Studiehandledning för kursen Didaktik II (7,5 hp)

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Didaktik II (7,5 hp) Vårterminen 2013 UDA09L (KPU/Kombi) bedömning och betyg i grundskolan och gymnasiet UDA15L att dokumentera och bedöma kunskapsbildning Kurskod: UDA09L/UDA15L Version

2 Välkommen till kursen Didaktik II 7,5 hp... 1 Kursernas mål och förväntade studieresultat... 1 Schema och registrering... 1 Aktuell kursinformation... 1 Kursens kursansvariga lärare, kursadministratör och kurslärare... 1 Kontaktuppgifter... 2 Period B, UDA09L, UDA15L; Period D, UDA15L; Kursens innehåll... 2 Verksamhetsförlagd utbildning och basgruppsverksamhet... 3 Verksamhetsförlagda studier... 3 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 3 Frånvaro... 4 Examination, betyg och bedömning... 4 Examination... 4 Examinationsuppgift... 5 Betyg... 5 Bedömning... 6 Omexamination... 7 Utvärdering... 7 Stöd i studierna... 7 Kurslitteratur för studenter som följer Lgr och Lgy Kurslitteratur för studenter som följer Lpfö

3 Välkommen till kursen Didaktik II 7,5 hp Kursen ingår i det allmänna utbildningsområdet, vilket innebär att den är obligatorisk för alla lärarutbildningar. Studiehandledningen gäller för kursen Didaktik II inom Lärarprogrammet och för vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Att dokumentera och bedöma kunskapsbildning; UDA15L samt för kursen Didaktik II inom Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och Kombinationsutbildning (Kombi) Bedömning och betyg i grundskolan och gymnasiet; UDA09L. Kursen är obligatorisk för alla lärarutbildningar, oavsett inriktning eller profil, och läses som regel under slutet av utbildningen. Studiehandledningen innehåller information om kursens innehåll, uppläggning, examinationsuppgift och bedömning. Kursernas mål och förväntade studieresultat Se kursplanerna på kursens webbsida 1 UDA15L och UDA09L. Schema och registrering Schema finns på kursens webbsida Registrering sker vid det första uppgiftsseminariet. Aktuell kursinformation Du förväntas hålla dig uppdaterad om kursen genom att ta del av kursplanen, studiehandledningen och den information som finns på kursens webbsida och lärplattformen Mondo; För att få tillgång till informationen i Mondo måste du ha en aktiverad studentmejladress och vara registrerad i kursen. Kursens kursansvariga lärare, kursadministratör och kurslärare Kursansvarig lärare ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, för övergripande planerings- och samordningsfrågor samt för utvärdering och information i studiehandledningen, på kursens webbsida och i lärplattformen Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information som berör organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursläraren ansvarar för uppgiftsseminarier, bedömning och betygsättning. I kursen ingår också tre litteraturseminarier där kurslärarna samarbetar i grupp och ansvarar för ett seminarium var

4 Kontaktuppgifter Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik 2 Kursansvarig Gabriella Höstfält gabriella.hostfalt@edu.su.se Kursadministratör Maria-Letizia Priscilli maria-letizia.priscilli@edu.su.se Period B, UDA09L, UDA15L; Kurslärare gr 1 Eva Svärdemo-Åberg eva.svardemo-aberg@edu.su.se Kurslärare gr 2 Eva Svärdemo-Åberg eva.svardemo-aberg@edu.su.se Kurslärare gr 3 Anette Oxenswärdh Anette.oxenswardh@edu.su.se Kurslärare gr 4 Eva-Maria Ahlquist eva-maria.ahlquist@edu.su.se Kurslärare gr 5 Eva-Maria Ahlquist eva.maria.ahlquist@edu.su.se Kurslärare gr 6 Kurslärare gr 7 Kurslärare gr 8, inklusive KPU/Kombi Kajsa Falkner Anette Oxenswärdh Tyra Nilsson kajsa.falkner@edu.su.se anette.oxenswardh@edu.su.se tyra.nilsson@edu.su.se Period D, UDA15L; Kurslärare gr 9 Kurslärare gr 10 Eva-Maria Ahlquist Eva-Maria Ahlquist eva-maria.ahlquist@edu.su.se eva-maria.ahlquist@edu.su.se Kursens innehåll Vad är bedömning och hur skiljer det sig från värdering och utvärdering? Kursen belyser och behandlar de villkor för bedömning och värdering som förekommer i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I kursen behandlas didaktikens frågor i syfte att dels peka ut och diskutera bedömningstraditioner som formar det dagliga arbetet, dels att i relation till bedömning och värdering granska andra villkor som utgör förutsättningar för lärares och elevers dagliga arbete. Ytterligare en viktig utgångspunkt är förskolans, grundskolans och gymnasieskolans innehåll i relation till mål- och resultatstyrning och andra faktorer som påverkar arbetet. Bedömning och värdering är en väsentlig del av läraruppdraget. Med bedömning avses i detta sammanhang att avgöra hur en kunskap eller prestation förhåller sig till vissa mål och i förhållande till vissa kriterier och/eller eftersträvansvärda kvaliteter. Med värdering avses att på något sätt att ta ställning till om mål och kriterier är uppnådda eller inte, om det är en god eller svag kvalitet samt i vissa fall personliga uppfattningar om en viss prestation. 2 Besöksadressen är Frescativägen 54. Institutionen ligger bakom Naturhistoriska riksmuseet. På hänvisningsskyltarna står endast Frescativägen 54. Karta: 2

5 För att såväl bedömning som värdering och utvärdering ska bli tillförlitliga och utsäga något om det de avser, krävs det att läraren utvecklar redskap och metoder för att göra detta. Kursens förväntade studieresultat syftar till att utveckla sådana redskap. Verksamhetsförlagd utbildning och basgruppsverksamhet Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 1hp, ca 3 dagar, för studenter som följer kursplanen UDA15L (långa lärarprogrammet). I schemat finns rekommenderade VFU-dagar utlagda, men du rekommenderas att vid kursens början själv komma överens med din handledare om för er lämpliga VFU-dagar. Verksamhetsförlagda studier Studenter som går utbildningen Barnskötare till Förskollärare har verksamhetsförlagda studier i stället för VFU. KPU- och Kombistudenter som följer kursplanen UDA09L har inte VFU som ett obligatorium. Eftersom kursen kräver att ni bedriver verksamhetsförlagda studier, rekommenderas ni att vid kursens början ta kontakt med en förskola eller skola för att komma överens om för er lämpliga dagar. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen organiseras genom föreläsningar, uppgiftsseminarier, litteraturseminarier, VFU/verksamhetsförlagda studier och självstudier. Du kommer att ingå i en kursgrupp med studenter och ni kommer att följa kursen som en sammanhållen grupp. Föreläsningarna behandlar kursens förväntade studieresultat och är avsedda att vara vägledande för arbetet med kursens innehåll. Föreläsningarna äger rum i Frescati, i någon av de blå byggnaderna i Södra huset 3. Seminarierna: Seminarierna 1 och 5 är avsedda att förtydliga, utveckla och bearbeta examinationsuppgiften i förhållande till kursens förväntade studieresultat och bedömningsmatrisen. Seminarierna 2, 3 och 4 är avsedda att följa upp och bearbeta instuderingen av kurslitteraturen. Till varje litteraturseminarium ska överenskommen litteratur vara inläst och överenskomna uppgifter ska vara förberedda. Samtliga seminarier äger rum på Frescativägen Södra huset: 3

6 Frånvaro Vid eventuell frånvaro från uppgifts- eller litteraturseminarier skrivs en sammanfattning på den litteratur, eller den uppgift, som behandlades vid det aktuella seminariet. Närmare information om litteratur och/eller uppgift finns på Mondo. Sammanfattningen bör omfatta 1-2 sidor och lämnas till gruppansvarig lärare. Sammanfattningen kommenteras inte av läraren. Examination, betyg och bedömning Examination En examination är formellt sett ett ärende om betygsättning. Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen innebär en examination att examinator, i det här fallet kursläraren, bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka moment som skapar underlag för betygsättning, studiehandledningen förtydligar och tolkar kursplanen. Examinationsuppgiften är individuell, vilket innebär att din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir vid upptäckt alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. 4

7 Examinationsuppgift Examinationsuppgiften presenteras och tydliggörs vid det första uppgiftsseminariet för att sedan utvecklas med stöd av VFU/fältstudier och litteraturseminarier. Vid det sista uppgiftsseminariet bearbetas uppgiften ytterligare i gensvarsarbete och uppföljande diskussioner. Examinationsuppgift Med fokus på bedömning och utvärdering ska du på din VFU/fältskola samla in data genom att observera en didaktisk verksamhet. Det insamlade materialet ska sedan utgöra grunden för din analys och granskning av bedömningsredskap som används i verksamheten. Tillvägagångssätt: Beskriv kortfattat de data du samlat in och bifoga beskrivningen som en bilaga i din examinationsuppgift. Inled texten med att göra en historisk jämförelse av bedömningstraditioner som behandlas i kurslitteraturen. Granska och analysera bedömningsredskapen och strategier för bedömning med avseende på hur de kan användas för att öka förutsättningarna för lärande. Pröva vilka möjligheter och begränsningar redskapen och strategierna har med avseende på giltighet och tillförlitlighet. Diskutera sedan resultatet genom att lyfta vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande (möjligheter/hinder) samt hur utvärdering kan utveckla den didaktiska verksamheten med avseende på att öka förutsättningarna för barns och elevers lärande. Examinationsuppgiften består av två delar. Den ena delen är en bilaga med en beskrivning av den observerade verksamheten, omfattande cirka 500 ord. Den andra delen är en text som omfattar 2000 ord, exklusive försättsblad och referenslista. Texten ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program, t ex word, open office eller pdf, och ska vara språkligt väl genomarbetad. Lämpligt radavstånd är 1,5 rader. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen samt att du har förmåga att föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Under denna kurs kan du välja mellan Oxfordsystemet och Harvardsystemet för att ange referat och källhänvisningar. Oavsett vilket referenssystem du väljer, ska du vara konsekvent. Det finns flera manualer för dessa system på Internet. Uppgiften lämnas in enligt den överenskommelse som görs med kursläraren. Om uppgiften ska lämnas in i pappersform, lämnas den kurslärarens brevfack på Frescativägen 54. (Brevfack finns på plan 5, 6 och 7; för att hitta rätt namn och våningsplan, se anslag till vänster om hissen på plan 4.). Uppgiften kommer att vara bedömd och betygsatt 15 arbetsdagar (dvs. helger och eventuella helgdagar borträknade) efter examinationsdatum. Betyg Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F där Fx och F innebär underkänt. För att få betyg i kursen krävs att examinationsuppgiften har betygsatts. För kursplaner där VFU och basgruppsdagar ingår, används betygen G eller U. Observera att slutbetyg för kursen blir synligt i Ladok först då samtliga moment (se provkod i kursplanen) är inrapporterade och godkända. 5

8 Bedömning För bedömning av examinationsuppgiften används bedömningsmatrisen nedan. Den är utformad utifrån kursens förväntade studieresultat och anger de kriterier som din uppgift kommer att bedömas utifrån. Innebörden av de förmågor som beskrivs i matrisen kommer att diskuteras och konkretiseras vid uppgiftsseminarierna. För samtliga godkända nivåer gäller att framställningen ska vara förankrad i kurslitteraturen. FS/Kriterium Nivå A Utmärkt B-C Mycket bra - Bra D-E Tillfredsställandetillräckligt Fx Bristfälligt F Ofullständigt Jämföra bedömningstraditioner i olika skolformer Nyanserad, problematiserad och välgrundad jämförelse av bedömningstraditioner. Nyanserad och välgrundad jämförelse av bedömningstraditioner Enkel och välgrundad jämförelse av bedömningstraditioner Bristfällig och/eller svag jämförelse av bedömningstraditioner Ingen jämförelse av bedömningstraditioner Att med avseende på att öka förutsättningarna för elevers lärande: kritiskt granska bedömningsredskap och analysera strategier för bedömning Problematiserande och stringent granskning. Långt driven analys med kreativa tolkningar för att öka förutsättningarna för lärande Tydlig och logiskt uppbyggd granskning. Sammanhängande och strukturerad analys av strategier som ökar förutsättningarna för lärande Vissa brister i tydlighet och logik vid granskningen, men möjligt att följa redogörelsen. Enkel analys med avseende på strategier som ökar förutsättningarna för lärande. Brister i struktur och logik, men framställningen går att följa. Osaklig/ osammanhängande analys. Bristfällig/svag förankring i styrdokument och kurslitteratur Texten är ofullständig och svår att ta del av. Ingen eller ogrundad analys. Förankring i styrdokument och kurslitteratur saknas diskutera giltighet och tillförlitlighet Nyanserade, problematiserande och välmotiverade argument som kan bidra till att undvika felkällor vid bedömning Sakliga och väl underbyggda argument som kan bidra till att undvika felkällor vid bedömning Enkla och relevanta argument som kan bidra till att undvika felkällor vid bedömning Bristfälliga och svagt underbyggda argument som kan bidra till att undvika felkällor vid bedömning Inga eller ogrundade argument som kan bidra till att undvika felkällor vid bedömning diskutera vad den didaktiska verksamheten erbjuder samt hur utvärdering kan bidra till att utveckla verksamheten Nyanserade, problematiserande och välgrundade argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt nyanserade, problematiserande och välgrundade argument för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering Nyanserade och välgrundade argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt nyanserade och välgrundade argument för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering Enkla, underbyggda argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt enkla, underbyggda argument för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering Bristfälliga och svagt underbyggda argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering Otydlig eller ingen anpassning till de förutsättningar som den didaktiska verksamheten erbjuder för att öka förutsättningar för lärande, samt hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering 6

9 Omexamination Anmäl dig till kursadministratören när du ska lämna in en omexamination. Detta måste du göra för att din examination ska registreras. Omexamination sker sedan genom att du lämnar in en omarbetad examinationsuppgift till din kurslärare. Om kursläraren inte längre arbetar på institutionen, lämnar du uppgiften till kursansvarig lärare. Datum för omexamination vårterminen 2013 är: 22 mars 7 juni 30 augusti Du kan lämna in uppgiften till den kurslärare du hade inom ett år efter kursens slut, därefter till den kursadministratör som återfinns på kursens webbsida. Kursadministratören registrerar att uppgiften kommit in och förmedlar den till en bedömande lärare. En omexamination sker på examinationsuppgiften i sin helhet och texterna examineras på nytt i enlighet med formerna för bedömning i kursplanen och kriterierna i bedömningmatrisen. Du måste lämna in hela din omarbetade text och inte enbart de delar som har omarbetats. Stöd för hur omarbetningen ska göras får du av bedömningen av din underkända examinationsuppgift. Du har rätt till sammanlagt fem examinationstillfällen. Har du underkänts av samma examinator två gånger ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången har du enligt Högskoleförordningen rätt att vid det tredje examinationstillfället begära en ny examinator. Du begär detta skriftligen till kursansvarig lärare. Utvärdering Utvärderingen sker genom en för alla grupper gemensam webbenkät i slutet av kursen. Länk till enkäten kommer att finnas på kursens lärplattform Mondo. Stöd i studierna Alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder eller bakgrund. För student med dokumenterad funktionsnedsättning finns möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd och hjälp vid examination och undervisning. Studera med funktionshinder. Studentavdelningen vid Stockholms universitet har särskilt ansvar för studenter med ett dokumenterat funktionshinder. Mer information finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Stöd i arbetet med akademiskt skriftspråk. På finns information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där finns bland annat möjlighet till individuell hjälp med akademiskt skrivande. Från och med höstterminen 2012 erbjuder Studie- och språkverkstanden föreläsningar och/eller seminarier i skrivande, antingen på svenska eller engelska, helst i samband med en skrivuppgift. Stöd vid informationssökning. Universitetsbibliotekarierna erbjuder individuellt stöd för informationssökning. Anmälning bör ske i god tid till 7

10 Kurslitteratur för studenter som följer Lgr och Lgy 11 Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber. (kap 3-8.) Black. P. (1997) Testing: Friend or Foe? London: Routledge Falmer. (Kap 2,4,5.) (finns som e-bok i Ebrary) Black. P. & Wiliam, D. (2009). "Developing the theory of formative assessment". Educational Assessment, Evaluation and Accountability. Vol. 27 (1). s (finns som elektronisk resurs) Carlgren, I. (2002). "Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar". I Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Fritzes. (s ) (finns som elektronisk resurs) Forsberg, E. & Wallin, E. (2006). Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrning. Stockholm: HLS Förlag. (146 s.) Hult, A. & Olofsson, A. (2011). Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. (253 s.) Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (180s) Lindström, L. & Lindberg, V. (red. 2011). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. (253 s.) Murphy, P. & Ivinson, G. (2005). Gender, assessment and students' literacy learning. Implications for formative assessment. Teacher Development, 9 (2), (finns som elektronisk resurs) SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (s 11-16; ). (finns som elektronisk resurs) Vetenskapliga artiklar inom berörd skolform tillkommer. ÖVRIG LITTERATUR I kursen används som referenslitteratur: Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Lokala och nationella styrdokument. Vetenskapsrådets etiska principer (elektronisk resurs). 8

11 Kurslitteratur för studenter som följer Lpfö 98 Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber. (kap 3-8.) Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. En diskursanalys. Göteborg: Göteborgs universitet. s (finns i pdf-format) Black. P. & Wiliam, D. (2009). "Developing the theory of formative assessment". Educational Assessment, Evaluation and Accountability. Vol. 27 (1). s (finns som elektronisk resurs) Fleer, Marilyn (2002). Sociocultural Assessment in Early Years Education myth or reality? International Journal of Early Years Education, 10(2), Hult, A. & Olofsson, A. (2011). Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. (253 s.) Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. (180s) Lenz Taguchi, Hillevi (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intraaktiv pedagogik. Malmö: Gleerups. (kap 3-5.) Lindström, L. & Lindberg, V. (red. 2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. (253 s.) (boken är slutsåld och finns bara att låna på bibliotek, men den andra upplagan (2011) har ingen artikel om bedömning i förskolan) Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2010). A turning-point or a backward slide: the challenge facing the Swedish preschool today. Early Years.Vol. 30 (3), (finns som elektronisk resurs) SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (s 11-16; ). (finns som elektronisk resurs) Utbildningsdepartementet (2008). Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (U2008/6144/S) (finns som elektronisk resurs) Vetenskapliga artiklar som omfattar förskolan tillkommer. ÖVRIG LITTERATUR I kursen används som referenslitteratur: Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Lokala och nationella styrdokument. Vetenskapsrådets etiska principer (elektronisk resurs). 9