/21. Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-03-20/21. Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens!"

Transkript

1 /21 Anteckningar från Miljöchefsmötet 2014 Samtliga presentationer finns presenterade på hemsidan. Anteckningarna är ett komplement till dem. Observera att eventuella faktafel kan finnas, det är uppgifterna i presentationerna som är det som föreläsaren kan förväntas stå för. Anteckningarna får sekreteraren stå för Torsdag 20 mars Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens! Återkoppling energitillsyn Jenny Jonsson, styrelsen Vi har under året haft rundbordssamtal med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Boverket. Vi har haft som roll att tydliggöra vad vi behöver inom TVL och vikten av samarbete och samsyn. Ordlista med begrepp, TVL-plan från energimyndigheten samt energitillsynsprojekt i Miljösamverkan Sveriges regi är på gång. DE STORA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFRÅGORNA Naturvårdsverket Kerstin Cederlöf Kerstin börjar med att presentera Camilla Johansson som är strategisk tillsynssamordnare. Camilla kommer att vara med hela konferensen och lyssna. Konferensens tema; Det är klart att vi vill ha strategisk och tillitsfull tillsyn, vision eller verklighet? Kerstin hoppas på att det kan bli så. Ett av uppdragen är att arbeta för att miljöbalken blir ett effektivt styrmedel. En trend är att NV går från renodlad miljömyndighet till avvägningsmyndighet. Det finns redan andra avvägningsmyndigheter, ex. SGU. Vissa av punkterna, förutsättningar för etableringar av vindkraft, indikerar detta. Avvägningsuppdraget finns ofta med uppdrag om utredningar och liknande, ex. i det senaste om buller, där det i uppdraget ingår att göra avvägningar. Kerstin frågar om det är en trend som även vi känner av? Det gör vi men frågan är om det är en nyhet. Buller, ny reglering kommer att gå igenom. Nya regler innebär att detaljplanerna styr vilka krav man kan ställa i tillsynen enligt miljöbalken. Det blir lite Lex specialis. Nöjdkundindex har genomförts av NV, kommunerna är nöjda när vi väl får kontakt. NV sämre på att ta kontakt. Vägledning i olika former efterfrågas. Flera arenor. Vi skriver mer än pratar.

2 Tillsynen är ett av flera verktyg, skall användas i kombination. Inte bara rättighet att utöva tillsyn utan en skyldighet. MB avsåg att skärpa tillsynen. Intressant att vi i regelverket har ett syfte beskrivet. Fint att lagstiftaren har gett så stort utrymme för egna tolkningar och funderingar. Fråga från Kerstin om vi har kopplingar till miljömålen i våra tillsynsplaner, många har och resten har haft det i bakhuvudet. Vi har haft olika trender, nu är det åter prat om syfte och miljömål efter en längre period av detaljer. Väsentlighet och risk är de viktigaste utgångspunkterna för prioritering av tillsyn. NV bedömer att det är viktigt att titta på vilka regler som är viktiga att tillsyna och att villkoren är tillsynsbara. Vad är det kommunen kan göra som ingen annan kan? Fokusera arbetet på det! Synpunkt från Stockholm, vi behöver kunna ta betalt för yttrande och liknande, vi lägger mycket tid på detta. Kerstin håller med om att våra granskningar och yttranden är viktiga, de kan inte ordna med möjlighet att ta betalt. En idé är att NV samlar kunskap om kunskap, som kommentar till det ständiga önskemålet om att återinföra branschexperter. Malmö: Uppgifter begärs in om ex MSA eller åtalsanmälan, det är förlegat och trubbigt? Bättre att fråga hur vi arbetat för att utveckla arbetet med att få vu att följa lagstiftningen? Det kan bli en bra kunskapsbank. MB, krav på kontroll av efterlevnad och vidta åtgärd för rättelse, men det omnämns också att vi skall skapa förutsättningar genom råd och stöd. Hur viktar man fördelningen mellan dessa olika delar; kontroll och råd? När är det nödvändigt med tillsyn? Vi diskuterar hur vi tänker när vi fördelar mellan. Kommentar om att det hänger ihop med ekonomi och taxa. Kerstin kommenterar att utredningen som skall se över alla miljömyndighet kommer att titta på ekonomiska styrmedel. Trend demokratiaspekten, mycket prat om offentligt etos, åtminstone i offentlig sektor. Koppling till tillit och vem som är vår kund. Krus som är en utbildning för statliga tjänstemän har tagits över av Uppsala universitet, den behövs. Trender som de identifierat: Ökad statlig kontroll Kommunerna behöver formera oss kring fördelarna med kn tillsyn - Vi behöver göra inspel och påverka på flera arenor för vi kommer att ifrågasättas Ökade krav på rapportering - Inte bra att vi inte rapporterar, vi ser inte effekter och förändringar, men kan bli en belastning Mer detaljstyrning Stora förväntningar på tillsynen Skillnader i regional tillsynsvägledning Kompetensförsörjning svårare? 2

3 Livsmedelsverket Stig Orustfjord Stig har kommunal bakgrund vilken han tycker är värdefullt i det uppdrag han har nu. När det blir för hård styrning av vad staten förväntar sig, riskerar kommunerna att bli statens Poolia. Kontrollen Vad finns bakom hörnet? Få kunde förutspå att vi behövde DNA-testa lasagne. Risken med stor kontrollapparat är att den blir trög när det händer nya saker. För vanligt folk kan begreppet risk vara förvirrat, särskilt när media styr frågorna. SLV håller på att ta fram en riskbarometer tillsammans med Tyskland. Nationell samordning av kontrollen, för låg andel har förtroende, 35%, men det har ändå gått upp från 28%. Det är inte bra att vu inte vet om de har gjort fel eller rätt i dagens system som är en flexibel EU-lagstiftning. Hur skall 2019 års livsmedelstillsyn se ut, det vill SLV diskutera framöver med oss. Opastöriserad mjölk, vissa av producenterna marknadsför detta som en bra produkt för att stärka immunförsvaret samtidigt som risken för EHEC är särskilt hög för barn. Åtgärder med varningstext och kontroller. Livsmedelsombudsman, en whistle-blowfunktion för tips när saker inte står rätt till. Detta skall SLV testa ett halvår. Smiley, även Finland liksom Danmark kör med detta. De kör block som skall gås igenom och ett sammanvägt betyg som vu kan ha i fönstret. SLV skall titta på detta. Fördelen kan vara en standardisering av bedömningen. Finland, nu ringer de och vill ha besök. Fler länder är på gång med liknande system. Om man skall jobba med livsmedel skall man genomgå utbildning och få ett pass. SLV kollar på detta också. Matråden Förvirrad diskussion råder; salt, socker och alkohol är värst men det är inte det som det pratas om, mycket prat om E-nummer. Mycket media kring vad man skall äta, men det är i största delen diet, inte vad vi behöver äta normalt sett. Matmärkningen är inte optimal. EU-direktiv på väg om hur vi skall märka mat som serveras. Frågan skall utredas. Dricksvatten Finns det en risk att vi får ett miljonprogramsproblem, vi bygger ut i hög takt men sätter vi av resurser för att underhålla? Vi skjuter en mängd investeringsproblem framför oss. Vattenprover i alla kommuner om PFOS, 40% har rapporterat. Övrigt Den del av SLV som gör riskvärderingar gör det enligt mallar och metoder, de har en särställning och är oberoende. När det gäller rådgivning kan andra avvägningar göras. Stigs långsiktiga mål: se PP Kommentarer från publiken: 3

4 Kritik mot personalen på slakterierna? - Vi har hyggligt förtroende på den stora slakterierna, sämre på de små. Vi har en del lycksökare som startar mindre. SLV hade en revision tillsammans med Kanada, de tyckte at vi hade för låga krav. Bl.a. stod en bunt lastpallar i produktionen, dessa var förorenade med duvskit. SLV jobbar i övrigt med bemötande och förhållningssätt. Sigtuna kommun hittade PFOS och har ställt frågan tidigare till SLV om vad som gäller för fisk? - De har bett kommissionen titta på detta. Jobbar ni ihop med jordbruksverket, ABP? Försöker få ordning på detta? - Stig tar med frågan. Förstatliga tillsynen? - SLV har ingen uppfattning i frågan. ETT STRATEGISKT HÄLSOSKYDDSARBETE Folkhälsomyndigheten Johan Carlson, GD Det nyaste tillskottet på myndighetshimlen, 1 januari För första gången en myndighet som har hälsan som sin samlade huvuduppgift. Hanterar för den skull inte alla frågorna, men den samlade uppföljningen. Tre mål med myndighetsomvandlingen: Vidareutveckla kunskap, identifiera områden där man kan ta en tyngre roll, arbeta effektivt på EU-nivå. När det gäller kommunerna har de mycket att göra med oss i den breda portföljen: följa hälsoläget, utvärdera effekter, främja och förebygga genom kunskap. Johan presenterar uppdraget, organisationen och målen för myndigheten. När folkhälsomyndigeten pratar om miljö är det inte bara de traditionella miljöoch hälsofrågorna, utan även hur skapar vi en främjande miljö för hälsan. Hur bygger vi samhället så att fysisk aktivitet främjas, möjlighet till rekreation. Inte bara att skydda oss mot eländet Tillsynsvägledning, den direkta, är ett ganska smalt område men uppskattat. Här vill Johan känna av hur vi vill att de skall arbeta för att de skall veta hur resurserna inom vägledningen skall fördelas. Den övergripande rapproteringen är viktiga instrument för att bedöma vad som behöver göras. Främst inomhusmiljön som ligger på myndighetens område. Tagit över rakt av de områden som SocS väglett om. Behöver se över en del av det skriftliga materialet. Kommer att ta fram allmänt råd om städning i skolor, är på remiss. Johan redogör i övrigt för vad som är på gång. Översyn av Buller inomhus, bl.a. Miljöhälsorapporten kommer att genomföras som vanligt. Utmaningar: Hälsofrågornas ställning vid avvägningar, är det farligt buller eller tråkigt buller? Vid utveckling av ny teknik, mobiler ex. Riskhantering kemikalier. 4

5 Igår publicerade regeringen nyheter om ytterligare förändringar: Utveckling av smittskyddsarbetet/laboratorietjänster, farligt avfall från sjukhus m.m. De skall också ta över rapporteringen av hälsohot till WHO, hela hälsoområdet, kemi, strålning, smitta m.m. Del av en bodelning gentemot SocS. Kommentarer från publiken: För hög tillgänglighet, vad menar ni? Vi borde själva jobba bättre med frågor och svar, mer systematiskt arbete. Länsstyrelsen har inte kunskapen och kompetens inom området, därför behövs FHM! Vi kan jobba bredare med exempel. Tysta områden vid planering är viktigt att tänka på! Ja. Nya utmaningar, just nu blir det wifi överallt, i andra länder monterar de ner, på väg att bli en stor fråga. Ingår i utmaningen hälsofrågor vid ny teknik, det är prio. FMH vill gärna jobba operativt gentemot kommunerna. Miljöhälsorapporten Mattias Öberg, Miljömedicin, Karoliska institutet Mattias var projektledare för Miljöhälsorapporten Nationellt forskningscenter för toxikologi SWETOX, det behövs inför de utmaningar vi står inför. Mycket förändringar inom lagstiftning och forskning, nya frågeställningar. Regeringen kräver att vi skall samverka mer mellan forskning och innovation. Former för samverkan behövs. 11 universitet har gått ihop för att stödja projektet. Miljöhälsorapporten län fördjupade denna gång, bra underlag för prioriteringar. Mattias redovisar: Varför inriktning på barn, varför gör man en enkät, och varför en till? Redovisning av förtätningen i våra län. Kan man lita på resultatet? 50% svarsfrekvens, lägre än tidigare, det är en generell trend. Bra koll på vilka som svarar och inte, bedömer att enkäten går att lita på. Har en betydande del som svarar och jämför med annan information för att bedöma svarens rimlighet. Det är den största miljöhälsoenkäten i Europa, unik i sin storlek. Rapporten går att ladda ner från bl.a. IMM:s hemsida. Den beskriver kunskapsläget, rensat den på åtgärdsbeskrivningar. Det är myndigheternas uppdrag. Exempel på data som finns i enkäten: Buller, olika varianter. Något har hänt de senaste åren, plötslig ökar andelen bullerutsatta bostäder, det är nybyggen i stor utsträckning. Stor ökning på ljud från andra barn i skolan. Tobaksröken under graviditet och passiv rökning har minskat. Det som inte minskat är exponeringen i familjer med låg utbildning. Nästan 40% av barnen som växer upp i familjer där föräldrarna bara har grundskoleutbildning har minst en förälder som röker. Inomhusmiljö: Minskning med 19% på de som bor i miljöer med fukt och mögel. Radon: Allt fler rapporterar mätning. 5

6 Astma och allergi ökar, orsaker är ofullständigt kända. Familjens livskvalitet påverkas. Obehag av olika exponeringar, tobaksrök ligger högst. Återigen skillnad mellan utbildningsbakgrund. Rapporten innehåller nedslag i olika kemikaliegrupper. En del är välkända, andra är nya. Mycket fokus på PFOS men det går åt rätt håll där, halterna minskar, det finns andra ämnen i samma familj som ökar. Mattias visar resultat från Livsmedelsverket. Fler mammor överskider kostråden om hur mycket fisk man får äta. Det finns stora regionala skillnader. Hormonstörande ämnen, detta är ett stort samtalsämne i forskarvärlden. Skall vi ta hormonstörande ämnen på allvar? Vi ser att testikelcancer och bröstcancer ökar men spermiemängden går ner. Hur stor del som kemikalier och hormonstörande ämnen påverkar vet vi inte fullt ut. Mattias uppmanar oss att ladda ner rapporten och avslutar med att beskriva hur vi kan arbeta med att utveckla miljöhälsorapporteringen. Goda exempel på strategiskt hälsoskydd Noomi Carlsson, landstinget Jönköping Miljöhälsorapporterna om barn 2005 och 2013 fördjupades i länet. 4 områden att fokusera på: allergier, Buller, Passiv rökning och UV-strålning. Vad har de gjort? Förbättringsarbete för en god miljö i förskolan, vad händer när man omsätter åtgärder på en förskola? Vad händer om man engagerar barnen? Många ville vara med. Ett team från varje förskola och chefen skulle vara med, var ett krav. En bred uppslutning och utbyte mellan olika förskolor. Noomi visar ett diagram som de brukar använda i förbättringsarbete. Man plottar in de olika åtgärderna och vilken effekt de har. Förskolepersonalen var mycket engagerade och barnen togs också med i arbetet. Föräldrarna involverades genom att barnen berättade hemma. ww.lj.se/barndialogen, här finns förändringsarbetet beskrivet som stöd. De hade också en spridningskonferens som var mycket välbesökt. Vad var det för åtgärder? Hur man dukade och när, hur personalen satt, när matvagnen drogs in, lägga skydd i legoboxen, samarbete mellan avdelningar vid påklädning, m.m. Många åtgärder fanns i tankarna men nu blev det legitimt att genomföra. Barnmiljöronden ett verktyg för att förenkla riskarbetet. Förbättrad tobaksprevention inom barnhälsovården. Noomis avhandling, Linköpings universitet. Det som hände politiskt då var att det blev gratis att gå till tobaksavvänjning, mycket positivt. Information om tobaksfria barn och om vattenpipor översattes till 9 olika språk. Goda och mätbara resultat från arbetet. UV-strålning, skolmaterial att använda i 54 olika skolämnen. Handlar om att skydda sig från solens skadliga strålningar. De har även jobbat med UVinformatörer som varit ute på badstränderna i kommunen. Ungdomarna som var 6

7 informatörer fick utbildning från läkare och om att möte media. Fyra kommuner med i detta i sommar. TILLSYNSUTVECKLING OCH ANDRA STYRMEDEL ÄN TILLSYN Effektiv miljötillsyn ur ett inspektörsperspektiv Lena Edlund, Teol. Dr. Lena är en av forskarna som var med i projektet Effektiv miljötillsyn. De ville belysa komplexiteten. Vi ryms inom målgruppen andra aktörer. Miljöinspektören föremål för studien, Lena och Sinna Lindkvist reste runt i kommunerna och träffade engagerade inspektörer. De ville ha med avsnitt som beskrev dessa kämpande människor. Lena beskriver inspektören utifrån utbildning, roll och drivkrafter. Människor som är engagerade i miljön i jobbet och ofta på fritiden. De behöver vara en trovärdig människa i rollen som inspektörer. Inte konstigt att de ibland är trötta efter inspektionen. Lena hade träffat inspektörer innan, hon undrade då hur bedömningarna gick till. Det ville de också spegla i projektet. Tittade på andra bedömningsyrken, ex. läkare. Hur såg det ut hos inspektörerna? Intervjuer av inspektörer. Åtta bedömningsdimensioner kunde de identifiera vid intervjuer och tester. Ibland sägs det att man gör förarbete, inspektion och efterarbete, men det är mer komplext än så. Viktigt för oss chefer att tänka på om inspektörerna har tid och möjlighet att göra alla de delar som behövs. Objektivitet, detta var den fråga som inspektörerna blev mest osäkra på. Många tänkte att det innebär att vara saklig. Jämförde med en forskare som tittat på olika aspekter av objektivitet. I bedömning och beslut ingår en tankeprocess som skall kunna redogöras för, ex. i en inspektionsrapport. Många vittnade om behovet av att prata med kollegor. Vi behöver ofta resonera ihop oss. Det räcker inte med att vara saklig, det är bara en del av objektivitet. Relationen till verksamhetsutövaren avgörande. Erfarenhetens betydelse för beslutsfattande, Lena pratar om skillnaden i framåtkedjat respektive bakåtkedjat resonemang. Effektivitet på många plan: Inre att göra saker rätt och Yttre att göra rätt saker Kompetens, användbarhet, kommunikation är viktiga delar. Effektiv bedömning kräver mycket av inspektörerna. Vi kan behöva stärka deras kompetens i bedömningsarbetet. Lena tycker vi skall läsa artikeln i Miljö- och hälsa, nr I Upplands Väsby jobbar Lena med Miljökontoret där, arbetet utgår från forskningen. I övrigt har NV gett Lena i uppdrag att fördjupa forskningen. Det skall ligga till grund för NV:s TVL- Hon är intresserade av att komma i kontakt med framförallt små kommuner, max innevånare. Vi kan höra av oss, annars gör hon det. Miljöbrottsutredning Sofia Malmberg och Maria Lorichs, Miljöbrottsutredare Västmanlands län Polisens organisation, 21 fristående. De har två miljötekniker i Västmanland. 7

8 Maria är inspektör i botten, Sofia är geovetare. Vad gör de? Det enda som skiljer dem från poliserna är att de inte får använda tvångsmedel. Alltid åklagare som är förundersökningsledare, de leder arbetet, utredarna biträder åklagaren, de får direktiv i utredningen. När vi anmäler ett misstänkt miljöbrott, är det upp till åklagaren att avgöra om det skall göras en snabb insats. Miljöbrottsutredningen, det är de som naturvetare som vet hur bevissäkring skall göras, ex. om och var prover skall tas. Bevissäkring är helt avgörande, annars kommer de inte vidare. Det är de som måste visa vad som finns i tunnan, till skillnad från oss som utgår från balkens omvända bevisbörda. Alla prover skickas till SKL (statens kriminaltekniska laboratorium). Maria visar vilken provtagningsutrustning de har tillgång till. Översiktliga grunder i bevissäkring. Det är SKLs uppdrag att avgöra om det finns förorenande ämnen i provet. Hittar de inget, är det ingen chans att gå vidare i ärendet. Tillsynsmyndigheterna vs polis/åklagare Sammanställning över olikheterna. Sammantaget är det viktigt att förstå, närma oss och samarbeta! Statistik på anmälda brott, miljöbalken. Från , ca 3000, nu ca Fler miljöbrott begås, mörkertalet är stort, det är främst tillsynsmyndigheten som anmäler men även en ökande andel från allmänheten. Exempel på förundersökningar: Eldning, samlingsprov, arsenik. Förorenad fastighet, oljeförorening, ringde direkt, polisen gjorde anmälan, prover + bakgrund. Företagsbot blir alltmer vanligt, ett vanligt ärende är otillåten miljöverksamhet. Strandskydd, ärenden om detta ökar, det kan vara granne som anmäler. Avslutning: Finns grova miljöbrott i Sverige? JA Organiserad miljöbrottslighet? JA ex. illegala avfallstransporter Ekonomisk vinning? JA framför allt inom avfall Använda KUT? Ja, tipsa KUT! Miljööverdomstolen Yvonne Eklund, Tekniskt råd, Svea hovrätt Yvonne berättar utifrån sina erfarenheter som miljöchef och vad hon hade velat vilja veta om MÖD. MÖD har 60 personer anställda, det är den största avdelningen. 11 råd. 5 jobbar mot miljöområdet, 3 av dem jobbar mot miljö- och hälsa, 2 med vatten. Ca 30 mål igång samtidigt. Jobbet handlar mycket om att läsa in sig på målen. Yvonnes uppgift är att förmedla det tekniska till juristerna som är föredragande. Ibland är de ute på förhandlingar och syn. Första tipset: Viktigt att veta hur man bör argumentera för att få prövningstillstånd, 4 tips vad man bör trycka på: riktigheten betvivlas, behövs för att bedöma riktigheten, viktigt för ledning av rättstillämpningen, synnerliga skäl. Andra tipset: Ha hemsidan som favorit, kolla avgöranden. Diskutera på kontoren. Yvonne kommenterar en del inlämnat material från kommunerna. 8

9 Ibland ligger vi på gränsen till att ha lagt ner för lite tid på utredning i klagomålsärenden. Ibland otydliga yrkanden, ex villkor om stoft, vilken halt menar vi? Det vi bör bevaka är att det blir ett riktigt bra villkor att bedriva tillsyn efter. Vi bör påbörja processen redan vid samrådsfasen för att trycka på bra villkor. Viktigt att kolla prövningens ramar, det är endast den prövade frågan vi skall fokusera på. Begär utdömande av vite, ett belopp fast 8 punkter, det funkar inte, det behöver vara ett belopp per punkt. Riktvärde är utfasat, begränsningsvärde gäller. 8 juni är det öppet hus på Svea hovrätt, de firar 400 år! Fredag 21 mars Camilla Johansson från Naturvårdsverket berättar om sin roll som strategisk tillsynssamordnare. Grön miljövision Gustav Fridolin Miljöpartiet förbereder sig för att vinna valet. Åsa Romson förbereder sig för att leda miljödepartementet. Vill stärka det departementet gentemot de andra. Vikten av strukturer. Förutsättningarna i de olika kommunerna skiljer sig. I sina organisationer har vi valt att ha olika placering och organisering av det strategiska arbetet, lika så väger miljöfrågorna olika tungt i avvägningarna i de olika kommunerna. Fyra frågor i den nationella politiken där det finns stark koppling till vårt arbete på kommunala nivå. Gustav vill fokusera på 4 verktyg: Upphandlingsfrågorna, viktig både ur hänsyn till lokal ekonomi, lantbruk och djurskydd. Men fler miljömål berörs än de som är kopplade till lantbruk; kemikalier, klimatpåverkan, m.m. För att påverka upphandlingsfrågan: ändra lagen om offentlig upphandling. Det synsätt man haft i flera andra länder, att se bredare på frågan än lägsta pris, vill vi skall råda även här. Miljöhänsynen skall väga tyngre i all upphandling. Det som idag är bör-krav, ändra till skall. Reglerna måste också bli enklare. Ifrågasätta lagen, den är svår att använda lokalt. Det är för lätt och för mycket att vinna på att överklaga idag. Men även om lagen blir enklare och miljöhänsynen får ökad tyngd kommer parterna i upphandlingarna att vara ojämna. Kommunen har några personer som skall verka mot en marknad med stor juridisk kompetens. Detta kräver fullgott stöd till kommuner. Strid om miljöstyrningsrådet pågår, MP tycker det är en bra form för stöd, även om utvecklingsbehov finns. De arbetar just nu för att stoppa beslutet. Man kan tänka sig att rådet flyttar närmare SKL men inte att konkurrensverket tar över. Planeringsfrågorna Olika i kommunerna när det gäller miljöhänsynen och miljöpolitikernas roll i planeringsprocessen. Ibland är klimat och energimålen integrerade i processen och ibland striderna man däremellan. Nationella beslut som påverkar detta: 9

10 Finansiering för bostadsombyggnad, upprustning av skolor. Hur vi styr bostadspolitiken och infrastrukturpolitiken får tydligt genomslag i kommunerna. Trots att man utrett hur vårt nationella arbete skall bedrivas, när det gäller ex. infrastruktur, om vi följer klimatmålen, så tar man sedan andra beslut. Ingen anpassning till miljömålen i praktiken. Statlig medfinansiering behövs om vi skall utveckla den spårbundna trafiken lokalt. Låga nationella energikrav är hål i huvudet Vi kan utforma nationella verktyg som gör det enklare att få miljöfrågorna att få större tyngd i planeringsprocessen. T.ex. hur det strukturerade arbetet skall gå till för att miljömålen skall nås inom den kommunala planeringsprocessen. Kemikaliearbetet Vi vill att Sverige skall vara beredda att ta striden för fler förbud, det finns några som vi bör ta, både följa andra länder, men också driva på för nya ämnen. Vi måste välja våra strider. Vi har svenska folket med oss i att driva miljöfrågorna i EU. Kemikaliearbetet handlar också om en fysisk sanering, där behövs mer statliga medel, vi har en kö. Arbetet för giftfri förskola, här finns det ett lokal engagemang. Föder också engagemang vidare till föräldrar. Miljöstyrningsrådets arbete med giftfri förskola skall fortsätta. Klimatinvesteringar De stora klimatinvesteringarna kräver nationellt beslutsfattande. Ökad energieffektivisering, utvidgning av ROT-avdraget. Bristen på nationella beslut som styr mot underhåll och investeringar i befintliga fastigheter är ohållbar. Miljonprogrammets investeringar måste bäras av andra medel än hyreshöjningar för de som har lägst inkomst. Drivmedelsproduktion, biogas, några av våra regioner är världsledande, detta måste vi ta tillvara. Alla de stora biogasanläggningarna i Sverige har haft Klimppengar. Jämte Lip är det verktyg som bidragit starkt till att begränsa klimatpåverkan. Utvärderingen av klimp samt erfarenheterna från Norge, klok, visar att systemen är smarta i sin utformning. Lokala initiativ och beräkning av projektets påverkan på klimat är en bra väg att gå. Olika typer av projekt behöver olika typer av finansiering. Vi behöver medfinansiera klimatanpassningar, kommuner som inte kan finansiera det helt själv, dessa bör inte hänga på ex. klimp. Regeringen tog bort förprövningsrätten mitt i arbetet med energiomställning, MP driver frågan om att återinföra, inte i exakt samma form. Konkretiseringen av miljömålen, har kommit mycket andra verktyg MKN, vattendirektiv, miljömålsarbetet behöver dammas av! Gustav: Vissa mål är svåruppföljningsbar, ta tillbaks gamla eller förtydliga med delmål. Vi behöver ett politiskt ramverk inom området liksom på det finansiella området. Hårdare styrning och struktur, det finns i andra länder. Vi brister idag i klimatgranskning av de politiska besluten, idag är det bara miljöbesluten som granskas. 10

11 Vi har behov av helt andra prioriteringar. När trafikverket lägger fram sina planer och har anpassat dem till klimatmålet så finns inte längre de stora vägbyggena med. Sthlm: Det är viktigt att kommunen skall ha möjlighet att gå först. Vi måste ha möjligheten att gå långt. Få bukt med byggindustrin, kunden skall avgöra istället för tillverkaren. De regler som nu försöker pressas igenom behöver rivas upp. De vill också skärpa Boverkets regler för nybyggnation, reglerna skall pressa, just nu pressas inte branschen alls. Kalmar: Bullerfrågorna, det händer kusliga saker, vissa grupper skall få sämre krav. Vad tänker MP om detta? Att lagfästa en sån ordning som är på gång är helt snett, de förändringar som är på gång inom bullerfrågan vill de verka mot. RÅD, TILLYN OCH KONTROLL, VART ÄR VI PÅ VÄG? Hur kom miljöbalken till? Högni Hansson, Lunds Universitet Under efterkrigstiden ökade produktion och konsumtion vilket fick miljöeffekter eftersom inga miljökrav ställdes. Tillsattes en utredning. Diskuterade att man skulle kunna lösa vattenfrågorna, de tog fram en lag som sedan blev miljöskyddslagen, den hanterade alla miljöfrågorna. (1 juli 1969) Den hanterade vattenföroreningar och liknande. Detta var den första integrerade miljölagstiftningen i världen. Miljöskyddslagen medförde förbättring av utsläppen. Sen kom kritiken, att lagen var tandlös, trots grova miljöbrott blev de inte dömda. T.ex. BT kemi som var en knäck för ML. Kritik mot myndigheterna för att de inte genomförde tillsyn. Landshövdingar som lade sig i prövningar. Delvis var det ML:s fel, där fanns ett förbud mot att förelägga företagen innan alla andra metoder var uttömda. Förslagen till lösning: Ny hälsoskyddslag och kemikalielag. Gabriel Michanek skrev en bok som beskrev röran på miljölagstiftningsområdet. Det fanns en mängd motstridiga lagar. Högni propagerade för en samlad lagstiftning. Sven Munke lade en motion om detta, det avslogs. Brundtlandrapporten förändrade synen på miljöfrågorna, tanken på kommande generationer var ny och viktig. Att miljöbalken sedan kom så snabbt förbluffar Högni, efter 4 år kom förslaget. De hade inte tagit med jordbruket, biltrafiken m.m. de var fortfarande kvar vid punktkällorna. De hade inte heller med vattenlagen och inte kopplat till PBL. Under tiden hade Rio och Agenda 21 lyft frågorna om hållbar utveckling och kommande generationer. Anna Lindh skrotade propositionen och tillsatte miljöbalksutredningen. De var klara 1996, fanns fortfarande kritik, klipp och klistra, ej strålskydd, ej planering. Miljöbalken träder i kraft

12 Miljöbalken 15 år, goda ansatser men ej löst miljöfrågorna! Miljömålen uppnås inte och det saknas styrmedel. Högni tror att vi behöver en ny miljölag. Vi behöver parera de politiska konflikterna genom att ha en opolitisk utredning gärna med internationell koppling. Utred hot och problem samt vad man kan göra rent naturvetenskapligt. Detta håller på att hända och detta måste vi göra. Sen kan vi gå över på den samhällsvetenskapliga fasen. Vart är miljörätten på väg? Jan Darpö, Miljörätt i Uppsala Högni och Staffan Westerlund har varit Jans inspiration och förebilder. Sverige tillsammans med andra länder är föremål för synpunkter från EU om hur vi sköter oss. Fanns domstolar som gav kommuner ett extra år att klara direktivet. Överskridande av miljökvalitetsnormen för stoft på bl.a. Hornsgatan har medfört diskussion mellan kommunen och departementet, vem är ansvarig och vem skall betala böter till EU? När det gäller vattenkraften och konkurrensneutraliteten, inget överträdelseärende utan en diskussion. Utgångspunkten är att EU-rätten slår igenom och vi kan inte syssla med att subventionera de vattenkraftsanläggningar som bryter mot bestämmelserna. Bunge, (bergtäkt på Gotland), började egentligen med Bottniabanan. Regeringen prövar tillåtligheten och sa att det här går nog bra, domstolarna går på detta och frågan är hur bundna de är av regeringens bedömning. Vi i Sverige kan pröva som vi vill och ha tillsyn som vi vill, men vi kan inte glida undan de grundläggande kraven i EU-lagstiftningen som ex. Natura prövning. IPPC, tragiskt exempel, svaga styrmedel. Försök har gjorts att genomföra omprövningar, långsamt, Naturvårdsverket körde Landvetter flygplats, 50 personveckor. NV har gjort 2 omprövningar. Fler omprövningar på vattensidan, 100 st (av ca befintliga) på 10 år. IED, när det kommer ett nytt direktiv ser vi över om det funkar med det system vi har. Man bestämde att varje direktiv görs till lag. Det innebär att det kommer föreskrifter in i systemet där det finns reglering av tillsyn och mätning m.m. Det innebär att det uppstår konkurrerande lagstiftning och föreskrifter. Detta blir svårt att hantera i vissa situationer. IED ställer krav på tillsynens kvalitet. Vi ser ökade krav från EU på återrapporteringar, intervall och antal tillsynstillfällen m.m. Detta ger behov av styrning av hur vi är organiserade och vilka metoder. Detta påverkar också bedömningen av var tillsynen skall ligga. PBL 2011, inga detaljplaner överprövas längre från Lst till regering utan till domstol. Det blir en slags laglighetsprövning, endast pröva om det strider mot någon rättsregel. HD bedömde att de inte skulle titta på ärendet om kvarteret Plankan. MÖD behandlar endast enskilda intressen vid överklagande av privatpersoner men det är 12

13 svårt att dela upp allmänna och enskilda intressen. Så fort en organisation kan klaga, då prövas båda intressena, men när enskilda klagar är det bara de enskilda intressena som prövas. Angående buller i förslag till samordnad prövning MB och PBL. Om kommunen fastställer helt orimliga bullervärden, Lst kan ingripa, men gör de då? Inte med denna konstruktion eftersom ingen bor där. Risk att man binder för mycket vid detaljplanesättningen. I Tyskland finns det tydlig uppdelning mellan allmänt och enskilt intresse, där har de gått på pumpen flera gånger. EU-rätten, trend, folk skall kunna försvara sina intressen, art. 19, inte bara rättighet utan också om miljöintresse kommer en radikal praxisbildning, ex. Dieter som bor vid Ringvägen och har rätt till en viss luftkvalitet, domstolen säger genomgående att de skall ha möjligheten att klaga. 2012, HD och MÖD, släpper in folk så de kan klaga. Verksamhet mitt i byn, om den enskilde begär omprövning, om de beslutar att inte ompröva så är det beslutet överklagningsbart. Vi är världsunika i längden på myndighetsinstanser, 5 instanser från kommun, lst, MMD, MMOD och HD. Inte bra, detta måste åtgärdas. Senaste PBL-utredningen, det skall inte till Lst utan till domstol. Finland har två instanser. Aktuellt från rättssekretariatet Per Hallström, Miljödepartementet Vad är på gång inom rättssekretariatet? Många proppar beslutas just nu: samlad havsförvaltning, träder i kraft 1 september, förordning bereds just nu. Lena Ek vill gärna ha fram enklare regleringar. Miljöregleringar skall inte hindra ny teknik. Stort politiskt tryck på att få fram PM om MKB. Remiss, EU kom med nytt system i samma veva, förslaget som kommer är en total nyordning mitt under remisstiden för den svenska promemorian. Se över gränsdragningen mellan obligatorisk MKB och inte, slutredovisning i höst. Svenska arvet skall kombineras med EU:s regelverk. Vissa länder hade ingen MBK-lagstiftning alls, de har lättare att bara införa EU:s, vi måste bända och skruva. Håller detta hur länge som helst? Precis beslutat om lagrådsremiss om strandskydd, små sjöar, Lst skall få möjlighet att upphäva strandskyddet helt, för att få ökad flexibilitet och acceptans. Artskydd, prop om biologisk mångfald, inga nya lagar, nya mål. Det kommer troligtvis att ske insatser inom artskyddsområdet. Tillsätta utredning för att se över hela artskyddslagstiftningen. Vattenverksamheter, alla frågar, ingen ger svar, någonting kommer att ske, stora frågan, vilka krav skall ställas på våra stora vattenverksamheter? Kemikalier, regeringen kom med prop 2013, inte så mycket lagstiftning. Avfall, WEEE-direktiv. Arbetsgrupp finns som skall komma fram med ansvar när det gäller avfallsreglerna. 13

14 Utvärdering av tillsynsvägledningen, regeringsuppdrag Statskontoret, problem för tillsynen enligt Lena Ek. Vi bör vara aktiva i dessa frågor. Hör av er om ni har frågor! Stockholm: Ett önskemål, två ord i FoMH, bergvärme, kn föreskriva tillståndsskyldighet, det står bara värme, kan ni tillföra ordet kyla, för det är det som blir mer och mer vanligt. Per lägger den på Egons (Abresparr) bord. TILLSYNSUTVECKLING BEHÖVS! MEN HUR BÖRJAR MAN? Tillitsfull tillsyn genom Tillsynsutveckling väst Ulrika Samuelsson, VG 2010 ringde en handläggare i Halland till Lst, vi har en idé, vi vill utbilda och utveckla oss i mjuka frågor. Vi behöver fler för att genomföra det. Lst hängde på, de började fundera på hur man kunde jobba med frågorna, skrev en EU-ansökan till Socialfonden, mycket arbete. Personer som arbetar med miljötillsyn, livsmedelskontroll samt djurskydd. Fokus på de mjuka frågor var ovant från början, man var van vid de hårdare sakfrågorna. Mötesteknik, bemötande, jämställdhet behöver också upp på agendan. Samverkan är nyckelordet i hela projektet. Vi behöver varandra för att tillskapa resurserna. De fick 13 miljoner av EU. Det var ett stort plus. Projektet är just avslutat. De har haft mycket samverkan inom miljösamverkan Västra Götaland, här blev samverkan ännu bredare. Genom socialfonden finns krav på jämställdhet och tillgänglighet, det fick kämpa med detta men lyckades mindre bra med tillgänglighetsfrågorna. Mycket utbildningar, stor del var kommunikation och bemötande. Administratörerna har tidigare varit en lite bortglömd grupp, de ingick också i utbildningspaketet. Projektet innebar mycket upphandlingar, de kunde pressa priset. Klarspråksutbildning, panel som granskade en skrivelse om avlopp, ex. slam i den tredje kammaren, är det bra eller dåligt? SKL, KMC, Västsvenska handelskammaren, Svenskt näringsliv var några av de som projektet samverkade med via en referensgrupp. Projektet har mycket goda resultat utifrån utvärderingarna. Efter projektet, hur tar man vara på allt detta? Bildat nätverk, ledarforum, miljösamverkansorg samarbeta mer formellt, alla nyanställda skall få en introduktionsutbildning i kommunikation och bemötande. Ledarperspektiv på TUV-projektet Anders Ramberg, Miljöchef Falkenberg Ledarperspektiv, perspektiv på ledaren Man kan vända på det. Vad får chefer att trivas och utvecklas på jobbet? Analys, finns att ladda ner på TUV:s hemsida. 14

15 Om man gillar människor så stannar man länge som chef, gillar att se dem att växa. Chefens arbetssätt, kommunikationens betydelse, att skapa delaktighet och lyssna. Det är roligare att vara chef om man kan kommunicera. De tog fram en kommunikationsstrategi, där finns följande Vi vill uppfattas som den myndighet vi själva vill möta Kund, det är den person vi möter när vi utför uppdraget! Vad är det vi levererar? Bedömningar! De har tagit fram en vision i Falkenberg som handlar om att: Vi vill hjälpa människor att göra rätt genom att vara Bra i nuet och bättre i framtiden Det blir ett rättesnöre för nämnden och förvaltningen. Under sina 30 år så är TUV det roligaste han gjort. GLÖM INTE ATT GÅ IN PÅ TUVS HEMSIDA NÄR VI KOMMER HEM! Diskussion, utvärdering och avslut Synpunkter från medlemmarna: mars 2015 kan funka nästa år. Hellre en konferensanläggning med bra anslutningar. Nacka var ok. Vi skall ta till oss att föreningen har en attraktionskraft, vi får hit annars upptagna föreläsare, ex. GD Camilla från NV uppmanar oss att vara uppriktiga i dialogen om tillsynvägledning, det är viktigt att synpunkterna kommer fram till de statliga verken, vi får inte tystna. Som en fortsättning på erfarenheterna från TUV-projektet bör vi driva på om utveckling eller uppstart av utbildningar för våra inspektörer i dessa frågor. Det bör ingå i utbildningen av dem hur man bemöter, kommunicerar osv. Umeåutbildningen blir alltmer akademisk vilket inte är en lyckad utveckling. Tomas från SKL får signaler om att de centrala verken får mycket frågor av enkel karaktär som ex. hur gör man en inspektion. Det tyder på ofullständig utbildning i de grundläggande verktyg en inspektör bör behärska. Jenny Jonsson 15

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling Problembeskrivning Åtgärdsförslag Vem och hur 1. Begreppet tillsynsvägledning är indelat

Läs mer

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn Välkommen till Miljösamverkan Sveriges tillsynsutbildning som utgår från hela miljöbalken! Inbjudan, anmälan och program för 15-16 okt 2015 Länsstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff Verksamheten Mål med samverkan: Samsyn och rättssäkerhet Effektivt arbetssätt Kontinuerlig kompetensutveckling + gruppkänsla och arbetsglädje genom teamarbeten

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA

HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA FAH Kommunerna och Miljön 28 april 2016 Christian Haglund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-04-22 1 Framgångsrik

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner 151110 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två

Läs mer

Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation

Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation Tillsynsmyndighetens verktyg Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation Innehåll TM:s uppdrag, roll och kommunikation Ärendegång, lagkrav och handläggning Stöd i handläggningen Tillsynsmyndighetens

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning Metodstöd hälsoskydd Slutredovisning December 2009 2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

På gång april Ann-Sofie Eriksson, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

På gång april Ann-Sofie Eriksson, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL På gång april 2010 Från SKL Ann-Sofie Eriksson, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Introduktionsdagar ny PBL Stockholm 26/4 Malmö 11/5 Göteborg 19/5 Lycksele 2/6 En större satsning kommer

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31 1 av 31 UPPLÄGG Presentation Miljöbalken Organisation - Miljöförvaltningen i Malmö Utformningen av tillsynen Uppföljning av tillsynen Vad väntar runt hörnet? 2 av 31 Miljöbalken 3 viktiga paragrafer för

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff)

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff) Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff) Den 27 maj 2015 i Ljungby Deltagare: Anders Karlsson, Ronneby kommun Anette Andersson, Tingsryds kommun Ann-Sofi Persson, Ljungby kommun Bertil Bengtsson,

Läs mer

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket 1(4) Arkivbeteckning Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket Bakgrund Länsstyrelsen i Västerbotten har beretts möjlighet

Läs mer

Aktuellt inom miljöområdet

Aktuellt inom miljöområdet Aktuellt inom miljöområdet Kommunal planering - miljö Buller Miljötillsynförordningen Industriutsläppsdirektivet Sevesoutredningen Taxa inom miljöbalkens område Energikrav Stärk den kommunala planeringen

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Aktuellt inom miljöområdet

Aktuellt inom miljöområdet Aktuellt inom miljöområdet FAH den 2-3 april 2014 i Stockholm Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08 452 78 60 Aktuellt inom miljöområdet Proposition om buller Förslag

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan från enheten för samhällsplanering

Tillsynsvägledningsplan från enheten för samhällsplanering Tillsynsvägledningsplan 2017-2019 från enheten för samhällsplanering Titel: Tillsynsvägledningsplan 2017-2019 Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Anna Jansson Thulin Länsstyrelsen

Läs mer

Prövningsprocessen. Information från Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen i Dalarnas län

Prövningsprocessen. Information från Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen i Dalarnas län Prövningsprocessen Information från Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen i Dalarnas län Per-Erik Sandberg, chef vid miljöenheten Johan Hjerpe, miljösakkunnig i Miljöprövningsdelegationen Miljöprövningsdelegationen

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Hur tänker en inspektör? Lena Edlund

Hur tänker en inspektör? Lena Edlund Hur tänker en inspektör? Lena Edlund lena.edlund@rescon.se 8 bedömningsdimensioner Inläsning på det specifika ärendet Inspektion Samtal med ärendets intressenter, till exempel verksamhetsutövare eller

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal Göran Fagerström, handläggare 010-224 13 55, 076-800 23 17, goran.fagerstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Verksamhetsplan 2016 Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Eriksson och Göran Nilsson Antagen av: Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-11-12 Innehåll Innehåll

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Handlingsplan för att nå nöjdkundindex 75 på miljöenheten

Handlingsplan för att nå nöjdkundindex 75 på miljöenheten 2015-12-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2015/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Handlingsplan för att nå nöjdkundindex 75 på miljöenheten Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden noterar

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016 Förslag Verksamhetsplan jan - aug 2016 De flesta företag och verksamheter påverkar miljön och klimatet, och exempel är växthuseffekten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av kemikalier och andra förorenande

Läs mer

Nyheter från Naturvårdsverket

Nyheter från Naturvårdsverket Nyheter från Naturvårdsverket Berg- och grussymposium Oskarshamn 3-4 maj 2012 Annika Ryegård prövning och regelgivning Ingrid Johansson Horner tillsynsvägledning och annan vägledning Naturvårdsverket Swedish

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare 1 Vill vi diskutera och berätta om 1. Vattenförvaltningen och tillsyn enligt MB 2. MVG inför 2011,

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Projektplan för projekt buller

Projektplan för projekt buller 2011-09-12 Projektplan för projekt buller Bakgrund Utdrag från MVGs verksamhetsplan 2012: Projektet är ett service- och kompetensprojekt, och fortsätter från 2011. Kurser och seminarier blir en viktig

Läs mer

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Egenkontroll och tillsyn Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Agenda Verksamhetsutövare Egenkontroll Tillsyn Exempel Verksamhetsutövare (VU) Vem som är utövaren av miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Dricksvattenkontroll. Sveriges viktigaste livsmedel med Sveriges bästa kontroll

Dricksvattenkontroll. Sveriges viktigaste livsmedel med Sveriges bästa kontroll Dricksvattenkontroll Sveriges viktigaste livsmedel med Sveriges bästa kontroll Dricksvattenkontroll Kommunerna har ansvaret för offentlig kontroll av dricksvatten Kommunen har även producentansvar för

Läs mer

Vattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Vattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Vattenstämman 2015 Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten Andreas Lindhe, Chalmers DRICKS För att skydda samhällets viktigaste dricksvattenresurser

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen. Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning Tina.holmlund@lansstyrelsen.se 010-225 45 15 Länsstyrelsens uppdrag 40. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Regelverk för omgivningsbuller vad gäller?

Regelverk för omgivningsbuller vad gäller? Regelverk för omgivningsbuller vad gäller? magnus.lindqvist@boverket.se Upplägg Bakgrund 1990-2012 prop 2012/13:25 > idag Förordning Innehåll i bullerutredningar Vad händer nu 1990-2012 1990-talet stor

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län

Sammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län Sammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län 19 dec 2014 Lena Stigh Sammanfattning Vi på Jegreliusinstitutet har träffat förskolechefer från hela

Läs mer

Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Innehåll Kommunikation ger resultat

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning 2015 Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket Uppföljningsarbetet Insamling av material: enkäter till länsstyrelser (100 %) och kommuner (92

Läs mer

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Kommunerna och miljön 16-17 april 2015 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel: 08-452 78 60 Regelhierarki

Läs mer

Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare

Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare Vårt uppdrag-skydda miljön för ofödda barns skull eller ändå tydligare Vi arbetar på medborgarnas uppdrag vi ska även värna naturen, det ofödda barnet och lagen. Sven-Inge Svensson Miljöchef i Hässleholms

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Överklagande av timavgift enligt miljöbalken, fastigheten Plomben 5 i Stockholm

Överklagande av timavgift enligt miljöbalken, fastigheten Plomben 5 i Stockholm Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (4) 2015-08-03 Handläggare Robert Eriksson Telefon: 508 28 951 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm, MHN 2015-08-25, p 8 Överklagande av

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Folkhälsomyndigheten. Verksamheten bedrivs både i Solna och i Östersund Myndigheten har ca 490 anställda Webbadress:

Folkhälsomyndigheten. Verksamheten bedrivs både i Solna och i Östersund Myndigheten har ca 490 anställda Webbadress: Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Myndigheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2014

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2014 Verksamhetsberättelse för 2014 Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2014 2015-01-15 Miljösamverkan Värmland startade 2008. Sedan starten har Miljösamverkan arbetat för att vidareutveckla projektet

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan Och lite mer. Fredrik Haux Enheten för miljöhälsa

Nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan Och lite mer. Fredrik Haux Enheten för miljöhälsa Nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan 2014 2015 Och lite mer Fredrik Haux Enheten för miljöhälsa Folkhälsomyndigheten är alltså central tillsynsvägledande myndighet gällande hälsoskydd

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan 2015-2017. från enheten för samhällsplanering

Tillsynsvägledningsplan 2015-2017. från enheten för samhällsplanering Tillsynsvägledningsplan 2015-2017 från enheten för samhällsplanering Titel: Tillsynsvägledningsplan 2015-2017 Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Anna Jansson Thulin Länsstyrelsen

Läs mer

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 Fram till juni 2011 fanns ett antal arbetsgrupper som initierats av "utredningen för inrättande av Havs- och Vattenmyndigheten".

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Miljötillsynsavdelningen

Miljötillsynsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Arbetar för tillsynsnämnden 17 personer: 15 inspektörer, 1 registrator och 1 chef Mellan 36 och 68 år Olika utbildningar och erfarenheter Mål för vårt arbete Att kommunens invånare

Läs mer