Forskningsprogrammet Effektiv miljötillsyn 5/30/2013 1

Transkript

1 Forskningsprogrammet Effektiv miljötillsyn Lena Edlund 5/30/2013 1

2 Syfte och mål med EMT Ta fram kunskap som kan lägga grunden till ett effektivt genomförande av miljötillsyn. Resultaten ska användas som underlag i Naturvårdsverkets arbete med tillsynsvägledning och därmed bidra till att utveckla den svenska miljötillsynen. Målgrupp: tjänstemän på Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner samt andra aktörer som innefattas av tillsyn. Från Naturvårdsverkets utlysningstext /30/2013 2

3 Tre delprojekt Delprojekt 1: Undersökning av tillsynsarbetet. Kommunikationen mellan inspektör och verksamhetsutövare. Delprojekt 2: Tillsynens institutionella ram ledningsfrågor. Delprojekt 3: Informationssystemsprototyp /30/2013 3

4 Hur mäter ni utfallet av er tillsyn? 60% använder olika mått/indikatorer, 40% använder inga mått/indikatorer. Ex på indikatorer: Nedlagd tid på planerad respektive händelsestyrd tillsyn Andel inspekterade företag Antalet inspektioner Antalet påbörjade/avslutade ärenden Antalet överklaganden där vi fattat fel beslut Koncentration av Cd, Cr, Cu, Hg i avloppsslam mm Nöjdkundindex 5/30/2013 4

5 Hur mäter ni utfallet - analys De flesta kommuner använder sina egna metoder De flesta mäter mängden resurser som lagts på miljötillsyn snarare än utfallet av tillsynen Ärendehanteringssystemen som är olika i olika kommuner är inte anpassade för analys. Det blir därför mycket jobb att ta fram analysdata. = Det gör inte att kommuner är jämförbara 5/30/2013 5

6 Statlig vägledning EMTs referensgrupp: Det verkliga problemet är att inspektörerna inte har resurser att tillgodogöra sig befintlig vägledning 97% av cheferna önskar mer statlig vägledning. Cheferna ger stort stöd åt centralt framtagna checklistor EMTs referensgrupp: Det krävs hög kompetens hos enskilda inspektören för att använda dem på bra sätt 5/30/2013 6

7 Bakgrund till prototypen Stora skillnader i datainsamlingsmetoder, lokalt och nationellt Samordningsutmaningar mellan kommuner och mellan kommuner och länsstyrelse Tillgänglig data är ej av önskvärd kvalitet Befintligt datorstöd ej utformat för analys 5/30/2013 7

8 Workshops - designaktiviteter Mål: Att utifrån konkreta tillsynsfall utforska och påvisa hur en framtida miljötillsyn kan gå till. 10 pers från 5 olika kommuner Vanlig, planerad, privat ex enskilt avlopp Ovanlig, planerad ex krematorium Vanlig, planerad, medveten VU ex biltvätt Vanlig, planerad, omedveten VU ex grundskola Oplanerad ex oljeutsläpp 5/30/2013 8

9 Huvudmål Datakvaliteten (principerna för insamling och uppmärkning) måste säkerställas på lokal nivå för att verkningsgraden ska kunna tillgodoses på den och övriga nivåer 5/30/2013 9

10 Några principer Planering och analys av inspektioner och kampanjer Skapa ett underlag för de enskilda inspektörerna (statistik, inspektionslista, motiveringar) Generera objektspecifik inspektionslista All data knyts till objektet Aggregering över geografi eller annat Analys och jämförelse av alla dokumenterade data Beslutsstöd för bl a koppling till lagstiftning och liknande fall 5/30/

11 Miljöinspektören Högskoleutbildad, reflekterande och erfarenhetsbaserad praktik Otydlig roll, otydliga kompetenskrav, otydliga karriärvägar Vilja till korrekthet, noggrann, rätts-, rättvise- och miljöpatos 5/30/

12 Kompetens och roll Inspektörens arbete och kompetens är komplext, därför att inspektören är sitt eget arbetsverktyg. Inspektörens arbete och kompetens är vidare än lagstiftning, skolkunskaper och tillsyn. Inspektörens arbete och kompetens grundar sig även på erfarenheter och egenskaper. 5/30/

13 Professionella bedömningar Inläsning på det specifika Läsa igenom tidigare ärendet, typ av objekt beslut man ska besöka och Undersöka lagrummet historiken för det Rättsäkerhet och enskilda objektet objektivitet Inspektion Sammanvägning och Samtal med rimlighetsbedömning verksamhetsutövaren Samtal med andra kollegor 5/30/

14 Professionella bedömningar Dessa åtta dimensioner fördjupar förståelsen av inspektörernas arbete som vanligtvis brukar delas in i förarbete, själva inspektionen och efterarbete. Dimensionerna lyfter fram det avancerade arbete miljöinspektörer utför och vad som enligt dem själva krävs för att de ska utföra sitt arbete på ett bra sätt

15 Sånt som påverkar beslutsfattande Dåligt definierade eller motsägelsefulla mål Tidspress Dåligt strukturerade problem Många inblandade Osäker och dynamisk miljö Arbetets organisation Organisatoriska normer 5/30/

16 Relationen till verksamhetsutövaren avgörande Det krävs det många inspektioner för att få till en tillräckligt stor erfarenhetsbank att hämta ur. Den erfarenhetsbanken kan inspektören sedan ösa ur för att göra rätt bedömningar i stunden. En mental simulering sker: Vad händer om jag gör/säger så här? Kommer personen att förstå det jag försöker göra honom/henne uppmärksam på? 5/30/

17 Erfarenhetens betydelse för beslutsfattande Den erfarne använder framåtkedjat resonemang, dvs beslutsfattaren arbetar sig framåt från rådande situation och gör bästa möjliga av den Hur långt kommer jag i den här situationen? Den oerfarne använder ofta ett bakåtkedjat resonemang, dvs beslutsfattaren börjar i målet Det här ska jag uppnå. 5/30/

18 Effektivitet på många plan Inre effektivitet att göra saker rätt Yttre effektivitet att göra rätt saker För detta krävs rätt kompetens och rätt professionalitet på samhällsnivå såväl som på individuell nivå Effektivitet kan också vara god användbarhet, på individnivå, kommunal nivå och nationell nivå Kommunikation behövs för effektiviteten. 5/30/

19 Effektiv bedömning En effektiv bedömning i myndighetsutövningen är rättssäker och likvärdig Korrekt gjord från början. Den ska hålla för en rättslig prövning, om den behöver användas i domstol ska den innehålla alla de uppgifter som domstolen behöver för att kunna fälla sitt utslag En professionell bedömning händer inte bara i samma stund som man skriver ner sina iakttagelser eller formulerar ett beslut utan pågår kontinuerligt, det är en process 5/30/