/21. Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-03-20/21. Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens!"

Transkript

1 /21 Anteckningar från Miljöchefsmötet 2014 Samtliga presentationer finns presenterade på hemsidan. Anteckningarna är ett komplement till dem. Observera att eventuella faktafel kan finnas, det är uppgifterna i presentationerna som är det som föreläsaren kan förväntas stå för. Anteckningarna får sekreteraren stå för Torsdag 20 mars Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens! Återkoppling energitillsyn Jenny Jonsson, styrelsen Vi har under året haft rundbordssamtal med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Boverket. Vi har haft som roll att tydliggöra vad vi behöver inom TVL och vikten av samarbete och samsyn. Ordlista med begrepp, TVL-plan från energimyndigheten samt energitillsynsprojekt i Miljösamverkan Sveriges regi är på gång. DE STORA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFRÅGORNA Naturvårdsverket Kerstin Cederlöf Kerstin börjar med att presentera Camilla Johansson som är strategisk tillsynssamordnare. Camilla kommer att vara med hela konferensen och lyssna. Konferensens tema; Det är klart att vi vill ha strategisk och tillitsfull tillsyn, vision eller verklighet? Kerstin hoppas på att det kan bli så. Ett av uppdragen är att arbeta för att miljöbalken blir ett effektivt styrmedel. En trend är att NV går från renodlad miljömyndighet till avvägningsmyndighet. Det finns redan andra avvägningsmyndigheter, ex. SGU. Vissa av punkterna, förutsättningar för etableringar av vindkraft, indikerar detta. Avvägningsuppdraget finns ofta med uppdrag om utredningar och liknande, ex. i det senaste om buller, där det i uppdraget ingår att göra avvägningar. Kerstin frågar om det är en trend som även vi känner av? Det gör vi men frågan är om det är en nyhet. Buller, ny reglering kommer att gå igenom. Nya regler innebär att detaljplanerna styr vilka krav man kan ställa i tillsynen enligt miljöbalken. Det blir lite Lex specialis. Nöjdkundindex har genomförts av NV, kommunerna är nöjda när vi väl får kontakt. NV sämre på att ta kontakt. Vägledning i olika former efterfrågas. Flera arenor. Vi skriver mer än pratar.

2 Tillsynen är ett av flera verktyg, skall användas i kombination. Inte bara rättighet att utöva tillsyn utan en skyldighet. MB avsåg att skärpa tillsynen. Intressant att vi i regelverket har ett syfte beskrivet. Fint att lagstiftaren har gett så stort utrymme för egna tolkningar och funderingar. Fråga från Kerstin om vi har kopplingar till miljömålen i våra tillsynsplaner, många har och resten har haft det i bakhuvudet. Vi har haft olika trender, nu är det åter prat om syfte och miljömål efter en längre period av detaljer. Väsentlighet och risk är de viktigaste utgångspunkterna för prioritering av tillsyn. NV bedömer att det är viktigt att titta på vilka regler som är viktiga att tillsyna och att villkoren är tillsynsbara. Vad är det kommunen kan göra som ingen annan kan? Fokusera arbetet på det! Synpunkt från Stockholm, vi behöver kunna ta betalt för yttrande och liknande, vi lägger mycket tid på detta. Kerstin håller med om att våra granskningar och yttranden är viktiga, de kan inte ordna med möjlighet att ta betalt. En idé är att NV samlar kunskap om kunskap, som kommentar till det ständiga önskemålet om att återinföra branschexperter. Malmö: Uppgifter begärs in om ex MSA eller åtalsanmälan, det är förlegat och trubbigt? Bättre att fråga hur vi arbetat för att utveckla arbetet med att få vu att följa lagstiftningen? Det kan bli en bra kunskapsbank. MB, krav på kontroll av efterlevnad och vidta åtgärd för rättelse, men det omnämns också att vi skall skapa förutsättningar genom råd och stöd. Hur viktar man fördelningen mellan dessa olika delar; kontroll och råd? När är det nödvändigt med tillsyn? Vi diskuterar hur vi tänker när vi fördelar mellan. Kommentar om att det hänger ihop med ekonomi och taxa. Kerstin kommenterar att utredningen som skall se över alla miljömyndighet kommer att titta på ekonomiska styrmedel. Trend demokratiaspekten, mycket prat om offentligt etos, åtminstone i offentlig sektor. Koppling till tillit och vem som är vår kund. Krus som är en utbildning för statliga tjänstemän har tagits över av Uppsala universitet, den behövs. Trender som de identifierat: Ökad statlig kontroll Kommunerna behöver formera oss kring fördelarna med kn tillsyn - Vi behöver göra inspel och påverka på flera arenor för vi kommer att ifrågasättas Ökade krav på rapportering - Inte bra att vi inte rapporterar, vi ser inte effekter och förändringar, men kan bli en belastning Mer detaljstyrning Stora förväntningar på tillsynen Skillnader i regional tillsynsvägledning Kompetensförsörjning svårare? 2

3 Livsmedelsverket Stig Orustfjord Stig har kommunal bakgrund vilken han tycker är värdefullt i det uppdrag han har nu. När det blir för hård styrning av vad staten förväntar sig, riskerar kommunerna att bli statens Poolia. Kontrollen Vad finns bakom hörnet? Få kunde förutspå att vi behövde DNA-testa lasagne. Risken med stor kontrollapparat är att den blir trög när det händer nya saker. För vanligt folk kan begreppet risk vara förvirrat, särskilt när media styr frågorna. SLV håller på att ta fram en riskbarometer tillsammans med Tyskland. Nationell samordning av kontrollen, för låg andel har förtroende, 35%, men det har ändå gått upp från 28%. Det är inte bra att vu inte vet om de har gjort fel eller rätt i dagens system som är en flexibel EU-lagstiftning. Hur skall 2019 års livsmedelstillsyn se ut, det vill SLV diskutera framöver med oss. Opastöriserad mjölk, vissa av producenterna marknadsför detta som en bra produkt för att stärka immunförsvaret samtidigt som risken för EHEC är särskilt hög för barn. Åtgärder med varningstext och kontroller. Livsmedelsombudsman, en whistle-blowfunktion för tips när saker inte står rätt till. Detta skall SLV testa ett halvår. Smiley, även Finland liksom Danmark kör med detta. De kör block som skall gås igenom och ett sammanvägt betyg som vu kan ha i fönstret. SLV skall titta på detta. Fördelen kan vara en standardisering av bedömningen. Finland, nu ringer de och vill ha besök. Fler länder är på gång med liknande system. Om man skall jobba med livsmedel skall man genomgå utbildning och få ett pass. SLV kollar på detta också. Matråden Förvirrad diskussion råder; salt, socker och alkohol är värst men det är inte det som det pratas om, mycket prat om E-nummer. Mycket media kring vad man skall äta, men det är i största delen diet, inte vad vi behöver äta normalt sett. Matmärkningen är inte optimal. EU-direktiv på väg om hur vi skall märka mat som serveras. Frågan skall utredas. Dricksvatten Finns det en risk att vi får ett miljonprogramsproblem, vi bygger ut i hög takt men sätter vi av resurser för att underhålla? Vi skjuter en mängd investeringsproblem framför oss. Vattenprover i alla kommuner om PFOS, 40% har rapporterat. Övrigt Den del av SLV som gör riskvärderingar gör det enligt mallar och metoder, de har en särställning och är oberoende. När det gäller rådgivning kan andra avvägningar göras. Stigs långsiktiga mål: se PP Kommentarer från publiken: 3

4 Kritik mot personalen på slakterierna? - Vi har hyggligt förtroende på den stora slakterierna, sämre på de små. Vi har en del lycksökare som startar mindre. SLV hade en revision tillsammans med Kanada, de tyckte at vi hade för låga krav. Bl.a. stod en bunt lastpallar i produktionen, dessa var förorenade med duvskit. SLV jobbar i övrigt med bemötande och förhållningssätt. Sigtuna kommun hittade PFOS och har ställt frågan tidigare till SLV om vad som gäller för fisk? - De har bett kommissionen titta på detta. Jobbar ni ihop med jordbruksverket, ABP? Försöker få ordning på detta? - Stig tar med frågan. Förstatliga tillsynen? - SLV har ingen uppfattning i frågan. ETT STRATEGISKT HÄLSOSKYDDSARBETE Folkhälsomyndigheten Johan Carlson, GD Det nyaste tillskottet på myndighetshimlen, 1 januari För första gången en myndighet som har hälsan som sin samlade huvuduppgift. Hanterar för den skull inte alla frågorna, men den samlade uppföljningen. Tre mål med myndighetsomvandlingen: Vidareutveckla kunskap, identifiera områden där man kan ta en tyngre roll, arbeta effektivt på EU-nivå. När det gäller kommunerna har de mycket att göra med oss i den breda portföljen: följa hälsoläget, utvärdera effekter, främja och förebygga genom kunskap. Johan presenterar uppdraget, organisationen och målen för myndigheten. När folkhälsomyndigeten pratar om miljö är det inte bara de traditionella miljöoch hälsofrågorna, utan även hur skapar vi en främjande miljö för hälsan. Hur bygger vi samhället så att fysisk aktivitet främjas, möjlighet till rekreation. Inte bara att skydda oss mot eländet Tillsynsvägledning, den direkta, är ett ganska smalt område men uppskattat. Här vill Johan känna av hur vi vill att de skall arbeta för att de skall veta hur resurserna inom vägledningen skall fördelas. Den övergripande rapproteringen är viktiga instrument för att bedöma vad som behöver göras. Främst inomhusmiljön som ligger på myndighetens område. Tagit över rakt av de områden som SocS väglett om. Behöver se över en del av det skriftliga materialet. Kommer att ta fram allmänt råd om städning i skolor, är på remiss. Johan redogör i övrigt för vad som är på gång. Översyn av Buller inomhus, bl.a. Miljöhälsorapporten kommer att genomföras som vanligt. Utmaningar: Hälsofrågornas ställning vid avvägningar, är det farligt buller eller tråkigt buller? Vid utveckling av ny teknik, mobiler ex. Riskhantering kemikalier. 4

5 Igår publicerade regeringen nyheter om ytterligare förändringar: Utveckling av smittskyddsarbetet/laboratorietjänster, farligt avfall från sjukhus m.m. De skall också ta över rapporteringen av hälsohot till WHO, hela hälsoområdet, kemi, strålning, smitta m.m. Del av en bodelning gentemot SocS. Kommentarer från publiken: För hög tillgänglighet, vad menar ni? Vi borde själva jobba bättre med frågor och svar, mer systematiskt arbete. Länsstyrelsen har inte kunskapen och kompetens inom området, därför behövs FHM! Vi kan jobba bredare med exempel. Tysta områden vid planering är viktigt att tänka på! Ja. Nya utmaningar, just nu blir det wifi överallt, i andra länder monterar de ner, på väg att bli en stor fråga. Ingår i utmaningen hälsofrågor vid ny teknik, det är prio. FMH vill gärna jobba operativt gentemot kommunerna. Miljöhälsorapporten Mattias Öberg, Miljömedicin, Karoliska institutet Mattias var projektledare för Miljöhälsorapporten Nationellt forskningscenter för toxikologi SWETOX, det behövs inför de utmaningar vi står inför. Mycket förändringar inom lagstiftning och forskning, nya frågeställningar. Regeringen kräver att vi skall samverka mer mellan forskning och innovation. Former för samverkan behövs. 11 universitet har gått ihop för att stödja projektet. Miljöhälsorapporten län fördjupade denna gång, bra underlag för prioriteringar. Mattias redovisar: Varför inriktning på barn, varför gör man en enkät, och varför en till? Redovisning av förtätningen i våra län. Kan man lita på resultatet? 50% svarsfrekvens, lägre än tidigare, det är en generell trend. Bra koll på vilka som svarar och inte, bedömer att enkäten går att lita på. Har en betydande del som svarar och jämför med annan information för att bedöma svarens rimlighet. Det är den största miljöhälsoenkäten i Europa, unik i sin storlek. Rapporten går att ladda ner från bl.a. IMM:s hemsida. Den beskriver kunskapsläget, rensat den på åtgärdsbeskrivningar. Det är myndigheternas uppdrag. Exempel på data som finns i enkäten: Buller, olika varianter. Något har hänt de senaste åren, plötslig ökar andelen bullerutsatta bostäder, det är nybyggen i stor utsträckning. Stor ökning på ljud från andra barn i skolan. Tobaksröken under graviditet och passiv rökning har minskat. Det som inte minskat är exponeringen i familjer med låg utbildning. Nästan 40% av barnen som växer upp i familjer där föräldrarna bara har grundskoleutbildning har minst en förälder som röker. Inomhusmiljö: Minskning med 19% på de som bor i miljöer med fukt och mögel. Radon: Allt fler rapporterar mätning. 5

6 Astma och allergi ökar, orsaker är ofullständigt kända. Familjens livskvalitet påverkas. Obehag av olika exponeringar, tobaksrök ligger högst. Återigen skillnad mellan utbildningsbakgrund. Rapporten innehåller nedslag i olika kemikaliegrupper. En del är välkända, andra är nya. Mycket fokus på PFOS men det går åt rätt håll där, halterna minskar, det finns andra ämnen i samma familj som ökar. Mattias visar resultat från Livsmedelsverket. Fler mammor överskider kostråden om hur mycket fisk man får äta. Det finns stora regionala skillnader. Hormonstörande ämnen, detta är ett stort samtalsämne i forskarvärlden. Skall vi ta hormonstörande ämnen på allvar? Vi ser att testikelcancer och bröstcancer ökar men spermiemängden går ner. Hur stor del som kemikalier och hormonstörande ämnen påverkar vet vi inte fullt ut. Mattias uppmanar oss att ladda ner rapporten och avslutar med att beskriva hur vi kan arbeta med att utveckla miljöhälsorapporteringen. Goda exempel på strategiskt hälsoskydd Noomi Carlsson, landstinget Jönköping Miljöhälsorapporterna om barn 2005 och 2013 fördjupades i länet. 4 områden att fokusera på: allergier, Buller, Passiv rökning och UV-strålning. Vad har de gjort? Förbättringsarbete för en god miljö i förskolan, vad händer när man omsätter åtgärder på en förskola? Vad händer om man engagerar barnen? Många ville vara med. Ett team från varje förskola och chefen skulle vara med, var ett krav. En bred uppslutning och utbyte mellan olika förskolor. Noomi visar ett diagram som de brukar använda i förbättringsarbete. Man plottar in de olika åtgärderna och vilken effekt de har. Förskolepersonalen var mycket engagerade och barnen togs också med i arbetet. Föräldrarna involverades genom att barnen berättade hemma. ww.lj.se/barndialogen, här finns förändringsarbetet beskrivet som stöd. De hade också en spridningskonferens som var mycket välbesökt. Vad var det för åtgärder? Hur man dukade och när, hur personalen satt, när matvagnen drogs in, lägga skydd i legoboxen, samarbete mellan avdelningar vid påklädning, m.m. Många åtgärder fanns i tankarna men nu blev det legitimt att genomföra. Barnmiljöronden ett verktyg för att förenkla riskarbetet. Förbättrad tobaksprevention inom barnhälsovården. Noomis avhandling, Linköpings universitet. Det som hände politiskt då var att det blev gratis att gå till tobaksavvänjning, mycket positivt. Information om tobaksfria barn och om vattenpipor översattes till 9 olika språk. Goda och mätbara resultat från arbetet. UV-strålning, skolmaterial att använda i 54 olika skolämnen. Handlar om att skydda sig från solens skadliga strålningar. De har även jobbat med UVinformatörer som varit ute på badstränderna i kommunen. Ungdomarna som var 6

7 informatörer fick utbildning från läkare och om att möte media. Fyra kommuner med i detta i sommar. TILLSYNSUTVECKLING OCH ANDRA STYRMEDEL ÄN TILLSYN Effektiv miljötillsyn ur ett inspektörsperspektiv Lena Edlund, Teol. Dr. Lena är en av forskarna som var med i projektet Effektiv miljötillsyn. De ville belysa komplexiteten. Vi ryms inom målgruppen andra aktörer. Miljöinspektören föremål för studien, Lena och Sinna Lindkvist reste runt i kommunerna och träffade engagerade inspektörer. De ville ha med avsnitt som beskrev dessa kämpande människor. Lena beskriver inspektören utifrån utbildning, roll och drivkrafter. Människor som är engagerade i miljön i jobbet och ofta på fritiden. De behöver vara en trovärdig människa i rollen som inspektörer. Inte konstigt att de ibland är trötta efter inspektionen. Lena hade träffat inspektörer innan, hon undrade då hur bedömningarna gick till. Det ville de också spegla i projektet. Tittade på andra bedömningsyrken, ex. läkare. Hur såg det ut hos inspektörerna? Intervjuer av inspektörer. Åtta bedömningsdimensioner kunde de identifiera vid intervjuer och tester. Ibland sägs det att man gör förarbete, inspektion och efterarbete, men det är mer komplext än så. Viktigt för oss chefer att tänka på om inspektörerna har tid och möjlighet att göra alla de delar som behövs. Objektivitet, detta var den fråga som inspektörerna blev mest osäkra på. Många tänkte att det innebär att vara saklig. Jämförde med en forskare som tittat på olika aspekter av objektivitet. I bedömning och beslut ingår en tankeprocess som skall kunna redogöras för, ex. i en inspektionsrapport. Många vittnade om behovet av att prata med kollegor. Vi behöver ofta resonera ihop oss. Det räcker inte med att vara saklig, det är bara en del av objektivitet. Relationen till verksamhetsutövaren avgörande. Erfarenhetens betydelse för beslutsfattande, Lena pratar om skillnaden i framåtkedjat respektive bakåtkedjat resonemang. Effektivitet på många plan: Inre att göra saker rätt och Yttre att göra rätt saker Kompetens, användbarhet, kommunikation är viktiga delar. Effektiv bedömning kräver mycket av inspektörerna. Vi kan behöva stärka deras kompetens i bedömningsarbetet. Lena tycker vi skall läsa artikeln i Miljö- och hälsa, nr I Upplands Väsby jobbar Lena med Miljökontoret där, arbetet utgår från forskningen. I övrigt har NV gett Lena i uppdrag att fördjupa forskningen. Det skall ligga till grund för NV:s TVL- Hon är intresserade av att komma i kontakt med framförallt små kommuner, max innevånare. Vi kan höra av oss, annars gör hon det. Miljöbrottsutredning Sofia Malmberg och Maria Lorichs, Miljöbrottsutredare Västmanlands län Polisens organisation, 21 fristående. De har två miljötekniker i Västmanland. 7

8 Maria är inspektör i botten, Sofia är geovetare. Vad gör de? Det enda som skiljer dem från poliserna är att de inte får använda tvångsmedel. Alltid åklagare som är förundersökningsledare, de leder arbetet, utredarna biträder åklagaren, de får direktiv i utredningen. När vi anmäler ett misstänkt miljöbrott, är det upp till åklagaren att avgöra om det skall göras en snabb insats. Miljöbrottsutredningen, det är de som naturvetare som vet hur bevissäkring skall göras, ex. om och var prover skall tas. Bevissäkring är helt avgörande, annars kommer de inte vidare. Det är de som måste visa vad som finns i tunnan, till skillnad från oss som utgår från balkens omvända bevisbörda. Alla prover skickas till SKL (statens kriminaltekniska laboratorium). Maria visar vilken provtagningsutrustning de har tillgång till. Översiktliga grunder i bevissäkring. Det är SKLs uppdrag att avgöra om det finns förorenande ämnen i provet. Hittar de inget, är det ingen chans att gå vidare i ärendet. Tillsynsmyndigheterna vs polis/åklagare Sammanställning över olikheterna. Sammantaget är det viktigt att förstå, närma oss och samarbeta! Statistik på anmälda brott, miljöbalken. Från , ca 3000, nu ca Fler miljöbrott begås, mörkertalet är stort, det är främst tillsynsmyndigheten som anmäler men även en ökande andel från allmänheten. Exempel på förundersökningar: Eldning, samlingsprov, arsenik. Förorenad fastighet, oljeförorening, ringde direkt, polisen gjorde anmälan, prover + bakgrund. Företagsbot blir alltmer vanligt, ett vanligt ärende är otillåten miljöverksamhet. Strandskydd, ärenden om detta ökar, det kan vara granne som anmäler. Avslutning: Finns grova miljöbrott i Sverige? JA Organiserad miljöbrottslighet? JA ex. illegala avfallstransporter Ekonomisk vinning? JA framför allt inom avfall Använda KUT? Ja, tipsa KUT! Miljööverdomstolen Yvonne Eklund, Tekniskt råd, Svea hovrätt Yvonne berättar utifrån sina erfarenheter som miljöchef och vad hon hade velat vilja veta om MÖD. MÖD har 60 personer anställda, det är den största avdelningen. 11 råd. 5 jobbar mot miljöområdet, 3 av dem jobbar mot miljö- och hälsa, 2 med vatten. Ca 30 mål igång samtidigt. Jobbet handlar mycket om att läsa in sig på målen. Yvonnes uppgift är att förmedla det tekniska till juristerna som är föredragande. Ibland är de ute på förhandlingar och syn. Första tipset: Viktigt att veta hur man bör argumentera för att få prövningstillstånd, 4 tips vad man bör trycka på: riktigheten betvivlas, behövs för att bedöma riktigheten, viktigt för ledning av rättstillämpningen, synnerliga skäl. Andra tipset: Ha hemsidan som favorit, kolla avgöranden. Diskutera på kontoren. Yvonne kommenterar en del inlämnat material från kommunerna. 8

9 Ibland ligger vi på gränsen till att ha lagt ner för lite tid på utredning i klagomålsärenden. Ibland otydliga yrkanden, ex villkor om stoft, vilken halt menar vi? Det vi bör bevaka är att det blir ett riktigt bra villkor att bedriva tillsyn efter. Vi bör påbörja processen redan vid samrådsfasen för att trycka på bra villkor. Viktigt att kolla prövningens ramar, det är endast den prövade frågan vi skall fokusera på. Begär utdömande av vite, ett belopp fast 8 punkter, det funkar inte, det behöver vara ett belopp per punkt. Riktvärde är utfasat, begränsningsvärde gäller. 8 juni är det öppet hus på Svea hovrätt, de firar 400 år! Fredag 21 mars Camilla Johansson från Naturvårdsverket berättar om sin roll som strategisk tillsynssamordnare. Grön miljövision Gustav Fridolin Miljöpartiet förbereder sig för att vinna valet. Åsa Romson förbereder sig för att leda miljödepartementet. Vill stärka det departementet gentemot de andra. Vikten av strukturer. Förutsättningarna i de olika kommunerna skiljer sig. I sina organisationer har vi valt att ha olika placering och organisering av det strategiska arbetet, lika så väger miljöfrågorna olika tungt i avvägningarna i de olika kommunerna. Fyra frågor i den nationella politiken där det finns stark koppling till vårt arbete på kommunala nivå. Gustav vill fokusera på 4 verktyg: Upphandlingsfrågorna, viktig både ur hänsyn till lokal ekonomi, lantbruk och djurskydd. Men fler miljömål berörs än de som är kopplade till lantbruk; kemikalier, klimatpåverkan, m.m. För att påverka upphandlingsfrågan: ändra lagen om offentlig upphandling. Det synsätt man haft i flera andra länder, att se bredare på frågan än lägsta pris, vill vi skall råda även här. Miljöhänsynen skall väga tyngre i all upphandling. Det som idag är bör-krav, ändra till skall. Reglerna måste också bli enklare. Ifrågasätta lagen, den är svår att använda lokalt. Det är för lätt och för mycket att vinna på att överklaga idag. Men även om lagen blir enklare och miljöhänsynen får ökad tyngd kommer parterna i upphandlingarna att vara ojämna. Kommunen har några personer som skall verka mot en marknad med stor juridisk kompetens. Detta kräver fullgott stöd till kommuner. Strid om miljöstyrningsrådet pågår, MP tycker det är en bra form för stöd, även om utvecklingsbehov finns. De arbetar just nu för att stoppa beslutet. Man kan tänka sig att rådet flyttar närmare SKL men inte att konkurrensverket tar över. Planeringsfrågorna Olika i kommunerna när det gäller miljöhänsynen och miljöpolitikernas roll i planeringsprocessen. Ibland är klimat och energimålen integrerade i processen och ibland striderna man däremellan. Nationella beslut som påverkar detta: 9

10 Finansiering för bostadsombyggnad, upprustning av skolor. Hur vi styr bostadspolitiken och infrastrukturpolitiken får tydligt genomslag i kommunerna. Trots att man utrett hur vårt nationella arbete skall bedrivas, när det gäller ex. infrastruktur, om vi följer klimatmålen, så tar man sedan andra beslut. Ingen anpassning till miljömålen i praktiken. Statlig medfinansiering behövs om vi skall utveckla den spårbundna trafiken lokalt. Låga nationella energikrav är hål i huvudet Vi kan utforma nationella verktyg som gör det enklare att få miljöfrågorna att få större tyngd i planeringsprocessen. T.ex. hur det strukturerade arbetet skall gå till för att miljömålen skall nås inom den kommunala planeringsprocessen. Kemikaliearbetet Vi vill att Sverige skall vara beredda att ta striden för fler förbud, det finns några som vi bör ta, både följa andra länder, men också driva på för nya ämnen. Vi måste välja våra strider. Vi har svenska folket med oss i att driva miljöfrågorna i EU. Kemikaliearbetet handlar också om en fysisk sanering, där behövs mer statliga medel, vi har en kö. Arbetet för giftfri förskola, här finns det ett lokal engagemang. Föder också engagemang vidare till föräldrar. Miljöstyrningsrådets arbete med giftfri förskola skall fortsätta. Klimatinvesteringar De stora klimatinvesteringarna kräver nationellt beslutsfattande. Ökad energieffektivisering, utvidgning av ROT-avdraget. Bristen på nationella beslut som styr mot underhåll och investeringar i befintliga fastigheter är ohållbar. Miljonprogrammets investeringar måste bäras av andra medel än hyreshöjningar för de som har lägst inkomst. Drivmedelsproduktion, biogas, några av våra regioner är världsledande, detta måste vi ta tillvara. Alla de stora biogasanläggningarna i Sverige har haft Klimppengar. Jämte Lip är det verktyg som bidragit starkt till att begränsa klimatpåverkan. Utvärderingen av klimp samt erfarenheterna från Norge, klok, visar att systemen är smarta i sin utformning. Lokala initiativ och beräkning av projektets påverkan på klimat är en bra väg att gå. Olika typer av projekt behöver olika typer av finansiering. Vi behöver medfinansiera klimatanpassningar, kommuner som inte kan finansiera det helt själv, dessa bör inte hänga på ex. klimp. Regeringen tog bort förprövningsrätten mitt i arbetet med energiomställning, MP driver frågan om att återinföra, inte i exakt samma form. Konkretiseringen av miljömålen, har kommit mycket andra verktyg MKN, vattendirektiv, miljömålsarbetet behöver dammas av! Gustav: Vissa mål är svåruppföljningsbar, ta tillbaks gamla eller förtydliga med delmål. Vi behöver ett politiskt ramverk inom området liksom på det finansiella området. Hårdare styrning och struktur, det finns i andra länder. Vi brister idag i klimatgranskning av de politiska besluten, idag är det bara miljöbesluten som granskas. 10

11 Vi har behov av helt andra prioriteringar. När trafikverket lägger fram sina planer och har anpassat dem till klimatmålet så finns inte längre de stora vägbyggena med. Sthlm: Det är viktigt att kommunen skall ha möjlighet att gå först. Vi måste ha möjligheten att gå långt. Få bukt med byggindustrin, kunden skall avgöra istället för tillverkaren. De regler som nu försöker pressas igenom behöver rivas upp. De vill också skärpa Boverkets regler för nybyggnation, reglerna skall pressa, just nu pressas inte branschen alls. Kalmar: Bullerfrågorna, det händer kusliga saker, vissa grupper skall få sämre krav. Vad tänker MP om detta? Att lagfästa en sån ordning som är på gång är helt snett, de förändringar som är på gång inom bullerfrågan vill de verka mot. RÅD, TILLYN OCH KONTROLL, VART ÄR VI PÅ VÄG? Hur kom miljöbalken till? Högni Hansson, Lunds Universitet Under efterkrigstiden ökade produktion och konsumtion vilket fick miljöeffekter eftersom inga miljökrav ställdes. Tillsattes en utredning. Diskuterade att man skulle kunna lösa vattenfrågorna, de tog fram en lag som sedan blev miljöskyddslagen, den hanterade alla miljöfrågorna. (1 juli 1969) Den hanterade vattenföroreningar och liknande. Detta var den första integrerade miljölagstiftningen i världen. Miljöskyddslagen medförde förbättring av utsläppen. Sen kom kritiken, att lagen var tandlös, trots grova miljöbrott blev de inte dömda. T.ex. BT kemi som var en knäck för ML. Kritik mot myndigheterna för att de inte genomförde tillsyn. Landshövdingar som lade sig i prövningar. Delvis var det ML:s fel, där fanns ett förbud mot att förelägga företagen innan alla andra metoder var uttömda. Förslagen till lösning: Ny hälsoskyddslag och kemikalielag. Gabriel Michanek skrev en bok som beskrev röran på miljölagstiftningsområdet. Det fanns en mängd motstridiga lagar. Högni propagerade för en samlad lagstiftning. Sven Munke lade en motion om detta, det avslogs. Brundtlandrapporten förändrade synen på miljöfrågorna, tanken på kommande generationer var ny och viktig. Att miljöbalken sedan kom så snabbt förbluffar Högni, efter 4 år kom förslaget. De hade inte tagit med jordbruket, biltrafiken m.m. de var fortfarande kvar vid punktkällorna. De hade inte heller med vattenlagen och inte kopplat till PBL. Under tiden hade Rio och Agenda 21 lyft frågorna om hållbar utveckling och kommande generationer. Anna Lindh skrotade propositionen och tillsatte miljöbalksutredningen. De var klara 1996, fanns fortfarande kritik, klipp och klistra, ej strålskydd, ej planering. Miljöbalken träder i kraft

12 Miljöbalken 15 år, goda ansatser men ej löst miljöfrågorna! Miljömålen uppnås inte och det saknas styrmedel. Högni tror att vi behöver en ny miljölag. Vi behöver parera de politiska konflikterna genom att ha en opolitisk utredning gärna med internationell koppling. Utred hot och problem samt vad man kan göra rent naturvetenskapligt. Detta håller på att hända och detta måste vi göra. Sen kan vi gå över på den samhällsvetenskapliga fasen. Vart är miljörätten på väg? Jan Darpö, Miljörätt i Uppsala Högni och Staffan Westerlund har varit Jans inspiration och förebilder. Sverige tillsammans med andra länder är föremål för synpunkter från EU om hur vi sköter oss. Fanns domstolar som gav kommuner ett extra år att klara direktivet. Överskridande av miljökvalitetsnormen för stoft på bl.a. Hornsgatan har medfört diskussion mellan kommunen och departementet, vem är ansvarig och vem skall betala böter till EU? När det gäller vattenkraften och konkurrensneutraliteten, inget överträdelseärende utan en diskussion. Utgångspunkten är att EU-rätten slår igenom och vi kan inte syssla med att subventionera de vattenkraftsanläggningar som bryter mot bestämmelserna. Bunge, (bergtäkt på Gotland), började egentligen med Bottniabanan. Regeringen prövar tillåtligheten och sa att det här går nog bra, domstolarna går på detta och frågan är hur bundna de är av regeringens bedömning. Vi i Sverige kan pröva som vi vill och ha tillsyn som vi vill, men vi kan inte glida undan de grundläggande kraven i EU-lagstiftningen som ex. Natura prövning. IPPC, tragiskt exempel, svaga styrmedel. Försök har gjorts att genomföra omprövningar, långsamt, Naturvårdsverket körde Landvetter flygplats, 50 personveckor. NV har gjort 2 omprövningar. Fler omprövningar på vattensidan, 100 st (av ca befintliga) på 10 år. IED, när det kommer ett nytt direktiv ser vi över om det funkar med det system vi har. Man bestämde att varje direktiv görs till lag. Det innebär att det kommer föreskrifter in i systemet där det finns reglering av tillsyn och mätning m.m. Det innebär att det uppstår konkurrerande lagstiftning och föreskrifter. Detta blir svårt att hantera i vissa situationer. IED ställer krav på tillsynens kvalitet. Vi ser ökade krav från EU på återrapporteringar, intervall och antal tillsynstillfällen m.m. Detta ger behov av styrning av hur vi är organiserade och vilka metoder. Detta påverkar också bedömningen av var tillsynen skall ligga. PBL 2011, inga detaljplaner överprövas längre från Lst till regering utan till domstol. Det blir en slags laglighetsprövning, endast pröva om det strider mot någon rättsregel. HD bedömde att de inte skulle titta på ärendet om kvarteret Plankan. MÖD behandlar endast enskilda intressen vid överklagande av privatpersoner men det är 12

13 svårt att dela upp allmänna och enskilda intressen. Så fort en organisation kan klaga, då prövas båda intressena, men när enskilda klagar är det bara de enskilda intressena som prövas. Angående buller i förslag till samordnad prövning MB och PBL. Om kommunen fastställer helt orimliga bullervärden, Lst kan ingripa, men gör de då? Inte med denna konstruktion eftersom ingen bor där. Risk att man binder för mycket vid detaljplanesättningen. I Tyskland finns det tydlig uppdelning mellan allmänt och enskilt intresse, där har de gått på pumpen flera gånger. EU-rätten, trend, folk skall kunna försvara sina intressen, art. 19, inte bara rättighet utan också om miljöintresse kommer en radikal praxisbildning, ex. Dieter som bor vid Ringvägen och har rätt till en viss luftkvalitet, domstolen säger genomgående att de skall ha möjligheten att klaga. 2012, HD och MÖD, släpper in folk så de kan klaga. Verksamhet mitt i byn, om den enskilde begär omprövning, om de beslutar att inte ompröva så är det beslutet överklagningsbart. Vi är världsunika i längden på myndighetsinstanser, 5 instanser från kommun, lst, MMD, MMOD och HD. Inte bra, detta måste åtgärdas. Senaste PBL-utredningen, det skall inte till Lst utan till domstol. Finland har två instanser. Aktuellt från rättssekretariatet Per Hallström, Miljödepartementet Vad är på gång inom rättssekretariatet? Många proppar beslutas just nu: samlad havsförvaltning, träder i kraft 1 september, förordning bereds just nu. Lena Ek vill gärna ha fram enklare regleringar. Miljöregleringar skall inte hindra ny teknik. Stort politiskt tryck på att få fram PM om MKB. Remiss, EU kom med nytt system i samma veva, förslaget som kommer är en total nyordning mitt under remisstiden för den svenska promemorian. Se över gränsdragningen mellan obligatorisk MKB och inte, slutredovisning i höst. Svenska arvet skall kombineras med EU:s regelverk. Vissa länder hade ingen MBK-lagstiftning alls, de har lättare att bara införa EU:s, vi måste bända och skruva. Håller detta hur länge som helst? Precis beslutat om lagrådsremiss om strandskydd, små sjöar, Lst skall få möjlighet att upphäva strandskyddet helt, för att få ökad flexibilitet och acceptans. Artskydd, prop om biologisk mångfald, inga nya lagar, nya mål. Det kommer troligtvis att ske insatser inom artskyddsområdet. Tillsätta utredning för att se över hela artskyddslagstiftningen. Vattenverksamheter, alla frågar, ingen ger svar, någonting kommer att ske, stora frågan, vilka krav skall ställas på våra stora vattenverksamheter? Kemikalier, regeringen kom med prop 2013, inte så mycket lagstiftning. Avfall, WEEE-direktiv. Arbetsgrupp finns som skall komma fram med ansvar när det gäller avfallsreglerna. 13

14 Utvärdering av tillsynsvägledningen, regeringsuppdrag Statskontoret, problem för tillsynen enligt Lena Ek. Vi bör vara aktiva i dessa frågor. Hör av er om ni har frågor! Stockholm: Ett önskemål, två ord i FoMH, bergvärme, kn föreskriva tillståndsskyldighet, det står bara värme, kan ni tillföra ordet kyla, för det är det som blir mer och mer vanligt. Per lägger den på Egons (Abresparr) bord. TILLSYNSUTVECKLING BEHÖVS! MEN HUR BÖRJAR MAN? Tillitsfull tillsyn genom Tillsynsutveckling väst Ulrika Samuelsson, VG 2010 ringde en handläggare i Halland till Lst, vi har en idé, vi vill utbilda och utveckla oss i mjuka frågor. Vi behöver fler för att genomföra det. Lst hängde på, de började fundera på hur man kunde jobba med frågorna, skrev en EU-ansökan till Socialfonden, mycket arbete. Personer som arbetar med miljötillsyn, livsmedelskontroll samt djurskydd. Fokus på de mjuka frågor var ovant från början, man var van vid de hårdare sakfrågorna. Mötesteknik, bemötande, jämställdhet behöver också upp på agendan. Samverkan är nyckelordet i hela projektet. Vi behöver varandra för att tillskapa resurserna. De fick 13 miljoner av EU. Det var ett stort plus. Projektet är just avslutat. De har haft mycket samverkan inom miljösamverkan Västra Götaland, här blev samverkan ännu bredare. Genom socialfonden finns krav på jämställdhet och tillgänglighet, det fick kämpa med detta men lyckades mindre bra med tillgänglighetsfrågorna. Mycket utbildningar, stor del var kommunikation och bemötande. Administratörerna har tidigare varit en lite bortglömd grupp, de ingick också i utbildningspaketet. Projektet innebar mycket upphandlingar, de kunde pressa priset. Klarspråksutbildning, panel som granskade en skrivelse om avlopp, ex. slam i den tredje kammaren, är det bra eller dåligt? SKL, KMC, Västsvenska handelskammaren, Svenskt näringsliv var några av de som projektet samverkade med via en referensgrupp. Projektet har mycket goda resultat utifrån utvärderingarna. Efter projektet, hur tar man vara på allt detta? Bildat nätverk, ledarforum, miljösamverkansorg samarbeta mer formellt, alla nyanställda skall få en introduktionsutbildning i kommunikation och bemötande. Ledarperspektiv på TUV-projektet Anders Ramberg, Miljöchef Falkenberg Ledarperspektiv, perspektiv på ledaren Man kan vända på det. Vad får chefer att trivas och utvecklas på jobbet? Analys, finns att ladda ner på TUV:s hemsida. 14

15 Om man gillar människor så stannar man länge som chef, gillar att se dem att växa. Chefens arbetssätt, kommunikationens betydelse, att skapa delaktighet och lyssna. Det är roligare att vara chef om man kan kommunicera. De tog fram en kommunikationsstrategi, där finns följande Vi vill uppfattas som den myndighet vi själva vill möta Kund, det är den person vi möter när vi utför uppdraget! Vad är det vi levererar? Bedömningar! De har tagit fram en vision i Falkenberg som handlar om att: Vi vill hjälpa människor att göra rätt genom att vara Bra i nuet och bättre i framtiden Det blir ett rättesnöre för nämnden och förvaltningen. Under sina 30 år så är TUV det roligaste han gjort. GLÖM INTE ATT GÅ IN PÅ TUVS HEMSIDA NÄR VI KOMMER HEM! Diskussion, utvärdering och avslut Synpunkter från medlemmarna: mars 2015 kan funka nästa år. Hellre en konferensanläggning med bra anslutningar. Nacka var ok. Vi skall ta till oss att föreningen har en attraktionskraft, vi får hit annars upptagna föreläsare, ex. GD Camilla från NV uppmanar oss att vara uppriktiga i dialogen om tillsynvägledning, det är viktigt att synpunkterna kommer fram till de statliga verken, vi får inte tystna. Som en fortsättning på erfarenheterna från TUV-projektet bör vi driva på om utveckling eller uppstart av utbildningar för våra inspektörer i dessa frågor. Det bör ingå i utbildningen av dem hur man bemöter, kommunicerar osv. Umeåutbildningen blir alltmer akademisk vilket inte är en lyckad utveckling. Tomas från SKL får signaler om att de centrala verken får mycket frågor av enkel karaktär som ex. hur gör man en inspektion. Det tyder på ofullständig utbildning i de grundläggande verktyg en inspektör bör behärska. Jenny Jonsson 15

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Välkommen till Miljösamverkan Sveriges tillsynsutbildning som utgår från hela miljöbalken! Inbjudan, anmälan och program för 15-16 okt 2015 Länsstyrelsen

Läs mer

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Verksamheten Mål med samverkan: Samsyn och rättssäkerhet Effektivt arbetssätt Kontinuerlig kompetensutveckling + gruppkänsla och arbetsglädje genom teamarbeten

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016 Förslag Verksamhetsplan jan - aug 2016 De flesta företag och verksamheter påverkar miljön och klimatet, och exempel är växthuseffekten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av kemikalier och andra förorenande

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Innehåll Kommunikation ger resultat

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff)

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff) Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff) Den 27 maj 2015 i Ljungby Deltagare: Anders Karlsson, Ronneby kommun Anette Andersson, Tingsryds kommun Ann-Sofi Persson, Ljungby kommun Bertil Bengtsson,

Läs mer

DOM 2014-10-23 Stockholm

DOM 2014-10-23 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare

Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare Vi arbetar på medborgarnas uppdrag vi ska även värna naturen, det ofödda barnet och lagen. Sven-Inge Svensson Miljöchef i Hässleholms

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Projektplan för projekt buller

Projektplan för projekt buller 2011-09-12 Projektplan för projekt buller Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2012: Projektet är ett service- och kompetensprojekt, och fortsätter från 2011. Kurser och seminarier blir en viktig

Läs mer

Minnesanteckningar från Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges miljöchefs- och styrgruppsmöte

Minnesanteckningar från Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges miljöchefs- och styrgruppsmöte Minnesanteckningar från Miljösamverkan Kronoberg-Blekinges miljöchefs- och styrgruppsmöte Den 17 oktober 2014 Mötet hölls i Älmhults kommunhus. Deltagare: Mathias Karlsson (Älmhults kommun), Bertil Bengtsson

Läs mer

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand

DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2014-12-09 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 944-14 KLAGANDE Åke Ström Enköpingsvägen 262 176 76 Järfälla MOTPART Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun

Läs mer

Miljötillsynsavdelningen

Miljötillsynsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Arbetar för tillsynsnämnden 17 personer: 15 inspektörer, 1 registrator och 1 chef Mellan 36 och 68 år Olika utbildningar och erfarenheter Mål för vårt arbete Att kommunens invånare

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse

Miljösamverkan Värmland. Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Värmland Verksamhetsberättelse Miljösamverkan Värmland 2011 Miljösamverkan Värmland 2 (5) Inledning Miljösamverkan Värmland startade 2008 och bedrivs i samverkan mellan Region Värmland,

Läs mer

Minnesanteckningar Regionala miljösamverkan och centrala myndigheter 13 mars 2014 i Linköping

Minnesanteckningar Regionala miljösamverkan och centrala myndigheter 13 mars 2014 i Linköping Minnesanteckningar Regionala miljösamverkan och centrala myndigheter 13 mars 2014 i Linköping Närvarande Miljösamverkan: Ingela Höök, Sverige; Bo Persson, Skåne; Linda Helander, F; Linda Petersson, Blekinge-Kronoberg;

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare 1 Vill vi diskutera och berätta om 1. Vattenförvaltningen och tillsyn enligt MB 2. MVG inför 2011,

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen

Läs mer

Ordförande hälsar nedanstående, närvarande välkomna till styrelsens första möte, och förklarar sammanträdet öppnat.

Ordförande hälsar nedanstående, närvarande välkomna till styrelsens första möte, och förklarar sammanträdet öppnat. 1 Styrelsen för Protokoll Föreningen Kommunala miljöchefer 2003-11-21 Plats: Miljöförvaltningen i Stockholm Tid: 2003-11-21, Kl 10.00-14.00 Närvarande: Ann-Britt Svedberg, ordförande Christer Persson Högni

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning Ingrid Millet Juridiken kring tillsyn och vägledning Seminariet är tillsynsvägledning Syftet med tillsyn är att stärka efterlevnaden av våra regler Tillsynen bidrar till att hålla samhällsvärden som rättssäkerhet,

Läs mer

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Anna Kristoffersson, miljöförvaltningen Innehåll Om den nya taxan Vad ingår i tillsynsavgiften? Hur är taxan uppbyggd? Grundavgift

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

EMIL-gruppen - den 4 februari 2010 på Skogsstyrelsens kursgård Ullstorp.

EMIL-gruppen - den 4 februari 2010 på Skogsstyrelsens kursgård Ullstorp. Minnesanteckningar 1(9) Datum 2010-02-09 Skånes distrikt Box 6, 243 21 Höör roland.olsson@skogsstyrelsen.se Tfn 0413-294 62 Fax 0413-213 86 EMIL-gruppen - den 4 februari 2010 på s kursgård Ullstorp. Närvarande:

Läs mer

Minnesnoteringar Samverka för mångfald 22 oktober 2013 Närvarande:

Minnesnoteringar Samverka för mångfald 22 oktober 2013 Närvarande: Minnesnoteringar Samverka för mångfald 22 oktober 2013 Närvarande: Anki Elken, Proffice Annika Kleen, Länsstyrelsen Britta Hjelt, Stockholms läns landsting Christina Hallberg, Locum Frederick Scholander,

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden Staffan Asplind Naturvårdsverket Åf Industrikonferens - Värme- och Kraftkonferensen 10 november 2010 Budskap Ja visst ändras BMT! Ja visst ändras

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

DOM 2014-10-14 Stockholm

DOM 2014-10-14 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2014-10-14 Stockholm Mål nr M 4360-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-14 i mål nr M 653-14, se bilaga KLAGANDE Miljö-

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan

Läs mer

Yttrande över förslag till ändring av vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar

Yttrande över förslag till ändring av vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 1 (5) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Maria Wegscheider Telefon 018-727 43 41 2014-09-06 2014-004702- LI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 1 oktober 2014

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan enligt miljöbalken 2015-2017

Tillsynsvägledningsplan enligt miljöbalken 2015-2017 Tillsynsvägledningsplan enligt miljöbalken 2015-2017 Plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2015-2017 Förord Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska länsstyrelserna ha en plan för tillsynsvägledning

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015

Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015 Planering inom miljö- och hälsoskyddsområdet Välkommen! SKL 1 och 9 juni 2015 Inledning Tillsynsplanering Hur Taxa och verksamhetsplanering Kommunexempel på hur man kan planera Behovsutredningar Varför

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008 Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller mm Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig på kommunen som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelserna tar över kommunernas ansvar för kontroller

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 75 Information från Länsstyrelsen om klimatförändringar... 111 76 Presentation av förslag på verksamhetsplan för miljönämnden 2012... 112 77 Uppföljning av internkontrollen 2011...

Läs mer

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn 2 Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn Inledning I den här skriften

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Förenkla på kommunal och regional nivå

Förenkla på kommunal och regional nivå Förenkla på kommunal och regional nivå Anteckningar från Tillväxtverket och länsstyrelsernas referensgruppsmöte 26 april 2013 Deltagare: Stefan Lundin, Visita Helena Morgonsköld, Bolagsverket Anneke Svantesson,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Byggsamverkan Kronoberg 2013

Verksamhetsberättelse för Byggsamverkan Kronoberg 2013 Dnr 11/0285 Verksamhetsberättelse för Byggsamverkan Kronoberg 2013 Byggsamverkan Kronoberg är ett samverkansuppdrag, inom byggförvaltningsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronobergs län och Regionförbundet

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Inledning Yngve inleder som ordförande för mötet. Alla hälsas välkomna och en presentationsrunda av deltagarna genomförs. Dagordningen fastslås.

Inledning Yngve inleder som ordförande för mötet. Alla hälsas välkomna och en presentationsrunda av deltagarna genomförs. Dagordningen fastslås. Anteckningar 2014-10-23/24 1(4) Närvarande: Maria Pihlajärvi Per Linnér Malin Hultegård Karolina Hedlund Annelie Vestergren Yngve Blomberg Inger Alf-Johansson Göran Kugelberg Linnéa Salbark Karin Sigvardsson

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Ärende 4. Justering av timbelopp för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen

Ärende 4. Justering av timbelopp för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen Ärende 4 Justering av timbelopp för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen Tjänsteskrivelse 2012-11-09 SBN 2012.0182 Handläggare: Susanne Jarl Samhällsbyggnadsnämnden Justering av timbelopp

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer