. Larmkommunikation 24,1 (20,9) mkr Avser intäkter från organisationer och företag som är anslutna till förbundets larmtjänster. De anslutna anläggningarna utgörs av brandlarm, sprinkler- och andra släckanläggningar varav en stor andel i kommunala verksamheter. Antalet anslutningar ökar för varje år och uppgår till över Budgetöverskottet på 3,7 mkr utgörs till stor del av larmledningskostnader som vidarefaktureras larmkunderna och har motsvarande kostnad i resultaträkningen. Förebyggande intäkter 10,4 (11,4) mkr Det är främst utbildning som utgör de förebyggande intäkterna. Efterfrågan på utbildning från externa företag har minskat och förbundet har t ex inte längre avtal med Chalmers om sjösäkerhetsutbildning. Förbundets medlemskommuner har möjlighet att köpa utbildningar och det pågår dialog om utökat samarbete. Obefogade larm 15,2 (16,3) mkr Intäkterna för obefogade larm utgör normalt en knapp femtedel av de externa intäkterna. De bidrar till förbundets finansiering samtidigt som aktivt arbete pågår för att minska antalet obefogade utryckningar. Antalet automatlarm uppgick till knappt och av dessa var 90 % obefogade larm. De befogade larmen ligger på samma nivå som förra året, ca 260, medan obefogade larm minskade. Det uppstod ett budgetunderskott på 0,8 mkr. 17

18 Myndighetsutövning 5,0 (4,3) mkr Det uppsatta målet för antalet tillsyner och tillstånd enligt LBE och LSO har uppnåtts. Utfärdande av tillstånd för brandfarlig och explosiv vara är uppe i den volym som kalkylerades, inför att räddningstjänsten övertog det uppdraget från kommunerna Övriga intäkter 26,2 (38,3) mkr Övriga intäkter består av hyror, bidrag från kommunerna för krishantering, konsultinsatser, intäkter för restvärdesräddning och sanering samt olika mer eller mindre tillfälliga intäktskällor återbetalades 11,1 mkr för ansvarsförsäkringar från AFA. Brandmän, lednings- och stabsresurser från hel- och deltidsorganisationerna deltog i släckningsarbetet vid skogsbranden i Västmanland. Sammanlagt knappt 50 personer deltog under något eller några arbetspass. Förbundet rekvirerade 2,0 mkr i ersättning för personalkostnader och användning av fordon och utrustning. Räddningstjänsterna utför restvärdesräddning, RVR, i samband med insatser och fakturerar Försäkringsbranschens RVR AB för det. Avtalen mellan RVR AB och räddningstjänsterna har fått en ny konstruktion beträffande beräkningen av ersättningen och ett nytt rapporteringssystem har införts. Det har varit mycket problem med rapportering och fakturering och förbundet har fått in 0,5 mkr i lägre intäkter än förra året, som det är oklart vad det beror på det. Respektive räddningstjänst tecknar avtal direkt med RVR AB och det finns anledning att se över avtalet och arbetssättet. Entreprenad- och konsultkostnader -23,9 (-22,6) mkr Kostnaderna består huvudsakligen av extern stödverksamhet som avtal med SOS Alarm AB, motsvarande drygt 9 mkr, räddningstjänst från grannkommuner, städning samt IT- och administrativ service. Införandet av ett nytt ekonomisystem har inneburit inköp av konsultstöd. Värderingen av Färjenäs är exempel på ytterligare konsulttjänster. I jämförelse med budget visas ett underskott på 1,2 mkr. Förbundets totala personalkostnader -430,8 (-434,3)mkr Dessa inkluderar löner, sociala avgifter samt pensioner. Jämfört med budget lämnas totalt ett överskott på 13,2 mkr, varav merparten utgörs av pensionskostnader som återbetalas till medlemskommunerna. Löner och sociala avgifter -375,6 (-366,9) mkr Antalet årsarbetare beräknat på arbetad tid är exakt samma som förra året, 784 personer. Kostnadsökningen mellan åren förklaras främst av lönerevisionen som ger en genomsnittlig ökning av lönenivån med 2,3 % från 1 april. Budgetavvikelsen på plus 3,5 mkr beror på ett antal vakanshållna befattningar i avvaktan på ny organisation från 2015, sjukdom som delvis föranlett inköp av konsultstöd samt föräldraledigheter och avsatta medel inför lönerevisionen. 18

19 Pensionskostnader -60,0 (-105,5) mkr varav personalkostnad och skatt -55,1 (-67,4) mkr varav ränta på pensionsavsättning = finans kostn. -4,9 (-38,1) mkr Budgeteringen och redovisningen av förbundets pensionskostnader baseras på pensionsberäkningar från KPA. Administrativa pensionskostnader tillkommer och årsbudgeten för 2014 uppgår till 74,2 mkr. Årets pensionskostnad inklusive särskild löneskatt är 60,0 mkr. Budgetöverskottet på 14,2 mkr återbetalas till medlemskommunerna. Sänkningen av diskonteringsräntan medförde en kraftig ränteökning på pensionsavsättningen i resultatet för Övriga verksamhetskostnader -103,3 (-107,0) mkr Övriga verksamhetskostnader består av övriga personalkostnader, lokaler, materiel och tjänster. Budgetunderskottet för verksamhetskostnader på 4,5 mkr utgörs av kostnader för fastighetsåtgärder som bl.a. nytt konferensrum på Gårda, takbyte på Kålltorp, samt underhåll av bergväggar i Otterhällan. Fordons- och båtreparationer är en stor årlig utgiftspost. Från 2015 kommer kostnader för reparationer att hanteras av fordonsverkstaden på tekniska avdelningen för att uppnå en likartad bedömning och hantering av förbundets fordon. Intraservice har genomfört en revision av bl.a.microsofts licenser och det har visat sig att Göteborgs Stad och därmed räddningstjänsten inte betalat för tillräckligt många licenser tidigare, därav underskott mot budget för ITlicenser. Avskrivningar -27,5 (-23,7) mkr Förbundet har köpt ut 39 personbilar, som tidigare varit leasade, från Gatubolaget för vilket ökat det avskrivningsgrundande beloppet för fordon. Från 2012 förutsattes att avskrivningskostnaderna skulle öka och för att finansiera avskrivningarna fick årligen 2,0 mkr tas i anspråk av 2010 års överskott, sammanlagt 6,0 mkr över de tre åren. Under perioden har de årliga avskrivningskostnaderna inte uppgått till den planerade nivån, då beställningar och byggnationer av nya basfordon till hel- och deltid drog ut på tiden. Ett antal leveranser ägde rum först sent under 2013, vilket medfört en helårseffekt på avskrivningarna först under Inte heller i år, med ett budgetöverskott avseende avskrivningar på 1,3 mkr, tas de 2,0 mkr som underbalanserar budgeten i anspråk. Medlemsavgifter 509,6 (533,5) mkr Medlemsavgifterna för räddningstjänst räknas upp med 2,4 % inför Medlemsavgifterna som täcker pensionskostnaderna är preliminära, baserade på KPA:s prognoser och justeras i samband med bokslutet. Medlemsavgiften justeras då pensionskostnaderna enligt KPA:s beräkningar understiger den preliminära medlemsavgiften för pensioner. Förbundet återbetalar 14, 2 mkr Orsaken till den betydligt högre medlemsavgiften 2013 består av nettoeffekten av uppräkningen av räntan på pensionsavsättningar med avdrag för återbetalningen av AFA-premier för 2005 och

20 Finansiella intäkter 3,8 (4,3) mkr De finansiella intäkterna för reverslån och bankkonton är 0,6 mkr lägre än de budgeterade pga ytterligare sänkt räntenivå. Ränteintäkterna används i samband med aktiviteter för att förebygga och hantera sociala risker i samhället. Intäkterna utnyttjas även för att ge möjlighet för brandmän, som inte längre klarar de fysiska kraven för utryckning men ännu inte uppnått pensionsålder, att arbeta kvar. Även förebyggande utbildning av elever i klass 5, HÄFA i 5:an finansieras delvis av ränteintäkter. Finansiella kostnader -4,9(-38,2) mkr Finansiella kostnader utgörs av ränte- och basbeloppsuppräkning av årets pensionsavsättning. Av förra årets höga räntekostnad utgjorde 28,9 mkr effekten av den sänkta diskonteringsräntan. Budgetavvikelsen för räntekostnader är 4,5 mkr och både budgeterat belopp och bokfört utfall redovisas i enlighet med KPA:s prognosvärden. 2.2 Balansräkning, bilaga 3 Balansomslutningen uppgår till 754,6 (744,4) mkr, en ökning med 10,2 mkr. Anläggningstillgångarna ökar med 5,3 mkr investeringar i fordon och affärssystem. Omsättningstillgångarna ökar med 4,9 mkr. AFA-återbetalningen avseende premier för 2005 och 2006 och som ingick redan i 2013 års resultat är fortfarande en kortfristig, men säker, fordran i 2014 års bokslut. Förbundets pensionskostnader utgörs dels av under året utbetalda pensioner och pensionspremier, dels av årets förändring av pensionsavsättningen. Härtill kommer den finansiella kostnaden på pensionsavsättningen. Medlemskommunerna ska enligt avtal ersätta förbundet för samtliga pensionskostnader. Övrig ökning av omsättningstillgångarna avspeglar medlemskommunernas löpande inbetalning till förbundet för avsättningar till pensioner och löneskatt. Likvida medel lånas ut via reverser till Göteborgs Stads koncernbank. Det egna kapitalet ökar med årets resultat på 3,9 mkr till 99,9 (96,0) mkr. Analysen av det egna kapitalet visar att det sedan beslutet att förbundet skulle behålla pensionsavsättningen som arbetats upp enligt det gamla systemet före 1998, har det egna kapitalet sedan 1999 ökat med knappt 10 mkr från ursprungliga 90,0 mkr. Förbundet skulle behålla kapitalet för att finansiera investeringar. Av ökningen på 9,9 mkr utgörs 6,6 mkr av medel som tillförts det egna kapitalet och som inte har genererats av positiva årsresultat. Beloppet består dels av återstoden på 1,7 mkr av donationen från Stena AB av ursprungligen 5,0 mkr som tillfördes det egna kapitalet Dels består det av tillskottet till förbundets egna kapital på 4,9 mkr som Lerums kommun betalade in vid anslutningen Det skedde för att Lerums andel av förbundets egna kapital 20