Etiska dilemman i Polisens inre arbete. Katarina Norberg. Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet 2011, Nr 88

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etiska dilemman i Polisens inre arbete. Katarina Norberg. Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet 2011, Nr 88"

Transkript

1 Etiska dilemman i Polisens inre arbete Katarina Norberg Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet 2011, Nr 88

2 Katarina Norberg Etiska dilemman i Polisens inre arbete ISBN ISSN

3 Etiska dilemman inom Polisens inre arbete Inledning Mer etik hos polisen och Poliser måste ha hög moral är rubriker som efterlyst ökad etisk medvetenhet hos poliskåren efter upptäckta etiska övertramp. Kraven har ökat på större utrymme för etik- och moralfrågor i grundutbildning och fortbildningsinsatser hos yrkesverksamma poliser. Sedan 2009 har Polisen en värdegrund som skall genomsyra arbetet, en värdegrund som har utarbetats av poliserna själva genom ett grundligt förarbete på olika myndigheter. Det är svårt att som social varelse undvika att hamna i situationer där man måste göra bedömningar om vad som är rätt och fel och hur man ska agera. Etiska frågor handlar om vad vi är i relation till andra. (Kleinig, 2008) Det handlar inte bara om vad vi gör eller inte gör med eller för andra, utan även om våra attityder och skäl för våra handlingar. Därför är det viktigt att etiska frågor diskuteras och problematiseras regelbundet. Detta utbildningsmaterial handlar om den etiska dimensionen i polisens professionella uppdrag. Materialet kan användas som diskussionsunderlag vid fortbildning eller arbetslagsträffar av alla personalkategorier inom poliskåren men riktar sig framför allt till de med någon form av ledningsansvar eftersom ledaren i en organisation har större möjlighet att aktivt påverka struktur, kultur och organisation jämfört med medarbetare utan formellt inflytande för organisationens utveckling. Etik och moral är outtömliga ämnen. Utbildningsmaterialet täcker inte alla aspekter av den etiska dimensionen av polisyrket utan ska ses som ett verktyg som kan anpassas efter de kunskaper, färdigheter och kompetensbehov som finns inom organisationen. Inledningsvis definieras begreppen etik och moral och följs av en kort presentation av polisyrkets moraliska dimension. Därefter följer ett resonemang av hur olika faktorer formar våra privata värderingar, vilka har betydelse för hur uppdraget tolkas och genomförs i praktiken, följt av Polisens värdegrund och några etiska perspektiv som kan användas som analysverktyg vid etiska dilemman. Avslutningsvis diskuteras en metod för att skapa praktisk klokhet bland medarbetarna i form av lärande samtal. I texten återkommer diskussionsfrågor och, inom grå rutor, autentiska exempel från polisens vardagliga arbete som syftar till reflektion och diskussion. Det här med etik och moral Begreppen etik och moral används ofta i vardagligt tal utan att precisera vad som egentligen menas. Etik härstammar från grekiskans ethos, och moral från latinets moralis och används för att uttrycka vad som är gott och ont, rätt och fel. Båda begreppen refererar till uppförande, sedvänjor, karaktär och regler, såväl ideala som existerande, formella eller informella (Hartman, 2000). I Sverige, jämfört med exempelvis anglosaxiska länder, görs skillnad mellan begreppen och låter etik beskriva principer rörande värderingar och normer för människans liv och handlingar. Etik handlar i korthet om våra relationer till och ansvar för varandra. Vad som är rätt och fel, bra och dåligt, gott och ont i våra mellanmänskliga relationer. 1

4 Moral uttrycker hur individen handlar enligt etiska principer. Etiken kan sägas utgöra moralens teoretiska överbyggnad (Collste, 2007). En etisk ståndpunkt uttrycker en värdering som beskriver det önskvärda i relation till andra människor, vilket påverkar och legitimerar våra handlingar, beteenden och motiv (Hodgkinson, 1978). När vi måste tänka igenom det vi gör eller bör göra ur ett moraliskt perspektiv använder vi oss, mer eller mindre medvetet, av etik (Christoffersen, 2007a, 2007b). Den chef som anser att jämställdhet mellan män och kvinnor är en viktig etisk princip arbetar också för jämställdhet ska råda på arbetsplatsen. Chefen ser till att medarbetare fortbildas i ämnet, rekryteringsgruppen tar hänsyn till kön vid annonsering och nyanställning, och sexuella trakasserier motarbetas aktivt och tydligt inom organisationen. Den etiska värderingen om att jämställdhet är bra leder alltså till en moralisk handling som stödjer denna princip. Normer och värderingar binder samman människor inom olika kulturer eller gemenskaper. Den gemenskap vi tillhör ger oss en repertoar av kulturellt accepterade handlingsalternativ som vägleder oss i mötet med andra. De uttrycker det som i en given kultur är rätt och fel för hur vi ska uppträda mot varandra i familjen, på arbetsplatsen, bland vänner och i samhället i stort så att vardagslivet kan fungera så friktionsfritt som möjligt (Arvastson & Ehn, 2007). Att komma i tid till arbetet, hålla sig till sanningen och att inte stjäla är normer som är grundläggande för att vi ska leva tillsammans och kunna känna tillit till varandra. Normer är mer eller mindre uttalade. Några lär vi oss under barndomen när våra föräldrar säger att vi ska ta i hand och hälsa artigt och inte stoppa kniven i munnen när vi äter. Vi lär oss hur vi ska klä oss i olika sammanhang, hur vi förväntas uppföra oss på restaurang och att det är fult att peka på folk. Andra normer tas för givna och är underförstådda men blir tydliga först när någon bryter mot dem. Ingen säger till sitt barn hur många centimeters avstånd man ska hålla till den man talar med. Avståndet justeras av de som samtalar enligt det avstånd vi lärt oss hålla utan att någon talat om det. I vissa kulturer är det artigt och ett tecken på uppmärksamhet att ställa sig väldigt nära den man talar med. Så när någon bryter mot det avstånd som känns lämpligt och bekvämt blir det tydligt att vi har en norm som säger vilket avstånd som är accepterat. Den osynliga normen blir synlig. Förutom övergripande normer som kan beskrivas som allmängiltiga i ett samhälle skiljer sig normer mellan olika formella och informella grupper. Det som är rätt i en familj kan vara helt galet i en annan. Att fira jul med sin partner första gången kan leda till riktiga kulturkrockar. Ska man se Kalle Anka och när ska julklapparna delas ut? Före eller efter julmiddagen? Likaså kan exempelvis normer för hur man umgås; inställning till studier; klädkoder; vad man får skratta åt; vad som är fint bordsskick; och hur man hälsar på varandra se olika ut i olika socialgrupper; på olika arbetsplatser; hos stads- och landsbygdsbor; olika religiösa och etniska grupper; på golfbanan; i Norrland, Djursholm, Skåne; Frankrike; USA; osv. Listan kan göras lång 2

5 Att diskutera Ge exempel på en situation där du själv eller någon annan brutit mot normer som tagits för självklara Hur upplevde du situationen? Polisyrkets moraliska dimension Polisyrket har en moralisk dimension. Ända sedan det introducerades på 1800-talet var betydelsen av etisk medvetenhet och integritet tydlig. Den tidens problem handlade om fylleri eller besök hos prostituerade. Idag möter Polisen andra krav i en komplex verklighet där demokratiska värden ska försvaras och bevaras (Barker, 2006) något som uttrycks i Polislagen som betonar det demokratiska och värdebaserade uppdraget. Den fastställer att polisen ska försvara och bevara de värderingar som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle, och värden som rättvisa, trygghet och säkerhet (Polislag, 1984:387). Dessa värden har i sin tur förankring i den officiella människosyn som uttrycks i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Svensk Författning. (Regeringsformen, kap 2). Uppdraget att försvara demokratiska värden är inte unikt för polisyrket. Lärare är ett exempel på en yrkesgrupp som har till uppgift att fostra demokratiska medborgare och gestalta och förmedla en värdegrund baserad på demokratiska principer. Det som är unikt för Polisen är statens uppdrag att utöva makt i relation till medborgarna för att främja samhällets och medborgarnas välbefinnande (Johnsson & Svensson, 2006). Dessutom har Polisen som enda myndighet ensamrätt på våld i fredstid och får därför bära vapen. Polisyrket är inte en teknik eller byråkrati utan en etisk praktik i ett socialt sammanhang inom en etisk ram där relationen mellan polis och medborgaren är en viktig hörnsten för demokratin. Enskilda personalärenden som visar korruption och maktmissbruk skadar hela poliskårens rykte och undergräver förtroendet för en organisation som ska försvara individer och den gemensamma friheten. Det är ytterst angeläget att de som har uppdraget att försvara och värna såväl medborgare som demokratin är förebildliga och inte ger anledning att tvivla på uppdraget sköts oantastligt. Det ställer stora krav på poliser att i praktisk moralisk handling göra gott i mötet med medborgarna. Polisyrkets utsatta position med inslag av hot och fara, omedelbarhet, och en känsla av otillräcklighet, leder till en kollektiv önskan att överleva arbetsdagen med bibehållen självkänsla och heder. Lojalitet, enighet och en stark identitet med yrket, enheten och kollegor är strategier för överlevnad. Därför beskrivs ofta polisavdelningar som slutna enheter som utvecklar en stark kåranda (Rothwell & Baldwin, 2007). Från ett traditionellt brottsbekämpande perspektiv ser man sig själv som professionellt tränade soldater i ett slutet samhälle, med syfte att skydda den goda medborgaren från den onde. Detta soldattänkande, yrkets maktbefogenheter och auktoritet skapar en bas för moraliska val (Conti & Nolan, 2005). Uppdragets natur, hot, fara, liten insyn i beslutsfattande kombinerat med maktutövande gör polisyrket till en moralisk riskgrupp (Barker, 2006; Sanders, 2008). Polisens arbete karaktäriseras också av att göra bedömningar om vad som är rätt och fel; mellan vad som är brottsligt och lagenligt; mellan ordning och kaos; mellan olika undersökningsmetoder; om våld ska användas vid ingripande och när det är dags att ingripa etc. (Neyroud & Beckley, 2001). Det 3

6 innebär att ställas inför ett otal situationer när man måste agera mer eller mindre planerat och att utan längre betänketid handla utifrån vad man anser vara rätt och riktigt just då. Det ställer stora krav på den enskildes förmåga att agera lugnt, metodiskt och professionellt, något som kan vara svårt och mycket mentalt påfrestande om man utsätts för hot och kränkningar, såväl genom okvädningsord som fysiskt våld och när det finns risk för eget eller andras liv. Men arbetet karaktäriseras inte bara av dramatiska ingripanden och krissituationer. Man kan upptäcka moraliska övertramp eller regelvidriga handlingar hos kollegor eller underordnade som verbala kränkningar riktade mot brottslingar eller när den privata bilen tvättas på arbetstid och på arbetsplatsen Vad, och hur man bör göra i olika situationer innebär ofta att det finns olika handlingsalternativ, några mindre lämpliga ur ett etiskt perspektiv. Därför måste yrkesidentiteten grundas i ett professionellt förhållningssätt baserat på vissa allmänt accepterade principer, en gemensam värdegrund och en allmänt accepterad uppfattning om Polisens uppdrag. En viktig utgångspunkt är att bli medveten om sina egna värderingar. Lite om hur värderingar formas De värderingar och normer som styr våra handlingar i olika situationer har formats utifrån en mängd faktorer. Vår kulturella och sociala historia har stor betydelse för vad vi tror på och vilka vi tror att vi är (Huberts, Kaptein, & Lasthuizen, 2007; Kleinig, 2008). Polisers individuella värderingar är betydelsefulla faktorer som skapar poliskulturen eftersom man i hög grad tar med sig sina individuella värderingar, föreställningar och förhållningssätt in i organisationen (Zhao, He, & Lovrich, 1998). Dessa värderingar påverkar förståelsen och utförandet av det dagliga arbetet. Värderingar varierar mellan olika individer och mellan kulturer. Många värderingar formas tidigt i vårt liv, några blir beständiga, andra förändras beroende på mognad, erfarenheter och kunskaper. Det finns en mängd faktorer som påverkar våra värderingar. Några exempel är samhällsskick, kön, social klasstillhörighet, och etnicitet. Samhällsskick Att leva i ett demokratiskt samhälle formar individuella värderingar. Demokrati utgör samhällets överbyggnad i form av fria och demokratiska val och yttrande- och religionsfrihet för att nämna några exempel. I skolan betonar läroplaner inflytande, jämställdhet och kritiskt tänkande för att fostra demokratiska medborgare. Lagstiftning och rättsväsende är också präglad av demokratiska värderingar som baseras på mänskliga rättigheter. Polisen i ett demokratiskt samhälle har ett uppdrag att skydda samhällets medborgare. Det samhälle som genom lagstiftning möjliggör fri abort, föräldraledighet, sjukpenning, skilsmässa, samkönade äktenskap och som förbjuder våldtäkt och barnmisshandel påverkar enskilda individuella värderingar i dessa frågor. Förbud mot barnaga möttes av motstånd och debatt under förarbetet till lagstiftningen men är i dag en lagstiftning som allmänt anses vara självklar. Likaså när lagstiftning rörande sexuellt våld och misshandel i hemmet har reformerats och skärpts har attityderna till dessa brott förändrats. Den nyligt instiftade rätten till att som homosexuell gifta sig i kyrkan har också 4

7 föregåtts av protester från olika grupperingar. Men när staten betonar alla människors lika rätt att gifta sig i kyrkan är detta ett medel för att påverka medborgarnas inställning till samkönade äktenskap. Mötet med auktoritär barnuppfostran När jag växte upp var det självklart för mina föräldrar att inte slå oss barn. Visst blev de arga på oss men aldrig att de lyfte handen. När jag arbetade som au-pair i England blev jag helt chockad över att de gav sina barn örfilar och dask i rumpan. Det gjorde ont i hela mig och jag försökte prata med föräldrarna om hur fel det var. Det förstod inte hur de skulle kunna uppfostra sina barn utan lite smisk. Då förstod jag att det jag tagit som självklart inte var en universell sanning. Har du något exempel på när du i mötet med andra upptäckt hur det samhälle du växte upp i har haft betydelse för dina värderingar? Manligt, kvinnligt, mänskligt? Män och kvinnor gör olika erfarenheter. Vårt kulturella och sociala arv påverkar hur vi upplever och beskriver våra könsroller och vad som anses vara ett manligt och kvinnligt beteende. I genusforskningen talar man om att könet är konstruerat av sociala förväntningar som i sin tur varierar över tid och är beroende av kulturtillhörighet. Begreppet genusordning är centralt och beskriver de regler och normer som särskiljer och identifierar kvinnor och män i ett samhälle, i en kultur eller i en miljö (Wernersson, 2009) Det innebär att vi bemöter personer olika beroende på kön och på ett mycket subtilt sätt förväntar vi oss olika beteenden utifrån föreställningar om hur pojkar och flickor/män och kvinnor är. Vi tillskriver människor olika egenskaper beroende på om vi har att göra med en pojke eller flicka, man eller en kvinna. Små pojkar som gråter uppfattas som arga medan flickor uppfattas som ledsna och rädda. Pojkar är energiska och starka medan flickor är gulliga och snälla. Pojkar tränas till ledarskap och självständighet medan flickor till relationer och empati. Oavsett de likheter och skillnader vi tror oss se mellan pojkar och flickor så är de skapade av förväntningar och föreställningar. Hur vi etiketterar andra tenderar att bli en självuppfyllande profetia. (För vidare läsning, se Björk, 1996) Våra könsroller och förväntningar på vad som är normalt för manligt och kvinnligt beteende är i många fall normaliserat dvs. det som är ojämställt betraktas som normalt medan det jämställda blir avvikande och ibland provocerande. Den man som tar huvudansvaret för familj och barn kan få mer beröm än en kvinna i samma situation; en mamma som bestämmer sig för att vidareutbilda sig och under en tid veckopendla mellan hem och utbildningsort riskerar att bli betraktad som den som sviker sina barn. Båda har brutit mot vad som förväntas av dem utifrån könstillhörighet men bedöms olika. Ett annat exempel från skolvärlden får belysa samma fenomen: I en skolklass observerade läraren att hon gav mer tid och uppmärksamhet till pojkarna och beslöt sig för att ändra på det. När hon fördelade ordet, frågor och intresse lika mycket mellan pojkar och flickor uppstod en förvirring och eleverna började protestera mot att det blev orättvist. Både pojkarna och flickorna reagerade och 5

8 uppfattade att flickorna nu fick mycket mer uppmärksamhet. Ingen hade uppfattat den obalans som tidigare rådde i klassrummet utan såg det som självklart. Att diskutera Vilka föreställningar har du om vad som är manligt och kvinnligt. På vilket sätt kan dessa vara odemokratiska? Vad är manligt och kvinnligt för dig? Om, och i så fall på vilket sätt påverkar olika föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt dig i ditt yrkesutövande? När ämnet jämställdhet förs på tal i diskussioner eller i utbildningssammanhang kommer ofta protester och personliga invändningar mot att samhället är ojämställt i form av argument som Jag har aldrig blivit förtryckt som kvinna/man ; Min man dammsuger och jag byter däck fastän jag är kvinna ; Mina söner vill inte leka med dockor och mina döttrar vill verkligen inte leka med bilar ; Det handlar inte om min generation. Då görs jämställdhetsfrågan privat när man menar att det inte rör mig, min familj och mina erfarenheter. Samma typ av motargument förekommer sällan när diskussionen handlar om exempelvis fattigdom: Jag har en bra lön, alltså finns det ingen fattigdom. Likaså kan diskussionen förvrängas till att det skulle handla om att pojkar ska bli flickor, kvinnor ska bli män, att kvinnor är goda och män är onda, istället för en diskussion om en ojämställd könsmaktsordning. Det är viktigt att lyfta diskussionen från den privata sfären och diskutera jämställdhetsfrågor på en mer övergripande nivå. Om diskussionen stannar vid det privata är det svårt att komma vidare om man känner sig anklagad för att vara förtryckare och ojämställd eller att man skulle vara förtryckt i egenskap av man eller kvinna. Därför måste frågan lyftas till att handla om samhällets maktstrukturer, utmana våra stereotypa föreställningar och om, och i så fall hur vårt eget förhållningssätt förstärker föreställningar om hur pojkar och flickor, män och kvinnor bör vara. Det handlar om att synliggöra de könsmönster vi möter i vår vardag och som vi själva upprätthåller. Att diskutera På vilket sätt påverkar dina föreställningar och olika förväntningar på flickor/kvinnor respektive pojkar/män ditt vardagliga arbete i relation till kollegor, över- och underordnade och till brottsoffer Hur arbetsplatsens kultur hanterar jämställdhetsfrågor är avgörande för hur män och kvinnor arbetar och utvecklas tillsammans och deras möjligheter att kombinera både föräldraskap och yrkesliv. Trots lagstiftning som ger rättigheter till att vara hemma när barnen är sjuka, arbeta deltid och ta ut sin föräldraledighet, kan kulturen på arbetsplatsen försvåra för pappor att ta ut sin lagstadgade rättighet om det sker på bekostnad av gliringar från kollegor och chefer. 6

9 Att diskutera På vilket sätt arbetar du med jämställdhetsfrågor konkret? Hur vet du att det fungerar i praktiken? Kvinnor inom traditionellt mansdominerade yrken redovisar hur de upplever en problematisk attityd av manliga kollegor. Har du någon erfarenhet av det? Kalle på personalfest Det var personalfest, timmen var sen och stämningen hög. Kalle hade druckit lite för mycket men var på gott humör. Han var dock lite väl yvig i sina rörelser och blir allt mer närgången mot sina kvinnliga kollegor som inte uppskattar hans närmanden. De försöker vänligt men bestämt dra sig undan eller skämtsamt få Kalle att sluta med sitt uppförande. Vad gör du som chef/kollega? Byt ut Kalle mot Karin. Hade du reagerat annorlunda? Att lyda order eller tänka på arbetsmiljön? På avdelningen var vi överhopade av ärenden samtidigt som det var personalbrist. Pelle visade tydliga tecken på att bli utbränd så han fick andra uppgifter för att få ett andrum. Kajsa, som vi alla upplevde hade en hög arbetskapacitet, fick ta över Pelles uppgifter men ganska snart signalerade även hon att arbetsbördan blev orimlig. Samtidigt hade hon två underordnade som inte accepterade henne som chef vilket inte gjorde situationen lättare. Kajsa kom till mig och begärde att få kliva av sitt uppdrag, en önskan jag vidarebefordrade till min närmaste chef som sa nej, så jag övertalade henne att fortsätta med sina uppgifter. Det kändes helt fel med tanke på hennes arbetssituation. Jag funderar över om det var lättare att lyda order och övertala henne att stanna kvar eftersom hon var kvinna? Hur skulle du agera i en liknande situation? Social klasstillhörighet Vår ekonomi påverkar våra värderingar. När man är ung och fattig och bor i en liten etta i andra hand kan det ligga nära till hands att protestera mot ränteavdrag för villaägare och minskad beskattning av aktievinster. Men när man börjar arbeta, tjäna pengar och har råd med både hus och aktier kanske man får en annan inställning till hur kapitalet ska beskattas. Polisen som möter människor från olika samhällsklasser har personliga sociala erfarenheter och referensramar som betydelse för hur situationer tolkas. Följande episoder får illustrera detta: 7

10 Mannen på soptippen Jag och min kollega var ute och åkte patrullbil när vi fick ett larm om att en man fanns inne på soptippen. Vi åkte dit och fann en, som jag uppfattade, gammal man, med slitna kläder. Han hade famnen full med leksaker och jag såg några dockor som såg ut att vara i rätt gott skick. Min kollega började orera med hög röst om att det är förbjudet att vistas på området och att man heller inte får ta saker därifrån. Mannen såg rädd och förvirrad ut och vi förstod att han inte kunde svenska. Min kollega började gestikulera för att få honom att förstå och till slut lade mannen ner leksakerna på marken. Min minnesbild är att han gick mot utfarten och vi följde långsamt efter honom i bilen. Jag var rätt passiv hela tiden och lät min kollega föra vår talan. Jag hade en klump i magen för det kändes inte alls bra. När jag i bilen ifrågasatte vårt agerande och menade att det hade väl inte gjort så mycket om mannen fått ta med sig leksakerna svarade min kollega Hur skulle det se ut om alla sprang hit och hämtade leksaker? Han får väl fixa ett jobb och köpa grejer som vi andra? Jag växte upp i en familj där vi inte hade mycket pengar. Vi hade alltid mat på bordet och mycket kärlek men pengar till leksaker och nya cyklar fanns inte. Mamma och pappa köpte begagnade grejor till oss som vi fick ärva av varandra. Men jag kommer ihåg hur glada och stolta de var när de kunde ge oss fina presenter. Kanske hade den här mannen kunnat komma hem och glädja sina barn eller barnbarn? Jag har svårt att glömma den här historien, framförallt för att jag var för feg och inte gjorde nåt. Jag vet inte vad som styrde min kollegas handlingar, vi har aldrig mer pratat om detta. Har du varit med om en episod där du upplevt att din kollega agerat på ett sätt som du innerst inne inte accepterar? Vad gjorde du? Fortkörningsböter istället för Gröna Lund Jag och min kollega var ute på fortkörningskontroll. Vi stannade en bil som kört precis för fort för att de ska bli rejält bötfällda. Jag känner igen familjen och vet att de har det knapert ekonomiskt. Det är snart semestertider och jag förstår att dessa böter kommer att leda till att barnen får stanna hemma på gården i sommar. Det kändes inte bra. Vilka personer eller grupper har du lätt/svårt att identifiera dig med? På vilket sätt tror du att din sociala bakgrund påverkar dig i ditt yrkesliv? Etnicitet Vi har alla en etnisk tillhörighet även om etnicitet ofta tillskrivs minoritetsgrupper medan majoritetsbefolkningens etnicitet och kultur inte diskuteras. Exempel på etniska grupper är samer, romer, kurder och etniska svenskar. Etnisk bakgrund ger specifika erfarenheter. Som etnisk svensk i Sverige är risken liten att nekas ett arbete, bostad eller tillträde till en restaurang på grund av etnisk härkomst medan de med annan 8

11 etnisk bakgrund har svårare att få kvalificerade arbeten och en bostad i områden där majoriteten är etniska svenskar och de nekas oftare tillträde till krogen på grund av sin etniska bakgrund. För den som inte utsätts för diskriminering är vardagsrasismen osynlig medan de som har fel namn, hudfärg och språk ser hur vardagsrasism och strukturella hinder påverkar möjligheten till lika rättigheter till exempelvis arbete och bostad. Den etniska mångfalden har påverkat samhälleliga institutioner som sjukvård, skola och polis på olika sätt. De med migrationsbakgrund som söker sjukvård, är föräldrar i skolan och kommer i kontakt med polisen, har andra erfarenheter och föreställningar om hur dessa institutioner fungerar, vilka förväntningar man kan ha och hur man bör bete sig i mötet med läkaren, läraren och polisen. Många gånger kan skillnaden vara stor och kulturkrockar kan uppstå. Patienten från samhällen där medicin skrivs ut frikostigt kan bli besviken och frustrerad när hon uppmanas att gå hem och vila; föräldern med erfarenheter av en auktoritär skola ser inte de osynliga regler som finns i klassrummet och tror att svenska elever får göra som de vill utan respekt för vuxna; och de som vuxit upp i samhällen med en korrumperad poliskår kanske möter polisen med misstänksamhet. Våra föreställningar om människor från olika kulturer påverkas av en mängd faktorer. Vi får nyhetsrapporteringar som ger oss bilder och föreställningar om muslimer, om människor i tredje världen och om stats- och landsbygdsliv i olika kulturer. I serietidningar, filmer och TV-serier framställs ofta skurkar som mörkhyade personer från sydligare kontinenter eller vita män med öststatsbakgrund. Goda människor är i regel vita, heterosexuella västerlänningar med medelklassbakgrund. Soma i receptionen Vi hade en vikarie i receptionen, Soma, från Iran. Hon var mycket ambitiös och visade att hon var angelägen om att få vikariatet förlängt och gärna en tillsvidareanställning. Men det var flera som retade sig på hennes brytning. OK, hennes svenska var inte perfekt men det var absolut inget problem att förstå henne, vare sig skriftligt eller muntligt, även om det blev fel ibland. Soma deltog sällan i några sociala aktiviteter så ingen lärde känna henne ordentligt. När hennes vikariat gick ut hade det varit möjligt att förlänga det men jag lyssnade på hennes kollegor som uttryckte oro över att hon skulle missförstå viktig information som ibland kunde ges av upprörda personer som kom in eller ringde till myndigheten. Nu i efterhand undrar jag om jag hade agerat annorlunda om Soma hade hetat Siv. Hade jag då erbjudit henne någon kompetensutveckling för att komma till rätta med det hon behövde bli bättre på? Vilka är dina fördomar mot personer från andra länder och kulturer? Hur har de uppstått? På vilket sätt kan det påverka dig i ditt yrke? Och några andra faktorer Ovanstående faktorer är några exempel på vad som påverkar individuella värderingar. Andra betydelsefulla faktorer är exempelvis religion, lokalt ursprung, generation och teknik. Men även 9

12 kunskap är också något som bidrar till att forma värderingar beroende på vilken kunskap jag väljer som utgångspunkt för mina ställningstaganden. Vandringssägner kan förvandlas till sanningar när det var en kompis-kompis-kusin som visste att berätta om en restaurang där det serverades råttkött. Kvällstidningarnas tidningsrubriker kan ge information som vid en närmare granskning visar sig vara överdriven eller helt felaktig. Det som rapporteras i TV och i tidningar visar nyheter som valts ut och redigerats av andra nyhetsredaktioner vilket påverkar vår världsbild och forskningsrapporter redovisar ny kunskap om olika beteendevetenskapliga, tekniska eller medicinska rön. Vi gör också egna erfarenheter och får kunskap genom möten med människor, genom utbildning och arbetslivserfarenhet som påverkar vår uppfattning om rätt och fel och bra och dåligt. Detta bidrar på olika sätt till hur våra värderingar formas och hur vi ser på världen och på varandra. Med hänvisning till polisens professionella uppdrag, som på olika sätt handlar om bemötande och att hantera olika situationer som är avgörande för människors liv och framtid, måste yrket grundas på en tillförlitlig kunskap, baserad på forskning där problemorientering, erfarenhetsbakgrund, öppen redovisning och kritisk diskussion är grundläggande (Westin & Nilsson, 2009). Att diskutera Varifrån har du fått dina grundläggande värderingar? Kan du ge exempel på en viktig person eller händelse som påverkat dina värderingar? Vilka kunskaper använder du dig av vid beslutsfattande? På vad baserar du dina argument vid diskussioner? Beskriv den vanligaste formen av kompetensutveckling vid din enhet Polisens värdegrund Jurister, psykologer och läkare är exempel på yrkesprofessioner som har etiska riktlinjer, liksom läraryrket som också i läroplanerna har en stipulerad värdegrund sedan Sedan 2009 har Polisen en egen värdegrund som ska genomsyra allt arbete och kunna användas som utgångspunkt för diskussioner om attityder och värderingar: Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Denna värdegrund ska tolkas och konkretiseras i praktiken. Som bevarare av dessa värderingar måste poliser reflektera över hur de sammanfaller med egna individuella värderingar och hur dessa värderingar kan försvaras för att undvika att individuella värderingar skiljer sig från de som 10

13 professionen förespråkar. Hur polisarbetet utförs är beroende av hur uppdraget och värderingar förstås och tolkas inom poliskulturen. Att diskutera På vilket sätt har Polisens värdegrund haft betydelse för dig i ditt yrkesutövande? För arbetsenheten? Ge konkreta exempel på vad de olika begreppen engagerad, effektiv och tillgänglig betyder i det konkreta arbetet? Vad innebär ansvar och respekt för dig? Allas lika värde finns det några situationer där detta begrepp utmanas? Finns det någon yrkesgrupp som har högre respektive mindre status på din arbetsplats? Finns det en vi och dom kultur på arbetsplatsen? Vad innebär begreppen hjälpsam, flexibel och stödjande för dig? Finns det situationer där det är lättare respektive svårare att vara hjälpsam, flexibel och stödjande? Polisens värdegrund ska genomsyra all verksamhet. Kan följande tre exempel sägas höra ihop med värdegrunden? Bristande arbetsmoral? Våra mobiltelefonräkningar var höga och vid närmare kontroll visade det sig att en stor andel av samtalen inte var tjänsterelaterade. Jag påtalade detta för närmaste chef som menade att detta var en känslig fråga. Även högste chef blev besvärad av att jag påtalade detta. Jag valde ändå att prata med de som hade en hög telefonräkning med många privata samtal, varav flera till utlandet, och privata sms och mms. De blev riktigt upprörda och ifrågasatte om jag inte hade viktigare saker att ägna mig åt. Eftersom de ansåg sig ställa upp i tid och otid kunde privata samtal betalda av arbetsgivaren vara en juste kompensation. *** Vi köper in rätt mycket IT-utrustning men det är bra rutiner på vad som ska inhandlas och varför. IT-teknikerna har kontaktat mig och undrat varför vissa högre chefer har specialutrustning som teknikerna ska uppgradera eller reparera. Teknikerna undrar på vilka grunder dessa chefer har fått köpa in dessa specialgrejer. Dessa högre chefer följer inte fattade beslut om vad som kan anses tillhöra basutrustning som myndigheten ska betala. *** Just nu har vi en diskussion om ökade kostnader för plåtskador på bilarna. Det får konsekvenser för ekonomin men medarbetarna förstår inte detta, att kostnaderna påverkar verksamhetens hela ekonomi, de tycker att jag är besvärlig som påtalar vikten av att köra varsamt. 11

14 Några etiska perspektiv Det finns i huvudsak två perspektiv för att värdera en handling ur ett etiskt perspektiv: dess avsikt och dess konsekvenser. (Stensmo, 2007). Att värdera en handling utifrån dess avsikt fokuserar på handlingens inre mål. Om syftet med handlingen är gott, är handlingen god. Om en handling skadar en annan person värderas den olika utifrån dess intention, om det var en olycka eller en medveten elak handling och man utgår också från vilken karaktär den handlande har. Avsiktsetik är nära besläktad med pliktetik, som innebär att följa sina förpliktelser och vara ett föredöme för andra. Konsekvensetik innebär att en handling värderas utifrån dess konsekvenser, oavsett vilken avsikt personen har med sin handling, utan vad den personen faktiskt gör och dess konsekvenser. Strävan är också att uppnå det goda för så många som möjligt. I detta perspektiv uppmanas man att beakta så många handlingsalternativ som möjligt och analysera olika möjliga konsekvenser av handlingen innan ett beslut tas. Följande episoder får illustrera ovanstående perspektiv: Jag och min kollega var ute i patrullbilen en kväll. Vi var båda rätt nya i yrket och hade pratat om att det gärna kunde bli lite action. Vi hör på radion om att någon stulit en motorcykel i närheten där vi befann oss och några minuter senare fick vi syn på motorcykeln. Han körde i hög fart och vi hängde på och rapporterade vart vi var på väg. Eftersom det gick ganska fort resonerade vi med varandra hur vi skulle göra men vi beslöt oss för att fortsätta. Efter en stund kom vi ut på en bred väg utan trafik och vi satsade på att preja motorcykeln för att få stopp på honom. Då får vi order om att avbryta jakten. Vi lägger oss bakom på långt avstånd och ser hur motorcykeln kör av vägen in i en tall och mannen avlider ögonblickligen. *** Georg är en riktigt jobbig ledare för en arbetsgrupp men ingen klarar av att kritisera honom öppet direkt till honom. Ja, några har försökt men det hjälper inte. Han bara avfärdar den kritik han får. Det blir inte bättre av att han har en relation till en annan gruppledare, Astrid, och de är båda gifta på var sitt håll. De tror att det är hemligt men hela avdelningen vet om det. Astrids auktoritet har fått sig en törn på grund av detta, det är inte många som har respekt för henne. Nu har Georg sökt ett annat jobb och behöver referenser. Jag som närmaste chef har svårt att ge honom goda referenser eftersom jag tycker han är dålig på att samarbeta och saknar goda kvalifikationer som en god polis och ledare bör ha. Ska jag ge honom goda referenser så vi blir av med honom? *** Jag blev ombedd att yttra mig om sökande till en yttre tjänst. En av de sökande var gift med min chef och samtidigt hade jag själv sökt en bättre tjänst. Skulle jag ge hans fru gott omdöme eller vara ärlig angående hans frus ansökan och ta konsekvenserna när min chef skulle hantera min egen ansökan? Hur bedömer du ovanstående utifrån avsikts- plikt- och ett konsekvensetiskt perspektiv? 12

15 Avsiktsetik, pliktetik och konsekvensetik kan vara problematiska i verkligheten. En sanning kan vara sårande, en lögn kan skydda en persons integritet, och det är inte helt lätt att förutse alla olika konsekvenser av en handling. Ibland kan det vara nödvändigt att tänja på regler för att uppnå ett gott resultat (Westmarland, 2005). Utifrån en god avsikt infiltrerar sig poliser i kriminella gäng och uppger falsk identitet för att komma åt information som är svår att få på något annat sätt utifrån en god avsikt. Att skydda en kollega som är berusad i tjänsten och rättfärdiga det i termer av att inte ge hela organisationen ett dåligt rykte är att använda sig av argumentet att skapa gott för så många som möjligt. Den som tycker det är orätt att vara berusad på jobbet anmäler sin kollega och bidrar också till att denne kanske får hjälp med sitt missbruk. Konsekvensen kan bli tidningsrubriker och kollegial utfrysning, beroende på vad kulturen på myndigheten tillåter. Här följer några exempel på situationer när den kollegiala lojaliteten utmanas: När vi hällde ut Kristinas sprit Vi hade länge anat att Kristina hade alkoholproblem men hon skötte jobbet och vi var inte riktigt säkra. Men så började hennes missbruk eskalera och hennes sambo Monika ringde mig och var förtvivlad. Kristina var hemma för ryggskott, det var i alla fall det hon hade sagt när hon sjukanmälde sig, men nu var hon enligt Monika duktigt berusad och klockan var bara 11 på förmiddagen. Monika bad oss komma. Jag och en kollega åkte dit och fann Kristina i ett kraftigt berusat tillstånd. Vi ringde några samtal och kunde sen köra henne till sjukhuset. Innan vi åkte hällde vi ut all sprit. Det var olagligt men vi gick på känslan av att hjälpa Kristina men också Monika, att det i alla fall inte skulle finnas någon alkohol hemma när Kristina kom hem. Sviken av en kollega Jag och min kollega åkte på ett larm till en lägenhet där grannarna ringt för att en granne stökade och levde om. När vi kom in i lägenheten var det flera personer där, rätt berusade och hotfulla. Det blev en jobbig stämning och vi blev attackerade av några stöddiga typer. Min kollega stack därifrån! Jag lyckades ta mig ur situationen och kallade på förstärkning så det hela löste sig. Sen försökte jag prata med min kollega om detta men det var svårt. Jag kände mig så jäkla sviken och kunde inte lite på honom nåt mer. Jag funderade på att anmäla honom men det kändes inte bra helt enkelt. Men jag borde nog ha gjort det. Jag fick några år senare höra att han lämnat en kollega i sticket vid en liknande situation. Om att skapa praktisk klokhet I Polisens organisation ingår människor som tolkar lagstiftning och situationer där de ska agera. Det innebär att det inte bara är lagstiftningen som styr handlandet. Även individuella etiska bedömningar påverkar hur man väljer att bemöta situationen och de människor som ingår. Som tidigare nämnts har normer och värderingar stor betydelse för förståelsen av organisationen, hur dess aktörer samtalar om olika frågor och hur de utnyttjar det handlingsutrymme de har (Johnsson & Svensson, 2006). En situation har alltid ett handlingsutrymme. Det finns regler och rutiner som tar hänsyn till vad man vet om ärendet och om ytterligare information behövs för att lösa uppgiften. En organisation skapar 13

16 ett visst sätt att handla en praxis - som kan ses som ett gemensamt sätt att hantera olika situationer. Hur man gör detta utvecklas utifrån erfarenheter, rutiner och i samspel mellan kollegor. Men även den enskilde individen skapar en praxis utifrån erfarenheter av hur man bäst kan agera. Det finns alltså ett utrymme för tolkning, diskussion och val av handlingsstrategier som leder till en bedömning för hur man ska agera. Även om handlingsutrymmet formas i organisationen är det en människa i sin yrkesroll som genomför handlingen. I den näst bästa av världar kan även det bästa handlingsalternativet visa sig vara mindre lyckat (Kleinig, 2008). Men att säga att man ändå gjort sitt jobb är inget argument för att legitimera en omoralisk handling eftersom den kan ha förödande konsekvenser för den det drabbar, för kollegor eller för samhället i stort i form av att ha förlorat medborgarnas förtroende (Granér & Knutsson, 2000). Eftersom händelser i verkligheten sällan följer ett idealt scenario med tillhörande problemlösningsförslag är det viktigt med tid för reflektion, enskilt och i grupp, över hur händelsen förlöpte. Nyberg (2008) betonar vikten av praktisk klokhet, fronesis, som kräver en moralisk känslighet till skillnad från att enbart luta sig mot etiska teorier som oftare är mer idealistiska än verklighetsförankrade. Med fronesis menas att utveckla en praktisk klokhet vid problemlösning i stället för att formulera allmänna etiska riktlinjer som kan upplevas mer eller mindre meningslösa i praktiken. För att utveckla detta måste rutinartade uppgifter och vardagliga handlingar diskuteras från olika perspektiv inom arbetsgruppen. Genom att ge medarbetare tid att reflektera tillsammans över sina handlingar och etiska dilemman, dela med sig av fallbeskrivningar och hur situationen tolkades och genomfördes utifrån erfarenhet och kunskap, kan praktisk klokhet utvecklas. Följande dilemma visar hur det som är självklart i teorin fallerar i praktiken: Med John vid ratten Peter var nyanställd aspirant när han en kväll satte sig i patrullbilen tillsammans med John, en äldre, erfaren och omtyckt kollega. Peter känner att John luktar alkohol och känner sig olustig och frågar om John har druckit. Nejdå, svarar John. Ja, ett halvt glas till lunchen när vi uppvaktade svärfar på hans 80 års dag men det är ingen fara. Det är lugnt. Peter känner sig fortfarande illa till mods. Självklart borde han hindra John från att köra men samtidigt vet Peter att John är populär bland kollegorna och hur skulle de reagera om han anmälde John för misstänkt rattonykterhet? Och tänk om han hade fel? Hur skulle Peter bli mottagen av kollegorna efter det? Han beslutar sig för att lita på John och sitter kvar i bilen när de åker iväg. En halvtimme senare krockar de med en bil som kommer i för hög fart. John var vållande till olyckan. Vid utandningsprov visar det sig att John har en hög promillehalt i blodet. Föraren av den andra bilen avlider nästa dag. 1 När Peter gick polisutbildningen fick de liknande etiska dilemman att diskutera. Alla var då övertygade om att de självklart skulle stoppa en kollega som de misstänkte vara berusad. Nu var det verklighet och 1 Episoden är hämtad från USA, (Schafer, 2002) 14

17 Peter var inte längre lika övertygad om vad han skulle göra. Andra motiv påverkade hans handling och risken att bli utfrusen av kollegorna styrde hans val. Om man i arbetsgruppen hade diskuterat moraliska dilemman och hur man ska agera i en sådan situation, trots att det kan innebära att en kollega anmäls, hade detta kanske kunnat undvikas. Att fatta etiska beslut kan kortsiktigt vara obekvämt för individen men på långsikt undviks en känsla av skam och skuld för att inte ha agerat korrekt. Har du varit med om någon liknande situation där du vetat vad som är det rätta handlandet men avstått av andra skäl? En polis är alltid polis kan det heta. Ja, men det händer att privata kommer in i det professionella uppdraget: När det privata krockar med det professionella Vi får larm om en svår trafikolycka med flera omkomna. Det dröjer inte länge förrän jag får reda på att en av de avlidna är min granne. Jag blir självklart chockad och ledsen och vet inte riktigt hur vi ska göra när familjen ska informeras om detta. Jag såg i alla fall till att frun och barnen fick reda på det genom de formella kanalerna. Jag ångrar det i dag. Jag borde ha åkt själv som professionell men också som vän. *** En av mina kollegor, Lars-Bertil, har sitt barn i häktet, eller barn och barn Pontus har just fyllt arton år och är myndig. En kollega kommer till mig och undrar om vi ska ringa Lars-Bertil och tala om det för honom. Jag avråder till detta eftersom vi då skulle bryta mot sekretesslagen. Men min kollega som sätter sig in i Lars-Bertils situation, ringer ändå. Har du egna exempel på liknande situationer? Vad hände? Lärande samtal För att undvika att samtal kring etiska dilemman stannar vid ytliga diskussioner och istället går på djupet för att förstå och lära av olika händelser kan man använda sig av en samtalsteknik som kallas Lärande Samtal. En lämplig gruppstorlek är 6-8 personer och en samtalsledare. Lärande samtal tar sin utgångspunkt i erfarenhetsutbyten som baseras på deltagarnas dilemman för att få syn på sig själva och sin verksamhet. Sekretess och respekt för varandra är viktiga utgångspunkter. Alla deltagare har ett ansvar för samtalet. Om diskussionen kommer för nära, om det känns svårt att fortsätta, har var och en ansvar för att stoppa diskussionen vilket innebär att ett personligt stoppansvar råder. Inledningsvis presenterar var och en sitt valda dilemma genom att presentera det i rubrikform, exempelvis Kollegans myndige son i häktet. Samtalsledaren skriver upp alla dilemman på en tavla 15

18 Därefter får alla ge ett dilemma en röst, dvs. vilket som verkar mest intressant att börja diskutera. Samtalet inleds med det dilemma som får flest röster. Ägaren av dilemmat berättar om händelsen mer utförligt men avslutar innan deltagarna förstår hur händelsen slutade. De övriga lyssnar Därefter börjar frågestunden. Man får nu inte ge goda råd eller exempel på hur man själv har handlat i liknande situationer eller hur man tycker att den som berättat om dilemmat borde ha gjort. Det handlar om att ställa öppna frågor för att få en tydligare bild av dilemmat. Undvik att fastna i lösningsfokuserade samtal. Dilemmat får därmed ytterligare belysning, perspektivet kan breddas. När frågorna tar slut får den som äger dilemmat berätta fortsättningen, reflektera över frågorna och sina egna svar. Sedan släpps de övriga in med sina tankar, förslag till lösning eller egna exempel. Därefter går ordet till den som äger det dilemma som fick näst flest röster. Gruppledaren ansvarar för att fördela ordet och att öppna frågor ställs, håller tiden och avrundar samtalet. (För vidare läsning, se Scherp, 2003) Med hjälp av ovanstående samtalsmodell kan praktisk klokhet skapas inom arbetslaget för att möta alla de mer eller mindre förutsägbara situationer som karaktäriserar polisyrket. Epilog Att verksamhetens alla uppdrag igår genomfördes med hänsyn till etiska riktlinjer innebär inte att det också upprepas idag. Det är därför viktigt att hålla den etiska diskussionen levande. Som chef och ledare har man det yttersta ansvaret för att så sker, men det innebär också ett medarbetaransvar för att det ska bli möjligt Etisk medvetenhet och praktisk klokhet kräver mod och en arbetsplatskultur som vågar utmana handlingar och uppförande som strider mot det professionella uppdraget. Ett etiskt förhållningssätt innebär ansvar för den andre och ett mod och civilkurage och att omsätta etik i handling. 16

19 Referenser Arvastson, G., & Ehn, B. (Eds.). (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups. Barker, T. (2006). Police Ethics. Crisis in Law Enforcement. Springfield: Charles C Thomas. Björk, N. (1996). Under det rosa täcket. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Christoffersen, S. A. (2007a). Professionsetik som omdömesförmåga. In S. A. Christoffersen (Ed.), Professionsetik (pp ). Malmö: Gleerups. Christoffersen, S. A. (Ed.). (2007b). Professionsetik. Malmö: Gleerups. Collste, G. (2002). Inledning till etiken (2 ed.). Lund: Studentlitteratur. Collste, G. (2007). Applied and Professional Ethics - an introduction. In G. Collste (Ed.), Perspectives on Applied Ethics (pp ). Linköping: Linköpings universitet. Conti, N., & Nolan, J. J. (2005). Policing the Platonic Cave: Ethics and Efficacy in Police Training. Policing & Society, 15(2), Granér, R., & Knutsson, M. (2000). Etik i polisarbete. Lund: Studentlitteratur. Hartman, S. G. (2000). Etik i skolan. In E. Almén, R. Furenhed, S. G. Hartman & B. Skogars (Eds.), Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik (pp. 9-34). Linköping: Linköpings universitet, Skapande vetande. Hodgkinson, C. (1978). Towards a Philosophy of Administration. Oxford: Blackwell. Huberts, L. W. J. C., Kaptein, M., & Lasthuizen, K. (2007). A study of the impact of three leadership styles on integrity violations committed by police officers. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 30(4), Johnsson, E., & Svensson, K. (2006). Omedelbart samarbete. En rapport om polisers handlingsutrymme vid handräckning enligt LVU och LVM. Växjö universitet: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Rapport nr. 4. Kleinig, J. (2008). Ethics and Criminal Justice. An Introduction. Cambridge: Cambridge University Press. Lindensjö, B., & Lundgren, U. P. (2002). Utbildningsreformer och politisk styrning (2 ed.). Stockholm: HLS förlag. Neyroud, P., & Beckley, A. (2001). Policing, Ethics and Human Rights. Devon: Willan. Nyberg, D. (2008). The Morality of Everyday Activities: Not the Right, But the Good Thing to Do. Journal of Business Ethics, 81, Polislag. (1984:387). Retrieved 2 February, 2010, from Regeringsformen. (kap 2). Rothwell, G. R., & Baldwin, J. N. (2007). Whistle-Blowing and the Code of Silence in Police Agencies. Crime & Delinquency, 53(4), Sanders, B. A. (2008). Using personality traits to predict police officer performance. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 31(1), Schafer, J. R. (2002). Making ethical decisions: a practical model - police personnel. Retrieved Mars 09, 2010, from Scherp, H.-Å. (2003). Att leda lärande samtal. Stensmo, C. (2007). Praktisk filosofi (2 ed.). Lund: Studentlitteratur. Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Acta Universitatis Gothoburgensis. Westin, C., & Nilsson, A. (2009). Attityd- och bemötandeproblem inom polisen. Retrieved November 23, 2009, from Westmarland, L. (2005). Police Ethics and Integrity: Breaking the Blue Code of Silence. Policing & Society, 15(2), Zhao, J., He, N., & Lovrich, N. P. (1998). Individual value preferences among American police officers. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 21(1),

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm

Likabehandlingsplan. Förskolan i Ekedalen Tidaholm Likabehandlingsplan Förskolan i Ekedalen Tidaholm 2015/2016 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumentet?... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Nallegården Vision På Nallegården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2015-12-02 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vår värdegrund Vi verkar

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Gläntans förskola 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gläntans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan 5 6 Utvärdering

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kristinebergs förskola Upprättad Januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymnasiets ledstjärna Westerlundska gymnasiet är en inspirerande och utmanande arbetsplats

Läs mer

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer